Sektor Lärande Arbetsgruppen Kapprumsbibliotek Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Bakgrund Verksamheten med kapprumsbibliotek startades upp efter att resultaten från PISA-undersökningen 2012 presenterades. Resultaten visade att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik hade försämrats så till den grad att de då hamnade under OECD-snittet. Därför väcktes ett stort intresse läsfrämjandefrågor och såväl förskolor som skolor sänder signaler om att detta var en fråga att ta på allra största allvar. Forskningen visar att just högläsning gör stor skillnad för bland annat barns ordförråd, ordförståelse och i förlängningen läsförståelse. Ett kapprumsbibliotek innebär att böcker finns placerade i förskoleavdelningars kapprum till hemlån för barn och föräldrar på enklast möjligaste vis. Finns det på avdelningen barn som i hemmet pratar något annat språk än svenska tas detta särskild hänsyn till vid urvalet av böcker. Till dessa avdelningar kompletterar vi grundpaketet av böcker med så kallade tvillingbokspaket. Paketet består av en bok på barnets hemspråk samt en likadan bok på svenska och tanken är att alla barn ska kunna dela samma upplevelse oavsett språk. Intresset hos förskolorna i kommunen väcktes inledningsvis bland annat under en utbildningsdag för kommunens förskollärare där en inbjuden föreläsare berättat om Halmstad kommuns projekt med kapprumsbibliotek, som visat sig ge goda resultat för mängden av och kvaliteten på högläsningen i de familjer som har barn vid förskolorna med kapprumsbibliotek. Projektet i Halmstad sågs som medel för att påverka barns språkutveckling i en positiv riktning. Barns och elevers läs-, skriv- och språkutveckling är idag ett prioriterat område inom Sektor lärande där kapprumsbibliotek kan vara en av flera strategier på enhetsnivå för att höja läsförståelsen och främja språkutvecklingen. Vi vill med hjälp av kapprumsbiblioteken öka deltagande familjers antal timmar av högläsning för barnet och påverka familjernas biblioteksvanor. Verksamheten med kapprumsbibliotek för förskolor i Lerums kommun startade som ett litet pilotprojekt på tre förskoleavdelningar. Pilotprojektet startade i oktober 2015. Då efterfrågan från förskolorna i kommunen var stor valde vi att låta ytterligare en grupp på 39 avdelningar ansluta till verksamheten under våren 2016.
I december 2016 startade vi upp kapprumsverksamhet vid de resterande 16 förskoleavdelningarna som uttryckt ett önskemål om att få vara med. Det finns i dagsläget fler avdelningar som är intresserade av att starta upp kapprumsbibliotek. Utifrån det arbete med läs-, skriv- och språkutveckling som redan idag pågår inom Sektor lärande, och som är en del i det systematiska kvalitetsarbetet så är det viktigt att identifiera behov från deltagande förskolor och att intresset för deltagandet är tydligt uttalat från både förskolechef och förskolans personal. Syfte och mål Vår förhoppning med kapprumsbiblioteken är att underlätta för föräldrar och barn att få tillgång till kvalitativt utvalda böcker. Dessutom önskar vi stimulera till daglig läsning bland kommunens familjer. Vi menar att detta på sikt borde ge goda effekter på läsförståelsen hos kommunens barn och unga. Med särskild hänsyn tagen till familjer med ett annat språk än svenska kan vi också se integrerande syften genom att vi kan rikta urvalet mot identifierade hemspråk. Målsättningen är att högläsning i hemmet blir en så pass etablerad aktivitet att föräldrar och barn aktivt söker böcker och läsupplevelser även när de inte finns tillgängligt lika lätt som i kapprummet på förskolan. På lång sikt vill vi även se om kapprumsbibliotek som strategi är en relevant fortsatt åtgärd, för att höja läsförståelsen och främja språkutvecklingen. Utvärdering För att kartlägga effekterna av satsningen med kapprumsbibliotek har flera olika undersökningar gjorts. Dessa presenteras nedan. Senare i rapporten presenteras även resultatet och analysen av de olika utvärderingarna. 1. Inledningsvis genomfördes en enkätundersökning bland föräldrar på de avdelningar där Kapprumsbiblioteket introducerades. Enkäten utfördes i satsningens inledningsskede och mätte läsvanorna i hemmet. Man undersökte hur ofta och hur länge vårdnadshavare läste för barnen. Man undersökte också hur ofta de besökte biblioteket i kommunen. Denna enkätundersökning genomfördes bland föräldrar på ett urval av de 42 förskoleavdelningar som gick in i satsningen 2015-2016. 2. Efter ett antal månader ombads föräldrarna på avdelningarna svara på samma enkät igen, i syfte att mäta eventuella förändringar gällande läsvanor i hemmet, som ett resultat av kapprumsbiblioteket.
