Resultatet av inspektionen

Transkript

1 ARBETSMILJÖ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning IMÖ 2013/35668 IMÖ 2013/35836 Sid 1(7) Distriktet i Örebro Helene Sandberg, Elzbieta Jeppson, Kumla kommun Kumla Resultatet av inspektionen Ert org. nr Arbetsställe Besöksadress Besöksdatum Deltagare i inspektionen: Hällabrottsgruppen Södra Kungsvägen l, Kumla l oktober 2013 Alexandra Björck, arbetsterapeut Annika Edgarsson, arbetsterapeut Maria Risto, arbetstagare/under sköter ska Viola Daboczi, arbetstagare/under sköter ska Majvor Johansson, arbetstagare/vårdbiträde Madeleine Kjellman, enhetschef Britt Gelin, huvudskyddsombud Kommunal Elzbieta Jeppson, arbetsmiljöinspektör Helene Sandberg, arbetsmiljöinspektör Ni ska vid en uppföljningsinspektion tisdag den 11 februari kl redovisa till Arbetsmiljöverket muntligt och skriftligt vad ni har gjort med anledning av de brister och krav vi redovisar här. I svaret bör ni särskilt beskriva: hur ni fört ut innehållet i inspektionsmeddelandet till berörda medarbetare hur ni har uppfyllt kraven hur skyddsombud och övrig personal har varit delaktiga vid genomförandet av åtgärderna Svaret bör undertecknas så att det framgår att den som är skyddsombud har tagit del av det. Var vänlig ange vår beteckning IMÖ 2013/35668 i svaret. Se 7 kap. 3 arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska, enligt 3 kap. 2 första stycket arbetsmiljölagen, vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Trots att vi nu ger er viss tid att informera oss hur ni har åtgärdat Postadress: Stockholm Besöksadress: Fabriksgatan 20, Örebro Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

2 ADTJCTOMTI.fl IMÖ 2013/ (7) våra krav har ni ändå kvar det fulla ansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö. Ert arbetsmiljöansvar gäller oavsett om Arbetsmiljö ver ket har ställt krav mot er eller inte. 1. Tidspress Arbetstagarna beskriver att den avgjort största riskfaktorn i arbetet är tidspressen. Arbetstiden är huvudsakligen fördelad på tre områden det är brukartid, tid att förflytta sig och tid för dokumentation. Behovet av korttidsvikarier är stort. På vardagar sköts vikarieanskaffning av bemanningscentralen. På kvällar och helger får personalen lösa bemanningsfrågan själva vilket är en arbetsuppgift som tar mycket tid i anspråk. Det kan vara svårt att hitta någon som kan komma med kort varsel. Brukartid Brukartiden beskrivs vara knappt tilltagen. Ett exempel gavs att ett besök hos en dement brukare kan vara beräknat att ta fem minuter. Personalen bedömer ibland att det behövs längre tid att hinna utföra arbetsuppgifterna hos en brukare. Många är äldre och somatiskt sjuka. Det finns också de som har missbruksproblem, psykisk sjukdom och demenssjukdom. Det händer ibland att tillståndet kan försämras ganska fort eller att det tillfälligt behövs mer insatser. När personalen påtalar behovet av förlängd tid hos brukaren blir svaret att det inte finns mer tid att få men att kanske går att ordna nästa månad. En central planeringsenhet startades i juni, några veckor före första semesterperioden. Förutsättningarna har därför inte varit de bästa initialt och det fungerar enligt uppgift ännu inte optimalt. En utvärdering är planerad till årsskiftet. När det gäller raster och pauser i arbetet framkommer att det oftast går att ta fikapaus men att det ibland är svårt att ta ut hela lunchrasten. Ofta blir det bara minuters matuppehåll när det finns en möjlighet under arbetsdagen och inte den tid som står angiven i schemat. Detta är dock inget som rapporteras eller skrivs upp. Tid att förflyttning sig mellan uppdragen. Det framkom att tiden personalen har på sig att förflytta sig mellan uppdragen och arbetsplatsen ofta upplevs vara otillräcklig, särskilt under vintertid. Ibland när det fattas bilar får man cykla vilket också kan ta längre tid. Beräkningen av tidsåtgången görs av en dator. Det var oklart om det finns någon extra tid tilltagen och hur många minuter i så fall.

