Vinodling i västra Sverige i kallt klimat

UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Vinodling i västra Sverige i kallt klimat Helena Frigren Fanny Johansson David Westergren ISSN 1400-3821 B747 Bachelor of Science thesis Göteborg 2013 Mailing address Address Telephone Telefax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-786 19 56 031-786 19 86 Göteborg University S 405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-405 30 Göteborg SWEDEN

Förord Denna uppsats är en naturvetenskaplig undersökning på 15 högskolepoäng vid Geovetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet. Uppsatsen på C-nivå är en fördjupning i vinodling i kalla klimat och genomfördes under våren 2012. Ämnet valdes med utgångspunkten att undersöka om Sverige i framtiden kan konkurrera med dagens vinodlande länder. Ingen liknande studie har tidigare gjorts vilket ökade vårt intresse att fördjupa oss inom ämnet. Vi vill tacka Björn Källfelt och Sune och Inga-Lill Olsson för deras mottagande och hjälp under arbetets gång. Göteborg 2013-04-03 Helena Frigren, Fanny Johansson, David Westergren Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att producera viner av högre kvalitet i Sverige samt vilka de begränsande faktorerna är. I syftet ligger också att redovisa vilka druvor som lämpar sig bättre för vinodling i kalla klimat och vilka förutsättningar svenska viner har på marknaden. Under arbetets gång har ett antal olika metoder använts för att besvara våra frågeställningar. Grundläggande för de resultat vi uppnådde var den personliga kommunikationen med Björn Källfelt och Sune och Inga-Lill Olsson. En vinprovning har också genomförts för att uppskatta intresset för svenska viner. Arbetet är uppbyggt kring de tre pelarna geologi, klimat och val av druva. Dessa resultat ska kunna användas som understöd för liknande studier. Resultatet visar att klimatet är den begränsande faktorn och det svåraste problemet att kringgå. Klimatet ligger också till grund för vilka druvor som kommer att kunna användas något som direkt kan härledas till den typ av vin som kan produceras. Provningen visar att det finns uppskattning för svenska viner samtidigt som avsaknad av gårdsförsäljning är ett problem.

Abstract The purpose of this essay is to investigate the possibility of producing wine of higher quality and if there are any limiting factors. The purpose is also to declare for the grapes suitable for cold climate wine growing and the premise Swedish wines have on the international wine market. As the study progressed a number of different methods were used to determine the final result. Important was the communication with Swedish wine growers Björn Källfelt and Sune & Inga- Lill Olsson, as well as a wine tasting held in a group of people with varying knowledge in wine. The essay take geology and climate as well as grape variety in concern and the results should be able to use as comparison in a similar study. The results show that the climate is the substantial issue for production of wines of higher quality in Sweden. The climate decides what grapes could be used and consequently the quality of the wine.

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte och frågeställning... 4 2 Områdesbeskrivning... 5 2.1 Fjärås Bräcka... 8 2.1.1 Geologi... 8 2.1.2 Klimat... 8 2.2 Vallda... 9 2.2.1 Geologi... 9 2.2.2 Klimat... 9 2.3 Chablis... 10 2.3.1 Geologi... 10 2.3.2 Klimat... 10 3 Metod... 12 3.1 Litteraturstudie... 12 3.2 Fältarbete... 12 3.3 Intervju och personlig kontakt... 12 3.4 Vinprovning... 12 4 Klimat... 14 4.1 Världens vinodlingsområden... 14 4.2 Svårigheter rörande klimatet... 15 4.3 Klimatdefiniering... 15 4.4 Klimat och vinodling... 15 4.5 Köppens klimatklassificering... 16 4.6 Sverige... 19 5 Druvor... 20 5.1 Druvor för kallklimatsodling... 20 5.2 Gröna druvor... 22 5.3 Blå druvor... 24 5.4 Lagstiftning... 25 6 Vinifiering... 26 6.1 Röda och vita viner... 26 6.2 Mousserande... 26 6.3 Isvin... 27 7 Beskrivning av vingårdarna... 28 7.1 Druvor och uppbindning, Fjärås Bräcka... 33 7.2 Druvor och uppbindning, Vallda... 33 7.3 Druva och uppbindning, Chablis... 33 8 Resultat... 34 8.1 Intervjuer... 34 8.2 Resultat vinprovning... 37 9 Analys... 41 10 Diskussion... 42 11 Slutsats... 45 12 Källförteckning... 46 1

Bilaga 1 Vinprovning... 48 Bilaga 2 Provningsresultat... 49 Bilaga 3 Kontrollgrupp... 51 2

1 Inledning Kan Sverige slå sig in på vinets världsmarknad? I dagsläget odlas små kvantiteter som inte kan konkurrera prismässigt på vinmarknaden. Vinerna måste ha något annat - kvalitet och en nyhetsfaktor. Svenska viner är ovanliga på marknaden vilket gör oss villiga att betala när möjligheten väl dyker upp. Chansen att man spenderar pengar då man besöker en vingård i Sverige och provar ett vin som är nytt samtidigt som man får en helhetsupplevelse är stor. Med det breda sortiment av viner från hela världen vi har tillgång till i butiken är det troligt att man normalt inte väljer ett svenskt vin som är förhållandevis dyrt. Men att prova ett svenskt dyrt vin på en svensk vingård på semestern tillsammans med lokal mat är en upplevelse som kan vara värd pengarna. Under de senaste decennierna har intresset för vin ökat enormt i Sverige. Såväl konsumtionen som viljan att producera eget vin. Sveriges förutsättningar är dock begränsande för vad som kan odlas i vårt land, trots detta väljer vissa individer t.ex. Björn Källfelt och Sune Olsson att göra ett försök. Oss veterligen har inga studier gjorts på svensk vinodling däremot har forskning i nya såväl som gamla världen gjorts. 1 Det finns tre viktiga faktorer som styr förutsättningarna för vinproduktion, terroir, druvor och vinifiering. Terroir är ett svårdefinierat begrepp som sätter fokus på vinets karaktär och som styrs av vingårdens belägenhet d.v.s. vilka förhållanden som påverkar vingården. Klimatet, topografin och geologin är viktiga faktorer. Vårt arbete fokuserar på hur geologin och klimatologin inverkar på vinet. Är någon av dessa parametrar viktigare än de andra? Går det att plantera utan kunskap om klimat och jordmån eller bör man lägga ner tid och pengar på klimatologiska och geologiska undersökningar? Om det inte är de geologiska förutsättningarna som är avgörande, kan det då vara klimatet som har den yttersta påverkan på det färdiga vinet? Odlare t.ex. Sune Olsson, Björn Källfelt och Murre Sofrakis Sverige känner väl till problemet med de få soltimmarna som ger otillräcklig mognad för druvorna och vårfrosten som kan ge stora skador. Trots detta kanske det ändå finns platser i Sverige som lämpar sig för vinodling på grund av lokal- och 1 http://www.erbsloeh.com/en/ratgeber/wein/eiswein_making.pdf, 3

