Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet
|
|
- David Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 7 Arbetsgivaren ska se till att det normalt inte förekommer arbete som är repetitivt, starkt styrt eller bundet Det förebyggande arbetet ska leda till ökad i arbetet Va iat n till exempel genom arbetsväxling, arbetsutvidgning eller pauser. 1
2 Arbetsorsakade besvär enligt anledning Andel sysselsatta med besvär under senaste 12 månaderna, % buller vibrationer värme, kyla, drag etc. ämnen från växter/djur kemiska ämnen påfrestande arbetsställningar korta, upprepade arbetsmoment tung manuell hantering arbete vid bildskärm/pc mobbning, trakasserier hot eller våld stress, psykiska påfrestningar Kvinnor 1,4 0,2 0,5 0,2 0,8 8,2 2,7 4,2 2,4 0,9 0,7 14,6 Män 1,1 0,4 0,4 0,2 0,6 6,1 1,9 4,1 1,1 0,3 0,4 7,7 Arbetsorsakade besvär 2014 Andel arbetstagare med omväxlande arbete Arbetsmiljön
3 Trender i arbetslivet: Ny-taylorisering Datorisering Intensifiering Övervakning Mindre variation Standardisering Flexibilitet i tid och rum Tillfälliga anställningar Outsourcing Variation In conclusion, the evidence for positive effects of increasing the level of variation is scarce. The number of studies on variation is limited, while in most studies the findings were not controlled for the amount or intensity of work. 3
4 Jobbrotation (arbetsväxling, arbetsutvidgning, ) In conclusion, there is currently inconsistent evidence for positive or negative effects of job rotation on musculoskeletal complaints and exposure related to musculoskeletal complaints Denna kunskapssammanställning Hur kan fysisk variation påverkas i arbetslivet Vilka effekter har olika sätt att påverka fysisk variation i arbetslivet 4
5 Ord om variation Dynamisk belastning 5
6 Tiden Vad är variation? Förändring över tid! 0Belastning 0Belastning 0Belastning Ingen variation Viss variation Samma variation Mathiassen,
7 Variation: hur mycket? Belastning Viss variation 0 Belastning Mera variation 0 Mathiassen, 2006 Variation: hur ofta? Belastning Viss variation 0 Belastning Mera variation 0 Mathiassen,
8 Variation: hur likadant? Belastning Viss variation 0 Annorlunda likadanhet Belastning 0 Belastning Mera regelbundna cykler 0 Mathiassen, 2006 Variation i statiskt arbete; aspekten hur mycket 0 %max (vila)/ 30 %max 1 %max/ 29 %max 7,5 %max/ 22,5 %max Konstant kraft, 15 %max Armbågssträckning; Yung et al Uthållighetstid (min) 8
9 Variation i statiskt arbete; aspekten hur ofta 8,3s arbete/ 1,7s vila 50s arbete/ 10s vila 300s arbete/ 60s vila Kontinuerligt arbete, 15 %max Armlyft; Mathiassen Uthållighetstid (min) Variation den grundläggande idén Hög belastning är inte farlig* om den efterföljs av tillräcklig återhämtning * bortsett från eventuella akuta risker 9
10 Variation: belastning - återhämtning Sommar och höst: 08:00 kliver upp och äter frukost. Känner jag mig tom i kroppen efter tuff träning blir det ibland frukt på gröten eller en extra smörgås. 09:00 tre timmar löpning. 12:00 dusch, lunch, vila 1 timme. Det är inte alltid jag somnar, men det är skönt att bara ta det lugnt och jag får ofta mer energi till eftermiddagspasset då. 15:00 mellanmål. 16:00 stakträning två timmar, lättare terräng. 18:00 dusch, middag, slappa, svara på mejl. Är en riktig nattuggla men försöker lägga mig halv elva Litteratursökning PubMed Omfattande paket av söktermer runt ergonomi, variation, arbetsfördelning Referenslistor Citedby 10
