ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Nack- och skulderbesvär i arbetet
|
|
- Margareta Martinsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN 2019 Nack- och skulderbesvär i arbetet
2 Besvär i nacke och skuldra är mycket vanligt. Andelen personer med besvär är särskilt hög i yrkesgrupper som har ensidigt upprepat arbete, fysiskt tunga arbeten och arbeten som är psykiskt påfrestande. Detta faktablad vänder sig i första hand till dig som är vårdgivare inom primärvård och företagshälsovård, dig som har nack- och skulderbesvär och dig som är arbetsgivare. I faktabladet kan du läsa om hur arbete kan påverka besvär i nacke och skuldra. Du får också råd om hur det går att förebygga besvär eller undvika att besvären blir värre genom åtgärder på arbetsplatsen. NACKE OCH SKULDRA SAMARBETAR i ett komplext system. Skuldran omfattar ett tjugotal muskler och fyra leder som förenar överarmen, skulderbladet, nyckelbenet och ryggraden. Nacken består av sju halsryggkotor med mellanliggande diskar som fungerar som stötdämpare och viktfördelare av huvudets tyngd. Ett stort antal muskler har som funktion att röra och stabilisera huvudet eller nacken. Om nerver, muskler och/eller leder i det här området blir irriterade eller inflammerade kan det ge upphov till smärta och funktionsnedsättning i nack- och skulderregionen. Olika typer av besvär Vid manuellt arbete samverkar nacke och skuldra som en funktionell enhet. Besvär i nacke eller skuldra kan ge smärta och/eller nedsatt funktion i antingen den ena eller andra regionen eller båda regionerna samtidigt. Besvären kan också leda till smärta som strålar ut i överarmen. De flesta besvären i nacke och skuldra är av ospecifik art vilket innebär att man inte säkert kan definiera vilken struktur eller vävnad som är påverkad. Ospecifika nack- och skulderbesvär kallas ofta cervikobrakialt syndrom. Inflammation och svullnad i axeln kan leda till inklämningssyndrom, vilket betyder att någon eller några av senorna till överarmens muskler kläms åt på grund av bristande utrymme i skulderleden. Inklämningssyndromet (vanligen kallat impingement, rotatorkuffsyndrom eller subakromiellt smärtsyndrom) kan yttra sig som smärta och nedsatt rörelseförmåga i arm/axel. En vanlig skulderdiagnos av detta slag är supraspinatus tendinit. En annan vanlig diagnos är cervikal rizopati vilket innebär smärta i nacken som strålar ut i armarna. Tillståndet kan orsakas av tryck på en nerv i halsryggen, vilket i sin tur kan bero på förslitningsförändringar i de olika lederna mellan kotorna eller diskbråck. Riskfaktorer i arbetet Både fysisk och psykosocial belastning i arbetet ökar risken för att drabbas av belastningsbesvär i nacke och skuldra. Fysisk belastning kan handla om ensidigt upprepat arbete, statisk muskelbelastning, fysiskt tungt arbete, manuell hantering och påfrestande arbetsställningar medan psykosocial belastning kan innebära till exempel höga krav och brist på kontroll. Om man utsätts för både fysisk och psykisk belastning samtidigt eller har haft besvär tidigare, ökar risken att drabbas ytterligare. 2
3 med framåtböjd nacke vilket leder till belastning på nack- och skuldermuskulaturen. Saknas avlastning för underarmarna belastas nack- och skuldermuskulaturen ännu mer. Arbete som kräver repetitiva handrörelser, arbete med vibrerande handverktyg och arbete med upprepade precisionsrörelser, som till exempel vid hanteringen av datormusen, medför också att den stabiliserande muskulaturen kring skulderbladet belastas. Repetitivt arbete Ensidigt upprepat (repetitivt) arbete innebär att man utför en eller några få arbetsuppgifter om och om igen, ofta i ett högt tempo, under en stor del av arbetsdagen. Att upprepat göra samma typ av rörelser leder till att de exponerade strukturerna belastas på ett sätt som kan leda till skador om arbetet pågår en längre tid. Mycket snabba arbetsrörelser ger ökad belastning. Vid precisionsarbete med upprepade hand- och fingerrörelser, krävs dessutom att man spänner musklerna i nacke och skuldra för att stabilisera armen (statisk belastning). Arbete som samtidigt kräver att man ser bra leder i sin tur till att nacken böjs/ skjuts framåt vilket orsakar statisk belastning på nackmuskulaturen. Statisk muskelbelastning Statiskt muskelarbete innebär att muskeln hålls spänd utan rörelse. Blodkärlen i muskeln trycks ihop och tillförseln av syre till muskeln minskar, vilket vid långvarig belastning hämmar muskelfunktionen och kan göra att muskeln smärtar. Långvarigt arbete i en relativt orörlig eller låst kroppsställning, utan möjlighet att ändra position, slappna av eller ta paus kan på sikt ge skadliga följder. Även mycket låg belastning, till exempel kroppsdelens egen tyngd, kan vid ihållande arbete räcka för att orsaka