mikroklimat. Lokalklimat avgränsas inom ett tiotal kilometers utsträckning och kan syfta till en specifik sluttning eller dal där vinet odlas. Klimatet kan här skilja sig betydligt ifrån mesoklimatet i området. Mesoklimatet beskriver klimatet i en hel region medan lokalklimatet påverkas i större utsträckning av områdets topografi. Mikroklimat beskriver hur den enskilda vinrankans klimatförutsättningar ser ut. Det finns många olika typer av druvor, de som främst odlas i södra Sverige är hybrider. Vi undrar om dessa skiljer sig kvalitetsmässigt ifrån Vitis vinifera samt vad styr valet av uppbindningsteknik då detta inverkar på mognad, solexponering, kvantitet samt kvalitet. Vi har valt att inrikta oss på två vingårdar i sydvästra Sverige. Dessa gårdar har lång erfarenhet och lever för att skapa en framtid för svensk vinodling. För att kunna avgöra vinernas kvalitet används Petit Chablis som referens för ett kvalitetsvin. Inga studier har tidigare gjorts på detta område. Ett annat syfte med det här arbetet är att öka vår egen och andras kunskap om vinodling i kalla klimat. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att producera viner av högre kvalitet i Sverige samt vilka de begränsande faktorerna är. Syftet med denna undersökning är bland annat att undersöka om någon/några vinodlare i västra Sverige lyckas framställa ett kvalitetsvin och om så är fallet har den/dessa bättre geologiska och klimatologiska förutsättningar än övriga. För att besvara frågeställningen utförde vi en provning av svenska viner och intervjuade två lokala vinodlare. Arbetet är uppbyggt kring de tre pelarna geologi, klimat och val av druva. I syftet ingår också att dessa resultat ska kunna användas som stöd för liknande studier i framtiden. För att uppnå syftet har vi valt följande frågeställningar att arbeta utifrån: 1. Hur skiljer sig Sveriges klimat, geologi och val av druvor från övriga vinproducerande länder. Väger någon av dessa faktorer tyngre än de andra? 2. Vad är Kvalitet i ett vin och uppfattas det olika beroende av olika erfarenhet inom vinprovning? 3. Vad krävs för att öka svenska viners kvalitet och kvantitet? 4

2 Områdesbeskrivning Områdesbeskrivningen visar läget för våra lokaler i Sverige, (se figur 1 och 2) och Frankrike (se figur 3). Figur 1: Göteborgs läge i Sverige, markerat med en svart prick. Undersökningsområdet ligger söder om Göteborg 5

Figur 2: Undersökningsområdena Fjärås Bräckas och Valldas geografiska lägen i förhållande till Göteborg. Fjärås Bräcka är här markerad som en grön punkt och Vallda är markerad som en orange punkt. 6

Figur 3: Karta över Frankrike. Chablis är markerad med en röd punkt och Paris som en svart punkt. 7

2.1 Fjärås Bräcka 2.1.1 Geologi Fjärås Bräcka är en israndbildning dvs; en ackumulation av isälvsmaterial och morän som dämmer upp sjön Lygnern till 15 meter över havsnivån. Israndbildningen uppstod under kvartär mot slutet av den senaste inlandsisen för 12 800 till 12 600 år sedan. Då inlandsisen smälte avsattes enorma mängder block, sten, grus, och sand. När sedan landhöjningen skedde frilades området som en upprest ås i landskapet, 60 m. över havsnivån. Fjärås Bräcka består av blockig, stenig, grusig, röd grovsand och är därmed permeabel dvs; vattnet rinner snabbt genom marken. De platser belägna högt upp på bräckan lider därmed av problem i form av vattenbrist. 2 På grund av pågående sluttningsprocesser kryper jorden ner längs slänten vilket leder till ett mycket tunt jordlager högst upp på bräckan som blir djupare ju närmre slätten man kommer. Slättområdet består av leriga sediment avsatta i havet. Bräckans västsida är mycket mager med utbredning av ljunghedar medan östsidan som vetter ned mot Lygnern har näringsrikare partier med lövskog. 3 2.1.2 Klimat Fjärås Bräcka ligger enligt Köppens klimatklassificering inom det varmtempererade klimatet. Den största påverkan kommer från havet och de varma västvindar som driver in över landet med fuktig luft. Den årliga nederbörden ligger strax över medelvärdet för hela Sverige, se tabell 1. 4 Årsmedeltemperaturen ligger under vad som anses lämpa sig för vinodling, se tabell 2. 5 Tabell 1: Årsnederbörd (mm) Fjärås Bräcka jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec år 61.7 38.6 45.2 41.4 46.1 58.6 67.7 80.8 80.2 80.0 78.3 70.8 748.6 Källa: Http://www.worldclimate.com/cgi-bin/grid.pl?gr=N57E012 2012-08-15 2 http://www.lansstyrelsen.se/halland/sv/djur-och-natur/skyddad- natur/naturreservat/kungsbacka/pages/fjarasbracka.aspx 2012-04-17 3 http://www.lansstyrelsen.se/halland/sv/djur-och-natur/skyddad- natur/naturreservat/kungsbacka/pages/fjarasbracka.aspx 2012-04-17 4 http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/nederbord/1.4160 2012-05-03 5 http://www.systembolaget.se/dryckeskunskap/om-vin/odla-vin/ 2012-05-03 8

Tabell 2: Årsmedeltemperatur ( C) Fjärås Bräcka jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec år -1.1-1.4 1.3 5.4 10.9 15.0 16.4 16.0 12.6 8.8 4.2 1.0 7.5 Källa: Http://www.worldclimate.com/cgi-bin/grid.pl?gr=N57E012 2012-08-15 2.2 Vallda 2.2.1 Geologi Det som främst påverkat Sveriges landskapsformer och jordlager är berggrunden och dess tektoniska påverkan samt det faktum att landet har varit täckt av inlandsis. När isen så småningom började röra sig uppåt för ca 13000 år sedan deponerades stora mängder sten, grus och sand i området. Vallda ligger idag på en plats där det förkommer ett fleratal drumliner. Dessa drumliner karaktäriseras av sin speciella form (en strömlinjeformad ås) och förekommer oftast flera stycken i rad vilket bildar en speciell landskapsform. 6 Berggrunden, som ingår i den baltiska skölden och sydvästra Sveriges gnejsområde, täcks av urbergsdominerade moräner med grova kornstorlekar vilket leder till att marken är mycket vattengenomsläpplig (permeabel). 7 2.2.2 Klimat Vallda har ett varmtempererat, fuktigt klimat detta på grund av påverkan ifrån havet och västvindar som för med sig varm luft in över land, detta leder till riklig nederbörd fördelad under alla årets månader, se tabell 3. Typiskt för denna klimatzon är en tydlig skillnad mellan sommarens och vinterns medeltemperatur, se tabell 4. 8 Tabell 3: Årsnederbörd (mm) Vallda jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec år 61.7 38.6 45.2 41.4 46.1 58.6 67.7 80.8 80.2 80.0 78.3 70.8 748.6 Källa: http://www.jstor.org/stable/10.2307/2562089 2012-08-15 6 http://www.jstor.org/stable/10.2307/2562089. 2012-05-02 7 C. Fredén (1994), Sveriges nationalatlas, berg och jord, Sveriges geologiska undersökningar, sid.146 8 J. Bogren, T. Gustavsson, G. Loman (2008), Klimat och väder, Studentlitteratur Lund, sid.195 9

