Plattfrmsm te Vattenplattfrmen f r Hrisnt 2020 Stckhlm 18 mars 2014 Infrmatin från Vinnva m Hrisnt 2020 (H2020) Jessica Umegård, Natinell kntaktpersn (NCP) för H2020, Vinnva Se presentatin. Den eurpeiska aktörskartan Daniel Hellström, Svenskt Vatten Se presentatin. Den Svenska aktörskartan Daniel Hellström, Svenskt Vatten Se presentatin. Hydrslidaritet Kenneth M. Perssn, Hydrslidaritet, Sydvatten, Lunds Universitet Se presentatin. Vattenplattfrmens funktin Daniel Hellström, Svenskt Vatten Se presentatin. Inriktning på Påverkansplattfrm B Inspel från deltagare, se separat dkument.
Hur får vi samverkan att fungera? Staffan Filipssn, IVL Se presentatin Varför ch hur ska vi samverka? Vi har stra behv, växtnäring, slam, bienergi, rent vatten ch nya arbetstillfällen. Även glbala prblem sm vattenbrist. Möjligheten för Sverige? Vi har både bred ch spettskmpetens i Sverige. Andra länder lär av ss. Gda exempel sm Sjöstadsverketet. Visin, helheten. Inte bara rening, utan ckså prduktin av bienergi, näring samt återvinna vatten. Avsaltningsanläggningar byggs runt m i välden. Enrmt energi krävande. I Sverige frskas på nya lösningar. Sverige är en liten aktör, bra chans för samverkan. Reningsverk, myndigheter, universitet, högskla ch rganisatiner alla måste gå samman. Få ut i välden ch påverka EU. Genm sammarbete får vi trvärdighet utmlands, myndigheter ger ss trvärdighet. Vi behöver välja ut några mråden ch fkusera på dessa, piltanläggningar ex. Fysiska sammarbeten, inte bara virituella. Mbilisera resurserna tillfkusmråden. Bättre med stra belpp till prjekt i stället för spridda skurar. Sammanfattning: Fkusera ch kraftsamla. SP Karin Sjöstrand Två exempel på samverkan, ett internt ch ett från en annan bransch. Samverkansprjekt vatten, här lyfts frågrna med rör ch nät, mikrbilgi, dagvatten, material i kntakt med vatten, m.m. Krav på att man ingår i SP knserten för att få delta. Kan vara lättare att driva någt internt än mellan företag. Renare mark, ett nätverk sm ex vattenplattfrmen skulle kunna snegla på. Två dagarsmöten, vår ch höst där alla aktörer (frskare, knsulter, myndigheter) träffas. Viktigt att alla lär känna varandra. TIPS: Regelbundna möte öppna för alla intresserade aktörer Lena Tilly Tyréns Söker kmpetensutveckling. Har pengar från en stiftelse, cirka 20 miljner går till frskning varje år. Viktigt att alla får nytta av sammarbetet, identifiera det. Tydliga rller, öppen attityd. Regelbundna möten. Labb i Malmö där deras frskare samt andra frskare kan hyra in sig. En samlingsplats. Förutsättning: Alla ska ha nytta av samarbete ch samverkan. Marinett Hagman Blue Water surce Se presentatin
Berättade m VA teknik Södra (ett av de klusterprgram sm initierats av Svenskt Vatten). Lyfte värdet av att knyta dktrander ch visade på fungerande samarbeten kring dktrandprjekt mellan företag, kmmunen/kmmunala blag ch högsklan. Samarbetet med kmmunen gör att kedjan av aktörer, ch behvet av samverkan, blir ännu större. Faktiska/knkreta prjekt tillsammans ett bra sätt att samverka. Stefan Marklund Dag&Nät Dagvatten saknar fta nrmer ch riktvärden. Ett väldigt svårt mråde. Vill se bildning av kvalitetsnrmer. Vilket angreppssätt ska man ha? Funkar inte med riktlinjer, då allt variera mycket över tiden. Många kmmuner gör ingenting. Väldigt lite rening av dagvatten pågår i Eurpa. Vi i Sverige är duktiga på rening av partikelavskiljning. Ledningsnät är rande. 200 miljner satsas på ledningsnätet varje år, mycket mer pengar än vad de histriskt sett gjrt. Vet dck inte vad de ska köpa. Vad vet man m ledningarna sm prduceras? Helst ska de klara 200 år i backen. Okunnighet på beställarsidan, galpperande teknikutveckling. Mer frskning kring ledningssidan behövs! Vi måste hänga med! Cirka 70 % av avlppsledningarna är separerade. Vi är unika i detta avseende. I EU är cirka 70 kmbinerat. Vi kan bli en testbänk för detta. Trtts separering är 50 % av vattnet sm kmmer till reningsverken från inläckage, inte bra. Förbättringsmöjligheter. Ingen effekt trtts alla förbättringar sm sker. Uppföljning behövs av genmförda förbättringar, hur mycket ger det ss? Inspel från deltagare, se separat dkument. Vad är ett strategsikt innvatinsprgram? Vad är ett strategsikt innvatinsprgram? Frida Petterssn, Urban Water Se presentatin. Namnförslag Svenska Vattenplattfrmen, andra förslag? Kanske lvar namnet lite för mycket. Ex. lägg till vattentjänster i namnet. Prblematiskt då vil vill vara breda, men inte för breda Svenska VAttenplattfrmen! Dåligt m vi vill bjuda in fler aktörer Ta brt Svenska? Eller behåll då det lämpar sig bra i natinellt sammanhang Svenska plattfrmen för vattentjänster! Eventuellt lite för långt För tillfället behålls namnet Svenska Vattenplattfrmen
Inspel fra n deltagare pa Plattfrmsm te Stckhlm 18 mars 2014 Inriktning på Påverkansplattfrm B Deltagarna delades in i fyra grupper Vattenfrågr i ett bredare perspektiv Risk för stuprörstänk, viktigt med helhetsperspektiv. Samhällsplanerarna måste in tidigt i prcessen Oklart hur mycket man kan påverka EU Vatten är inte bara VA Klimatanpassning ch uppströmsarbete Synliggöra vattnets värde, vatten är för billigt, inte bara inm VA. Miljö ch resurshushållning Svenska styrkemråden Kretslppsnäring speciellt läge p.g.a. nya regler på ingång betnar kvävet sm resurs uppströmslösningar källsrterande system. Viktigt att få in i planeringen av nya stadsdelar Återvinning av vatten möjlighet att återanvända vatten från ARV tack vare effektiv rening av ex läkemedelsrening regnvatteninsamling Vattenkvalitet är gd tack vare en sårbar recipient Gröna lösningar eksystemtjänster klimatanpassning Resurseffektiva lösningar benchmarking styr ch regler mdeller Reningsverk sm prduktinsanläggning nettprducent av energi, högt satt ribba bigasprduktin inte bara kvittblivning Vatten sm livsmedel Intressemråden material i kntakt med vatten
förnyelse ch underhåll av ledningsnät resurseffektiv vattenhantering satsa på Hammarbysjöstadsverk, utöka/kppla samman med dricksvatten str användning av ytvatten i Sverige samverkan med vattenråd för vattenvård kretslppstänk fungerande riskanalyser mikrrganismer kemisk redundans kmpetens persnal, åldrande beflkning samhällseknmiskt vattenskyddsmråden sm fungerar Dricksvatten ch hälsa kpplat till kemiska hälsrisker, ifrån naturliga ch antrpgena ämnen. Viktigt att studera alla ämnen i vårt drickvatten, även de under detektinsgränsen ny vattenreningsteknik, genererar nya prblem (smak, utsläpp, nya kemiska ämnen). Hur påverkar dessa? Helhetstänk. Speciellt viktigt med övervakningen av reningen på patgensidan Styrkemråden riskbaserat tänkande av vattenskydd databaser klimatarbete ankdamm, alla känner alla i branschen. Underlättar sammarbete eftersm man vet vem sm är expert inm respektive mråde resurseffektiv vattenhantering, återanvändning av vatten bra krishantering i Sverige, någt vi skulle kunna lära ut Klimatanpassningsfrågr Översvämningar är intressanta på EU nivå vi är duktiga på att utnyttja höjdsättningar (spatial utbredning) kvalitet, duktiga på avanserad teknik, både upp ch nedströms (inte bara gröna lösningar) Angeläget för Sverige drift ch underhåll bra FU möjligheter, strt intresse gd kännedm m vårt ledningssystem dagvatten syns i våra taxr