11 Litteratursortering Arbetslivsrelevanta belastningar Ändrad variation och/eller resultat av ändrad variation Ändringar av arbetet, inte av individen Kontrollerade experiment och fältstudier Variation för nacke, skuldror, armar Kompletteringar med nya/egna Ingen strikt kvalitetsgranskning Påverka variation tre grundläggande sätt: Ändra en enskild arbetsuppgift Ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Tillföra nya arbetsuppgifter 11
12 Pauser är ett naturligt element av arbetsdagen förekommer mera och mindre strukturerat är ofta svåra att särskilja från produktivt arbete är bara en av många källor till variation Därför ses pauser som en arbetsuppgift bland alla andra i våra analyser av variation Påverka variation tre grundläggande sätt: Ändra en enskild arbetsuppgift Ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Tillföra nya arbetsuppgifter 12
13 Påverka variation: ändra enskild arbetsuppgift Belastning 0 Belastning Ändrad arbetsuppgift 0 Påverka variation: ändra enskild arbetsuppgift Ändrad utrustning Ändrat arbetsinnehåll Ändrat arbetsmönster 13
14 Påverka variation: ändra enskild arbetsuppgift Ändrad utrustning Ändrad arbetstation för flygledare Arvidsson et al Påverka variation: ändra enskild arbetsuppgift Ändrat arbetsinnehåll Ändrade precisionskrav vid pipettering Srinivasan et al
15 Påverka variation: ändra enskild arbetsuppgift Ändrat arbetsmönster Styrd vs. självvald arbetstakt i montering Dempsey et al Effekten av variation: ändra enskild arbetsuppgift Ändrad utrustning Ändrad arbetstation för flygledare (kanske) Arvidsson et al
16 Effekten av variation: ändra enskild arbetsuppgift Ändrat arbetsinnehåll 16
17 Effekten av variation: ändra enskild arbetsuppgift Ändrat arbetsinnehåll Passiva pauser vs. pausgymnastik på kontor van den Heuvel et al Effekten av variation: ändra enskild arbetsuppgift Ändrat arbetsmönster Inga empiriska studier 17
18 Variation: ändra enskild arbetsuppgift Kan variation påverkas? Antal studier Resultat Ändrad utrustning 4 ja Ändrat arbetsinnehåll 3 kanske Ändrat arbetsmönster 6 kanske Variation: ändra enskild arbetsuppgift Effekter av ändrad variation? Antal studier Resultat Ändrad utrustning 0? Ändrat arbetsinnehåll 8 tveksam* Ändrat arbetsmönster 0? * enbart studier av pausinnehåll 18
19 Ändra enskild arbetsuppgift Öppna fält i forskningen Utrustning som uppmanar / tvingar till ökad variation Inflytande av autonomi (eller inte) på variation Effekter av ändrade villkor i riktiga arbetsuppgifter Påverka variation tre grundläggande sätt: Ändra en enskild arbetsuppgift Ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Tillföra nya arbetsuppgifter 19
20 Påverka variation: ändra tidsförloppet av befintliga uppgifter Belastning Belastning 0 Annorlunda tidsfördelning 0 Belastning Annorlunda proportioner 0 Påverka variation: ändra tidsförloppet av befintliga uppgifter Omfördelning av arbetsuppgifter (samma andelar total arbetstid) Ändrade proportioner av arbetsuppgifter 20
21 Påverka variation: ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Omfördelning av arbetsuppgifter (samma andelar total arbetstid) Inga empiriska studier Påverka variation: ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Ändrade proportioner av arbetsuppgifter Endast simuleringar (kontor) Barbieri et al
22 Arbetsuppgifter på kontor Fyra typer av arbete: 45% Datorarbete 34% Sittande, ej dator 11% Stående, ej dator 10% Paus Relativ min-min variation i muskelaktivitet (trapezius) Mix m max varians Aktuellt jobb Enbart datorarbete 1,64 1,44 1,00 Barbieri et al Påverka variation: ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Förutsätter att arbetsuppgifterna skiljer sig åt i belastning 22