Tabell 4: Årsmedeltemperatur ( C) Vallda jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec år -1.1-1.4 1.3 5.4 10.9 15.0 16.4 16.0 12.6 8.8 4.2 1.0 7.5 Källa: Http://www.worldclimate.com/cgi-bin/grid.pl?gr=N57E012 2012-08-15 2.3 Chablis 2.3.1 Geologi Geografiskt sett ligger Chablis i de östra delarna av Parisbassängen (Figur 8), en sedimentär bassäng bildad under en period på 200 miljoner år. Formationen som uppstod under mesozoikum, 245-65 miljoner år sedan, ledde till upplyftning av bergskedjan Morvan samtidigt som en kanal skar djupt igenom landskapet mot centrum av bassängen. Dessa formationer har resulterat i dagens sydostligt liggande sluttningar ned mot Sereines dalgång. De undre lagren, på 100 till 230 meters mäktighet, består av, Calcaire de Tonnere och Calcaire à Astartes en typ av kalksten som bildades under tidig Jura för 195 miljoner år sedan. Ovan detta återfinns ett 80 meter tjockt lager av Kimmeridge-kalk bildad under Juras senare del, 165-135 miljoner år sedan. Denna märgelhaltiga kalk är rik på fossil framförallt från ostronet Exogyra virgula och är ofta uppblandad med avlagringar ifrån den ovanliggande Portlandkalken. Portland-kalken, Calcaires du Barrois, anses vara av lägre kvalitet för vinodling än kimmeridgen som är mjukare och mer djupvittrad. 9 Kimmeridge-lagret som löper genom Chablis sträcker sig genom hela Parisbassängen i Frankrike, över engelska kanalen till byn Kimmeridge i Dorset i södra England. Detta har gett upphov till kalkstenens namn. Likaså har Portland-kalken fått sitt namn ifrån platsen där den går i dagen, i detta fall Isle of Portland, också detta i Dorset. 10 2.3.2 Klimat Chablis är beläget strax norr om den 47:e breddgraden och tillhör de nordligare områdena för odling av kvalitetsviner. Chablis var tidigare var en del av Champagne och de har ett liknande klimat. 11 Området är semi-kontinentalt utan maritim inverkan och 9 J. Fanet (2004), Great Wine Terroirs, University of California Press Ltd, sid.74-75 10 A. Domine (2004), Vin, Tandem Verlag GmbH, sid.186-187 11 T. Stevenson (2005), The Sotheby's Wine Encyclopedia, Dorling Kindersley, sid.140-144 10

kännetecknas av långa ibland riktigt hårda vintrar och relativt fuktiga vårar. Detta har en positiv inverkan mot vårfrosten, som kan förfrysa knoppar ända in i mars, då nattemperaturen fortfarande sjunker under 0 ºC. Den årliga medeltemperaturen är precis som i Champagne 11 ºC men vintertid är det inte ovanligt med låga temperaturer ner till -20-25 ºC. Gynnsam temperatur för vinodling, över 10 ºC, inleds här i mitten av april och pågår fram till början av oktober, se tabell 5. 12 De rådande vindarna i området är sydliga till sydvästliga och bär med sig regn med en årlig nederbörd mellan 700-850 mm, se tabell 6, spritt under 150-170 dagar. De sydliga kalkstenssluttningarna ger Chablis goda förutsättningarna för vinodling då dessa skapar ett fördelaktigt mikroklimat med ökad solexponering och fler soltimmar. Tyvärr resulterar sluttningarna också i en frostficka i dalen mot floden Serein. Tabell 5: Årsmedeltemperatur ( C) Chablis jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec år 3.1 3.4 7.1 9.7 13.4 16.8 19.7 19.2 16.4 12.5 7.0 4.5 11.1 Källa: Http://www.worldclimate.com/cgi-bin/data.pl?ref=N47E003+1102+07265W. 2012-08-15 Tabell 6: Årsnederbörd (mm) Chablis jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec år 63.9 55.6 56.9 58.6 65.1 75.2 65.9 68.1 67.4 73.5 74.7 69.1 794.3 Källa: Http://www.worldclimate.com/cgi-bin/grid.pl?gr=N47E004+2100+027652G1. 2012-08-15 12 http://www.vineyardbrands.com/content/brand%20sheets/0010/0010-10-01-19-07-43-16-095.pdf 2012-04-13 11

3 Metod Nedan följer en beskrivning av de metoder som använts för att genomföra studien. 3.1 Litteraturstudie Litteraturforskning har använts för att samla information om olika druvor som används vid odling i kalla klimat. Dessa resultat kommer främst från Northern Wineworks, Vinpressen och internetsidan winegrowers.info. Klimatdata och geologiska formationer för de tre lokalerna Fjärås Bräcka, Vallda och Chablis har undersökts med hjälp från litteraturen. Majoriteten av data gällande Chablis inhämtades från utländsk litteratur medan informationen kring Fjärås Bräcka och Vallda hämtades från länsstyrelsen i Halland och SMHI. 3.2 Fältarbete Studiebesök gjordes på två vingårdar i sydvästra Sverige. På Fjärås Bräcka hos Björn Källfelt och i Vallda hos Sune och Inga-Lill Olsson. Detta för få en bild av hur en svensk vinodling ser ut. Fotografier togs för att visa de två olika svenska lokaler som därefter jämfördes med bilder tagna i Chablis samma tidpunkt ett år tidigare. 3.3 Intervju och personlig kontakt Intervjuer utfördes med såväl Björn Källfelt som Sune och Inga-Lill Olsson. Utöver detta skedde diskussioner och samtal under arbetets gång. 3.4 Vinprovning En blindprovning utfördes med tre svenska viner, ett danskt, ett argentinskt och en Chablis från Frankrike. Panelen bestod av personer med olika erfarenhet av vinprovning. Vinerna provades i två omgångar och betygsattes varje gång, detta för att få ett större beslutsunderlag. Vinprovningen genomfördes för att se om svenska viner står sig konkurrensmässigt gällande kvalitet mot viner från länder med längre vinodlingstradition. 12

Metod En oberoende panel på 12 personer valdes ut och delades in i tre grupper á fyra personer beroende av erfarenhet. Grupp 1, erfarna vinprovare Grupp 2, delvis erfarna vinprovare Grupp 3, oerfarna vinprovare Vinerna som provades anges med namn, druvsammansättning, årgång samt land och var följande: 57 43'N, Madeleine angevine, Chardonnay, 2009, Sverige 57 43'N, Madeleine angevine, Chardonnay, 2010, Sverige El Cortejo, Sauvignon blanc, 2011, Argentina Buteo fra Glenholm, Madeleine angevine, Ortega, Orion, Siegrebe, 2010, Danmark Interkardinal, Solaris, 2010, Sverige Petit Chablis la Chablisienne, Chardonnay, 2010, Frankrike Provningen utfördes blint och var uppdelad i två moment. Vinerna provades i en bestämd ordning vartefter panelen tog en paus och vinerna flyttades om inför en andra provning. Vid båda provningstillfällena fylldes en blankett i med bedömning utav de olika vinerna. Vinerna provades två gånger för att få ett större beslutsunderlag. Betygsskalan sträckte sig mellan 1-10 där; 1-2 = defekt vin 3-4 = enkelt men felfritt vin 5-6 = bra vin 7-8 = mycket bra vin 9-10 = exceptionellt vin Vi bad även om en bedömning utav alla viner där individerna kortfattat skulle beskriva varför de tyckte bra respektive mindre bra om vinerna. En kontrollgrupp testade vinerna, denna provning utfördes öppet och endast en gång. Även här sattes betyg och en skriftlig bedömning gjordes. 13

