Beslut efter kvalitetsgranskning

Bes Huvudman nedragardegard@gmail.com Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans värdegrundsarbete vid förskolan Solen belägen i Falkenbergs kommun med Förskolan Solens ekonomiska förening som huvudman Box 2320 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se

Beslut 1 (2) Inledning genomför under våren 2017 en kvalitetsgranskning av förskolors värdegrundsarbete. Inom ramen för denna kvalitetsgranskning granskas 15 förskolor med såväl enskilda som kommunala huvudmän. Förskolan Solen med Förskolan Solens ekonomiska förening som huvudman ingår i urvalet för denna granskning. De övergripande frågeställningar som ska besvaras inom granskningen är: 1. Hur görs barnen delaktiga och ges inflytande i förskolans dagliga verksamhet och undervisning? 2. På vilka sätt genomsyrar värdegrundsarbetet förskolans dagliga verksamhet och undervisning? 3. Hur leder förskolechefen arbetet med värdegrundsuppdraget? besökte Förskolan Solen den 4 och 5 april 2017. Ansvariga inspektörer för granskningen har varit Marie Sjöberg och Magnus Jonasson. Under besöket genomförde inspektörerna observationer på avdelningen Månen. Vid besöket intervjuades förskolechefen enskilt, en förskollärare enskilt, hela arbetslaget på avdelningen Månen i grupp samt personal från förskolans övriga avdelningar i grupp. har också tagit del av dokumentation från verksamheten. I detta beslut redovisar en sammanfattande bedömning av granskningens resultat för Förskolan Solen. En redovisning av underlaget för detta beslut anges i bilaga 1. För ytterligare information om s kvalitetsgranskningar se s webbplats https://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn-- granskning/kvalitetsgranskning/

Beslut 2 (2) Sammanfattande bedömning bedömer att personalen vid Förskolan Solen har god kunskap om förskolans uppdrag avseende värdegrundsarbete och förskolechefen tar ansvar för och ser till att all personal är väl insatta i hur värdegrundsuppdraget ska omsättas i praktiken. Vidare bedömer att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där alla barn har möjlighet att vara delaktiga i verksamheten och påverka i frågor som har betydelse för dem. Personalen arbetar på ett medvetet sätt för att alla barn ska få kunskap om och förstå sina rättigheter och skyldigheter. Barnen har ett reellt inflytande över verksamhetens innehåll såväl som utformande av miljö. Alla barn ges talutrymme och får möjlighet att uttrycka sig. Personalen kan dock stimulera och utmana barnen mer i att stå för sin åsikt, argumentera och diskutera med varandra. Vad gäller normer och värden bedömer att verksamheten genomsyras av det etiska förhållningssätt som läroplanen anger. Det finns goda förutsättningar för barnen att utveckla förståelse för gemensamma värderingar genom att de ges möjlighet till konkreta upplevelser och att personalen är medvetna om sig själva som förebilder. Förskolechefen och personalen följer tillsammans upp och diskuterar regelbundet värdegrundsarbetet. Personalen ges förutsättningar för arbetet genom såväl kompetensutveckling som avsatt tid för reflektion. Den dokumentation som förs avseende värdegrundsarbete avspeglar ett medvetet och aktivt värdegrundsarbete i dess samtliga delar. Sammanfattningsvis har s granskning inte visat annat än att samtliga områden som bedömt fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen. På s vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Marie Sjöb Utredare/Föredragande