23 När är uppgifter olika? De byter varje halvtimme! Belastning Diversitet: hur mycket belastningar skiljer sig åt Noll diversitet 0 Belastning Viss diversitet 0 Belastning Kombination: ökad variation 0 23
24 Studier av diversitet Tung industri (Jonsson 1988) Produktion av golvelement (Balogh et al. 2006) Byggnadsmålning (Heilskov-Hansen et al. 2014) Tandläkararbete (Finsen et al. 1998; Jonker et al. 2011) Kontorsarbete (Fernström&Åborg 1999; Mathiassen et al. 2003; Richter et al. 2009) När är uppgifter tillräckligt olika 24
25 Effekten av variation: ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Omfördelning av arbetsuppgifter (samma andelar total arbetstid) Olika fördelningar av paustid på kontor Boucsein & Thum 1997 Effekten av variation: ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Ändrade proportioner av arbetsuppgifter Utökad paustid i kontorsarbete Galinsky et al. 2000,
26 Variation: ändra tidsförlopp av arbetsuppgifter Kan variation påverkas? Antal studier Resultat Ändrad tidsfördelning 0? Ändrade proportioner (1) tveksamt Variation: ändra tidsförlopp av arbetsuppgifter Effekter av ändrad variation? Antal studier Resultat Ändrad tidsfördelning 3 oklar Ändrade proportioner 8 kanske* * enbart studier av extra pauser 26
27 Begränsad effekt av mera paustid Varför? Få procent av arbetsdagen påverkas Spontana pauser minskar Belastningen i pauser snarlik den under arbete Ändra tidsförlopp av arbetsuppgifter Öppna fält i forskningen Dokumentation av belastning i enskilda arbetsuppgifter Verifikation av ändrad variation vid ändrat tidsförlopp Effekter av ändrade tidsförlopp av riktiga arbetsuppgifter Effekter av ändrat upplägg över en lång tidshorisont 27
28 Påverka variation tre grundläggande sätt: Ändra en enskild arbetsuppgift Ändra tidsförloppet av arbetsuppgifter Tillföra nya arbetsuppgifter Påverka variation: tillföra nya arbetsuppgifter Belastning 0 Belastning Ny uppgift 0 28
29 Påverka variation: tillföra nya arbetsuppgifter Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 Arbetsväxling Arbetsutvidgning Arbetsberikning Påverka variation: tillföra nya arbetsuppgifter Tillskott till individen Omfördelning inom grupp/organisation 29
30 Påverka variation: tillföra nya arbetsuppgifter Tillskott till individen Sedvanliga och alternativa uppgifter på kontor (Barbieri et al. 2015) Arbetsuppgifter på kontor Aktuellt jobb, 10% datorarbete ersatt av städning 6,67 Relativ min-min variation i muskelaktivitet (trapezius) Mix m max varians Aktuellt jobb Enbart datorarbete 1,64 1,44 1,00 Barbieri et al
31 Påverka variation: tillföra nya arbetsuppgifter Omfördelning inom organisationen 31
32 Arbetsväxling / jobbrotation: variation inom jobb, inte mellan Från specialist Belastning 0 till generalist Belastning 0 Påverka variation: tillföra nya arbetsuppgifter Omfördelning inom organisationen Växling mellan monteringsuppgifter (Möller et al. 2004) 32
33 Effekten av variation: tillföra nya arbetsuppgifter Tillskott till individen Tillskott av pauser i kontorsarbete (McLean et al. 2001) Effekten av variation: tillföra nya arbetsuppgifter Omfördelning inom organisation Växling mellan uppgifter i livsmedelsbutik (Rissén et al. 2002) 33