4 Klimat 4.1 Världens vinodlingsområden Världens vinodlingsområden återfinns generellt inom områden med en årsmedeltemperatur mellan 10-20 C eller mellan 30-50-breddgraden på norra respektive södra halvklotet, se figur 4. Sverige ligger i dagens läge norr om såväl passande temperaturspann som optimal breddgrad. Figur 4: Världens vinodlingsområden. Figuren visar inom vilka temperaturer världens vinodlingsområden ligger, röd linje visar på maxtemperatur och mörkblå på lägsta temperatur. Ljusblå linje visar breddgrad på norra respektive södra halvklotet. 13 13 http://www.southernchileproperties.com/guide/world-wine-producing-regions.gif 2012-05-18 14

4.2 Svårigheter rörande klimatet För att kunna framställa viner av högre kvalitet krävs vissa specifika förutsättningar. Klimatet måste ge druvorna möjlighet att mogna fullt ut så att alla dess kvalitativa egenskaper kommer fram. Utan rätt klimat spelar jordarten, hydrologin eller vinifieringen mindre roll. Klimatet lägger alltså grunden för vad som kan odlas i olika områden. Vad är då klimat? Och vilken typ av klimat lämpar sig för vinodling med fokus på Vitis vinifera? 4.3 Klimatdefiniering Klimat kommer ifrån det senlatinska ordet clima, som i sin tur härstammar ur det grekiska ordet klima. Ordet betyder lutning och syftar till hur solinstrålningen lutar olika mycket mot jordens yta, beroende av breddgrad. Denna lutning sägs ge upphov till olika klimat. 14 Klimatet kan också definieras som ett medelvärde av vädret under en 30- årsperiod för ett specifikt område. Detta kan i sin tur delas in i makro-, meso-, lokal- och mikroklimat, (storleksordning större till mindre område.) Makroklimatet kan till exempel syfta på Sveriges klimat, där parametrar som nederbörd, temperatur, vindriktning, luftmassor samt atmosfärens allmänna cirkulation är de viktigaste faktorerna. 15 Mesoklimat sammanfattar en region med samma klimat, t.ex. det småländska höglandet, dock måste det finnas en temperaturgradient över området. Lokalklimat skapas främst av topografi (höjdskillnader), olika vegetationstyper samt markanvändning. Dessa faktorer leder till att en skog har helt skilda förutsättningar från omkringliggande åkrar men inom det lokala området finns samma givna omständigheter. 16 Mikroklimat syftar till klimatet inom ett mycket litet område. Det kan gälla en specifik vinranka eller en rad. Beroende av sol- eller skuggsida, vindexponering eller inte kan flera grader skilja mellan två rader eller i extrema fall två rankor (där den ena skuggar den andra). 17 4.4 Klimat och vinodling De kvalitetsviner som produceras i större delen av världen görs på druvor av släktet Vitis vinifera. Denna art trivs i områden med en årsmedeltemperatur mellan 10-20 C, se figur 14 J. Bogren, T. Gustavsson, G. Loman (1999), Klimatologi och meteorologi, Studentlitteratur Lund, sid.8 15 J. Bogren, T. Gustavsson, G. Loman (1999), Klimatologi och meteorologi, Studentlitteratur Lund, sid. 8 16 J. Bogren, T. Gustavsson, G. Loman (1999), Klimatologi och meteorologi, Studentlitteratur Lund, sid.153 17 J. Bogren, T. Gustavsson, G. Loman (1999), Klimatologi och meteorologi, Studentlitteratur Lund, kap.7 15

11. Även om ett område befinner sig inom detta intervall finns det andra faktorer som måste vägas in. Närhet till havet ger en s.k. marin klimatpåverkan vilket leder till en mindre skillnad i temperatur mellan dag och natt då havet absorberar värme och avger denna till luftmassorna i området. Motsatsen till detta är kontinentalklimat vilket karaktäriseras av stora temperaturskillnader dag och natt samt en stor skillnad i dygnstemperatur under vintern jämfört med sommaren. 18 4.5 Köppens klimatklassificering Köppens klimatklassificering 19 (Figur 5) utformades 1918 av Wladimir Köppen (klimatolog och växtgeograf) och kan definieras av jordens olika växtsamhällen trots att den egentligen utgår ifrån klimatstatistik. Klassificeringen utgår främst ifrån två dimensioner men med ett tredje tillägg för en mer realistisk bild av verkligenheten. Första dimensionen behandlar temperatur och är indelad i fem klasser; A regnrika tropiska klimat. B arida klimat. C varmtempererade, fuktiga klimat. D kalltempererade, fuktiga klimat. E polarklimat. Den andra dimensionen rör fuktighet fördelad över året och delas in i fyra klasser; f fuktigt klimat, nederbörd under årets alla månader. w torrtid under lågsolsäsong. s torrtid under högsolsäsong. m monsunklimat, tropiskt regnklimat med kort torrperiod. Den tredje dimensionen behandlar specifika klimatregioner för en mer detaljerad beskrivning av temperaturförhållandena och dessa delas in i sex klasser; a het sommar, varmaste månaden > +22 C b varm sommar, varmaste månaden < +22 C c sval och kort sommar, mindre än fyra månader med temperatur > +10 C d mycket kall vinter, kallaste månaden < -38 C 18 J. Bogren, T. Gustavsson, G. Loman (1999), Klimatologi och meteorologi, Studentlitteratur Lund, sid.153 19 J. Bogren, T. Gustavsson, G. Loman (2008), Klimat och väder, Studentlitteratur Lund, kap.5 16

h torrt och varmt, årsmedeltemperatur > +18 C k torrt och svalt, årsmedeltemperatur < +18 C De områden i världen där det produceras mest vin och viner av hög kvalitet ligger under klassificeringen Cs medelhavsklimat, där tredje dimensionen kan vara endera a eller b. Klassificeringen Cfb marint västkustklimat/fuktigt kontinentalklimat är också en möjlighet. Enligt Köppen har alltså Chablis, i Frankrike, samma klassificering som södra Sverige se figur 5. 17

Figur 5: Köppens klimatklassificering vilket bygger på jordens olika växtzoner utifrån klimatstatistik. 20 20 http://www2.johnabbott.qc.ca/~geoscience/intro/koppen/koppenmap.htm 2012-04-28 18

4.6 Sverige Sverige ligger mellan den 55:e och 69:e breddgraden och enligt Köppens sätt att klassificera finns det tre olika klimattyper representerade; varmtempererat klimat, kalltempererat fuktigt klimat samt polarklimat. Avståndet till Atlanten ger marin påverkan på vissa delar av landet medan andra delar påverkas av Sibirien. Sverige saknar alltså i stort de klimatförutsättningar som krävs för att odla Vitis vinifera. 21 Trots att Sveriges klimat inte är lämpligt för vinodling finns här ändå vingårdar. I de delar av Sverige där det odlas vin råder marint västkustklimat/fuktigt kontinentalklimat. Övriga Sverige har kalltempererat fuktigt- eller polarklimat. 21 O. Clarke (2003), Druvan bakom vinet, Wahlström & Widstrand, sid.9 19

