Årsredovisning Sundbybergs stad
Årsredovisning Sundbybergs stad sundbybergs stad 1
Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Sammanfattning... 5 Förvaltningsberättelse... 7 Årets resultat...10 Intäkter och kostnader...16 Finansiell analys...17 Arbetsgivarfrågor inom Sundbybergs stad...21 Miljöarbete i staden...25 Verksamhetsberättelser...29 Kommunstyrelse...29 Barn- och utbildningsnämnd...33 Äldrenämnd...37 Individ- och omsorgsnämnd...42 Kompetens- och försörjningsnämnd...47 Kultur- och fritidsnämnd...51 Stadsbyggnads- och miljönämnd...54 Överförmyndare...57 Valnämnd...60 Revision...61 Nämndmål...62 Nämndernas uppdrag...71 Investeringar...90 Upphandlingar...92 Stadens bolag och förbund...93 Kommunkoncernen Sundbybergs stad...93 Sundbybergs stadshus AB...93 Fastighets AB Förvaltaren (publ)...93 Norrenergi & Miljö AB...95 Norrenergi AB...96 Kommunalförbundet Norrvatten...98 Ekonomiska rapporter...99 Kommunen... 99 Noter, kommunen... 101 Koncernen... 105 Noter, koncernen... 107 Fem år i sammandrag... 108 Redovisningsprinciper... 109 Förklaringar av begrepp... 111 Revisionsberättelse... 113 Sundbybergs stad 2011 Omslagsfoto: Mikael Wahlberg Grafisk form: Ingse & Co AB 2 sundbybergs stad
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Sundbyberg där staden är som bäst Det gångna året var ett händelserikt år. Staden fortsätter att expandera och flera strategiskt viktiga beslut fattades under året för att staden fortsatt ska vara en stad i framkant. Staden fick en ny översiktsplan. Planen sträcker sig fram till 2020 och innehåller ett antal prioriterade områden och förändringsområden samt tar sikte på social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. En vision för utveckling av stadskärnan antogs samtidigt. Flera detaljplaner har vunnit laga kraft, och där kan nämnas området mellan Hallonbergen och Enköpingsvägen där förberedelser för byggvaruhuset Hornbach är i full gång. Vi välkomnade också två myndigheter till Sundbyberg, Kronofogdemyndigheten och Migrationsverket. Vi kan stoltsera med att vi kom på första plats i Naturskyddsföreningens klimatindex när det gäller klimatomställning. Några åtgärder inom miljöområdet under året är att vi har infört en bilpool för anställda, att vi deltagit i Earth hour och att vi har infört dimring på gatubelysningen. Den nya förskolan Kullen är utrustad med solfångare och kommunhuset ska få solceller på taket. var också ett valår. Många insatser genomfördes för att informera om kommunen, hur man kan påverka och hur och var man kan rösta. Resultatet av valet blev att staden nu styrs av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Ekonomiskt hade vi ett positivt resultat. Det beror till viss del på ökade skatteintäkter tack vare befolkningsökningen. Det är glädjande att så många väljer att bo i Sundbyberg, där det är nära till det mesta. Både storstad och natur med plats för mänskliga möten Satsningen på kultur har fortsatt. I september invigdes konsthallen i Marabouparken. Vi har också öppnat ett bibliotek i Hallonbergen. Inom fritidsverksamheten har en träffpunkt för unga, fritidsgården Stationen, öppnat i Centrala Sundbyberg. Tre nya förskolor/skolor har byggts, Vattentornet har byggts om, Eddagård har anpassats till förskoleverksamhet, en ny lekplats har byggts på Golfängarna och Sundbybergs IP har fått nytt konstgräs. Projektet Gemensamma barn har permanentats och ingår nu i satsningen Fokus barn och unga. Projektet har genomfört utbildningsinsatser till medarbetare och satsningar på föräldrar i form av bland annat information och föräldrastödskurser. Trots kraftigt ökade volymer inom förskola och skola, har vi ökat andelen behöriga lärare och fått fler nöjda elever. En satsning på att utveckla undervisningen i matematik i alla skolor påbörjades och fortsätter även 2011. Ett handslag med pensionärsorganisationerna har tagits för att gemensamt utveckla äldreomsorgen. Flera åtgärder har också genomförts för att utveckla hemtjänsten. Lötsjögårdens äldreboenden har renoverats och Solskiftets äldreboende har tagits över av kommunen. Projektet Unga Vuxna startades av kommunen för att direkt erbjuda unga arbetssökande praktik, jobbsök och vägledning innan Arbetsförmedlingens insatser sätts in efter tre månader. Vi satsade också på 35 kommunala visstidsanställningar inom ramen för Jobbpaketet. Målet om färre studieavbrott inom SFI har uppfyllts, vilket också är oerhört glädjande. För att få en bild av hur kommunen ligger till i olika avseenden har en medborgarundersökning och en medarbetarundersökning genomförts. Medborgarna tycker att Sundbyberg är en bra plats att leva och bo på och majoriteten kan rekommendera andra att flytta hit. Områden som de inte är så nöjda med, jämfört med andra kommuner, är äldreomsorgen, gymnasieskolan och renhållningen. När det gäller inflytande så får staden bättre betyg än andra jämförbara kommuner. Foto: Johan Jeppsson. sundbybergs stad 3
