Hur kommer ökande antibiotikaresistens påverka arbetet mot vårdrelaterade infektioner i framtiden?

Relevanta dokument
Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Dagordning Stramamöte

Antibiotikaresistens

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige

Antibiotikaresistens Antibiotikaförskrivning Vårdrelaterade infektioner. Bengt Wittesjö Smittskydd/Vårdhygien Strama/Infektionsverktyget

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

Stramas presentation inför. Europeiska antibiotikadagen 18 nov 2010 Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens

Dagordning Stramamöte

Vad gör Folkhälsomyndigheten inom det vårdhygieniska området?

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Aktuellt från folkhälsomyndigheten. Johan Struwe Magdalena Prioux

Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

STRAMA-utbildning. Oskar Smede, läkare Capio city, Helsingborg söder Caroline Trägårdh, läkare VC Fosietorp, Malmö

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Programråd Strama. Aktiviteter 2016

Infektionsambassadör. Vad är det?

Infektioner hos äldre

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006

Multiresistenta bakterier

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

zccompany Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Dagordning Stramamöte

Världen i Norden och Norden i världen

Arbetet mot antibiotikaresistens -från planer till verkstad. Johan Struwe Folkhälsomyndigheten

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015

Antibiotikaresistens. Apokalyps? Management?

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

Antibiotikaresistens i blododlingar

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Dagordning Stramamöte

Stramas betydelse för att motverka antibiotikaresistens

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Bakterier. Har funnits i 3.5. miljarder år. Överstiger antalet människor med en faktor Utgör 60 % av jordens biomassa

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Antibiotikaresistens i blododlingar

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Dagordning Stramamöte

Antibiotikastatistik. Nationell kurs i Strama arbete. Jenny Hellman, apotekare. Smittskyddsinstitutet. jenny.hellman@smi.se

Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner.

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Agenda Stramamöte

Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Verksamhetsplan Smittskydd Värmland 1 9

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2010

Bli en antibiotikasmart vårdcentral!

Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö

Antibiotikaresistens i blododlingar

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

Strama - antibiotikafrågor och resistens. Stramas huvudbudskap Aktuellt om resistens - VRE. Aktuellt om resistens - VRE

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport

19 Yttrande över motion 2017:49 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om obligatorisk utbildning för antibiotikaförskrivare HSN

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 1, 2011

Viktoriadagen maj Strama Uppsala län

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2017 Öppenvård och sjukhus

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 3, 2011

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Transkript:

Hur kommer ökande antibiotikaresistens påverka arbetet mot vårdrelaterade infektioner i framtiden? Olle Aspevall, Folkhälsomyndigheten olovaspevall@folkhalsomyndighetense

Vårdhygienisk arbete - antibiotikaresistens Allt viktigare Spridningar på sjukhus Äldre, sjukare patienter Mer avancerad vård Principerna de samma 2 2018-10-16

Principer för svensk strategi mot ABR Politisk och professionell medvetenhet och engagemang Nationell och lokal övervakning med standardiserade metoder Resistens Vårdrelaterade infektioner Minskat behov av antibiotika Förebygga infektioner Förebygga smittspridning Klok användning av antibiotika Endast på recept Antibiotikaanvändning Behandlingsriktlinjer Diagnostik Användning av data Öppna jämförelser Nationellla riktlinjer Lokal anpassning Finansiella incitament

Åtgärder och beroenden Infektioner Profylax Spridning Risk faktorer Övervakaåterrapportera Mätåterrapportera Misslyckad behandling Antibiotikaanvändning Antibiotikaresistens Mätåterrapportera

Several sectors are interrelated in spread of AMR

Community vs Hospital Anhöriga Vänner Förskola Skola Kända, infekterade och bärare Okända bärare WA Jarvis, Hospital Infections, 2007

Resistens kan vara Naturlig eller Förvärvad Känslig Resistent Mutation eller Genöverföring

Att använda antibiotika leder till resistens Nobel Lecture 1945 But I would like to sound one note of warning By exposing his microbes to non-lethal quantities of the drug make them resistant Sir Alexander Fleming 1881-1955

Resistens drivs av Selektion Spridning

Selektion Survival of the fittest inte bara målbakterien påverkas

Spridning Som andra bakterier Direkt och Indirekt mellan människor mellan djur mellan djur och människor Mellan bakterier genöverföring

Resultat av spridning Kontamination Kolonisation Infektion 12 2018-10-16

Antibiotikaresistens, 3 orsaker Bakteriell evolution Antibiotikaanvändning Smittspridning

Utveckling av resistens följer tätt efter introduktion av en antibiotikaklass Få nya grupper efter 1990! Penicillinresistens Cm-, Sm-, Em-, Tet-resistens MRSA Gentamicinresistens Kinolonresistens 1940 1960 1980 Linezolidresistens Vankomycinresistens Vankomycin Gentamicin Kinoloner Linezolid Penicillin Meticillin Chloramfenikol Cefalosporiner Streptomycin Erytromycin Tetracyklin Tid

Aktuella områden i Sverige Ordna diagnos- och förskrivarrelaterad data om antibiotikaanvändning Införa Infektionsverktyget i hela sjukvården Nationella rapporter från IV MRSA hos gris hot som vi inte sett i Sverige Automatisera övervakning Öka internationell påverkan

Varför har Sverige ett gott läge? Aktivt arbete mot smittsamma sjukdomar: vaccination, eliminering av vissa zoonoser och andra viktiga infektioner började tidigt samtidigt som klinisk mikrobiologi byggdes upp på nationell nivå klinisk mikrobiologisk diagnostik byggdes upp tidigt bas för både övervakning och klok användning (start ~1940t) Resurser finns för tillräcklig standard inom sjukvård Vårdhygien (start ~1950s) Stewardship, Strama-arbete startade 1995 Samarbete mellan yrkesgrupper Effektivt lobbyarbete-> intrese från media -> intresse från allmänhet och politiker 2018-10-16