5 Druvor 5.1 Druvor för kallklimatsodling Alla vinrankor tillhör släktet Vitis som i sin tur tillhör familjen Vitaceae. Släktet Vitis omfattar omkring 60 olika arter som normalt sett delas upp i två olika undersläkten; Euvites, som omfattar nästan alla amerikanska, europeiska och asiatiska vinrankor, samt Muscadiniae (Figur 6). 22 Vitis vinifera är den art som odlas främst i världen och ger de mest klassiska vindruvssorterna. Andra arter som Vitis labrusca, Vitis riparia och Vitis rupestris används främst på grund av dess resistens emot phylloxera, svampangrepp samt köld och ger därmed bra rotstockar för ympning av Vitis vinifera. Tidigare nämnda arter används även för framställning av hybrider, då man sammanfogar de genetiska fördelarna så som viniferas önskade smak och riparias tålighet mot kyla. Det finns två typer av hybrider, intraspecifik som är en korsning mellan samma arter samt interspecific vilket sker mellan olika arter. De arter som inte tillhör vinifera ger ofta oönskade aromer till vinet vilket gör att de inte på egen hand lämpar sig för vinframställning. Tonerna beskrivs som "foxy" men kan jämföras med skarpa toner av blommor och något som liknar aceton. 23 16 000 olika druvsorter är listade i "International Vitis inventory,http://www.vivc.de/, och då är arter som växer i delar av Baltikum och Ryssland inte inräknade. 24 Det är oklart hur många av dessa 16 000 som är Vitis vinifera och hur många som är hybrider. Vinodlare har pressat gränserna för hur man kan odla Vitis vinifera. Under unika förhållanden och idealiska växtsäsonger med mycket soltimmar och frostfri vår och höst blir vinet sällan av druvtypisk karaktär. 25 De flesta av dagens kallklimatshybrider är en korsning av en resistent och köldtålig art korsad med en Vitis vinifera för sin goda kvalitet t.ex. Sukribe som är en korsning av en Vitis Vinifera och köldtåliga Vitis labrusca, se figur 6. Hybrider kan uppstå naturligt genom pollinering, men de som används idag är framtagna av människan. 26 22 O. Clarke (2003), Druvan bakom vinet, Wahlström & Widstrand, sid.9 23 O. Clarke (2003), Druvan bakom vinet, Wahlström & Widstrand, sid.9 24 T. Plocher, R. J. Parke (2008), Northern Wineworks, Wine Appreciation Guild, sid.79 25 T. Plocher, R. J. Parke (2008), Northern Wineworks, Wine Appreciation Guild, sid.1 26 J. Robinson (1994), The oxford companion of Wine, Oxford University Press, sid.357 20

Figur 6: Figuren beskriver vitis släktträd. Vitis vinifera är den art som främst används för vinproduktion. Vitis rupestris, Vitis riparia och Vitis labrusca är arter som vanligen används vid korsning för framställning av köld- och sjukdomståliga hybrider. 27 27 O. Clarke (2003), Druvan bakom vinet, Wahlström & Widstrand, sid.9 21

5.2 Gröna druvor De druvor som beskrivs nedan är sorter som odlas på de vingårdar vi undersökt i sydvästra Sverige. Vi har valt att nämna både de hybrider som lämpar sig bäst samt de världsdruvor som det gjorts försök med. Solaris (Vitis vinifera) Föräldrar: Merzling och Zarya (Severa x Muscat Ottonel) Ursprung: Tyskland Karaktär: Grön druvsort som kom till 1975 i Tyskland och har hög tolerans emot sjukdomar. Druvan ger ett fruktigt vin med inslag av parfym, banan och hasselnötter. Skördetid: Mycket tidig. Övrigt: Vigorös sort, vilket innebär att den är växtkraftig och kräver mycket bladarbete sommartid. Den kan lätt attackeras av botrytis (botrytis cinerea, ädelröta) nära skördetid. Madeleine Angevine (Vitis vinifera) Föräldrar: Madeline Royale samt en okänd förälder. Ursprung: Loiredalen, Frankrike Karaktär: Bra syra, utpräglad karaktär, ger bra endruvsviner och vinner på ekfatslagring. Toner av gräs, päron och valnötter. Skördetid: Tidig till medel. Övrigt: Mycket kraftig blomning, ger bra avkastning framförallt i kallt klimat. Druvan har en utpräglad gräsig, grön karaktär, som vissa konsumenter inte uppskattar. Kan vissa år angripas hårt av getingar. 28 Sukribe (Interspecifik hybrid) Föräldrar: Madeleine Angewine och Dvietes Zila 29 Ursprung: Lettland Karaktär: Neutralt vin med toner av tropiska frukter. Skördetid: Tidig Övrigt: Extremt produktiv och tålig och tros klara ner till -30 C 28 http://northernwinework.com/cms/uploads/special%20extras/coolvineyardtravels.pdf 2012-05-08 29 http://www.vivc.de/datasheet/dataresult.php? data=22253&phpsessid=2c10e6183dd7c7e3cf49e9f06dc9d2e5 2012-05-10 22

Chardonnay (Vitis vinifera) Föräldrar: Okända Ursprung: Frankrike Karaktär: Vin gjort på Chardonnay har olika karaktär beroende på var i världen druvan odlas, mycket beroende av jordmån, klimat och vinifiering. I svalare klimat ger Chardonnay friska viner med hög syra och mineralitet. I varmare områden framträder tropiska, aromatiska toner. Skördetid: Olika beroende på område men vanligtvis sker skörden runt slutet på september. Övrigt: Mycket hög syra på druvmusten. 30 Muscat Ottonel (Vitis vinifera) Föräldrar: Chassel och Muscat de Saumer Ursprung: Loiredalen, Frankrike Karaktär: Aromatisk, blommig med stor doft. Skördetid: Medel till sen 31 Övrigt: Kan ha svårt att helt mogna ut i kallklimatsområden. 32 30 http://www.winegrowers.info/varieties/vine_varieties/chardonnay.htm 2012-05-08 31 Vinpressen, nummer 1. 2012. sid.17 32 O. Clarke, M. Rand (2003), Druvan bakom vinet, Wahlström & Widstrand, sid.146 23

5.3 Blå druvor De druvor som beskrivs nedan är sorter som odlas på de vingårdar vi undersökt i sydvästra Sverige. Vi har valt att nämna både de hybrider som lämpar sig bäst samt de världsdruvor som det gjorts försök med. Rondo (Intraspecifik hybrid) Föräldrar: Saperavi Severnyi och St. Laurent Ursprung: Tjeckoslovakien Karaktär: Ger ett fylligt rödvin, med låg syra. Skördetid: Mycket tidigt Övrigt: Genomgående hög kvalitet och avkastning. Druvorna har lätt att nå full mognad men attackeras ofta av getingar (vanligt bland tidiga druvsorter som Rondo, Siegerrebe och Madeleine Angevine) 33 Marechal Foch (Interspecifik hybrid) Föräldrar: Vissa källor menar att det är en korsning av Goldriesling (intraspecifik korsning av Riesling och Courtiller Musqué) medan andra hävdar korsning mellan Oberlin 595 och Pinot Noir. Ursprung: Frankrike 1920-tal Skördetid: Tidig Karaktär: Mycket bra kvalitet, ger fruktiga, lätta viner. Örtig stil av Bourgognekaraktär. Övrigt: Ger viner av god kvalitet och är mångsidig. Kräver mycket sol för att mogna ut samt känslig för vårfrost. Regent (Interspecifik hybrid) Föräldrar: Diana (Silvaner x Müller-Thurgau) och Chambourcin (Villard blanc x Chancellor) Ursprung: Tyskland Karaktär: Fyllig, Bordeauxstil, inslag av svarta vinbär. Skördetid: Tidig till medel. Övrigt: Förmodligen den mest sjukdomsresistenta blåa druvan. Kort maceration är tillräckligt 33 http://www.winegrowers.info/varieties/vine_varieties/madeleine%20angevine.htm 2012-05-08 24