överbelastning. Vid intensivt datorarbete är det vanligt att man sitter Kraftkrävande arbete Kraftkrävande manuellt arbete är arbetsuppgifter som inkluderar att lyfta, bära, skjuta eller dra ett tyngre föremål eller en levande varelse med muskelkraft. Arbete med tunga verktyg kan också kräva stor muskelkraft, liksom manuellt arbete där man vrider, trycker, hamrar eller bultar (till exempel vid monteringsarbete). Kraftkrävande arbete innebär risk för överbelastning av framförallt rygg, skuldra, arm och hand, särskilt när arbetet utförs i påfrestande arbetsställningar eller med otillräcklig återhämtning. Precis som vid repetitiva arbeten, krävs det även vid fysiskt tunga arbeten en hög grad av stabilisering i nack- och skulderregionen. Påfrestande arbetsställningar Arbete i kraftigt böjda, vridna eller sträckta arbetsställningar kan orsaka ohälsosamma belastningar då lederna belastas nära eller i sina ytterlägen. Sker arbetet i både böjda och vridna arbetsställningar och samtidig är fysiskt tungt blir det ännu mer påfrestande. Arbete med händerna ovanför axelhöjd och överarmen i mer än 30o abduktion (utåt-/uppåtföring av armen) ökar också risken för besvär. Psykosocial belastning Undersökningar har visat att höga mentala krav och begränsat inflytande över det egna arbetet har betydelse för risken att drabbas av nedsatt psykiskt välbefinnande och av nack- och skulderbesvär. Stress och mental belastning kan bidra till ökad muskelspänning, lägre smärttrösklar och brist på 3
4 vila och återhämtning. Brist på egenkontroll och inflytande över arbetet kan göra att arbetstagaren inte kan anpassa den fysiska och mentala belastningen till den egna förmågan och inte heller kan bestämma när det är dags för paus och återhämtning. Det sociala stödet från chefer och arbetskamrater har också betydelse eftersom starkt stöd innebär en bättre förmåga att hantera den den psykosociala belastningen. Utredning av nack- och skulderbesvär Företagshälsovård/primärvård Företagshälsovården och primärvården är i de flesta fall rätta instanser för den primära utredningen och bedömningen. Det är viktigt att i ett tidigt skede utreda om arbetet har någon betydelse för utvecklingen av besvären. I faktarutan Frågor för att utreda eventuellt samband mellan arbete och besvär finns förslag på frågor att ställa till patienten för att undersöka om hans/hennes arbete har betydelse för besvären. Det finns i så fall stor möjlighet att åtgärder på arbetsplatsen kan minska och förhindra att besvären förvärras och blir långvariga. Det kan i sin tur minimera konsekvenser av besvären på förmågan att arbeta och förhindra sjukskrivning. I allmänhet är företagshälsovården den organisation inom hälso- och sjukvården som har bäst förutsättningar för att utreda arbetets betydelse för nackoch skulderbesvär, föreslå åtgärder för att undvika sjukskrivning och underlätta tidig återgång i arbetet vid sjukskrivning. Företagshälsovården kan också bidra med kunskap om och kontakt med arbetsplatsen genom sina läkare och ergonomer. Primärvården bör rekommendera patienten att ta kontakt med sin företagshälsovård, i de fall där arbetet bedöms ha betydelse för besvärens utveckling och för förmågan att arbeta. Nedladdningsbar remiss för kontakt med företagshälsa På Stockholms läns landstings webbplats finns information och vårdprogram som kan ge stöd vid handläggning av patienter med besvär i nacke och skuldra. Där finns också en remiss som kan användas för att underlätta kontakten mellan vårdcentral eller annan vårdgivare och patientens företagshälsovård FRÅGOR FÖR ATT UTREDA EVENTUELLT SAMBAND MELLAN ARBETE OCH BESVÄR: Debuterade besvären i samband med nytt arbete/nya arbetsuppgifter? Försämras besvären under/efter ett arbetspass? Försämras besvären av vissa arbetsrörelser och/eller arbetsuppgifter? Minskar besvären under helger/semester? (se nedan under Mer information ). Den ifyllda remissen lämnas till patienten eller skickas direkt till patientens arbetsgivare. Arbetsgivaren tar ställning till om företagshälsovården ska kopplas in i enlighet med önskemål i remissen. Rekommendationer vid sjukskrivning På Socialstyrelsens hemsida finns försäkringsmedicinskt beslutsstöd med rekommendationer för sjukskrivning utifrån sjukdomar och tillstånd, till exempel i rörelseorganen och vid psykisk ohälsa. Bedömning av arbetsförmåga görs dock utifrån den individuella situationen, den aktuella personens aktivitetsbegränsning och förutsättningar på personens arbetsplats. Det är viktigt att noga undersöka alternativ till sjukskrivning, till exempel anpassning av arbetsplatsen eller alternativa arbetsuppgifter. Förebygg på arbetsplatsen Råd till arbetsgivaren Att förbygga att arbetstagare utsätts för skadliga belastningar i arbetet är viktigt för att upprätthålla en god produktivitet och kvalitet i arbetet och en god hälsa och arbetsförmåga hos de anställda. Arbetsgivarens ansvar för det förebyggande arbetet är föreskrivet i lagen (se faktaruta om Arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen ). För att ta ställning till om det finns risk för ohälsosam belastning på arbetsplatsen behöver man ta hänsyn till hur stor/påfrestande belastning arbetstagarna utsätts för i sitt arbete samt hur ofta och hur länge arbetstagaren utsätts 4