Hur får vi samverkan att fungera? Nyttan av medverkan alla måste känna vinning Gemensam frågeställning ch mål Långsiktighet, men på lagm nivå. Olika intressenter har lika tidshrisnt. Plattfrmen bör vara långsiktig medan prjekten kan ha en krtare hrisnt Regelbundna möten, ger varaktighet ch utveckling. Plattfrmen är mötespunkten Förtrende lära känna varandra Närhet ch delaktighet. Närhet fysiskt ch närhet till att känna persnligt engagemang. Ex det sm händer i Bryssel intresserar inte lika mycket sm det sm händer hemma. Brett perspektiv, inte bara fkus på 2020 Tydliggöra kmpetensen i nätverket, ställa rätt frågr Arbeta tvärvetenskapligt Egna resurser Samrdning på myndighetssidan krävs Nätverk bättre än en fast rganisatin, flexibelt ch föränderligt Utveckla VA verksamheten, vidga gränserna inkludera avfall, enskilda avlpp m.m. Klustersammarbete Svenskt Vatten ch/eller plattfrmen vid rdret kunskap ska lyftas upp till påverkansplattfrmen Intressanta prjekt i skärningspunkterna mellan klustrerna. Viktigt att detta fångas upp av plattfrmen ch/eller klustergrupperna själva. Exempelvis genm seminarier mer resurser minst en mansålder i hrisnt Dunder raketen Organisatin (frm av en pyramid): Plattfrmen utgör basen ch bör vara bestående. Krävs pengar för att kunna frtsätta, ex. Vinnva. Genm träffar identifieras sedan behven. Sedan kmmer frskningen ch på tppen av pyramiden genereras en prdukt. Prcessen (frm av en cirkel): Behven driver frskningen, genererar en prdukt sm utvärderas. Därefter börjar man m igen genm att se till vilka behv sm finns.
Inför SIFO ansökan 1. Hur ska SIO rganiseras/vara uppbyggd? Vem leder? Plattfrmen kan ligga till grund för rganisatinen Tydlig representatin av lika aktörer i både styr ch ref. grupp Utnyttja plattfrmen!? Hög grad av berende Svenskt Vatten (tillsammans med andra i knstellatin) Om universitet krävs förtrende, berende Kanslifunktin? Svenskt Vatten 2. Vilken typ av utlysningar vill vi se? Strlek ch mfattning (tid ch pengar)? Gynnsamt för resultatet, cirka 1 5 år Stra tematiska utlysningar, 20 25 Milj/prgram teman Mindre piltprjekt/förstudier 3 5 år Mycket pengar 50 MSEK/år 25 miljner till vartdera kluster Bestäms utifrån budget Styrt mt vissa aktörer? (Företag, frskningsinstitut, högsklr ) Tematiska utlysningar snarare än aktörsstyrt Vart finns exprtmöjligheterna, behv ch marknad. Styr mt detta. (Tysk kvalitet blir Svensk) Tematiska utlysningar? Hur detaljstyrda? Behvsstyrd en grupp representanter från plattfrmen Breda/öppna utlysningar Typ av aktiviteter? (Grundfrskning, piltanläggningar, etc.) Blandning av FU, pilt, fullskala Viktigt med utverdering Alla nivåer, fr..m. grundfrskning ch uppåt 3. Realistisk insats från branschen per år? Öka VA taxan med 5kr/inv. (+ finansiering av Vinnva = 100 miljner/år) 50 Milj/år 1 miljard är för lite 4. Övriga medskick ch tankar kring SIO