Beslut och verksamhetsrapport

r'n Skolinspektionen Simrishamns kommun barnutbildning@simrishamn.se efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Solrosens förskola, Simrishamns kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se

1(15) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning På Solrosens förskola är förskolans uppdrag för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling väl känt och implementerat. Förskolechefen har strategier för hur arbetet ska organiseras och har också påbörjat en mera långsiktig process för kompetensutveckling inom området. Arbetslaget, som är nytt, har ännu inte någon tydlig, gemensam bild av hur uppdraget ska omsättas men använder olika kommunikativa uttrycksformer och tar tillvara mötet med enskilda barn för att stödja deras språkutveckling i svenska. Det varierar dock i vilken utsträckning personalen utvecklar samtalen med barnen i syfte att utvidga deras kunskapsvärld och utmana dem i deras språkutveckling. Generellt används inte gruppen som en resurs i det språkutvecklande arbetet och verksamheten utgår inte ifrån de flerspråkiga barnens erfarenheter och intressen i någon högre utsträckning. Personalen har en positiv inställning till flerspråkighet och barnen uppmuntras att använda alla sina språk i förskolan men personalen har inga gemensamma strategier för arbetet för att stödja och stimulera barnens utveckling av modersmålet och föräldrarna involveras inte heller i detta arbete. Även om det finns exempel där det sker så använder inte personalen miljön eller materialet i någon större utstäcknirtg i ett språkutvecklande syfte och det finns få inslag i miljön som visar på mångkulturalitet eller flerspråkighet.

2(15) Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Personalen behöver i större utsträckning stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språk- och kommunikationsutveckling i svenska genom att utgå ifrån barnens kunskaper, erfarenheter, bakgrund och intressen och därigenom skapa möjligheter för att språkutvecklingen sker i meningsfulla sammanhang. Personalen behöver ta fram gemensamma strategier för arbetet med att stödja och stimulera barnens utveckling av modersmålet och också i större utsträckning verka för föräldrarnas/hemmets delaktighet i detta arbete. Personalen behöver i större utsträckning utforma och använda miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling. Uppföljning Huvudmannen ska inom två månader från beslutet, senast den 2 januari 2017, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 2 november 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Lund, Box 156, 221 00 Lund. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2015:7428) i de handlingar som sänds in.

3(15) På Skolinspektionens vägnar _ aria Kärrman Enhetschef U-g-L K.Q-'4; L------ Agneta icsson Föredragande/Undervisningsråd

4(15) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Solrosen, Simrishamns kommun, ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Solrosen besöktes den 22 och 23 september 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Agneta Ericsson och Vivianne Majoros Wastrell. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, låg grad och ganska låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om förskolan Solrosen Solrosens förskola är en kommunal förskola som ligger centralt i tätorten Simrishamn. Här finns tre avdelningar med totalt 54 inskrivna barn och cirka 60 procent av barnen är flerspråkiga. Förskolan ändrade sin organisation inför hösten 2016 och har nu två avdelningar för barn i åldern 1-3 år och en avdelning för barn i åldern 4-5 år. Totalt arbetar tio personer i barngrupperna, varav sex är förskollärare. För närvarande arbetar ingen flerspråkig personal på förskolan och förskolan använder i nuläget inga externa resurser i arbetet med de flerspråkiga barnen. Vid granskningen besöktes avdelning Vitsippan, en avdelning med 23 inskrivna barn i åldern 4-5 år. Här är cirka hälften av barnen flerspråkiga. På Vitsippan arbetar fyra personer, två legitimerade förskollärare, en utbildad förskollärare som ansökt om legitimation och en barnskötare. Under en av besöksdagarna finns också en arabisktalande praktikant på avdelningen. Arbetslaget är nytt, en person har arbetat en längre tid på förskolan, en har arbetat cirka två år och övriga två har nyligen börjat sina anställningar på förskolan. Förskolechefen är ansvarig för de sex förskolor som ingår i utbildningsområde Nord och har ansvarat för Solrosens förskola i åtta år. Under besöket genomfördes intervjuer med förskolechefen, arbetslaget på avdelning Vitsippan samt med fokusgruppen som bestod av representanter från förskolans övriga två avdelningar, en från varje.