5 för belastningen i fråga. Faktorer som till exempel belysning, arbetsutrymme och arbetets organisation kan också påverka risken för besvär. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi AFS 2012:2 finns modeller för hur man kan bedöma fysisk belastning. För att se över enskilda arbetsmoment och få en helhetsbedömning av de risker kring belastning som finns på arbetsplatsen, bör man kontakta företagshälsovård eller ergonom. Några möjliga åtgärder för att minska risken för belastningsrelaterade besvär kan vara att: Begränsa långvarigt ensidigt upprepat arbete Minimera fysiskt tunga arbetsmoment Minimera statiskt arbete som belastar nacke och skuldra Sträva efter variation i fysisk belastning genom att växla mellan olika typer av arbetsuppgifter Begränsa arbetsmoment över axelhöjd som belastar nacke och skuldra Organisera arbetet så att både raster och korta pauser blir möjliga Inkludera arbetets organisation, psykosociala och fysiska faktorer i skyddsronder och i diskussioner på arbetsplatsträffar Anpassning av arbete och rehabilitering Om en arbetstagare drabbas av nack- och skulderbesvär bör arbetet i möjligaste mån anpassas så att arbetstagaren ändå kan arbeta och inte behöver vara sjukskriven. Om sjukskrivning blir nödvändig har arbetsgivaren ansvar för att anpassa arbetet och för att det finns möjligheter till rehabilitering så att arbetstagaren kan återgå i arbete så tidigt som möjligt. Här kan också företagshälsovården vara till god hjälp. Det är viktigt att som chef hålla kontakten med medarbetaren under sjukskrivningsperioden. Regelbundna planeringsmöten där den anställde bjuds in för att diskutera åtgärder för återgång i arbete kan vara ett bra stöd i processen. 5
6 FAKTARUTA OM ARBETSGIVARENS ANSVAR ENLIGT ARBETSMILJÖLAGEN Arbetsmiljölagen Arbetsförhållanden skall anpassas till människors fysiska och psykiska förutsättningar. Arbetsgivaren har ansvar för att arbetstagaren inte utsätts för fysiska och psykiska belastningar som kan medföra ohälsa och olycksfall. Arbetsgivaren ska fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som riskbedömningen motiverar, samt vidta arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder som vilar på arbetsgivaren. Om inte arbetsgivaren själv kan uppfylla dessa krav ansvarar arbetsgivaren för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon ska drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. I förskrifterna beskrivs hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla detta ansvar, t ex genom att regelbundet undersöka arbetsförhållanden, göra riskbedömningar och utreda orsakerna till uppkommen ohälsa och olycksfall. Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) I förskriften anges hur ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden bör förebyggas. Som ett exempel anges att arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper och förutsättningar att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning. Föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) I förskriften anges hur riskfyllda fysiska belastningar ska förebyggas. Manuell hantering och annat arbete som kräver stor kraftutövning ska i möjligaste mån elimineras, eller annars utformas så att arbetstagaren inte utsätts för riskfylld fysisk belastning. Långvarigt och ofta återkommande arbete i ogynnsamma arbetsställningar ska också undvikas. Arbetstagaren ska ha möjlighet att påverka hur arbete läggs upp och genomförs samt ska ha tillräckliga kunskaper om ergonomi; såsom lämpliga arbetsställningar och hur tekniska hjälpmedel används. Föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1). Arbetsgivaren är skyldig att ha rutiner för anpassningar av arbetet och rehabilitering när en arbetstagare drabbats av ohälsa och/eller nedsatt arbetsförmåga. Råd till arbetstagaren Fortsätt om möjligt att arbeta men uppmärksamma varningssignaler som till exempel trötthetskänsla i nacke och skuldra det är en signal om att du behöver ändra kroppsställning. Går det kanske att anpassa arbetsuppgifterna och arbetsplatsen? Om arbetet orsakar eller bidrar till besvären diskutera med arbetsgivare, företagshälsovård och Försäkringskassan. Arbetsgivaren kan exempelvis förmedla kontakt med en ergonom inom företagshälsovården, som kan komma till arbetsplatsen och ge råd om anpassning av arbetsteknik och arbetsuppgifter. Man kan också ta hjälp av en sjukgymnast/fysioterapeut som kan ge råd om behandlande och förebyggande träning. 6
7 Mer information Mer information om besvär i nacke och skuldra finns på Vårdguiden På Stockholms läns landstings webbplats finns information och vårdprogram som kan ge stöd vid handläggning av patienter. Under Blanketter finns Remiss till arbetsgivare vid behov av företagshälsovård att ladda ner. På Socialstyrelsens hemsida finns information om försäkringsmedicinskt beslutsstöd med rekommendationer för sjukskrivning utifrån sjukdomar och tillstånd, t.ex. i rörelseorganen. Mer information om Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns på På förmedlas kunskap om hur arbetsmiljöarbete kan bedrivas på arbetsplatser. Litteratur Arbetsmiljöverket. (2012). Belastningsergonomi: Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi. AFS 2012:2. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Hagberg M, & Styf J. (2007). Svårt bedöma om nacksymtom är arbetsskada. Läkartidningen, 104(17), Hansson T, Westerholm P. (2001). Arbete och besvär i rörelseorganen. En vetenskaplig värdering av frågor om samband. Arbete och Hälsa nr 2001:12. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Kraatz S, Lang J, Kraus T, Münster E, Ochsmann E. (2013). The incremental effect of psychosocial workplace factors on the development of neck and shoulder disorders: a systematic review of longitudinal studies. International archives of occupational and environmental health, 86(4), Mayer J, Kraus T, Ochsmann E. Longitudinal evidence for the association between work-related physical exposures and neck and/or shoulder complaints: a systematic review. (2012). Int Arch Occup Environ Health, 85(6), Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2012). Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar: nacken och övre rörelseapparaten. En systematisk litteraturöversikt (SBU-rapport 201). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). van den Heuvel SG, van der Beek AJ, Blatter BM, Hoogendoorn WE, Bongers PM. (2005). Psychosocial work characteristics in relation to neck and upper limb symptoms. Pain, 114(1 2), van Rijn RM, Huisstede BM, Koes BW, Burdorf A. Associations between work-related factors and specific disorders of the shoulder a systematic review of the literature. (2010). Scandinavian journal of work, environment & health,
8 Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, Stockholm ,
ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Ländryggsbesvär i arbetet
ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN 2018 Ländryggsbesvär i arbetet Ländryggsbesvär är ett mycket vanligt problem som drabbar en stor del av befolkningen någon gång under livet. Vissa
ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi
ARBETSMILJÖ tij VERKET Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling
Belasta rätt vid personförfl yttning
Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid
Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2
Belastning Olle Nygren Föreskrift ASF2012:2 Riskfaktorer för belastningsbesvär Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd Arbete utanför underarmsavstånd
Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa
Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa
Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Utvecklingen över 14 miljoner år Jordbruk 5 000 år Industri ca 225 år IT ca 25 år Ergonomi? Ergonomi handlar
Företagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Uppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun
FÖRSÄKRINGSMEDICIN Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan mellan arbetsgivare och
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som
Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering
HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder
Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Karolinska Institutet Arbets- och miljömedicin Patientutredningar Arbetsplatsanalyser
Checklista Belastningsergonomi
Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2019-05-15 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården
Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering
Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering Hösten 2018 Helene Möller, HR-konsult Rehabilitering Region Östergötland Region Östergötland Hälso- och sjukvården
Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
REHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
Arbetsmiljö- och hälsastrategi
Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2018-11-20 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården
Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.