för färgutvinning. Kalla och vindutsatta platser bör undvikas. Zilga (Interspecifik hybrid) Föräldrar: Smuglyanka samt mix av pollen mellan Dvietes Zila och Yubileinyi Novgoroda Ursprung: Lettland Karaktär: Toner av tranbär och foxiness. Används med fördel i cuveér. 34 Skördetid: Tidig Övrigt: Extremt köldtålig. Ej angenämt som endruvsvin. 35 Merlot (Vitis vinifera) Föräldrar: Magdeleine Noir des Charentes och Cabernet Franc 36 Ursprung: Frankrike Karaktär: När Merlot får chans att mogna ut ger druvan viner med toner av röda bär och plommon. Varmare klimat ger viner med drag åt mörka bär, kallare områden ger röda bär. Känd för att ha mjuka tanniner. Skördetid: Tidig kan lätt bli övermogen. Övrigt: Merlot en extremt klimatkänslig druva vilket påverkar druvans sammansättning. Om inte full mognad uppnås går den karaktäristiska bärigheten förlorad. 37 5.4 Lagstiftning Enligt rådande EU-lagstiftning får endast Vitis vinifera användas för framställning av kvalitetsviner. 38 34 http://viticulture.hort.iastate.edu/cultivars/zilga.pdf 2012-05-10 35 http://viticulture.hort.iastate.edu/cultivars/zilga.pdf 2012-05-10 36 J-M. Boursiquot, T. Lacombe,V. Laucou,S. Julliard, F-X. Perrin, N. Lanier, D. Legrand, C. Meredith Parentage of Merlot and related winegrape cultivaras of the southwestern France. Australian Journal of Grape and Wine Research, Volume 15 Issue 2, sid.144-155 37 http://ajevonline.org/content/51/3/249.abstract 2012-05-08 38 Http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri CELEX:52003DC0838:SV:HTML 25

6 Vinifiering 6.1 Röda och vita viner De druvor som är tåliga nog att odlas i Sverige är sällan av arten Vitis vinifera utan hybrider av olika slags Vitis (vinifera, labrusca, rupestris). Dessa lämpar sig sällan för tillverkning av endruvsviner då de kan vara allt för aromatiska eller kärva i karaktären. Zilga är en blå druva med mycket hög tanninhalt och viner gjorda på endast denna druva blir beska och odrickbara. Rondo, som är mjukare, kan ge relativt angenäma viner på egen hand men uppblandat med endast ett par procent Zilga ökar fyllighet och tanninhalt. 39 Gröna druvor som växer i kalla klimat är Madeleine Angevine, Solaris, Vidal Blanc och Bianca för att nämna några. Försök har också gjorts med Chardonnay (arten Vitis vinifera) som visat sig växa relativt bra i kalla klimat. 40 Chardonnay lämpar sig väl i cuveér och kan bland annat dämpa den stora doften och de gräsiga toner som Madeleine Angevine framkallar. Ett problem svenska vinodlare stöter på är svårigheten för druvorna att helt mogna ut. För få soltimmar samt tidiga höstregn kan leda till att druvorna får en hög syra och en allt för låg sockerhalt. I vissa fall gör chaptalisering, tillsats av socker, att vinerna kan jäsa ut. 6.2 Mousserande Sveriges brist på soltimmar och den korta odlingsperioden ger druvor med låg sockerhalt och viner med mycket hög syra. Detta kan med fördel utnyttjas vid framställning av mousserande viner där det främsta kriteriet är ett rent basvin med mycket hög syra. Vid andra jäsningen och tillsats av Liqueur de Tirage (tillsats av ny jäst och socker för att starta en andra fermentation) kan man reglera sötman i vinet. Att framställa mousserande viner lämpar sig också mycket bra för de kalkrika jordar som finns i såväl Skåne som på Öland och Gotland. Viner odlade i kalkrika jordar ger generellt högre syra än viner odlade i sura jordar baserade på granit och gnejs. För att lyckas med vinodling på Sveriges breddgrader måste större hänsyn tas till vad som framställs och fungerar i de kallare delarna av Europa. Att Champagne som är ett område i övre gränsen av världens vinodlingsområde ändå har lyckats är det ingen som kan ifrågasätta. 41 39 http://www.systembolaget.se/dryckeskunskap/om-vin/svensk-vinodling/ 40 http://www.flintevangvingard.se/ 2012-05-12 41 http://www.systembolaget.se/dryckeskunskap/om-vin/svensk-vinodling/ 26

6.3 Isvin Ännu ett alternativ vid vinodling i kalla klimat är framställning av isvin. Vid produktion av isvin skördas druvorna i fruset tillstånd. Svårigheterna är dock många, en lång, mild höst krävs för att druvorna ska kunna mogna ut fullständigt. Samtidigt är risken att druvorna utsätts för röta eller andra svampangrepp överhängande och ökar ju längre druvorna tillåts hänga kvar. För att få kalla produkten för isvin krävs att en temperatur under -7 C uppnåtts vid skörd. När druvorna fryser koncentreras aromämnen och sockerhalten ökar, ofta upp till 200-250 g/l. Resultatet blir få droppar av en mycket koncentrerad söt must. Ett problem vid framställning av isvin i Sverige är avsaknaden av inlandsklimat. Kustvindar drar in fuktig luft över land vilket leder till ett milt klimat året om med nederbördsrika höstar. Såväl torra, heta somrar som kalla vintrar är viktiga utgångspunkter för att lyckas med framställningen av isvin. Utöver klassiska vinodlingsområden som Tyskland och Österrike finns dessa förutsättningar finns i Kanada och Kina. 42 42 http://www.systembolaget.se/dryckeskunskap/om-vin/svensk-vinodling/ 27

7 Beskrivning av vingårdarna Tabell 7 beskriver våra lokaler, Fjärås-Bräcka och Vallda, efter vingårdens storlek, radernas orientering, skördeuttag, mest förekommande druvor och tidpunkt för produktionens start. Antal stockar Radernas Skördeut Mest odlade Produktionsstart orientering tag druvor Fjärås Ca 300 st Mestadels Okänt Zilga, 2002 Bräcka nord-sydlig pga stor Muscat riktning årsdiffer Ottonel, ens Sukribe, Madeline Angevine Vallda Ca 1200 st Nord-sydlig Okänt Solaris, 2008 och öst-västlig pga stor Rondo riktning årsdiffer ens Tabell 7: Sammanställning över våra lokalers storlek, topografi, uttag, druvsorter och produktionsstart. 28

Figur 7: Vinstock med uppbindningen bilateral Cordon på Fjärås Bräcka. 23/04-12 29

Figur 8: Stockar av Muscat Ottonel och Chardonnay på Fjärås bräcka. 23/04-12 30

Figur 9: Vingården i Vallda, rankorna uppbundna med dubbel och enkel Guyot. 24/04-12 31

Figur 10: Vingården i Vallda, rankorna uppbundna med dubbel och enkel Guyot 24/04-12 32