5(15) Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Läroplanens uppdrag är väl känt och implementerat hos personalen och förskolechefen har, med läroplanen som utgångspunkt, också strategier för hur arbetet ska organiseras och genomföras. Arbetslaget, som är nytt, har ännu inte någon tydlig, gemensam bild av hur uppdraget ska omsättas eller utformat tydliga strategier för det språkutvecklande arbetet på avdelningen. Uppdraget är implementerat och känt I intervjun framför förskolechefen att läroplanen är utgångspunkten för arbetet och att flerspråkighet inte är ett problem utan en möjlighet. Eftersom kommunen har tagit emot många asylsökande är frågan om flerspråkighet och läroplanens uppdrag också något som diskuteras generellt i kommunens förskolor och förskolechefen menar att personalen har "ett gemensamt tänk". I intervjun med fokusgruppen framhåller personalrepresentanterna att, eftersom Solrosen har en hög andel flerspråkiga barn blir arbetet med flerspråkighet ett naturligt arbetssätt. Att uppdraget är "att stödja barnen, att berika deras språkvärld så att de blir kompetenta på båda sina språk och kan fungera både i sociala och lärande situationer". De tillägger att uppdraget blir en helhet i förskolan, där allt går in i vartannat. I intervjun framför arbetslaget att uppdraget är utmanande men att det är positivt att man blandar alla språk på förskolan och att det finns ett tillåtande klimat. De lyfter också fram svårigheterna med att stödja barnens utveckling av modersmålet när personalen själva inte talar de språken. Av personalintervjuerna framgår vidare att ingen av avdelningarna delar in barnen i grupper efter språk eller nivå på språkutvecklingen utan uppdelningen sker på ett naturligt sätt utifrån barnens nyfikenhet och intresse.

6(15) Arbetslaget saknar kunskap om de flerspråkiga barnen Fokusgruppen säger, i intervjun, att de får kunskap om barnens bakgrund, erfarenheter och behov vid de samtal de har med föräldrarna under inskolningen och att de tar hänsyn till denna information när de planerar och utformar verksamheten. De samtalar då även med föräldrarna om annat som rör familjen och barnen, till exempel hur de kom till Sverige, om de har släkt här och vad barnen gör när de är hemma. Utifrån den kunskapen, säger de, tar de sedan hänsyn till barnens erfarenheter, behov och intressen när de utformar verksamheten. I intervjun med arbetslaget framför personalen att de inte har fått någon information om barnen och att de inte heller tar upp frågor som handlar om barnens livsmiljö, erfarenheter eller intresse i samtal med föräldrarna. Personalen uttrycker att det finns en osäkerhet kring hur de ska förhålla sig när det gäller att efterfråga information från föräldrarna men att bristen på information också minskar deras möjligheter att planera verksamheten med barnens erfarenheter och behov som utgångspunkt. I den självskattning som lämnats av några i arbetslaget bedömer personalen också att de inte reflekterar över sina egna värderingars betydelse för barnens språkutveckling. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen ser till kompetens och erfarenhet inom området språkutveckling vid rekrytering och har också påbörjat en mera långsiktig process för kompetensutveckling inom området. Det språkutvecklande arbetet följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet där personalen också är delaktiga. Förskolechefen har möjlighet att styra och fördela de resurser området får för modersmålsstöd och har också möjlighet att använda den specialpedagogiska resurs som finns i området. Kompetensutvecklingen behöver bli en del i ett mera långsiktigt utvecklingsarbete Solrosens förskola har haft flerspråkiga barn i grupperna under flera år och förskolechefen framför i intervjun att personalen har ett stort intresse av att utveckla arbetet med barnens språkutveckling. Förskolan har en del nyanställd personal och förskolechefen framhåller att förskolans uppdrag kring flerspråkighet också diskuteras vid rekryteringarna.