34 Effekten av variation: tillföra nya arbetsuppgifter Omfördelning inom organisation Utökade administrativa uppgifter i bilmontering (Christmansson et al. 1999) Variation: tillföra nya arbetsuppgifter Kan variation påverkas? Antal studier Resultat Tillskott till individen 4 kanske Omfördelning inom organisation 3 kanske 34
35 Variation: tillföra nya arbetsuppgifter Effekter av ändrad variation? Antal studier Resultat Tillskott till individen 4 kanske* Arbetsväxling / jobbrotation 9 tveksam Rationalisering 4 kanske * enbart studier av pauser vs inga pauser Tillföra nya arbetsuppgifter Öppna fält i forskningen Samband mellan variationens storlek och dess effekt Effekter av att introducera uppgifter av olika typer olika mycket Organisationsperspektiv på arbetsväxling Arbetsutbyte mellan organisationer 35
36 De stora linjerna Brist på kunskap om den relativa betydelsen av hur mycket, hur ofta och hur likadant Brist på studier som dokumenterar både (ändrad) variation och dess effekter Brist på kunskap om variation över en längre tidshorisont 36
37 De stora linjerna Brist på kunskap om annat än pauser och dess innehåll Brist på bra studier av arbetsväxling (kontrollgrupp, tillräcklig uppföljning) Inga studier med ett genusperspektiv Inga studier med ett åldersperspektiv Forskningen kan inte ge svar på vilka arbetsuppgifter som kan ingå i en kombination som verkligen leder till ökad variation i belastning, och som även har positiva effekter på kort och långt sikt vilka de optimala tidsförloppen är av växlingar mellan dessa olika uppgifter i både korta (timmar, dagar) och längre (veckor, månader, år) tidsperspektiv 37
38 Brist på kunskap är inte det samma som kunskap om brist 38
39 39
Variation på jobbet vad säger forskningen?
Variation på jobbet vad säger forskningen? Charlotte Lewis, PhD Leg. Sjukgymnast/Belastningsergonom, Arbets- & Miljömedicin, NUS charlotte.lewis@vll.se Svend Erik Mathiassen, professor Centrum för belastningsskadeforskning
Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Guldlocks nya jobb Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Illustration: Birte Mølgaard Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 6 Arbetsgivaren
Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:
Effektiva er Effektiva er mot belastningsbesvär: koordinerad epidemiologi, biomekanik, fysiologi, implementeringsforskning och folkhälsovetenskap Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?
Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt? Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Långvarigt, lågintensivt arbete medelbelastning
Kan man gå friskare från jobbet än man var när man gick dit?
Kan man gå friskare från jobbet än man var när man gick dit? Strategier för en hälsofrämjande fysisk och psykisk arbetsmiljö Chief Happiness Officer Svend Erik Mathiassen Bo Melin Att Svend Erik och jag
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011
Spröda kvinnor och starka gubbar?
Spröda kvinnor och starka gubbar? Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011 25 20 sjukersättning sjukskrivning
Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Fysisk och psykosocial exponering varför och hur Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Arbetsorsakade besvär enligt anledning Andel sysselsatta med besvär under
Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2
Belastning Olle Nygren Föreskrift ASF2012:2 Riskfaktorer för belastningsbesvär Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd Arbete utanför underarmsavstånd
Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.