3. För att få en bild av hur förskolepersonalen upplevde satsningen och hur de upplevde att den togs emot av barn och vårdnadshavare genomfördes också djupintervjuer med 3 förskollärare. 4. För att dessutom mäta vårdnadshavarnas upplevelse av kapprumsbiblioteket samt deras upplevelse av hur det påverkat deras läsvanor, genomfördes ytterligare en enkätundersökning riktad till vårdnadshavare. Denna undersökning genomfördes på de 16 förskoleavdelningar som startade med kapprumsbibliotek i december 2016. Föräldrarna som svarade på denna undersökning hade således inte svarat på någon enkätundersökning tidigare. Resultat I kommande stycke presenteras resultaten från de olika undersökningar som gjorts. Senare följer en kort resultatsammanfattning. Enkätundersökning 1-2 Syftet med de två första undersökningarna var att kunna jämföra resultatet från dem med varandra för att eventuellt se om kapprumsbiblioteket inneburit en förändring gällande läsvanorna i hemmet. Sammanlagt fick vi in 218 svar på den första enkätundersökningen och 179 svar på den andra. Det var svårt att se några generella tendenser i jämförelsen. Svaren från de båda enkäterna är oerhört lika varandra och de förändringar som syns är marginella och kan peka åt olika håll beroende på fråga. Den tydliga ökning på läsning i hemmet som vi ville se uteblir. I den första undersökningen läser ca 50 procent av respondenterna för sitt barn 7 dagar i veckan. I den andra undersökningen är samma siffra 44,7 % vilket kan tyda på att läsmängden i hemmet gått ner under tiden som kapprumsbiblioteket varit aktivt på enheterna. Å andra sidan visar den första undersökningen att 2,7 % av respondenterna aldrig läser för sina barn. Vid den andra undersökningen är den siffran 0,8 % vilket skulle kunna tyda på att fler läser för sina barn. Samma svårtolkade resultat får vi när vi tittar på hur många minuter man läser för sina barn. Några färre läser 10 minuter om dagen vid andra undersökningen men då läser fler 20 minuter om dagen. Samma motsägelsefulla resultat genomsyrar de två enkätundersökningarna som finns att läsa i sin helhet för vidare information och analys. En avgörande förklaring till varför resultaten blir så svåranalyserade och besvärliga att jämföra tror vi är att det i mångt och mycket är olika barn och vårdnadshavare som svarar på enkäten. Från första till andra undersökningen har ett sommarlov hunnit äga rum, vilket innebär att barngruppen på avdelningarna förändrats. Detta faktum gör de båda undersökningarna svåra att jämföra, eftersom vi helt enkelt har olika respondenter. Djupintervjuer Syftet med de tre intervjuer med förskollärare var att komplettera det svårtolkade resultatet från de första enkätundersökningarna. Vi ville få förskollärarnas bild av hur satsningen uppfattades av vårdnadshavare och barn. Intervjuerna genomfördes med
pedagoger som fungerar som kontaktpersoner gällande kapprumsbiblioteket på de 3 pilotavdelningar som haft kapprumsbibliotek sedan 2015. Intervjufrågor och nedskrivna svar från de intervjuade personerna finns att tillgå i sin helhet. Här presenteras en sammanfattning av deras svar. Alla tre pedagogerna presenterar en mycket positiv upplevelse av kapprumsbiblioteket. De menar att mer än hälften av avdelningens barn lånar böcker frekvent från kapprumsbiblioteket. På två av tre avdelningar menar pedagogerna att samtliga barn vid något tillfälle tagit del av utbudet i kapprumsbiblioteket. Två av tre pedagoger är också överens om att de kan se skillnader i hur läsovana familjer ställer sig till litteratur efter kapprumsbibliotekets inträde. Ja! Flera familjer som inte tidigare gick till biblioteket får nu med sig en bok hem svarar en av respondenterna. Alla tre pedagogerna säger att reaktionerna från vårdnadshavare varit uteslutande positiva. Som exempel på något som imponerat hos vårdnadshavarna lyfts tvillingpaketen. De lyfts också som ett gott exempel på hur man arbetar inkluderande på förskolan. Tredje enkätundersökningen Den tredje enkätundersökningen fungerar även den som ett komplement till de första två enkätundersökningarna vars syfte var ett jämförande. I denna tredje enkät söker vi, istället för att mäta läsvanorna i hemmet, vårdnadshavares upplevelse av kapprumsbibliotekssatsningen. Sammanlagt har 86 svar kommit in. Vi söker svar på hur frekvent de lånar böcker från kapprumsbiblioteket, i hur stor utsträckning de upplever att de läser mer nu än innan satsningen, i hur stor utsträckning barnen visar intresse för litteratur i samband med satsningen etc. Hela undersökningen (frågor och resultat) finns i sin helhet att ta del av. De mest intressanta siffrorna från undersökningen visar sig på frågan; Vad har du för uppfattning om kapprumsbiblioteket? 