1 (6) Bakgrundsuppgifter om Förskolan Solen Förskolan Solen är belägen i närheten av Fagared i Falkenbergs kommun. Förskolan har sammanlagt 33 barn inskrivna på tre avdelningar: Molnet, Stjärnan och Månen. Molnet har sju barn i åldrarna 1-2 år och Stjärnan har 13 barn i åldrarna 3-4 år. Avdelningen Månen där observationer genomförts har 13 barn i åldrarna 4-5 år. I förskolan tjänstgör sammanlagt sju personer varav två är legitimerade förskollärare. På avdelningen Månen arbetar två personer varav en är förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef som utöver detta uppdrag också tjänstgör som förskollärare tre dagar i veckan. Resultat från granskningen i Förskolan Solen I intervjuerna framkommer att såväl personalen som förskolechefen har en gemensam syn på värdegrundsuppdraget. De ger en samstämmig bild och samtliga betonar begreppen respekt, bemötande och allas lika värde. Andra begrepp som också nämns är demokrati, solidaritet, jämställdhet och att vara medmänniska. Förskolechefen uppger att hon tillsammans med all personal regelbundet diskuterar värdegrunden och att de därigenom utvecklat ett gemensamt förhållningssätt och en samsyn på uppdraget. Personalen bekräftar att de har livliga diskussioner kring värdegrundsfrågor och att de därigenom utvecklat har ett gemensamt synsätt även om de är olika som individer. Att vuxna ska respektera varje barn och att det är viktigt att i barngruppen arbeta med hur man ska vara mot varandra, är något som ofta återkommer i intervjuerna. Hur man kan vara en bra kompis och hur man visar respekt mot varandra. Förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är Förskolläraren uppger att "turtagning" är ett av de enklare exemplen på demokrati. Som exempel nämns att om flera barn vill cykla och det inte finns cyklar till alla är det viktigt att vuxna pratar om att barnen kan cykla i tur och ordning. Förskolechefen uppger också att det är viktigt att barnen lär sig kompromissa och att vänta på sin tur. Enligt personalen handlar demokrati bland annat om att alla barn har rätten att få vara med och bestämma, vilket de försöker tilllämpa. Att få vara med och bestämma, det är det största, att få vara med och påverka. Personalen poängterar att man inte alltid får sin vilja igenom men alla har rätt att få göra sin röst hörd. Arbetslaget lyfter också fram vikten av att alla lyssnar på varandra och att barnen får stöd i att våga säga sin åsikt och våga uttrycka

2 (6) sin vilja. Det är viktigt, säger arbetslaget, att få barnen att samspela med varandra och att acceptera att man vill olika och att man är olika. Vid observationer noteras flera exempel på när barnen får stöd i att skapa turordning som exempelvis att vänta på sin tur när det gäller att få cykla. Vid matsituationer observeras att barnen ombeds skicka mat till varandra och att barnen själva får uttrycka vad, hur mycket de vill ha och vad de inte vill ha. Arbetslaget uppger att de vid matsituationen också samtalar om och låter barnen fundera på hur mycket man kan ta för att maten ska räcka till alla som sitter runt bordet. När det handlar om barns rättigheter uppger arbetslaget att det handlar om att få sina grundläggande behov tillgodosedda såsom någonstans att bo, äta, vila, bli lyssnad på, tagen på allvar, att bli respekterad även om vi är olika. Personal som arbetar med de yngsta barnen uttrycker också rätt till vila, lek, omvårdnad, att bli bekräftad och sedd. Förskolechefen uttrycker vidare rättigheten att få utvecklas, känna trygghet och må bra. Att ha rätt till att må bra innebär också en skyldighet att bete sig så att andra också mår bra, enligt förskolechefen. Arbetslaget uttrycker att till rättigheter är också kopplat skyldigheter, och turtagning kan ibland vara ett exempel på detta. Om någon har rätt till en sak så har en annan rätt till samma sak och då får man kompromissa. Rätten att få säga nej framhålls också i intervjuerna liksom skyldigheten att ta ansvar för sina handlingar. Arbetslaget berättar att när det uppstår konflikter så pratar de med barnen om det, synliggör vad som hänt och anknyter till skyldigheten att vara rädda om varandra. Ibland väntar de dock en stund eftersom barnen inte alltid är mottagliga direkt. Enligt arbetslaget är det ett förhållningssätt de kommit överens om. Vid observationer noteras att det i tamburen finns en påminnelse uppsatt där det står "Ibland kan man inte säga det som är sant förrns det gått en stund". Vid observationer av den fria leken noteras att barnen har stora valmöjligheter vad gäller aktiviteter och material. Det pågår bland annat skapande, bygglek och sagoläsning samtidigt utifrån barnens egna val av aktivitet Materialet är tillgängligt och exponerat på ett inbjudande sätt. Även vid utelek väljer barnen fritt vad de vill göra och får stöd av vuxna då de inte kommer på något. Vid intervjuer berättar personalen att de utgår ifrån barnens intressen vad gäller utformande av miljö och anskaffning av material. De äldre barnen är med och diskuterar vad de behöver köpa in och de kan då få titta i kataloger och önska.