Belastningsergonomi Den här bild-serien bygger på s föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Använd bilderna i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar paragraferna
Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25
Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika
SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
SAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Ergonomi bedömningsexempel
Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
REHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2
Att identifiera risker och genomföra åtgärder Fall 2 Viktigaste reglerna för fall 2 AFS 2001:1 AFS 2012:2 AFS 1994:1 AFS 1998:5 AFS 2015:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Belastningsergonomi Arbetsanpassning
ERGONOMI FÖR TANDLÄKARE
Mål för ergonomikursen att ERGONOMI FÖR TANDLÄKARE Risker och förebyggande åtgärder Ulla Evers Larsson, Institutionen NVS, Sektionen för sjukgymnastik känna till hur arbetsorganisationen styr möjligheten
Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:
Effektiva er Effektiva er mot belastningsbesvär: koordinerad epidemiologi, biomekanik, fysiologi, implementeringsforskning och folkhälsovetenskap Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd
Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning
En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. sk riskbedömning Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom & leg Fysioterapeut Film - En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö Sträva efter en nollvision
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Tillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Belasta rätt. så undviker du skador
Belasta rätt så undviker du skador Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar
Guide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Checklista. Förskolor
Checklista Förskolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en förskola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information
Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering
Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete
Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.
1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef
Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare www.av.se Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Huvudansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ligger på arbetsgivaren. Den rättsliga
Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09
Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig
ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin
ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar
ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården Hanna
Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun
Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret HR och kommunikation Dokumentansvarig befattning: HR strateg Revidering: vid inaktualitet Uppföljning: som en del av internkontrollen Riktlinjer för arbetslivsinriktad
Tillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Guide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning
Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Maria Välitalo Linköping 2018-01-17 1 Mjölbyfabriken Mjölbyfabriken i siffror 2200 anställda 1325 i produktionen Andel kvinnor/män 16% / 84% 2 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro:
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad
Organisatorisk och social arbetsmiljö
CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga
Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning
Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Maria Välitlao Linköping 15 februrari 2017 1 Presentation Maria Välitalo HR-Business Partner 8 år inom Industrin Vikingstad Familj, Friluftsliv och Göteborgsvarvet
RAMP II (version 1.03)
RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 1 RAMP II (version 1.03) Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga
Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.
Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt
Arbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Belastningsrelaterade besvär inom vård och omsorg - Ergonomi och personalsäkerhet Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Gemensam resurs för Landstingen
Resultatet av inspektionen
ARBETSMILJÖ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning 2013-10-03 IMÖ 2013/35668 IMÖ 2013/35836 Sid 1(7) Distriktet i Örebro Helene Sandberg, 010-730 9480 Elzbieta Jeppson, 019-730 9341 Kumla kommun 692
Bättre arbetsmiljö varje dag
Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö
Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )
Arbetsmiljöprocess Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2015-08-24) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-08-24 Dokumentansvarig: HR-avdelningen Senast reviderad:
Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare www.av.se Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Huvudansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ligger på arbetsgivaren. Den rättsliga
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till
Har du svarat nej på den här frågan gå vidare till checklistan.
Vi vet att 70 procent av alla anmälda arbetssjukdomar i snickeribranschen är belastningsrelaterade. Det är därför viktigt att förebygga belastningsskador. Den här checklistan är till god hjälp i ditt systematiska
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Eskilstuna kommuns arbetsplatser ska kännetecknas av en hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att verka för hälsa och välbefinnande i fysiskt,
Belastningsskador Nej tack!
Belastningsskador Nej tack! Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar
Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...
Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Vägledning Belastningsergonomi
Vägledning Belastningsergonomi Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring
Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod
HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-, arm-, nack- eller skulderbesvär vid arbete med händer och armar.
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.
Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte
Skapa en bra arbetsmiljö vid. omvårdnadsarbete i boendemiljö
Skapa en bra arbetsmiljö vid omvårdnadsarbete i boendemiljö Den här broschyren riktar sig till dig som leder verksamheter där arbete med människor utförs i boendemiljö. Det kan vara till exempel hemtjänst,
AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH
AFA frukostseminarium 24/4 2019 Jörgen Eklund KTH Belastningar på rörelseorganen Arbete i Egypten Belastningar på rörelseorganen Ramazzini och Writers cramp Belastningar på rörelseorganen Kolgruvearbete
CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER
CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra
Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30
Samarbete mellan arbetsgivare, företagshälsovård och hälso-och sjukvård för en hållbar arbetsförmåga? Arbets- och Miljömedicin, Uppsala 15 jan 2019 Johan Brännström Rehabkoordinator/leg. Sjukgymnast/Msc
Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Webbkonferens om nya föreskriften AFS 2015:4 SKL och Pacta, i samarbete med Suntarbetsliv 1 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 5 april
Sven Lindblom 1
2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt
Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen
Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Gert-Åke Hansson, Inger Arvidsson, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM Syd:s forskning
Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare