ERGONOMI FÖR TANDLÄKARE

Transkript

1 Mål för ergonomikursen att ERGONOMI FÖR TANDLÄKARE Risker och förebyggande åtgärder Ulla Evers Larsson, Institutionen NVS, Sektionen för sjukgymnastik känna till hur arbetsorganisationen styr möjligheten att pausa och variera arbetsställningen bli medveten om belastningen på leder och muskler vid olika arbetsställningar kunna korrigera den egna arbetsställningen vid olika typer av tandvårdsarbete 23 mars 2011 Ulla Evers Larsson 1 23 mars 2011 Ulla Evers Larsson 2 Ulla Evers Larsson AV/ISA 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars mars 2011 Ulla Evers Larsson 5 23 mars 2011 Ulla Evers Larsson 6 1

2 Besvärsutbredning tema DATORARBETE Ulla Evers Larsson 23 mars Välkända belastningsrelaterade risker enl AFS 98:1 (Belastningsergonomi) Brist på variation Ensidigt upprepat arbete Långvarigt statiskt muskelarbete Hand- och arm-vibrationer Långvarigt sittande Böjda, vridna eller sträckta ställningar Bristande handlingsutrymme Synproblem Stress och tidsbrist Brist på utrymme Ulla Evers Larsson 23 mars Riskanalys Belastningsdosen för muskler, leder och skelett avgörs av Frekvens Duration Belastning (tyngd) Ulla Evers Larsson 23 mars Förvärrande faktorer ska vägas in Om arbetet utförs länge, ofta, under tidspress, lågt handlingsutrymme Hantering med precision Om instrumenten är svåra att greppa / inte kan hanteras nära kroppen Om instrumenten är vibrerande, vassa eller instabila Om utrymmet är otillräckligt och försvårar lämpliga arbetsställningar Ulla Evers Larsson 23 mars Brist på variation avser ensidigt upprepade rörelser / repetitivt arbete långvarigt statiskt muskelarbete långvarigt sittande långvariga böjda och vridna arbetsställningar arbetets innehåll organisation/upplägg av arbetet likartade krav Ensidigt upprepat arbete Samma kroppsdelar används på likartat sätt under lång tid utan tillfälle till vila eller omväxling. Omgivande muskler tvingas stabilisera och arbeta statiskt. Det är viktigt att uppmärksamma tidiga tecken på överbelastning eftersom det kan ta lång tid för en skada att utvecklas. Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars

3 Frekvent upprepade sträckningar till bricka och brygga Åtgärder mot ensidigt upprepat arbete Skapa variation i arbetsuppgifter och moment i grepp växla hand och instrument ta mikropauser upp och rör dig Arbeta nära kroppen för att minimera negativa effekter, dra fram bricka och brygga Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars Händernas arbetsområden Långvarigt statiskt muskelarbete Inre Yttre Statiskt muskelarbete innebär att muskler spänns utan att det blir någon rörelse i leden. Det räcker ofta med kroppsdelens egen tyngd för att överbelastning ska uppstå. Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars Försämrad cirkulation i supraspinatus redan vid lätt lyft arm (>30 grader) (Järvholm et al 1988) Överbelastning av typ1-fibrer Askungesyndromet (Hagberg 1984) Antal motoriska enheter Hög tröskel Kontraktionsnivå Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars

4 Vila alltid pedalfoten! Hälen ska vara i golvet! Åtgärder mot statiskt muskelarbete Skapa variation sitt / stå / klockposition utnyttja ök-läge / uk-läge / vrid patientens huvud ta stöd på patienten ta frekventa mikropauser / upp och rör dig Arbeta med armarna nära kroppen greppa sug / härdlampa rätt undvik extrem nackböjning Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars Patientläge för överkäksbehandling Patientläge för underkäksbehandling Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars Rotera patienten för att få bästa insyn Stöd underarm och händer på patienten! Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars

5 Tvåhandsgrepp kan ge bättre kraft Ju mer kraft desto mindre precision kraft precision duration frekvens Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars Hand- och armvibrationer Vibrationer som överförs från utrustning som hålls, styrs eller stöds av hand eller arm och medför risker för ohälsa och olycksfall, särskilt kärlskador, skelett-/ledskador eller nerv- och muskelrelaterade skador Om den dagliga exponeringen överskrider insatsvärdet skall utredning och åtgärder vidtas Ulla Evers Larsson 23 mars Tecken på vibrationsskada Vita fingrar - blekhet - minskad känsel kommer vid avkylning kyla, stress, nikotin och mediciner förvärrar Domningar och stickningar nedsatt känsel och fumlighet vid precisionsarbete förstärks av andra belastningsergonomiska riskfaktorer Ulla Evers Larsson 23 mars Åtgärder vid risk för vibrationsskador Alternativa arbetsmetoder Bättre ergonomisk utrustning/tekniska hjälpmedel Underhållsprogram för arbetsutrustningen Begränsning av exponeringen Anpassning av arbetstiderna för att få tillräckliga viloperioder Medicinsk kontroll Långvarigt sittande Ingen arbetsställning som kan intas naturligt är hälsofarlig i sig. Riskerna uppstår om den intas alltför ofta eller länge. (AFS 98:1) Sittande belastar ländryggen mer än stående Sittande utan ryggstöd ökar belastningen Sittande utan att stödja armarna ökar belastningen ytterligare Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars

6 Belastning på ländryggen i olika positioner Belastning på ländryggen vid sittande arbete Ulla Evers Larsson Nachemson A, 1965 Ulla Evers Larsson 23 mars Åtgärder mot långvarigt sittande Växla ofta till stående Pausa med att sträcka armarna bakom ryggstödet Res dig upp / gå och hämta saker Välj och ställ in en bra stol Alla sitter inte bra i samma stol! Att sitta högt ger god överblick minskar belastningen på ryggen gör det lättare ändra ställning 23 mars 2011 Ulla Evers Larsson mars 2011 Ulla Evers Larsson 34 Vilka arbetsmoment kan göras stående? Böjda, vridna eller sträckta ställningar Om lederna belastas i eller nära sina ytterlägen är det direkt olämpligt och behöver åtgärdas. Risken ökar betydligt om arbetsställningen är samtidigt böjd och vriden eller sträckt och vriden. Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars

7 Om tandläkaren inte roterar patienten tvingas hans egen nacke både till extrema lägen och statiskt muskelarbete Besvärsutbredning efter extrem nackböjning (Harms-Ringdahl och Ekholm 1986) Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars Åtgärder mot extrem nackböjning Minska nackböjning genom att skapa insyn utnyttja ök-läge / uk-läge vrid patientens huvud rätt klockposition använd spegel fokusera ljuset Om det inte går ta täta pauser där du rätar upp dig Fler åtgärder ställ alltid in behandlingsstolens höjd även om du tror att momentet är kortvarigt om vänster handled böjs extremt håll längre ut på spegelskaftet undvik belasta tummar och fingrar i ytterlägen genom att välja tjockare skaft vänd dig helt mot datorn när du skriver Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars Handlingsfrihet bygger på god arbetsorganisation Handlingsfrihet innebär möjlighet att vara oberoende av andra variera mellan olika arbetsuppgifter variera mellan sittande och stående ta en kort paus när det behövs anpassa arbetstempot få assistans vid behov kunna påverka utrustning och metoder Ulla Evers Larsson 23 mars Synproblem Skärpa Avsaknad av arbetsglasögon Otillräcklig belysning Bländning och reflexer Otillräcklig spegelteknik Begränsad insyn Ulla Evers Larsson 23 mars

8 Enligt AFS (98:5) föreskrifter ska alla som arbetar minst en timme per dag vid bildskärm genomgå synundersökning på arbetsgivarens bekostnad vid behov få arbetsglasögon rutiner finnas för återkommande synundersökning Arbete vid bildskärm AFS 98:5 Belastningsergonomi AFS 98:1 Ulla Evers Larsson 23 mars I Kommentar till 2 i AFS 98:1 föreskrifter står Man rättar in sin arbetsställning för att kunna se objektet Det kan ibland vara nödvändigt att man använder sig av individuellt utprovade synhjälpmedel, särskilt anpassade till arbetet Sådana hjälpmedel är arbetsgivaren skyldig att tillhandahålla Arbete vid bildskärm AFS 98:5 Belastningsergonomi AFS 98:1 Ulla Evers Larsson 23 mars Synavstånd och kroppslängd bestämmer arbetshöjden Glasögon med vanliga linser Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars Glasögon med specialslipade linser Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars

9 Av vilken orsak tvingas tandläkaren arbeta böjd och vriden? Åtgärder vid synproblem justera arbetshöjden efter din syn undersök synen / justera befintliga glasögon skaffa specialglas / kikarsikte ordna bättre insyn skym ej ljuset Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars Stress och tidspress Psykisk belastning kan orsaka muskelspänning och förstärka den fysiska belastningen Stark tidspress, höga krav och stor koncentration kan öka belastningen Bristande handlingsutrymme och lågt socialt stöd är riskfaktorer för stress Arbetsorganisation och lönesystem påverkar i hög grad Tecken på stress (Levi, IPM) Trötthet Sömnsvårigheter Matsmältningsrubbningar Nervositet/ oro/ ängslan Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars Stressfaktorer på arbetsplatsen (Levi, IPM) Avsaknad av rörelseutrymme Fysiskt påfrestande arbete Mycket övertid Känsla av otillräcklighet, hinner ej med Uppskruvad arbetstakt Ekonomiska problem Dåliga relationer Dåligt arbetsklimat Olycksfallsrisk Buller Luftföroreningar Skiftarbete Monotont och ointressant arbete Oro för omplacering mm Språksvårigheter Arbetsutrymmet ska vara så stort att man kan röra sig avspänt, dynamiskt och välbalanserat. Den lilla personen ska kunna nå och den stora ska få plats. Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars

10 Trånga lägen i tandläkarmiljöer Slarv med inställning av utrustning ger dåligt benutrymme under behandlingsstolen svårt komma intill datorn Felkonstruerade datorarbetsplatser Att tänka på vid datorarbete undvik skärmar vända mot eller från fönster stationär skärm bättre än laptop skärmen direkt på bordet skärmen på armlängds avstånd avlasta armarna på bordet belys dokument Ulla Evers Larsson 23 mars tema DATORARBETE Ulla Evers Larsson 23 mars Översikt viktiga åtgärder Träna för att orka mer än att bara arbeta Variation Arbetsorganisation Avlastning Insyn Syn Belysning Utrustning Förebyggande träning Åtgärda symtom Använd skyddsutrustning VO 2 (Syreupptagningsförmåga) Individens förmåga Arbetets krav (optimalt 30% VO 2 max) Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars Fritt efter Åstrand&Rodahl Referenser Belastningsergonomi AFS 98:1 Arbete vid bildskärm AFS 98:5 Arbetsplatsens utformning AFS 00:42 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 01:1 (tema DATORARBETE) upprepat arbete (2003:4) Arbetslivsfysiologi (Toomingas, Mathiassen, Tornqvist). Studentlitteratur: Lund; Ulla Evers Larsson 23 mars Ulla Evers Larsson 23 mars