3 ADTJCTOMTI.fl IMÖ 2013/ (7) Enhetschefen kände inte till hur beräkningen går till. Eftersom tiden för förflyttning mellan uppdragen ofta upplevs vara för kort är det viktigt att utreda detta vidare då det bidrar till tidspressen. I vissa bostadsområden, framför allt hos privata fastighetsägare, är det svårt att hitta en parkeringsplats på rimligt avstånd. Problemet är känt och enhetschefen försöker ordna med detta men hade inga stora förhoppningar om att det skulle lyckas. Det är personalen som själva får lösa detta vid varje besök. Ev. parkeringsböter får man stå för personligen. Det finns inte några tjänsteparkeringskort för kommunens hemvårdspersonal. Arbetsterapeuterna kan dessutom ha med sig olika hjälpmedel som de kan få kånka på långa sträckor om de inte hittar någon parkering. Det framkommer att arbetstagarna på grund av tidpress inte använder lyfthjälpmedel vid tunga personförflyttningar när någon ramlat i hemmet. Det tar för lång tid att åka och hämta en av de transportabla lyftarna som finns på några platser. Förflyttningen/lyft från golv där det skulle behövts en lyft görs istället manuellt. Dokumentation I varje arbetspass ingår 15 minuters administrativ tid i slutet av dagen. Då ska all dokumentation göras såsom skriva genomförandeplaner, dokumentation om brukarna, redovisning av arbetstid och läsa e-post. De 15 minuterna upplevdes inte räcka till. Ibland hinner man av olika skäl inte färdigt utan får komma tidigare nästa dag och göra klart innan arbetsdagen börjar. Datorerna är ofta sega och det tar lång tid att bli klar. Belastningsergonomi I en bransch där man arbetar med människor sker alltid oförutsedda händelser. Det blir psykiskt pressande i längden att jobba under arbetsförhållanden där man ständigt måste jaga tid. Psykisk belastning och belastningsergonomiska risker hänger tätt samman. Vid tidspress fattas ofta snabba och riskfyllda beslut såsom att utföra en förflyttning ensam där man egentligen behöver vara två vilket riskerar akuta olyckor och belastningsskador. Stress sätter sig också i muskulaturen bland annat i axlar och nacke vilket riskerar att leda till belastningsbesvär och sjukdom på längre sikt. Det är därför viktigt att utreda detta vidare även från ett ergonomiskt perspektiv. Rutiner och samarbete inom det ergonomiska området mellan olika yrkesgrupper fungerar bra. Det går snabbt att få ett hjälpmedel ordnat då behovet uppstår. Vid svårare förflyttningsmoment görs en samlad bedömning för att lösa situationen på bästa sätt både för vårdtagaren och för personalen.

4 ADTJCTOMTI. * IMÖ 2013/ (7) [X] la. Ni ska undersöka de belastningsergonomiska förhållandena vid de olika arbetsmoment som förekommer i verksamheten och bedöma om de enskilt eller i kombination kan innebära risk för skador i rörelseorganen med ohälsa som följd. Riskbedömningen ska utgå ifrån Arbetsmiljö verkets föreskrifter (AFS 2012:2) om belastningsergonomi och dess bedömningsmodeller. Vid bedömning ska särskilt följande faktorer beaktas arbetets organisering arbetsutrymme arbetsutrustning ensamarbete arbetstagarens förutsättningar, kunskaper och erfarenhet pauser, raster, möjlighet till återhämtning finns tid för att utföra arbetet, använda hjälpmedel mm arbetsställningar och arbetsrörelser vid de olika arbetsmomenten t ex arbetshöjd, möjlighet till variation, utrymme för rörelser, inre/yttre arbetsområde, böjning vridning och sträckning stress och arbetstempo upplevda besvär och registrerad sjukfrånvaro med belastningsorsak transport mellan brukare Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt och beskriva vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. [X] Ib. Ni ska utifrån resultatet av undersökningen och riskbedömningen i en skriftlig handlingsplan ange de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Av handlingsplanen ska det framgå vem som ska se till att åtgärderna vidtas och när de ska vara genomförda. Ni ska se försäkra er om att genomförda åtgärder fått avsedd effekt. [X] le. Ni ska ta fram skriftliga rutiner som beskriver när och hur ni ska göra bedömningar av de risker som finns för att arbetstagarna kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Av rutinerna ska framgå att riskbedömningar görs snarast hos nya vårdtagare och vid förändringar av vård/ hjälpbehov.

5 ADTJCTOMTI.fl IMÖ 2013/ (7) Se 5, 8 och 10 Arbetsmiljö verkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete och 4 AFS 2012:2. 2. Kunskaper i ergonomi och förflyttningsteknik Vid det inledande mötet den 18 september framkom att en uppdatering för all personal gällande kunskaper i att använda lyfthjälpmedel sker under hösten. Inom omsorgen planeras en omfattande utbildningsinsats i belastningsergonomi. Den inleds med att två arbetsterapeuter får utbildning vid Hjälpmedelsinstitutet i Göteborg. De ska i sin tur sedan utbilda cirka 35 förflyttningsombud. Vi uppfattade vid mötet den 18 september att den personal som hade särskilt intresse skulle kunna anmäla sig. Så var dock inte fallet och det framkom vissa farhågor vid inspektionen rörande detta. Alla era arbetstagare och arbetsledare har dock ännu inte fått tillräckliga kunskaper för att utföra arbetet på så sätt att risken för fysisk överbelastning minimeras varför kravet ändå ställs. [X] 2. Ni ska försäkra er om att era arbetstagare och arbetsledare har tillräckliga kunskaper om minst följande lämpliga arbetsställningar och hur skadliga arbetsrörelser ska undvikas hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas för att minska risken för belastningsskador vilka risker som olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför hur tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler yttrar sig Ni ska ge arbetstagaren instruktioner och möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Se 9 AFS 2012:2 och 6, 7 AFS 2001:1. 3. Tillbud, ohälsa och olycksfall Ni har brister i era rutiner för rapportering tillbud, ohälsa och olycksfall i arbetet. Medarbetarna uppgav att de inte hinner skriva tillbudsrapporter. Olyckor och skador anmäls men tillbud som inträffar t ex på grund av stress, tidsbrist, underbemanning eller att det saknas förutsättningar för att göra rätt, blir inte noterade och rapporterade. Man hinner inte reflektera över händelsen utan rusar vidare till nästa brukare. Om tillbuden inte kommer till arbetsgivarens kännedom är det svårt att genomföra förändringar/

6 ADTJCTOMTI.fl IMÖ 2013/ (7) förbättringar som skulle kunna undanröja risker för ohälsa eller olycksfall. Exempel på tillbud kan vara att arbetstagarna gör manuell förflyttning från golv utan lyft när någon ramlat i hemmet. Lyfthjälpmedel används inte vid tunga personförflyttningar trots att en instruktion om detta finns. Detta kan leda till att man får ont, får onödig överbelastning. [X] 3. Ni ska ta fram skriftliga rutiner för att rapportera och utreda tillbud, ohälsa och olycksfall i arbetet och se till att alla arbetstagare känner till att de ska rapportera tillbud, ohälsa och olycksfall i arbetet till arbetsgivaren vad de ska rapportera som tillbud, ohälsa och olycksfall hur de ska rapportera Ni ska också säkerställa att ni alltid undersöker bakomliggande orsaker till arbetsrelaterade tillbud, ohälsa och olycksfall bedömer om det behövs åtgärder för att förhindra liknande händelser och situationer informerar arbetstagarna om det som inträffat och om aktuella åtgärder Se 5 och 9 AFS 2001:1. 4. Medverkan Ni har inte gett skyddsombud och arbetstagare möjlighet att medverka tillräckligt i ert arbete med riskbedömningar och planering av åtgärder avseende belastningsergonomiska brister. 4. Ni ska se till att skyddsombud och arbetstagare får möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet genom att delta vid undersökning och riskbedömning, åtgärdsplanering, utredning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud. Se 4 AFS 2001:1. Helene Sandberg Arbetsmiljöinspektör Elzbieta Jeppson Arbetsmiljöinspektör

7 ARBETSMILJÖ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning IMÖ 2013/35668 IMÖ 2013/35836 Sid 7(7) Kopia skickad till: