Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?
|
|
- Kerstin Hedlund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt? Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
2 Långvarigt, lågintensivt arbete medelbelastning på skuldran 5-15% av max nacken framåtböjd 30 grader liten variation i belastning långa pass utan avbrott Besvär i nacke och axlar
3
4 BELASTNINGSERGONOMI Arbetsmiljöverkets författningssamling 1998:1 4 Arbetsgivaren ska se till att arbete som är ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet normalt inte förekommer. riskerna för ohälsa (skall) förebyggas genom arbetsväxling, arbetsutvidgning, pauser eller andra åtgärder som ökar Va R i at i ne n i arbetet.
5 Ord om variation Repetitiva Repetitiva rörelser relser Statiskt arbete Samma Samma uppgifter uppgifter Monotont Monotont arbete arbete Kortcykligt Kortcykligt arbete arbete Låsta arbetsställningar Snabba rörelser relser Dynamisk belastning
6 Tiden
7 Vad är variation? Överarmsvinkel (º) :00 9:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 tid Hur mycket Hur snabbt Hur likadant Mathiassen, 2006
8 BELASTNINGSERGONOMI Arbetsmiljöverkets författningssamling 1998:1 4 Arbetsgivaren ska se till att arbete som är ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet normalt inte förekommer. riskerna för ohälsa (skall) förebyggas genom arbetsväxling, arbetsutvidgning, pauser eller andra åtgärder som ökar Va R i at i ne n i arbetet.
9 Pauser, jobbrotation, arbetsväxling, berikade jobb, jobbvidgning, Syfte: Öka variationen i belastning* Antagande: Lämplig variation ger möjlighet för återhämtning vilket reducerar risken för ohälsa * historiskt: minska medelbelastning
10
11 Rekrytering av motoriska enheter Askungerekrytering (Henneman s princip): Alternerande rekrytering (Motor unit substitution): Kraft Kraft MU Tid MU Tid #1 #1 #2 #2 #3 #3 #4
12 Motoriska enheter i trapezius, en individ Thorn et al. 2002
13 Variation i motorik: Motoriska enheter inom muskelregion (Westgaard&deLuca 1999, Thorn et al. 2002)
14 Ökad risk för askungar? Fixerad arbetsställning Brist på kraftvariation Mental belastning Trötthet Belastningsbesvär
15 Mest aktiva motoriska enhet i trapezius; 8 individer Thorn et al. 2002
16 Ökad risk för askungar? Fixerad arbetsställning Brist på kraftvariation Mental belastning Trötthet Belastningsbesvär Personfaktorer (arv, motorisk inlärning)
17 Ingen upprepar sig själv exakt: Arm abduktion trapeziusemg,, p0.5 Mathiassen et al Variationskoefficient
18 Variation på olika motoriska nivåer: Muskler med samma funktion (Palmerud et al. 1995) Regioner inom muskel (Mathiassen&Winkel 1990, Falla&Farina 2007) Motoriska enheter inom region (Westgaard&deLuca 1999, Thorn et al. 2002)
19 Olika individer är olika stereotypa Variationskoefficient median x Person# 56 Mathiassen et al. 2001
20 Tio personer gör samma arbete - borta borta borta borta Fyra får besvär,, sex klarar sig...
21 Ingen upprepar sig själv exakt: Montering öa vinkel, tid>30 >30º Mutterdragning öa vinkel,, p0.5 Sågning trapeziusemg,, p0.5 Mutterdragning trapeziusemg,, p0.5 Montering trapeziusemg,, p0.5 Arm abduktion trapeziusemg,, p0.5 Möller et al Mathiassen et al Hammarskjöld et al Mathiassen et al Mathiassen et al Mathiassen et al Variationskoefficient
22 Variation på olika motoriska nivåer: Olika muskelgrupper Muskler med samma funktion (Palmerud et al. 1995) Regioner inom muskel (Mathiassen&Winkel 1990, Falla&Farina 2007) Motoriska enheter inom region (Westgaard&deLuca 1999, Thorn et al. 2002)
23 Hur skapar man variation: Göra samma arbetsuppgift på olika sätt (arbetsteknik)
24 Utrustning och arbetsteknik - Ergonomens hemmaplan
25 BELASTNINGSERGONOMI Arbetsmiljöverkets författningssamling 1998:1 4 Arbetsgivaren ska se till att arbete som är ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet normalt inte förekommer. riskerna för ohälsa (skall) förebyggas genom arbetsväxling, arbetsutvidgning, pauser eller andra åtgärder som ökar Va R i at i ne n i arbetet.