Beslut och verksannhetsrappork 7(15) Av dokument och intervjuer framgår också att det har genomförts olika kompetensutvecklingsinsatser inom området flerspråkighet, både centralt av kommunen och lokalt på förskolan. Exempelvis genomgick samtliga medarbetare i kommunen en halvdagsutbildning under våren 2016 som bland annat innehöll en föreläsning om "Flerspråkighet som resurs" och några i personalgruppen har också gjort studiebesök på en förskola i annan kommun. Hösten 2016 inleddes en satsning för förskolorna i området med en föreläsning som hade fokus på språkutveckling och systematik. Utifrån denna föreläsning har förskolan nu fått ett arbetsmaterial som personalen ska arbeta med i diskussions- och arbetsgrupper och detta arbete ska sedan följas upp i januari 2017. Förskolechefen lyfter också fram den kommande biblioteksplanen som, i större utsträckning, kommer att innehålla insatser som rör förskolornas arbete med flerspråkighet. I intervjun med fokusgruppen framför personalrepresentanterna att de upplever att förskolechefen är medveten om den specifika situationen på förskolan och att de får stöd bland annat i form av utbildning inom området. De har också diskuterat förskolans språkuppdrag på de gemensamma arbetsplatsträffarna. Arbetslaget på den besökta avdelningen bekräftar i intervjun att det har varit en del kompetensutvecklingsinsatser under senare år i form av föreläsningar och att några i personalgruppen också gjort studiebesök i en förskola som arbetat en längre tid med flerspråkighet. Arbetslaget menar dock att kompetensutvecklingen hittills främst varit i form av punktinsatser som inte påverkat eller utvecklat verksamheten i någon högre grad. Insatserna har inte följts av diskussioner i personalgruppen eller följts upp på annat sätt. De framför att den kompetensutveckling som inletts med en föreläsning nu i höst kanske blir en del i en mera långsiktig process. Arbetslaget är medvetna om att det finns mycket material att ta del av på nätet men de framför att deras möjligheter att ta del av detta begränsas av att tekniken inte fungerar. I den självskattning som delar av arbetslaget skickat in bedömer de att de har viss kompetens för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling men att de inte har möjlighet till kompetensutveckling inom detta område i någon större omfattning. Gemensamma diskussioner behövs för att utveckla verksamheten I dokument och intervju framför förskolechefen att personalen har möjlighet till kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte vid de avdelningsmöten då hela arbetslaget träffas och även under de möten då förskolans förskollärare träffas. Vid dessa olika tillfällen kan de, enligt förskolechefen, diskutera uppdraget och planera för det språkutvecklande arbetet.

8(15) I intervjun med arbetslaget framför de att det är länge sedan de diskuterade flerspråkighet och att det inte tas upp med någon regelbundenhet på mötena där tiden inte räcker till för allt det som de behöver diskutera. De lyfter också fram att de, som ett nytt arbetslag, behöver tid för att diskutera förskolans uppdrag och hur de ska arbeta. Som ett exempel nämner de TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) som de har börjat använda ibland utan att de egentligen har diskuterat syftet med metoden och de känner inte heller att de behärskar den. Det språkutvecklande arbetet följs upp och utvärderas I de dokument som skickats in beskrivs, vilket också bekräftas i intervjuerna med personal och med förskolechefen, hur uppföljning och utvärdering av det språkutvecklande arbetet sker inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Modellen för detta är ny och har inte ännu inte varit i funktion ett helt verksamhetsår och därför, menar förskolechefen, har de ännu inte några resultat att redovisa. Förskolechefen uppger också att det finns planer på att utveckla arbetet med dokumentation för att underlätta det systematiska arbetet med språkutveckling. Personalen beskriver också hur de, som en del i uppföljningen, rapporterar in sitt arbete i det digitala systemet där förskolechefen sedan ger återkoppling och ibland också skriver kommentarer. I den självskattning delar av arbetslaget gjort anger de att de är delaktiga i arbetet med att följa upp och utvärdera det språkutvecklande arbetet. Förskolechefen har möjlighet att fördela vissa resurser Enligt inskickade dokument, vilket också framgår i intervjun med förskolechefen tilldelas förskoleområdet en extra resurs för modersmålsstöd. Denna resurs kan sedan förskolechefen fördela utifrån de behov som finns i områdets förskolor. I intervjun lyfter förskolechefen också fram de möjligheter som förskolan har att använda sig av den specialpedagog som är knuten till förskolorna. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad stimulerar och stödjer de flerspråkiga barnens språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Förskolan erbjuder olika skapandeformer som bild, musik och rörelse. Personalen tar tillvara mötet med enskilda barn, benämner och använder mestadels ett utvecklat och nyanserat språk. De använder dock inte gruppen