Belastningsergonomi Den här bild-serien bygger på s föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Använd bilderna i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar paragraferna
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Charlotte Lewis, PhD Leg. Sjukgymnast/Belastningsergonom, Arbets- & Miljömedicin, NUS charlotte.lewis@vll.se Svend Erik Mathiassen, professor Centrum för belastningsskadeforskning
Checklista Belastningsergonomi
Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga
Belasta rätt. så undviker du skador
Belasta rätt så undviker du skador Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar
Fysisk belastning i arbetslivet, betydelse av vila och variation. Högskolan i Gävle
Fysisk belastning i arbetslivet, betydelse av vila och variation Fredrik Hellström Högskolan i Gävle Riskfaktorer för besvär Arbetsställning Tungt arbete (manuell hantering) Repetitivt arbete Statiskt
Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa
Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Utvecklingen över 14 miljoner år Jordbruk 5 000 år Industri ca 225 år IT ca 25 år Ergonomi? Ergonomi handlar
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Charlotte Lewis Svend Erik Mathiassen Rapport 2013:9 Kostnader för sjukskrivning
Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2017
Centrum för belastningsskadeforskning; Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi; Akademin för hälsa och arbetsliv Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2017 Besvär av psykosocial
Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi
ARBETSMILJÖ tij VERKET Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling
Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.
1 Ergonomiska risker i gruvmiljön Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.se 2 Projektet MineHealth Hållbar utveckling för gruvarbetares
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Kunskapssammanställning 2016:1 Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet
Kunskapssammanställning 2016:1 Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet Kunskapssammanställning 2016:1 Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet Svend Erik Mathiassen och Charlotte Lewis
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Arbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Belastningsrelaterade besvär inom vård och omsorg - Ergonomi och personalsäkerhet Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Gemensam resurs för Landstingen
Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa
Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.
Belastningsskador Nej tack!
Belastningsskador Nej tack! Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Belasta rätt så undviker du skador
Belasta rätt så undviker du skador Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar
ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
Företagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi
1 Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi Hälsa- och Arbetsmiljö, Metodutveckling & Global support Scania Anne Clausén, Europa ergonom / leg.sjukgymnast Global production system
Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation. Skapa ett gynnsamt arbete för kroppen
Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar kroppens muskler och leder.
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!
Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! 1 (2) Handels exemplar 1. Verksamhet Bransch/verksamhet Totalt antal anställda varav säsongsanställda/visstidsanställda
Belasta rätt vid personförfl yttning
Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid
Den fysiska arbetsmiljön
CHRISTINA OLSSON 2013-11-03 Uppgift 3: Arbetsmiljö i styckningsfabrik Frågeställningar: 1. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på arbetsplatsen? 2. Vilka belastningar utsätter sig arbetstagaren för, och
Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
RAMP II (version 1.03)
RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 1 RAMP II (version 1.03) Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid
AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen
AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen Inger Arvidsson, Camilla Dahlqvist, Henrik Enquist, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM
Arbetsmiljöverket. Vår vision
Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och
Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen
Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Gert-Åke Hansson, Inger Arvidsson, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM Syd:s forskning
AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH
AFA frukostseminarium 24/4 2019 Jörgen Eklund KTH Belastningar på rörelseorganen Arbete i Egypten Belastningar på rörelseorganen Ramazzini och Writers cramp Belastningar på rörelseorganen Kolgruvearbete
Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2
Att identifiera risker och genomföra åtgärder Fall 2 Viktigaste reglerna för fall 2 AFS 2001:1 AFS 2012:2 AFS 1994:1 AFS 1998:5 AFS 2015:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Belastningsergonomi Arbetsanpassning
Workshop Tema stress KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG. Malin Strömberg Gunnar Lagerström
Workshop Tema stress 1 KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG Malin Strömberg Gunnar Lagerström Vad är stress? Stress kan beskrivas som den uppvarvning som kroppen uppvisar när en människa ställs inför en utmaning
Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador
Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador 28 november 2018 Arbetsorsakade besvär 2018 Undersökningen om arbetsorsakade besvär Kartlägger
Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete
Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se IT i svenskt arbetslivet 70% använder IT dagligen. 35%
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,
Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...
ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar
ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning
Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö
Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö Christina Jonsson Enhetschef Avdelningen för regler 1 OSA är bra för att Det har skapat intresse och visar på vad som orsakar ohälsa Faktorerna
Arbetsorsakade besvär 2014
Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:4 Arbetsorsakade besvär 2014 Work-Related Disorders 2014 Serie: Arbetsmiljöstatistik ISSN 1652-1110 Ansvarig utgivare: Ann Ponton Klevestedt Statistikansvarig: Ann Ponton
Repetitivt arbete ska minska
Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete
Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25
Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika
Sven Lindblom 1
2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt
HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod
HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-, arm-, nack- eller skulderbesvär vid arbete med händer och armar.
Modeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4
Modeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4 Det behövs praktiska, systematiska och enkla metoder
Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen
Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen Innehåll Inledning 3 Riskbedömning av arbetet 4 Exempel ur Arbetsmiljöverkets
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten
Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst
Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som
Stress det nya arbetsmiljö hotet
Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva
QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden
1 QEC manual Den här metoden för exponeringsbedömning har tagits fram för att utvärdera förändringar av muskuloskeletal riskexponering före och efter ergonomisk intervention. Innan riskanalysen görs bör
IT, stress och arbetsmiljö
IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt
Examensarbete Karlstads Teknikcenter. Belastningsbesvär hos vårdadministratörer. Karlstads Teknikcenter
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2018 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga
Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse
Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige
SAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Organisatorisk och social arbetsmiljö
CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett
Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.
Belastningsergonomi Mät era högerhänder under föreläsningen Hillevi Hemphälä Avdelningen för Ergonomi Institutionen för designvetenskaper Lunds Universitet Belastningsergonomi Kunskapen om och samspelet
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen Arbets- och beteendemedicinskt centrum Verksamhetschef, avdelningschefer, verksamhetsutvecklare,
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte
Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.
1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef
Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet. Version: 1. Ansvarig: Björn Ahlnäs
Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet Ansvarig: Björn Ahlnäs Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. Nyutgåva Björn Ahlnäs 2009-11-30
Strikt Anställningsprövning ang timanställning samt övertidsersättning. 14 personal våning Merkurius
140407 Våning Merkurius Annika Stensson Enhetschef Geråshus Äldreboende ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare
Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.
Regeringsbeslut II 10 2002-05-02 N2001/11628/ARM Näringsdepartementet Härnösands kommun Socialförvaltningen 871 80 HÄRNÖSAND Överklagande över Arbetsmiljöverkets beslut i fråga om krav på arbetsmiljökonsekvensutredning
Arbetsmiljön i staten år 2005
Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har
Bilaga 4. Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån
Bilaga 4 Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån Bilaga 4 Innehåll Sammanfattning... 131 1 Inledning, bakgrund och rapportens
Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs
Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda En snabbkurs Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö: Fysisk Kemi Organisation Teknik Administration Ekonomi Arbetstid Social arbetsmiljö Social arbetsmiljö kan omfatta:
Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar
Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen
IT, stress och arbetsmiljö
IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt
Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer
Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer Gert-Åke Hansson Arbets- och miljömedicin Lund Bakgrund Muskuloskeletal sjukdom är ett stort problem Speciellt nacke/axlar, armar och händer
PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten
ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Under utvärdering av organisationen
Arbete vid bildskärm. Arbetsmiljöverket 2013 1
Arbete vid bildskärm Arbetsmiljöverket 2013 1 Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar Arbetsmiljöverket 2013 2 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer Arbetsmiljöverket 2013 3 Se bra på skärmen Fritt
Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet
Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl
IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete
IT och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering, Region Västerbotten Arbetsorsakade
TYA-projekt: Skadefria cargo- och flygplanlastare. Ett efterlängtat projekt för en bättre arbetsmiljö
TYA-projekt: Skadefria cargo- och flygplanlastare Ett efterlängtat projekt för en bättre arbetsmiljö Projektet är efterlängtat Roberto Balzano, arbetar som cargolastare och huvudskyddsombud för Transport
Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet
Twitter: Följ och pinga gärna in @afaforsakring Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet Jan Gulliksen Gulan Professor i Människa-datorinteraktion, Dekan för Skolan för Datavetenskap