26
27 Hur skapar man variation: Göra samma arbetsuppgift på olika sätt (arbetsteknik) Göra ingenting (vilopaus)
28 Pausers effekt i isometriskt arbete 300s kontraktion/ 60s vila 50s kontraktion/ 10s vila 8.3s kontraktion/ 1.7s vila Kontinuerlig kontraktion Mathiassen Uthållighetstid llighetstid, skulderflexion (min)
29 Studier av pauser i arbetet Planerade passiva pauser Dababneh et al Galinsky et al Hagberg et al Rohmert et al McLean et al Aktiva pauser Henning et al Mathiassen et al Sundelin et al Van den Heuvel 2003 Autonoma pauser Genaidy et al Henning et al Trötthet även med pauser Svag effekt på obehag Effekt på sjuklighet? Svaga skillnader mellan passiva och aktiva pauser Korta eller långa pauser indifferent Låg acceptans
30 Hur är det med pauser i arbetet? Nackvinkel ( ) 5:e percentil 50:e percentil (median) 95:e percentil Större medelvinkel Mer variation Arvidsson, Hansson, Mathiassen, Skerfving, 2006
31 När ger en paus variation
32 Ökad belastning kan minska trötthet! 3 arm 3.2 arm 3 arm Kraft Tid Kraft 50s Confirmed by 10s Tid isotonic Tlim 25 min variable Tlim Falla & Farina min Mathiassen & Turpin 1998
33 Hur skapar man variation: Göra samma arbetsuppgift på olika sätt (arbetsteknik) Göra ingenting (vilopaus) Göra annan arbetsuppgift (jobbrotation)
34 Arbetsväxling / arbetsutvidgning? Jonsson et al (elektronikmontörer i Sverige): minskad sjuklighet vid byten till mera varierat arbete Hinnen et al (snabbköpspersonal i Schweiz): lägre smärtförekomst i vissa fall av blandat arbete i kassan och delikatessdesken Ólafsdottir et al (fiskindustriarbetare i Island): mindre armont vid inslag av lyftarbete
35 Arbetsväxling / arbetsutvidgning? Kuijer et al. 1999, 2005 (sophanterare i Holland): belastningsresultat som förväntat, lägre upplevd ansträngning, ökat ryggont Christmansson et al (bilmontörer i Sverige): ingen tydlig effekt på upplevelse och sjuklighet vid utökade arbetsuppgifter Fernström et al (kontorsarbetare i Sverige): ingen förändring i belastningsmönster eller sjuklighet vid omväxlande uppgifter
36 När är olika uppgifter olika? De roterar varje halvtimme!
37 När är två uppgifter tillräckligt olika
38 Hur skapar man variation: Göra samma arbetsuppgift på olika sätt (arbetsteknik) Göra ingenting (vilopaus) Göra annan arbetsuppgift (jobbrotation)
39 Trender i arbetslivet: Outsourcing Ny-taylorisering Datorisering Intensifiering Övervakning Tillfällig anställning Mindre inflytande Flexibilitet Mindre variation Mindre diversitet Mera stress
40 Den optimala variationen Tack
41
42 Har pausintervention effekt? Hagberg & Sundelin 1986: Sekreterare med datorarbete 15 sekunder extra paus per 6 minuter - pauser föredrogs Galinsky et al. 2000: Tillfälligt anställda datorarbetare 2x5 minuter paus adderat per halvdag - mindre eye discomfort, minskad produktivitet Dababneh et al. 2001: slakteriarbetare 36 minuter paus adderat per dag - mindre leg discomfort, samma produktivitet
43 Korta eller långa pauser? Rohmert och Luszak 1973 (kontorsarbetare i Tyskland): 25/5 minuter arbete/paus mera produktivt än 100/20. Trötthetstecken i båda Beynon et al (hospitalsportörer i England): ingen skillnad mellan minuters paus och minuters paus inom 4 timmar Dababneh et al (slakteriarbetare i USA): bättre reduktion av obehag vid 4x9 minuters paus på en dag än vid 12x3
44 Vila eller aktivitet? Mathiassen och Winkel 1996 (monteringsarbete): otydliga effekter både av 20 minutters extra vila och av 20 minuters extra aktivitet Sundelin och Hagberg 1989 (kontorsarbete): Ökad trapeziusaktivitet vid 15s pausgymnastik var 6. minut. Gymnastik föredrogs för vila Henning et al (kontorsarbete): Kanske bättre reduktion av obehag med stretching än med vila; 4.5 minuter per timme
45 Arrangerade eller autonoma pauser? Genaidy et al (slakteriarbetare i USA): utrymme för 24 minuters extra paus per dag utnyttjades i genomsnitt 3% (48 sekunder) Henning 1989 (kontorsarbetare i USA): Rohmert och Luszak 1973 (kontorsarbetare i Tyskland): trötthetstecken även med fritt valda pauser Är de biologiska signalerna för svaga? Är andra motivationsfaktorer för starka?
46 Mera variation Varför ur individens synpunkt Omväxlande arbete Utvecklande arbete Mindre belastningsproblem Karriärm rmöjligheter Tvång
47 Mera variation Varför ur företagets f synpunkt Produktivitet, kvalitet Kostnadsminskning Stabilitet Flexibilitet Utveckling Attraktiva arbeten Etik Marknadsfördelar rdelar Tvång
48 Mera variation Varför ur samhällets synpunkt Mindre kostnader för ohälsa Flexibel arbetsstyrka Näringslivsutveckling Etik
Fysisk belastning i arbetslivet, betydelse av vila och variation. Högskolan i Gävle
Fysisk belastning i arbetslivet, betydelse av vila och variation Fredrik Hellström Högskolan i Gävle Riskfaktorer för besvär Arbetsställning Tungt arbete (manuell hantering) Repetitivt arbete Statiskt
Variation på jobbet vad säger forskningen?
Variation på jobbet vad säger forskningen? Charlotte Lewis, PhD Leg. Sjukgymnast/Belastningsergonom, Arbets- & Miljömedicin, NUS charlotte.lewis@vll.se Svend Erik Mathiassen, professor Centrum för belastningsskadeforskning
Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Guldlocks nya jobb Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Illustration: Birte Mølgaard Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 6 Arbetsgivaren
Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet
Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 7 Arbetsgivaren
Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:
Effektiva er Effektiva er mot belastningsbesvär: koordinerad epidemiologi, biomekanik, fysiologi, implementeringsforskning och folkhälsovetenskap Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011
Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2
Belastning Olle Nygren Föreskrift ASF2012:2 Riskfaktorer för belastningsbesvär Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd Arbete utanför underarmsavstånd
Kan man gå friskare från jobbet än man var när man gick dit?
Kan man gå friskare från jobbet än man var när man gick dit? Strategier för en hälsofrämjande fysisk och psykisk arbetsmiljö Chief Happiness Officer Svend Erik Mathiassen Bo Melin Att Svend Erik och jag
Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.
Belastningsergonomi Den här bild-serien bygger på s föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Använd bilderna i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar paragraferna
Kunskapssammanställning 2016:1 Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet
Kunskapssammanställning 2016:1 Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet Kunskapssammanställning 2016:1 Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet Svend Erik Mathiassen och Charlotte Lewis
Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.
Belastningsergonomi Mät era högerhänder under föreläsningen Hillevi Hemphälä Avdelningen för Ergonomi Institutionen för designvetenskaper Lunds Universitet Belastningsergonomi Kunskapen om och samspelet
Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa
Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.
Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25
Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika
ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer
Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer Gert-Åke Hansson Arbets- och miljömedicin Lund Bakgrund Muskuloskeletal sjukdom är ett stort problem Speciellt nacke/axlar, armar och händer
Repetitivt arbete ska minska
Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete
Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2017
Centrum för belastningsskadeforskning; Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi; Akademin för hälsa och arbetsliv Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2017 Besvär av psykosocial
Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa
Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Utvecklingen över 14 miljoner år Jordbruk 5 000 år Industri ca 225 år IT ca 25 år Ergonomi? Ergonomi handlar
Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi
1 Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi Hälsa- och Arbetsmiljö, Metodutveckling & Global support Scania Anne Clausén, Europa ergonom / leg.sjukgymnast Global production system
Belasta rätt. så undviker du skador
Belasta rätt så undviker du skador Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar
IT, stress och arbetsmiljö
IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt
Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2
Att identifiera risker och genomföra åtgärder Fall 2 Viktigaste reglerna för fall 2 AFS 2001:1 AFS 2012:2 AFS 1994:1 AFS 1998:5 AFS 2015:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Belastningsergonomi Arbetsanpassning
Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder
Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se
Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi
ARBETSMILJÖ tij VERKET Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling
Spröda kvinnor och starka gubbar?
Spröda kvinnor och starka gubbar? Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011 25 20 sjukersättning sjukskrivning
IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete
IT och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt
Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Nack- och skulderbesvär i arbetet
ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN 2019 Nack- och skulderbesvär i arbetet Besvär i nacke och skuldra är mycket vanligt. Andelen personer med besvär är särskilt hög i yrkesgrupper som
Checklista Belastningsergonomi
Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,
IT, stress och arbetsmiljö
IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt
Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel
Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning
Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete
Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se IT i svenskt arbetslivet 70% använder IT dagligen. 35%
Varför belastningsergonomi?