9(15) som en resurs i arbetet och de flesta samtal varken utvidgar barnens kunskapsvärld eller utmanar dem i deras språkutveckling. Eftersom arbetslaget har lite kunskap om barnen utgår inte verksamheten från de flerspråkiga barnens erfarenheter och intressen i någon högre utsträckning och därmed minskar förutsättningarna för att språkutvecklingen ska ske i meningsfulla sammanhang. Olika kommunikativa uttrycksformer används 1 intervjun framför förskolechefen att personalen använder flera olika sätt att kommunicera i arbetet med att stödja och stimulera barnens utveckling av det svenska språket. Förskolechefen nämner som exempel musik, rörelse och skapande. Personalen på förskolan har också tillgång till olika arbetsmaterial i det språkutvecklande arbetet. Exempel som lyfts fram av förskolechefen är Spåkljudslek (där barnen får fokusera på hur olika bokstäver låter och inte hur de ser ut) och att det finns olika digitala verktyg. I intervjun framför fokusgruppen att de arbetar mycket med att lyssna i grupp, har samlingar med rörelse och arbetar mycket med sånger och ramsor. De nämner också att de använder olika former av rekvisita i form av föremål och bilder så att barnen kan koppla orden i en saga eller sång till något de varit med om och känner till. Även arbetslaget lyfter fram betydelsen av att samtala med de flerspråkiga barnen för att stödja deras utveckling av det svenska språket. De lyfter också fram att de regelbundet har lärarledda stunder med barnen i mindre grupper då de arbetar med språkljudsmetoden för att barnen ska få träning i hur bokstäver låter. De nämner också att de strävar efter att använda TAKK-tecken som stöd till det talade språket. Under besöket observeras aktiviteter där barnen använder olika kommunikativa uttrycksmedel. De deltar i skapande aktiviteter, både egeninitierade där de målar, ritar, klipper och klistrar och mera organiserade där de bland annat arbetar med att göra självporträtt. Under en av dagarna går några av barnen iväg till gymnastikhallen där de har olika rörelselekar. Under rörelseaktiviteterna i gymnastikhallen används bland annat ärtpåsar och rockringar men också instrument i form av en trumma och en tamburin. Kommunikationen kan utvecklas så att den i större utsträckning utvidgar och utmanar barnen i deras språk- och kunskapsutveckling I intervjuerna framför personalen att de stödjer barnens språkutveckling främst genom att samtala med dem. Observationerna bekräftar att det ständigt pågår samtal både mellan personal och barn och mellan barnen. Personalen tar tillvara mötena med de enskilda

