BESTÄLLNING/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsnamn och Etapp Utförare Version Datum

Relevanta dokument
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Process för terminologiarbete

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet

Integrationshandledning Utsättningsorsaker

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Introduktion till nationell informationsstruktur

Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet

REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd

Missiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp

Den gemensamma elektroniska patientjournalen

Introduktion till nationell informationsstruktur

Nationell källa för ordinationsorsak Börja implementera! Birgit Eiermann, farm.dr, Inera Emma Hultén, Socialstyrelsen

ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel

Projektspecifikation

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

Integrationshandledning Utsättningsorsaker

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Besluts- eller kunskapsstöd är något vi behöver När vi är osäkra om vilket beslut vi ska fatta

Socialstyrelsens författningssamling

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Resultat av remiss för begrepp kring ordinationsorsak

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Nationell källa för ordinationsorsak

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Nationell tjänst för högkostnadsskydd och frikort

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

IT i vården Magnus Åsén, Programledare

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Projektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR

Bilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

NI 2015:1 Kort introduktion

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Bilaga 2 - Sammanställning av behov

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Slutrapport Förstudie om ordinationsorsak etapp 1

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Projektprocessen. Projektprocess

Beslutsstöd inklusive datalager och rapportverktyg

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

Integrationshandledning Licensläkemedel

Uppdraget - juni Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

ordination och hantering av läkemedel i hälsooch

Workshop barn och läkemedel

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:

Resultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Läkemedelshantering ny riktlinje 2018

Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Klassifikationer och hkodverk

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Transkript:

Etapp 1 RIVspecifikation och ref Ramavtal 1657705 Bakgrund/Problemområde Att veta om skälet till en läkemedelsbehandling är viktigt för både läkemedelsordinatör och patient. För ordinatören därför att det annars är svårt att ta ett ansvar för den samlade aktuella läkemedelsbehandlingen oberoende av vilka andra ordinatörer som ordinerat vissa läkemedel tidigare. För patienten för att det måste finnas en begriplighet för, och en samstämmighet kring, ändamålet för en viss läkemedelsbehandling. Det måste framgå varför just det här läkemedlet ordinerades för att behandla just den aktuella patienten. Det är nödvändigt med en entydig information om ordinatörens intentioner med läkemedel hos den enskilda patienten. Därför krävs enhetliga termer och begrepp. Även om det primära syftet är att ordinationsorsak som en del av journaldokumentationen gör det möjligt för ordinatören att ta ansvar för aktuell läkemedelsbehandling så är det också möjligt att använda det som underlag för eget kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling. Det skapar också möjlighet till uppföljning av läkemedelsordination/användning på aggregerad nivå för vårdgivare lokalt/regionalt samt nationellt. och behandlingsändamål behöver anges på ett strukturerat sätt vid såväl insättning, dosändring och utsättning så att informationen kan hanteras enligt regelverk som ges av exempelvis författningar. Oklarheter kring denna väsentliga information är ett patientsäkerhetsproblem med ökade risker för exempelvis underbehandling av allvarliga tillstånd, att patienten förväxlar läkemedel eller dubbelmedicinering med ökad biverkningsrisk. Just begreppet ordinationsorsak behövs för att tydliggöra alla ordinationer av läkemedel vilka kan vara aktuella. Till exempel räcker inte förskrivningsorsak som begrepp eftersom det bara avser användande av recept, rekvisition, livsmedelsanvisning, hjälpmedelskort eller dosrecept, det vill säga endast en del av öppenvårdsordinationerna. Kopplingen mellan läkemedelsbehandling och skälet till denna har beröringspunkter med ett annat nationellt projekt kring ITstöd för vårdrelaterade infektioner. Delar av informatiken från det projektet kan återanvändas i detta projekt och en synkronisering ska ske. Båda projektet siktar på att ordinationsorsak ska ingå i journaldokumentationen och att de termer som registreras ska vara nationella. Även arkitekturlösningar med exempelvis delar som en nationell terminologiserver bedöms i detta tidiga skede kunna vara gemensamma, även om kraven sannolikt kommer att vara högre på både förändringshastighet och komplexitet i förvaltningen av terminologin för ordinationsorsak. Förutom arkitekturlösningar som nationell terminologiserver kan vid eventuell nationell registrering av dessa data även säkerhetslösningar och lagringstjänster vara användbara även för detta projekt.