3 (6) Arbetslaget uppger att de också är lyhörda för vad barnen visar att de är intresserade av och förändrar i miljön utifrån vad barnen leker med. Som exempel nämner arbetslaget att barnen önskat mer byggmaterial och större plats att bygga på och att de skulle få ha kvar sådant de byggt. Utifrån det skapades ett större utrymme för bygglek där saker kan stå kvar. Förskolechefen uppger att när det gäller de yngsta barnen måste personalen vara lyhörda för barnen och läsa av deras signaler men också att hela tiden pröva sig fram. Vi måste vinnlägga oss om att vi verkligen förstår dem. Personalen som arbetar med de yngsta barnen bekräftar att de försöker läsa av vad barnen är intresserade av och de känner sig nöjda med hur mycket barnen har inflytande över sin egen situation. Det framkommer i intervjuerna att de teman som pågår bland de yngre såväl som de äldre barnen är initierade utifrån barnens intressen och utvecklas vidare utifrån barnens engagemang. Förskolans verksamhet ska präglas av ett etiskt förhållningssätt I intervjuer framkommer att personalen är uppmärksamma på och tar vara på tillfällen att förmedla människors olikheter till barnen. Vi pratar jättemycket om att vi alla är olika och att vi har olika behov. Arbetslaget beskriver hur de arbetar med exempelvis hantering av konflikter där barnen får reflektera över hur andra upplever det som hänt och att de då kan utveckla förståelse för andras känslor. Personalens uppfattning är att även de yngsta barnen kan visa solidaritet och empati. Som exempel anges att när ett av de yngsta barnen är ledset vid lämning så kommer ett annat barn med en leksak som hen vet att barnet tycker om. Personalen bekräftar handlingen vad snällt att du hämtade den åt [barnets namn] som är ledsen. Såväl förskolechef som arbetslag uppger att de bekräftar och påvisar för barnen när de hjälper varandra och när de visar empati och omsorg om andra. I en samling som observeras läser en vuxen en saga som handlar om känslor och behovet av att bli tröstad. När sagan är slut får barnen frågor om innehållet. Barnen är uppmärksamma och uttrycker olika känslor, lyssnar på varandra och får bekräftelse av de vuxna. Avslutningsvis tar den vuxne upp ord som belyser barns behov och rättigheter och som de tidigare jobbat med. Barnen uppvisar ett tydligt igenkännande. Arbetslaget beskriver att normer handlar mycket om de oskrivna reglerna som finns. Som exempel nämns att man inte slänger igen dörren i ansiktet på någon, man delar med sig och ser till att alla kan vara med. Personalen uppger att de i olika forum diskuterar hur de bemöter barnen, exempelvis att de är på golvet och möter barnen på deras fysiska nivå, visar respekt mot varje barn och att de

4 (6) inte höjer rösten mot barnen. Såväl personal som arbetslag framhåller det egna förhållningssättet som viktigt eftersom de är förebilder för barnen. Enligt arbetslaget kan det dock hända att barnen ibland möts av olika förhållningssätt men att de då pratar om det för att få så likvärdigt förhållningssätt som det bara går. Arbetet med "att vara en bra kompis" är något som återkommer i alla intervjuer. Arbetslaget berättar att de diskuterar förhållningssätt och bemötande i olika sammanhang och vad normer och värden är. Framför allt handlar det om att alla ska må bra, trygghet, respekt och hänsyn till andra människor. Det handlar också om, enligt arbetslaget, att värna om naturen. De är ofta ute i skogen och regler om hur man ska bete sig där har skapats tillsammans med barnen. Förskolläraren uppger att de arbetat mycket med vänskap och hur man kan känna sig om man inte får vara med. Det är svårt att sätta ord på men viktigt att påvisa att mitt handlande kan få någon annan väldigt glad eller ledsen. Vid observationer av miljön noteras att det finns dokumentation uppsatt som visar arbetet med "att vara en bra kompis". Bland annat finns ett så kallat "kompisträd" där barnen fått uttrycka hur man ska vara för att vara en bra kompis. Förskolechefen uppger att de har väldigt spännande diskussioner om normer och värden och att de två mest centrala värdena är att visa respekt och att lyssna. Men det krävs väldigt mycket av oss, ibland kan det kollidera som exempelvis att man ska få säga vad man tycker men samtidigt ska man inte kränka någon. Förskolechefens och förskollärarens ansvar för värdegrundsarbetet Vid intervjuerna framkommer en samstämmig bild av att värdegrundsfrågor ofta diskuteras under såväl reflektionstid som arbetsplatsträffar. Arbetslaget uppger att arbetsplatsträffarna alltid börjar med värdegrundsfrågor för att vi inte ska fastna i vardagen. Personalen uppger att värdegrundsfrågor diskuteras på arbetsplatsträffar, avdelningsträffar och i vardagen när situationer dyker upp. Normer och värden diskuteras mycket i olika forum så att barnen möter vuxna som bemöter dem på samma sätt. Vad gäller kompetensutveckling inom värdegrundsfrågor uppges att all personal och förskolechefen läser boken "Utmaningar i förskolan" och arbetar med denna i studiecirkelform. Personal som arbetar med de yngsta barnen uppger också att de gått en kurs om inskolning för yngre barn där värdegrunden ingår som en viktig del. Vidare uppger personalen att de haft en hemstudiedag för att