Milstenar inom svenskt arbete mot ABR ca 1930 1970: Etablering av god mikrobiologisk diagnostic och vårdhygien på sjukhus Svenskt strategiskt program mot ABR(STRAMA) 1996 2000 Nationell handlingsplan( SPAR ) Nationell strategi mot ABR 2006 2012 Myndighetssamverkan, One Health Nationell handlingsplan mot ABR Nationell strategi mot ABR Uppdaterad handlingsplan 2015 2016 2017 WHO Collaborating Centre for AMR Containment 17 10/16/2018

Arbete i Sverige Nationell, lokal och tva rsektoriell samverkan Strama Strategigruppen för rationell användning och minskad antibiotikaresistens: Strama bildades 1995 som ett nätverk av myndigheter och organisationer på nationell nivå, sammanknutet med ett nätverk av lokala Stramagrupper varje län, smittskyddsläkare Läkare från primärvård och slutenvård, apotekare, kliniska bakteriologer, ibland tandläkare och i vissa grupper även sjuksköterskor Samverkan sker också lokalt med vårdhygienenheter och la kemedelskommitte er I allt fler landsting konstrueras nu också ITsystem fo r återkoppling av antibiotikaförskrivning på individuell nivå Resistensövervakning med god geografisk täckning Folkhälsomyndigheten analyserar och återkopplar nationell resistensövervakning Sverige har fyra system med nationell täckning för resistensövervakning: ResNet, EARSNet, SMINet och Svebar 18 2018-10-16

Åtgärder Strama 10-punktsprogram fo r minskad antibiotikaresistens inom sjukva rden A Förhindra smittspridning Smittspridningen i sjukvården måste minimeras Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas B Minska behovet av antibiotika Vårdrelaterade infektioner måste begränsas Samhällsförvärvade infektioner ska minskas C Optimera bakteriologisk diagnostik och säkerställ tillgången till epidemiologiska data Bakteriologisk odling ska tas före antibiotikabehandling Mikrobiologiska laboratoriet måste övervaka det epidemiologiska läget och bistå behandlande läkare, vårdhygien, smittskydd samt lokala Stramagrupper D Anva nd antibiotika rationellt Lokala förskrivnings- och resistensdata måste analyseras ihop och återkopplas Riktlinjer för handläggning av infektioner ska finnas och följsamheten ska mätas Antibiotikaprofylax inför kirurgi ska ges på rätt sätt Antibiotika ska användas rationellt 19 2018-10-16

Gem Åtgärder i världen GAP WHO global action plan against antimicrobial resistance, djur och människor GLASS WHO global surveillance of antimicrobial resistance TATFAR samarbete mellan USA och EU GHSA USA-initiativ, global health security agenda

Konsekvenser av antibiotikaresistens

% överlevare Behandlingseffekt vid blodförgiftning med pneumokocker Penicillin Untreated Dagar

Konsekvenser av antibiotikaresistens 2000 patienter på intensivvård 655 patients med infektion Overksam(pga resistens) Verksam(känsliga bakterier) (22,5 % of patients) Dödlighet 42% Dödlighet 177% Kollef et al Chest:115:462,1999

Äventyrar medicinska landvinningar Transplantation -cancerbehandling Prematur-/ intensivvård Stor-/ implantatkirurgi

Resistensläge

Människa Hur är läget i världen? Antibiotikaresistens

K pneumoniae, CRE E coli, ESBL MRSA E faecium, VRE

8 7 6 5 4 3 2 E coli, cefotaxim, n = 4-6500 K pneumonie, cefotaxim, n=650-1000 P aeruginosa, ceftazidim, n =335-432 S aureus, oxacillin, n=2-3500 1 0 2007 29 2008 2018-10-16 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Smittspridning inom vård Sedan 90-talet flera stora utbrott pa sjukhus; MRSA Va stra Go taland och Stockholm, Klebsiella pneumoniae ESBL i Uppsala och en vanb VRE-stam i Stockholm, Varberg och Va stera s Stoppades med intensiv smittspa rning, en central styrgrupp fo r att hantera utbrotten, o kat fokus pa handhygien och andra basala hygienrutiner Vid vissa utbrott poa ngterades a ven sta dning, desinfektion och antibiotikaanva ndning Ett flertal spridningar av MRSA och resistenta tarmbakterier på neonatalavdelningar Utbrott av C difficile Fortsatta VRE-utbrott Ökande antal ESBL-CARBA, även med sekundärfall 30 2018-10-16

1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Recept / 1000 invånare och år Antibiotikaförsäljningen på recept i Sverige har minskat i alla åldersgrupper 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 0-4 5-14 15-64 65* - All age groups 31 2018-10-16

Recept/ 1000 invånare och år Ökad följsamhet till behandlingsrekommendationer Försäljning av antibiotika som oftast används mot urinvägsinfektioner, öppenvård, kvinnor 18-79år 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Pivmecillinam (J01CA08) Nitrofurantoin (J01XE) Fluorokinoloner (J01MA02+06) Trimetoprim (J01EA) 32 2018-10-16

Vad göra? - Kontinuerligt arbete Klok användning Endast då det behövs Minka behov (prevention!, leva hälsosamt!) Rätt antibiotikum, och rätt dosering Minska spridning Förebygg smittsamma sjukdomar Vårdhygien Minska förorening av miljö med antibiotika Tillgänglighet av antibiotika Bra övervakning, uppdaterad Nära samarbete