Etapp 1 RIVspecifikation och ref Ramavtal 1657705 En enhetlig modell för ordinationsorsak, behandlingsändamål samt ny, ändrad och utsatt läkemedelsbehandling är avgörande för hur denna information ska kunna dokumenteras, kommuniceras och följas upp i olika ITsystem i vården. Syfte Syftet med etapp 1 i projektet är att precisera den information som behöver hanteras för ordinationsorsak respektive behandlingsändamål för nyinsättning, ändring och utsättning för läkemedelsbehandling. Uppdragsbeskrivning i helhet Uppdraget i sin helhet (med alla etapper) ska precisera information som behöver hanteras för ordinationsorsak respektive behandlingsändamål, skapa en pilot för att tillämpa denna informationsspecifikation för ett urval läkemedel ur åtminstone ATCsystemets Cgrupp (hjärtkärlläkemedel), samt skapa en modell för att följa upp hanteringen av ordinationsorsak och behandlingsändamål. Beställning/uppdragsbeskrivning En inledande genomgång av befintlig kunskap ska kartlägga behovet av informationshantering om ordinationsorsak och behandlingsändamål ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Relevanta, redan framtagna informationsspecifikationer, terminologier och klassifikationer ska studeras. Behovsinventeringen och modellförekomsten ska vara underlag för en informationsspecifikation, RIVspecifikation. Den i sin tur ska generera hypotetiska användningsfall som används i en med aktörer som läkemedelsordinatörer, apotekspersonal, patienter och företrädare för patienter/närstående. Dessa aktörers behov av informationen ska kartläggas ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Verksamhetsanalysen ska ligga till grund för revidering av RIVspecifikationen som sen ska granskas av Arkitekturledningen och sedan revideras av projektet innan den kan godkännas av Arkitekturledningen. Behövd terminologi ska tas fram i samarbete med Nationellt Fackspråk på Socialstyrelsen. En diskussion med berörda aktörer och intressenter ska ske kring implementeringsmöjligheter i nationell arkitektur och lokala journalsystem. Efterföljande etapper ska leda till piloter för implementering och åtminstone ett inlett breddinförande i berörda ITsystem såväl hos vårdgivare som hos andra berörda aktörer. Prioritering Kvalitet 50 % Kostnad 40 % Tid 10 % Organisation Projektledare: Rikard Lövström (kontrakterad underlevarantör/samarbetspartner till Mawell). Projektgrupp: informatiker, terminolog, arkitekt, interaktionsarkitekter (kommer att rekryteras i samråd med styrgruppen).

Etapp 1 RIVspecifikation och ref Ramavtal 1657705 Styrgrupp: Mikael Hoffmann (ordf) (Stiftelsen Nätverk för läkemedelsepidemiologi NEPI, och Landstinget i Östergötland), Carina Landberg (Medicinskt Kunskapsscentrum), Kristina Bränd Persson (Socialstyrelsen), Maarten Sengers (Socialstyrelsen). Beroende och avgränsningar Det finns för projektet följande identifierade beroenden: Modeller och standardiseringsarbete (Nationellt Fackspråk och Nationell Informationsstruktur på Socialstyrelsen, V, I, T och Ssektionerna på Arkitekturledningen) Terminologi inom läkemedelsområdet (Nationellt Fackspråk) Flera nationella läkemedelsprojekt, bland annat en samlad nationell läkemedelslista (Pascalprojektet) och en samlad nationell informationsdatabas för läkemedel (SILprojektet) Standardiseringsarbete kring läkemedel och beslutsstöd (CeHis, Arkitekturledningen, SIS, CEN, ISO) Författningsarbete kring läkemedelshantering (Socialstyrelsen) Registrerade indikationer och säkerhetsuppföljning (Läkemedelsverket) Förmån kopplad till indikation/ordinationsorsak (TLV) Indikationer för läkemedel fastställda på Europanivå (European Medicines Agency) Särskilt bör noteras följande avgränsningar gentemot projektet Förstudie av kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner utveckling av IT stödsystem : är avsedd som en generell mekanism för alla läkemedel inte bara antibiotika vilket bedöms ge en signifikant större komplexitet i bland annat informatiken, än projektet om vårdrelaterade infektioner Förutom själva ordinationsorsaken innefattar projektet även behandlingsändamål vars distinktion inte gjorts i projektet om vårdrelaterade infektioner Det kommer att finnas helt andra krav på designprinciper och informatik i användargränssnitt och integrering med befintlig design beträffande, huvudsakligen för att den aktuella informationsmängden på något sätt ska integreras med befintliga läkemedelslistor och behandlingsändamål är fokuserade på en pågående, interaktiv kommunikationen mellan aktörerna inom läkemedelshanteringen inte enbart en passiv återkoppling i efterhand vilket är det krav som finns på registrering av vårdrelaterade infektioner Den pågående kommunikationen bedöms framför allt innebära signifikant högre krav på prestanda i kommunikationslösningarna och på förvaltning av termer och begrepp när ska implementeras.

Etapp 1 RIVspecifikation och ref Ramavtal 1657705 Leverans Slutrapporten för uppdraget ska innehålla: Verksamhetsanalys en analys av hur förskrivare, apotekspersonal och patienter/närstående ser på ordinationsorsak och behandlingsändamål, särskilt ur ett informationshanteringsperspektiv patientsäkerhetsaspekter, risker och möjligheter kring informationshanteringen RIVspecifikation informationsspecifikation enligt RIVmodellen Utredning av implementeringsmöjligheter kopplingar till nationell arkitektur diskussion kring journalsystemens möjligheter att implementera ordinationsorsak Tidsplan Fas I: Start inklusive avropsavtal 20100401 Beslut om projektplan 20100422 Användningsfall definierade 20100422 Första utkast till RIVspecifikation 20100429 Verksamhetsanalys klar 20100518 Justerad version av RIVspecifikation för bedömning 20100525 Avstämning av Fas I 20100601 Fas I avslutas 20100615 Fas II: Fortsatt informatikarbete 20100831 Utredning av implementeringsmöjligheter 20100831 Utarbetande av nödvändig terminologi 20100831 Slutligt reviderad RIVspecifikation 20100930 Terminologi klar 20101130 Projektavslut 20101231 Finansiering Finansiering via CeHis respektive Socialstyrelsen. Övrigt Huvudaktiviteter inklusive budget per huvudaktivitet: Fas I: RIVspecifikation 350 tkr

Etapp 1 RIVspecifikation och ref Ramavtal 1657705 Verksamhetsanalys Fas II: RIVspecifikation Utredning av implementeringsmöjligheter Terminologiarbete Summa Fas I + Fas II: 150 tkr 120 tkr 180 tkr 200 tkr 1.000 tkr