7.1 Druvor och uppbindning, Fjärås Bräcka Den uppbindning som används i vinodlingen på Fjärås Bräcka är bilateral Cordon (figur 7). Druvorna som visats ge bäst resultat är Zilga, Rondo, Madeleine Angevine samt Marechal Foch. På grund av de stora temperaturskillnaderna mellan översta och nedersta raderna (ca 2 till 5 C) har mikroklimatet stor inverkan beroende på vart i sluttningen de olika druvsorterna odlas. Det har också planterats ett par rankor av både Muscat Ottonel och Chardonnay (figur 8) men dessa har haft problem att anpassa sig till omgivningen och tillväxten har därmed varit lägre. 7.2 Druvor och uppbindning, Vallda Uppbindningen som används i vinodlingen i Vallda är dubbel- och enkel Guyot(figur 9 och 10) med tanken att helt övergå till enkel. De druvor som visat bäst resultat och därmed odlas i störst utsträckning är Solaris och Rondo. Försök har gjorts med Merlot med dålig avkastning. Utöver detta har en nyplantering av Sauvignon Blanc satts för att se om denna världsdruva kan mogna ut på dessa nordliga breddgrader. 7.3 Druva och uppbindning, Chablis Den enda druvan tillåten för odling i Chablis är Chardonnay. Druvan är otroligt anpassningsbar och odlas flitigt i såväl kalla som varmare vinområden. Druvorna är små med tunt skal och en grönaktighet som avtar och blir mer gyllengul i och med mognad. 43 43 http://winevibe.com/glossary/?filterglossary=c 2012-05-08 33

8 Resultat 8.1 Intervjuer Intervjufrågorna ställdes till Björn Källfelt 2012-04-23 i Fjärås Bräcka respektive Sune och Inga-Lill Olsson 2012-04-24 i Vallda med syftet att öka vår kunskap inom svensk vinodling. I följande text refererar vi till Björn som person A och till Sune som person B. Varför ville du börja odla vin? Vad var din målsättning? A. Tanken var att tillverka ett vin på svenska bär. När problem med blåbärsleverantören uppstod fick Björn idéen att odla baltiska druvor. Målsättningen var att producera ett drickbart vin. B. För att se om det gick! Sune och Inga-Lill hade sedan tidigare två vinrankor mot en husvägg som hade klarat sig bra under många år. Målsättningen var att besvara frågan; kan man göra ett bra vin i Sverige som också går att sälja? Gjordes några undersökningar av mark och makroklimat? A. Björn konsulterade SMHI för klimatinformation. Jordprover analyserades och bonden som äger marken gav råd gällande gödsling samt tidigare markanvändning. B. Inga undersökningar gjordes. Gjordes någon förberedning av marken? A. Upplöjning samt kalkning med dolomitkalk som är rik på magnesium. B. Avlägsnad av träd för att göra plats för vinodling, i övrigt ingen förberedning. Val av druvor, hybrider eller världsdruvor? Vilken typ av uppbindning används? A. Björn använde inledningsvis fem olika druvsorter, Muscat Ottonel, Zilga, CGL 53, Scheuler samt Sukribe. I dagsläget består fortfarande större delen av odlingen av 34

hybrider men Björn gör också försök med Chardonnay. Uppbindningen som används är en bilateral Cordon. B. Både och men huvudsakligen hybrider som Solaris och Rondo. I övrigt odlas Pinot Noir, Merlot samt Sauvignon Blanc. Uppbindningen som används är dubbel Guyot men tanken är att övergå till enkel Guyot för att göra plats för fler stockar. Hur länge väntade du innan du tog ut första skörden? A. Två år, första vinrankorna sattes år 2000 och första skörden togs ut 2002. B. Två år, första vinrankorna sattes år 2006 och första skörden togs ut 2008 Har någon druva visat sig vara bättre? Varför? A. Ja, Rondo samt Zilga. Zilga är tålig såväl mot marken som de svåra vindförhållandena. Maréchal foch trivs också relativt bra på Fjärås Bräcka. B. Solaris är lätt att hantera och växer nästan för bra. Utöver ett stort bladverk så ger den också ett stort skördeuttag. Vilka problem har du stött på och hur löstes dessa? A. Vattenbrist, marken är mycket genomsläpplig varpå jag borrade en brunn på 40 meter som drivs med hjälp utav solceller. Björn grävde också ner fiberduk för att hålla kvar vatten och näring i jorden. Marken består utav stenig mylla och röd grovsand. Jorden rör sig nerför slänten vilket lett till att jordlagret vid de översta raderna bara är 10 cm jämfört med 80 cm vid de nedersta raderna. Detta problem löser han endast genom att lägga på mer jord. Också fåglar och bin har visat sig vara ett problem då de äter upp skörden, rankorna täcks därför med en semipermeabel duk. B. Gråmögel 2010 precis innan skörden då det var en fuktig höst. Vinden har gett upphov till problem vilket har lett till att de har planterat gran för att läa vinodlingen. De vinrankor som står i nord-sydlig riktning har visat sig klara sig sämre än de i 35

riktning öst-väst vilket lett till att nyplantering kommer att ske i den senare riktningen. Mikroklimatet, har du några tankar kring detta? A. Mikroklimatet har visat sig vara mycket viktigt för just denna plats. Vinodlingen ligger utsatt för nordvästliga vindar vilket lett till att de nedre raderna som läas av buskage under en varm dag kan ha en temperatur tio grader varmare än de rader som ligger utsatta för vinden. Tanken är att utvidga buskaget eller att sätta upp tennisnät för att slå sönder vinden. B. Mikroklimatet har visat sig vara viktigt då olika delar av vingården har olika utsatthet för vårfrost. Odlingarna som ligger högre upp i en terrasserad sluttning utsätts sällan för frost medan de som ligger nere på slätten oftare drabbas. Har du haft problem med vårfrost eller förfrysning under vinterhalvåret? Hur löstes detta? A. Vintern har inte visat sig vara några problem medan frost under våren har lett till förlorad skörd. År 2004 blev det ingen skörd alls och år 2010 samt 2011 blev uttaget betydligt mindre på grund utav vårfrosten. B. Se tidigare fråga. Vilken kvalitet anser du själv att ditt vin har? Har du uppnått ditt mål? A. Acceptabelt! Ja då målet var att tillverka ett ok bordsvin. B. Målet med kvaliteten är inte uppnått men 2010 gjordes ett rosévin samt ett vitt vin på Solaris som var ok. Framtida tankar och åtgärder? A. Radavståndet ska ökas från 1,5 m till 2 m. En skyddande häck utav zilga ska ta emot vinden ifrån nordväst medan slån eller ett tennisnät ska sättas upp i vingårdens sydostliga del. Målet är att kunna ta ut 500 l/år då detta krävs för att kunna tillgodose lokala restaurangers intresse. 36