89.2 % av respondenterna är mycket positiva till satsningen. 10.8 % är ganska positiva. I samband med frågan ombeds respondenterna svara på om det är ytterligare något de vill berätta om kapprumsbiblioteket, något de vill att vi ska känna till. Sammanlagt 26 respondenter har valt att svara på frågan. Av dem uttrycker 20 stycken enbart positiva tankar; Utmärkt del av förskoleverksamheten, Fortsätt! Inte alla som kan köpa alla böcker. Tack för ett bra initiativ. Bra initiativ! Vi har kommit iväg till det stora biblioteket på grund av detta är några exempel på kommentarer. De 6 kommentarer som framför någon form av kritik kring satsningen handlar uteslutande om att man önskar fler eller några specifika böcker i lådorna alternativt att man önskar att lådorna byts ut oftare. 32,9 % av respondenterna lånar böcker från kapprumsbiblioteket varje vecka. 40 % varje månad och 18,8 % någon gång per termin. 8,2 % uppger att de aldrig lånar böcker från kapprumsbiblioteket.
72,6 % menar att de läser lika mycket/ofta nu som innan kapprumsbiblioteket. 42 respondenter har valt att kommentera sitt svar kring hur ofta de läser. Av de svaren handlar en mycket tydlig majoritet om att familjen redan läste mycket hemma, därför har inte läsmängden påverkats, men att kapprumsbiblioteket innebär en ökad variation och ett större läsintresse hos barnen som själva får välja sina böcker. 20,2 % upplever att de läser något mer hemma nu än innan kapprumsbiblioteket och 7,1 % menar att kapprumsbiblioteket bidragit till att de läser mycket mer/oftare hemma. 57,3 % respektive 15,9 % av respondenterna menar att kapprumsbiblioteket bidragit i ganska stor respektive mycket stor utsträckning till att barnet visar intresse för böcker. 20,7 % svarar i ganska liten utsträckning på frågan och 6,1 % svarar inte alls. Intressant är också att se att sammanlagt 62,5 % av respondenterna upplever att kapprumsbiblioteket haft en positiv påverkan på den gemensamma läsupplevelsen. Ett axplock av kommentarer gällande läsupplevelsen är; Spännande att tillsammans uppleva böcker som är nya för båda! Även storebror som inte går på förskola vill vara med och läsa kapprumsbiblioteksboken! Roligt att upptäcka ny litteratur tillsammans! Vi väljer ju böcker ihop och kan prata om att ikväll ska vi läsa den boken som vi lånade idag Sammanfattning Resultaten ovan visar att vårdnadshavare och förskolepersonal som kommit i kontakt med kapprumsbiblioteket generellt har en mycket positiv bild av satsningen. Resultatet bekräftar också att satsningen haft betydelse för läsvanorna bland barn på kommunens förskolor. Man kan framförallt konstatera att satsningen inneburit att barn får ta del av litteratur med större variation än tidigare. De får uppleva hur det är att välja litteratur utifrån egna intressen och de får möjlighet att, i större utsträckning än innan, samtala om litteratur med sina vårdnadshavare. Man kan också konstatera att kapprumsbiblioteket, enligt vårdnadshavare, haft betydelse för att deras barn visar intresse för litteratur och att en stor del av barnen som har tillgång till kapprumsbiblioteket frekvent lånar med sig böcker hem. Synligt blir också att barn som sällan eller aldrig besöker biblioteket, genom kapprumsbiblioteket, tar del av litteratur, lånar nya böcker och utökar sina litterära referenser. Att barn från läsovana hemförhållanden visar ett ökat intresse för böcker, förmår sina vårdnadshavare att låna hem och läsa litteratur, blir också en tydlig konsekvens av kapprumsbiblioteket. Utifrån analysen ovan kan man konstatera att satsningen med kapprumsbibliotek varit av betydelse för läsvanorna hos barn i förskolor i Lerums kommun. Satsningen
och dess resultat stämmer väl överens med kommunens satsning kring läs- skriv och språkutveckling. Man skulle kunna tänka sig att satsningen förhoppningsvis, på sikt, kan bidra till ökad läsförståelse och ökade skolresultat hos barn och elever i Lerums kommun.