10 (15) barnen såväl vid tillfällen då barnen leker själva som under strukturerade aktiviteter och rutinsituationer. De benämner, ställer frågor, upprepar och stannar ibland också upp för att säkerställa att barnet förstått. Under sagoläsningen stannar personalen ofta upp och förklarar olika begrepp som förekommer i boken som "att bli retad, vad är det?", "hur är man när man är listig?". Personalen använder huvudsakligen ett nyanserat språk utan förenklingar. Detta observeras exempelvis vid en måltid då personal säger "här är en ljusgrön bit broccoli och här är en mörkgrön" och vid ett annat tillfälle då ett barn vill markera att maten inte passade, "är det en grimas eller är det en min?". Vid måltiderna använder personal också TAKK-tecken sporadiskt för att visa symbolen för olika begrepp. Exempel på utvecklande samtal som observeras är exempelvis ett samtal om olika namn, vilka ljud de börjar på och att de ibland nästan låter likadant och ett annat är ett resonemang om äpplen under en fruktstund. Samtalet om äpplen leder vidare till Äppelmarknaden i Kivik och till att gemensamt leta upp äppeltavlor på lärplattan. Ett annat exempel på ett tillfälle då personal både utmanar och utvidgar i samtalet med barnen sker under en aktivitet då några barn ska såga. Då utvecklar sig ett samtal om bland annat hävarmsprincipen, trådspik och hovtång. Även om inspektörerna observerar en del goda exempel (se ovan) så kan samtalen med barnen utvecklas så att de i högre utsträckning utmanar barnen i deras språkutveckling. Många av de observerade samtalen mellan personal och barn är korta och innehåller endast en fråga från personal och ett kort svar från ett barn för att därefter avslutas. Gruppen används inte som resurs i arbetet med barnens språkutveckling Även om det varierar mellan personalen så visar observationerna att de ofta kommunicerar med ett barn i taget. De bjuder sällan in övriga barn i gruppen eller runt bordet i samtalen genom att exempelvis rikta frågor till dem om det som samtalet handlar om. Under de stunder då barnen själva väljer vad de vill göra leker de i olika konstellationer och bygger, ritar, lägger pussel eller leker rollekar i "hemrummet". Utomhus cyklar barnen, klättrar eller gräver i sanden. Observationerna visar också att några av de flerspråkiga barnen med samma modersmål gärna leker tillsammans medan andra leker bland de övriga barnen. Några av barnen deltar då i de andra barnens lek medan andra leker själva bredvid utan att interagera. Personalen finns där, de pratar med barnen och de finns som stöd då barnen behöver hjälp med någon aktivitet. De gör emellertid inga aktiva insatser för att barnen ska interagera med varandra eller för att underlätta för de flerspråkiga barnen att kommunicera med eller delta i andra gruppers lekar.

11(15) Verksamheten utgår inte från barnens erfarenheter och intressen I intervjun med arbetslaget framkommer, som också beskrivs under annat avsnitt i rapporten, att de inte vet mycket om barnen. De saknar kunskap om barnens bakgrund, erfarenheter eller intressen utanför förskolan. Förutom att detta begränsar förutsättningarna för utvecklande samtal med de flerspråkiga barnen så innebär det också att personalen begränsas i möjligheterna att anpassa verksamheten utifrån barnens erfarenheter och intressen. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad uppmuntrar och skapar möjligheter för de flerspråkiga barnen att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. De har en positiv inställning till flerspråkighet som de ser som en resurs och de uppmuntrar barnen att använda alla sina språk. De har emellertid inga gemensamma strategier för hur de ska arbeta för att stödja barnens utveckling av modersmålet och de grupperar inte barnen i syfte att de flerspråkiga barnen ska uppleva att de är en resurs i gruppen. Förutom att de uppmanar föräldrarna att tala sina modersmål med barnen i hemmet, så involveras inte föräldrarna i förskolans arbete för att stödja och stimulera utvecklingen av barnens modersmål. Positiv inställning till flerspråkighet men gemensam strategi saknas I både dokument och i intervjun framför förskolechefen att kompetensen för att stödja barnens modersmål finns i personalgruppen. Förskolechefen lyfter fram att det finns ett arbetssätt och ett bemötande i förskolan där personalen bekräftar och bejakar barnens modersmål. Förskolechefen säger också att personalen har tillgång till digitala verktyg i det språkutvecklande arbetet och att de även har möjlighet att sätta in stöd i form av personer som behärskar barnens modersmål, exempelvis vid inskolningar och utvecklingssamtal. I intervjuerna med arbetslag och fokusgrupp framkommer att det finns en öppen och positiv inställning till flerspråkighet och att de ser alla språk som lika viktiga och att de ser flerspråkighet som en positiv tillgång. De framför att barnen uppmuntras till att använda sina modersmål och att föräldrarna uppmanas att tala modersmålen med sina barn. Detta stämmer också överens med den självskattning som delar av personalen gjort. Personalen framför också att de ser svårigheter i uppdraget att stödja bar-

12 (15) nens utveckling av sina modersmål när de inte behärskar språken och att de behöver avsätta tid för att diskutera hur de ska arbeta med uppdraget. De nämner dock exempel på sådant som de gör, att de för in barnens modersmål i samtalen genom att ställa frågor till barnen om vad olika saker heter på deras modersmål och att de också försöker lära sig enkla ord och begrepp på barnens olika språk. I den självskattning som delar av arbetslaget gjort bedömer de att de har en strategi för att gruppera barnen så att flerspråkiga barn får ganska goda möjligheter att utveckla sina språk men att de inte i samma utstäckning använder grupperingar som syftar till att de flerspråkiga barnen får uppleva att de är en resurs i gruppen. Under besöket observeras att personal vid några tillfällen frågar barnen vad olika saker heter på deras modersmål. Ett exempel på detta, när också gruppen används som resurs, är när ett av barnen ber personal att läsa en bok om hajar och det följer ett resonemang om vad haj heter på barnens olika språk. I detta samtal involverar personalen alla de flerspråkiga barn som finns i rummet, "vad heter haj på arabiska, vad heter det på bosniska?". Vid ett annat tillfälle använder personal en app på lärplattan som visar föremål med arabisk text. Med hjälp av en flerspråkig PRAO-elev som kan uttala orden på arabiska samtalar gruppen om begreppen på svenska respektive arabiska. Under besöket observeras också att några av de flerspråkiga barnen använder sitt modersmål under leken men att de skiftar till svenska då de exempelvis vill påkalla personalens uppmärksamhet. Föräldrarna används inte som en resurs intervjun framför förskolechefen att en av förskolans utmaningar är att öka kommunikationen med föräldrarna och skapa förståelse för att deras modersmål är viktiga, att de har betydelse för barnens generella språkutveckling och att flerspråkighet är en resurs. I intervjun med fokusgruppen framhåller personalrepresentanterna vikten av att samarbeta med föräldrarna och förklara att det är viktigt att de talar modersmålet hemma. Av intervjun med arbetslaget framgår att de, utöver att uppmana föräldrarna att tala sina modersmål med barnen, inte i någon större utsträckning involverar eller använder föräldrarna som en resurs i det språkutvecklande arbetet. Detta överensstämmer också med den självskattning delar av arbetslaget gjort.

13 (15) Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Det finns en variation av material som är tydligt exponerat och tillgängligt för barnen i deras lek men personalen använder inte miljön eller materialet i någon större utstäckning i ett språkutvecklande syfte. Det finns få inslag i miljön som synliggör barnens olika bakgrund, språk och erfarenheter. Miljö och material används inte aktivt i det språkutvecklande arbetet Avdelningen har tillgång till ett flertal rum i sin "hemvist" och använder även förskolans gemensamma ateljé och gymnastikhallen i den närbelägna skolan för sina aktiviteter. I intervjun framför arbetslaget att de inte hunnit få upp allt material efter den omorganisation och omflyttning som gjordes inför hösten. De säger att det finns mycket nerpackat i lådor och att de inte heller är klara med hur lärandemiljön ska utformas. Observationer av miljö och material visar att det material som finns är tydligt exponerat och tillgängligt för barnen. Det finns en variation av olika material exempelvis för att bygga, skapa, lägga pussel och leka rollek. Det finns böcker på hyllor i alla rum, huvuddelen på svenska men någon enstaka på arabiska. Det finns få inslag i miljön som inspirerar till utvecklande samtal och de som finns används inte aktivt av personalen i samtalen med barnen. Några exempel då det förekommer observeras dock, exempelvis att vuxna och barn under lunchen samtalar om vilken veckodag, månad och årstid det är utifrån almanackor som sitter vid matborden. Under någon av måltiderna utspinner sig också samtal om de teckningar som sitter på väggen. Inga inslag som visar på flerspråkighet Förskolechefen säger i intervjun att biblioteket främst används som resurs då personalen söker efter böcker. Förskolechefen framför en förhoppning om att samarbetet med biblioteket ska utvecklas utifrån den diskussion som nu ska inledas om hur biblioteket kan bidra till det språkutvecklande arbetet på förskolan. Förutom några små bilder på klädesplagg med benämningar på både svenska och arabiska finns det ingenting i miljön som visar på flerspråkighet eller väcker nyfikenhet för andra skriftspråk.

14 (15) Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.1 Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid 7 2 1 kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

15 (15) Detta kan irmebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget. Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.