B. Målet var tidigare att bygga ett godkänt vineri för försäljning. Dagens mål är att under 2012 öka ut vinodlingen med 200 plantor. Vad anser du om gårdsförsäljning? A. Gårdsförsäljning är bra! B. Det borde vara en självklarhet för de gårdar som har möjligheten, alltså de med godkända vinerier. Tycker du att svenska viner håller god kvalitet? A. Nej inte generellt sett, men det finns förstås vissa undantag. B. Ruskigt skiftande kvalitet från år till år men det finns trots detta ett fåtal som håller relativt jämn kvalitet. Kan Sverige öka kvaliteten på sina viner? Vilka förutsättningar krävs för detta? A. Svenska viner är generellt subtila med en hög syra, kan vi förändra vår inställning till hur ett vin ska smaka så kan vi lära oss att tycka om denna stil. Vi borde satsa på att göra ett eget vin och inte härma efter andra länders vinstilar. Svenska viner skiljer sig mycket från säsong till säsong vilket man får räkna med och kanske anpassa sig efter. Om klimatet blir varmare så ökar Sveriges förutsättningar för att hålla en jämnare standard. B. Naturligtvis kan kvaliteten öka, kunskap är nyckeln likaså tidiga kunskaper. Givetvis kan också klimatförändringar med ökad medeltemperatur påverka. 8.2 Resultat vinprovning För att avgöra om ett svenskt vin står sig konkurrensmässigt valde vi att anordna en vinprovning där vi ställde tre svenska viner mot ett danskt vin, ett argentiskt och ett vin från Chablis i Frankrike, samma viner provades två gånger. Tanken var att se om provare med olika erfarenhet kunde urskilja skillnader i kvalitet mellan de svenska vinerna och vårt referensvin, Chablis. Resultatet presenteras som medelvärde i både tabellform (tabell 8,9 och 10) och diagramform (figur 11,12 och 13) 37

De viner som provades var Björn Källfelt 57 43 N -09 Sverige Björn Källfelt 57 43 N -09 Sverige El Cortejo Argentina Buteo fra Glenholm Danmark Interkardinal Sverige Petit Chablis Frankrike Tabell 8. Medelvärde grupp 1, erfarna vinprovare Vin: 57 43'N -09 57 43'N -10 El Cortejo Buteo f.g. Interkardinal P. Chablis 1:a 4,13 2,38 4,5 3,25 5,13 4,38 2:a 3,38 2,12 5,25 4,25 4,75 5,38 Totalt antal utdelade poäng: 201 Snitt per person: 50,4 B.K 57 43'N -09: liten kropp, för hög syra, bra syra B.K 57 43'N -10: för hög syra, surt, El Cortejo: trevlig doft mycket krusbär, syntetisk Buteo fra Glenholm: god doft, platt, kort eftersmak Interkardinal: stor, god doft, moget, fylligt Petit Chablis: härlig doft, hög syra, sur Tabell 9. Medelvärde grupp 2, delvis erfarna vinprovare Vin: 57 43'N -09 57 43'N -10 El Cortejo Buteo f.g. Interkardinal P. Chablis 1:a 3,75 5,25 5,0 4,0 5,75 5,75 2:a 4,25 5,25 4,75 4,75 6,0 4,5 Totalt antal utdelade poäng: 237 Snitt per person: 59,3 B.K 57 43'N -09: platt, surt, behaglig lång eftersmak, bra doft B.K 57 43'N -10: fräscht, bra syra, lite väl blommig El Cortejo: hög syra, enkelt, stor doft Buteo fra Glenholm: surt, välbalanserat, enkelt Interkardinal: fylligt, lång eftersmak, vissa har problem med eftersmaken 38

Petit Chablis: hög-allt för hög syra, enkel, fräsch Tabell 10. Medelvärde grupp 3 oerfarna vinprovare Vin: 57 43'N -09 57 43'N -10 El Cortejo Buteo f.g. Interkardinal P. Chablis 1:a 6,0 6,0 3,5 2,75 4,25 2,38 2:a 4,5 6,5 3,0 3,25 4,75 2,5 Totalt antal utdelade poäng: 203 Snitt per person: 50,75 B.K 57 43'N -09: surt, gott, lättdrucket B.K 57 43'N -10: gott, doftar godast, god eftersmak, lättdrucket El Cortejo: annorlunda smak Buteo fra Glenholm: enkelt, platt, bra Interkardinal: smakrikt, surt Petit Chablis: tunt, surt, god eftersmak Diagram Figur 11, 12 och 13 visar på de olika gruppernas provningsresultat från genomförd vinprovning. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Grupp 1 Provning 1 Provning 2 Figur 11: Medelvärde för provningstillfälle 1 och 2 utfört av grupp 1 39

10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Grupp 2 Provning 1 Provning 2 Figur 12: Medelvärde för provningstillfälle 1 och 2 utfört av grupp 2. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Grupp 3 Provning 1 Provning 2 Figur 13: Medelvärde för provningstillfälle 1 och 2 utfört av grupp 3. 40

9 Analys Vi anser att en provningsdeltagare gav missvisande resultat för gruppens medelvärde. Personen i fråga hade delat ut ett flertal ettor och tvåor till vinerna under båda provningarna. Då dessa viner inte var defekta valde vi att ta bort provningsresultatet för person två, grupp tre (diagram med detta modifierade resultat visas i figurerna 14 och 15). 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Grupp 3 Provning 1 Provning 2 Figur 14: Visar resultatet i grupp 3, utan person 2. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Totala medelvärdet utan person 2, grupp 3 medelvärde alla deltagare Figur 15: Visar medelvärdet, med alla deltagare utom person 2, grupp 3. 41

10 Diskussion En rad olika faktorer påverkar möjligheten för svenska vinodlare att tillverka kvalitetsviner. Klimatet tycks vara det helt övergripande problemet. Den årliga medeltemperaturen är i dagens läge inte tillräcklig för den långa växtsäsong som vindruvorna kräver. Val av druvor, jordmån och vinifiering är alla av sekundär betydelse men påverkas direkt av rådande klimat. Framtida scenarier med ökad växthuseffekt och en förhöjd medeltemperatur med ca 3-5 C innebär att delar av södra Sverige skulle få en medeltemperatur motsvarande dagens Chablis eller Champagne som idag är 11,1 C 44 Detta skulle ge helt nya förutsättningar med möjligheten att frångå odling av hybrider och istället använda världsdruvor vilket är mer anpassningsbart till dagens marknad. Det är dock svårt att säga exakt hur en förhöjd medeltemperatur skulle påverka Sverige då det tänkta scenariot enbart skulle ha påverkan på medeltemperaturen. Faktorer som ändrade vattenströmmar, vattennivå, vindströmmar och molnbildning är alltså inte inräknade. Gällande vinifieringen så finns det sätt som är bättre än andra i fråga om att framställa kvalitetsviner i kalla klimat. Sverige kommer aldrig att kunna konkurrera med vare sig kvaliteten eller priset som övriga världens vinproducenter kan presentera. För att göra sig ett namn måste svenska vinodlare sluta efterlikna andra vinländers stilar och istället satsa på något eget. Det kommer aldrig gå att framställa en fruktbomb på druvan Shiraz som i nya världen men möjligen något som påminner om Pinot Noir/Spätburgunder. Kanske är det så att Sveriges svala klimat och korta odlingsperiod lämpar sig bäst för framställning av mousserande vin vilket endast kräver ett enkelt basvin med hög syra. Den druvmognad som kan åstadkommas i södra Sverige räcker för att uppnå dessa kriterier. Det kan finnas intresse för svenska viner på den internationella marknaden, just för att det är nytt, exotiskt och ovanligt. Av ren nyfikenhet kan människor komma att köpa en flaska eller kanske två för att testa. Frågan är sedan om de tycker att vinet är prisvärt i jämförelse med det stora sortiment marknaden kan erbjuda. Vad krävs för att konsumenterna ska välja det svenska vinet? 44 http://www.naturvardsverket.se/start/klimat/en-varmare-varld/sa-paverkas-sverige/framtida-effekter-i- Sverige/ 42