Varför belastningsergonomi? Pekbaserade användargränssnitt Image courtesy of Layar Augmented reality Gestbaserade användargränssnitt Image courtesy of DreamWorks Pictures / 20th Century Fox G-speak Film
Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.
Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler
ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar
ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning
Belastningsskador Nej tack!
Belastningsskador Nej tack! Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar
Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Fysisk och psykosocial exponering varför och hur Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Arbetsorsakade besvär enligt anledning Andel sysselsatta med besvär under
FORSKNINGSSTUDIE. Välkommen! 1. Var arbetar du (vilket företag)? * 2. Vilken anställningsform har du? * 3. Hur många % arbetar du?
FORSKNINGSSTUDIE Välkommen! Det här är en enkätundersökning som genomförs av Högskolan i Gävle. Undersökningen syftar till att utreda hur variationer i mental och fysisk belastning påverkar trötthet och
GALAXEN - Allmänt byggarbetsplatsen Prevention och praktisk ergonomi för ventilationsmontörer
00 Y10 AFC.364 GALAXEN - Allmänt byggarbetsplatsen Prevention och praktisk ergonomi för ventilationsmontörer Belastningsdosen är den sammanlagda påfrestningen på kroppen av enstaka höga belastningar och
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation. Skapa ett gynnsamt arbete för kroppen
Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar kroppens muskler och leder.
Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen
AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen Inger Arvidsson, Camilla Dahlqvist, Henrik Enquist, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM
Arbete vid bildskärm. Arbetsmiljöverket 2013 1
Arbete vid bildskärm Arbetsmiljöverket 2013 1 Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar Arbetsmiljöverket 2013 2 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer Arbetsmiljöverket 2013 3 Se bra på skärmen Fritt
ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg
Göran M Hägg Keynotes: Scania - success based on healthy and dedicated employees Robert Dubois, Scania, Södertälje How you, with the help of rhythm, improve moving patterns, stimulate cognition, emotion
Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen
Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Gert-Åke Hansson, Inger Arvidsson, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM Syd:s forskning
Belasta rätt vid personförfl yttning
Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Charlotte Lewis Svend Erik Mathiassen Rapport 2013:9 Kostnader för sjukskrivning
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Charlotte Lewis, PhD Leg. Sjukgymnast/Belastningsergonom, Arbets- & Miljömedicin, NUS charlotte.lewis@vll.se Svend Erik Mathiassen, professor Centrum för belastningsskadeforskning
Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.
Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer
Uppgift 14 Ergonomi. 1. Arbetsplatsanalys. Ljus. Ergonomiska riktlinjer för en optimal datorarbetsplats. Annika Lundin
Uppgift 14 Ergonomi 1. Arbetsplatsanalys Hjälp - vårt hus är för litet! Det har jag visserligen tänkt på enda sedan 3:e barnet föddes, men det blir extra påtagligt då jag nu ska försöka fotografera det
Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)
Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV), 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Pontus Wikholm Foto: Colourbox www.arbetsterapeuterna.se Ett yrke
Hannah Svensson Arena Älvhögsborg
Styrka och rörlighet 2016-11-16 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Fysiologi Muskler 3 typer hjärt, glatt, skelettmuskulatur Typ 1 och typ 2 fibrer (Fotboll har en kombinerad) ppvärmning Varför ska jag
Text av Bosse Rosén. Aktiv ergonomi för biodlare
Text av Bosse Rosén Aktiv ergonomi för biodlare Farligt läge. Att stå med böjd rygg och raka ben ger stor påfrestning på ländryggen. Arbete under knähöjd är en riskfaktor och bör helst undvikas. Aktiv
Belasta rätt så undviker du skador
Belasta rätt så undviker du skador Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar
RAMP II (version 1.00, 2014) Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering
RAMP II (version 1.00, 2014) 1 Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering RAMP - Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Introduktion
Den fysiska arbetsmiljön
CHRISTINA OLSSON 2013-11-03 Uppgift 3: Arbetsmiljö i styckningsfabrik Frågeställningar: 1. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på arbetsplatsen? 2. Vilka belastningar utsätter sig arbetstagaren för, och
Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively
RAMP: Ett nytt belastningsergonomiskt bedömningsverktyg Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09 RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Bakgrund & mål Bakgrund Behov
Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa
Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.
Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.
Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=
Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet
Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl
Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03
Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar
Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bakgrund Arbets- och miljömedicin i Lund utarbetade i slutet av 1980-talet en standardmetod för klinisk undersökning av nacke och övre extremiteter
Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Vägledning Belastningsergonomi
Vägledning Belastningsergonomi Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring
ERGONOMI FÖR TANDLÄKARE
Mål för ergonomikursen att ERGONOMI FÖR TANDLÄKARE Risker och förebyggande åtgärder Ulla Evers Larsson, Institutionen NVS, Sektionen för sjukgymnastik känna till hur arbetsorganisationen styr möjligheten
Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?
Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska
Ergonomi bedömningsexempel
Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring
Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöundersökning Det systematiska arbetsmiljöarbetet inom H2O Teknik syftar till att få underlag för att bedöma behovet av arbetsmiljöåtgärder/insatser och därmed
Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.
1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef
Stress det nya arbetsmiljö hotet
Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva
Hur Scania - som globalt företagarbetar med belastningsergonomi
1 2 Hur Scania - som globalt företagarbetar med belastningsergonomi Hälsa- och Arbetsmiljö, Metodutveckling & Global support Scania Anne Clausén, cert.europa ergonom / leg.sjukgymnast Global production
Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet)
Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet) Råd och övningar vid osteoporos Rätt hållning kan förebygga överbelastning på muskler och leder. Stå så rak som möjligt. Håll in
RAMP II (version 1.03)
RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 1 RAMP II (version 1.03) Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid
Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29
TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen
Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet
LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING
Vår kunskap : Din hälsa
Vår kunskap : Din hälsa Ergonomhuset är ett kunskapsföretag inom ergonomi, arbetsteknik, utbildning och sjukgymnastik. Vår idé är att erbjuda ett helhetstänkande för individen och företaget. Specialinriktningar
AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH
AFA frukostseminarium 24/4 2019 Jörgen Eklund KTH Belastningar på rörelseorganen Arbete i Egypten Belastningar på rörelseorganen Ramazzini och Writers cramp Belastningar på rörelseorganen Kolgruvearbete
Psykosocial arbetsmiljö
Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t
Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.
1 Ergonomiska risker i gruvmiljön Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.se 2 Projektet MineHealth Hållbar utveckling för gruvarbetares
Träningssplan: vecka 1-6
Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver
I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge
I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan
Examensarbete Karlstads Teknikcenter. Belastningsbesvär hos vårdadministratörer. Karlstads Teknikcenter
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2018 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete
Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet
Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora
Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom
Hälsofrämjande arbetsplatser Sara Brännström, ergonom 16 hälsoprojekt Plastex AB Trelleborg Sealing Solutions EU-projekt Friskare arbetsplatser (9 arbetsplatser) Skellefteå Kraft European Minds Fritidskontoret
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 2
Sid 1 av 14 SAM anger de allmänna skyldigheterna för arbetsgivaren att undersöka, bedöma, genomföra och följa upp verksamheten så att olycksfall och ohälsa förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö
Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 1/2014 Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon Jenny Gremark Simonsen Lothy Granqvist Gert-Åke Hansson AMM, Lund 2014-01-24
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Resultatet av inspektionen
ARBETSMILJÖ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning 2013-10-03 IMÖ 2013/35668 IMÖ 2013/35836 Sid 1(7) Distriktet i Örebro Helene Sandberg, 010-730 9480 Elzbieta Jeppson, 019-730 9341 Kumla kommun 692
Minska värken. värken minska värken minsk a. minska värken m i nsk a vä rken. minska värken minska. värken min s k a vär k e n
Minska värken minska värken minska värken minska värken minsk a värken min s k a vär k e n minska värken minska värken minska värken minska vä r k e n minska värken minska värken m i nsk a vä rken minska
2014 12 08 Se på träningsprogram Secrets to Soccer
Detta träningsprogram tillhör nivå 6 i utbildningsplan: Spelarlyftets Spelarutbildningsplan (6 19 år) 140701 Rubrik på nivån Åldersgrupp Gjord av Träna för att lära, 9 manna 4 1 3, 18 Träningsprogram Nivå
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5
Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk
Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning
MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för
Rätt metod slutavverkning (RMSA) Utvärdering om skillnader för Arbetsmiljön Micke Eriksson Ergonom Stora Enso Skog AB
Rätt metod slutavverkning (RMSA) Utvärdering om skillnader för Arbetsmiljön Micke Eriksson Ergonom Stora Enso Skog AB Presenter name January 17, 214 1 Jämförelse: traditionell metod och Rätt metod. Fredrik