5 (6) reflektera över sina egna värderingar och som sedan diskuterades på en gemensam studiedag. Förskolläraren uttrycker att hen fått en bra kompetensutveckling genom kontakter med externa aktörer. Det har varit en otrolig kompetensutveckling. Förskolechefen uppger att hon utöver chefsansvar också har ett förskolläraransvar då hon också arbetar en dag i veckan på de två avdelningar som saknar förskollärare. Förskolläraren som arbetar på den besökta avdelningen uppger att hen inte har något uttalat ansvar för de två andra avdelningarna men har god insyn i planeringarna och hur personalen genomför arbetet. På arbetsplatsträffarna diskuteras värdegrunden och då som ett enda arbetslag, och enligt förskolläraren är det hen som tar ansvar för att frågorna kommer upp på bordet även om inte ansvaret är så tydligt uttalat. Förskolläraren uppger vidare att det finns en acceptans bland övrig personal för att hen har ett ansvar utifrån sin roll som förskollärare och de har tillsammans gått igenom riktlinjerna i läroplanen. Inför utvecklingssamtal har förskolläraren getts ett särskilt ansvar av förskolechefen att se till att alla barn diskuteras. Förskolläraren uppger också att förskolechefen och hen pratar om hur arbetet bedrivs, exempelvis att alla utvecklar samma normer och värden på de olika avdelningarna och att vi rör oss mot samma mål. I förskolans dokument "Verksamhetsrapport hösten 2016 och våren 2017" beskrivs hur förskolans värdegrundsarbete bedrivs. Av dokumentet framgår att fokusområde just nu är att "alla skall må bra, synas, utvecklas och känna sig stolta över det man åstadkommer och den man är", liksom annat som uttrycker värdegrundsarbetet. Förskolechefen uppger att alla är delaktiga i upprättandet av dokumentet och att den regelbundet följs upp på arbetsplatsträffar. Därutöver säger förskolechefen att hon styr innehållet i arbetsplatsträffar och lyfter återkommande värdegrundsfrågor i syfte att utveckla arbetet. En önskan förskolechefen har är att arbeta så att också barnen kommer med i utvärderingen. Personalen uppger att förskolechefen följer upp arbetet genom att aktivt delta i samtal, planeringsdagar och återkommande diskussioner om värdegrundsfrågor. Enligt arbetslaget har förskolechefen insyn i verksamheten eftersom hon arbetar i verksamheten en dag i veckan. Förskolechefen tar del av den dagliga dokumentationen såväl som den övergripande och enligt personalen finns hon alltid tillgänglig även om hon inte är på plats i förskolan varje dag. Förskolläraren uppger att förskolechefen följer upp och har god insikt i verksamheten och dess kvalitet.

6 (6) Kvalitetsgranskningens bedömningsunderlag Nedan redovisas i korthet de bedömningsområde som använts i granskningen. Bedömningsområde Förskolan lägger grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är Inom detta område granskas om förskolläraren tar ansvar för att arbetslaget har ett demokratiskt arbetssätt och att det skapas ett demokratiskt klimat i verksamheten. Vidare granskas om barnen ges förutsättningar att förstå sina rättigheter och skyldigheter och att alla barn ges möjlighet att aktivt delta i verksamheten. Inom området granskas också hur barnen får ett reellt inflytande i verksamheten, hur deras behov och intressen utgör utgångspunkt för planering av innehåll och miljö samt hur förskolläraren tar ansvar för detta. (Lpfd-98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, 2.1 Normer och värden, 2.3 barns inflytande) Bedömningsområde Förskolans verksamhet präglas av ett etiskt förhållningssätt Inom detta område granskas hur barnen ges förutsättningar att utveckla solidaritet och förståelse för andra människor och att alla har lika värde. Vidare granskas hur personalen genom sitt förhållningssätt och att vara förebilder förmedlar normer och värden som barnen ges möjlighet att tillägna sig. (Lpfö-98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, 2.1 Normer och värden) Bedömningsområde Förskolechefens ansvar för värdegrundsarbetet Inom detta område granskas hur förskolechefen tar ansvar för hur värdegrtmdsarbetet bedrivs. Att verksamheten utformas demokratiskt där barnen deltar aktivt och har inflytande granskas liksom att personalen har kunskap om uppdraget och följer de normer och värden som läroplanen anger. I detta ingår också att förskolechefen ska se till att det finns förutsättningar för att dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla värdegrundsarbete. (Skollagen (2010:800) 2 kap. 9 Ledningen av utbildningen och 34 Kompetensutveckling, Lpfö-98 2.7 Förskolechefens ansvar)