Ett led i att utveckla servicen för medborgarna är att fler e-tjänster för medborgarna har införts, bland annat för att söka barnomsorg, vuxenutbildning och boendeparkering. I medarbetarundersökningen fick staden som arbetsgivare goda resultat jämfört med andra kommuner, även om det finns områden som kan utvecklas. För att få ytterligare underlag har staden, i likhet med ett hundratal andra kommuner, låtit genomföra den så kallade Kommunkompassen, som innebär att Sveriges Kommuner och Landsting utvärderar staden utifrån åtta olika områden. Utvärderingen genomfördes i slutet av året och resultatet av den har ännu inte redovisats. Ett rådslag kring Toppstugeparken i Hallonbergen genomfördes under våren. Tyvärr var deltagandet lågt trots att vi tog fram information på olika språk och ordnade flera möten. Det medför att det blir nödvändigt med en utvärdering av rådslagen som metod för att öka delaktighet och inflytande. Tack alla kommunmedborgare och alla medarbetare för ert engagemang. Det gör det möjligt att fortsätta utvecklingen av vårt charmiga Sundbyberg, där staden är som bäst. Jonas Nygren (S) kommunstyrelsens ordförande 4 sundbybergs stad
Sammanfattning Staden växer Sundbybergs stads invånarantal ökade under år med 911 personer och uppgick vid årets utgång till 38 633 personer. Befolkningsökningen på 2,4 procent var den relativt sett näst största i riket. År 2009 var den högst i landet. Befolkningsökningen innebär också ökade behov av utbyggnader av flera verksamheter och anläggningar. Enligt beslutade mål ska drygt 9 400 nya bostäder färdigställas under åren 2008 2020. Totalt har 1 038 bostäder färdigställts sedan januari 2008, varav 136 under år. Den enskilt största utbyggnaden sker i den nya stadsdelen Ursvik. Utbyggnaden påbörjades 2006. Vid utgången av hade inflyttning skett i 291 av de planerade cirka 5 000 bostäderna. En ny översiktsplan har antagits av fullmäktige för perioden 2020. Det gäller också en vision för utveckling av Sundbybergs stadskärna fram till år 2020. planering som uppföljning både i ett kort- och långsiktigt perspektiv. Uppgiften är av särskild vikt i en växande stad. Kommunkoncernen Kommunkoncernen Sundbybergs stad redovisar ett resultat för på 452 mnkr (2009: 714 mnkr). I resultatet ingår jämförelsestörande poster på 388 mnkr (2009: 767 mnkr). Arbetslösheten Arbetslösheten i Sundbyberg uppgick vid årets utgång till 966 personer (2009: 932 personer), vilket relativt sett är något högre än genomsnittet för länet men på samma nivå som i riket. Flera arbetsmarknadspolitiska åtgärder har genomförts. Trots detta har kostnaderna för försörjningsstöd legat på en relativt hög nivå. Ekonomin Staden redovisar ett ekonomiskt överskott på 149 mnkr (2009: 114 mnkr). För båda åren innehåller årsredovisningarna inkomster av engångskaraktär, framför allt markförsäljningar (vilka är en förutsättning för stadens expansion) men också statsbidrag, som getts till alla landets kommuner och landsting, till följd av finanskrisen. Sundbyberg har också fått bidrag i kostnadsutjämningssystemet på grund av den kraftiga befolkningstillväxten under flera år. Befolkningsökningen har också bidragit till ökade skatteinkomster. Skattesatsen har varit oförändrad 19:03 kronor (eller procent av 100 kronor beskattningsbar inkomst). Med det resultat som redovisas för uppnår staden både balanskravet och god ekonomisk hushållning. Lånen har slutamorterats trots relativt omfattande investeringar. Soliditeten är god och på en högre nivå än genomsnittet för länets kommuner. Investeringarna uppgick till 194 mnkr och avsåg framför allt verksamhetslokaler och infrastruktur. Byggnation av tre förskolor Viggen, Granatäpplet och Kullen slutfördes under året. Staden har pensionsåtaganden på 717 mnkr och borgensåtaganden på 2 314 mnkr. De senare avser hel- och delägda bolag. För att förbereda staden på kommande pensionsutbetalningar finns en kapitalförvaltning med ett bokfört värde vid årets utgång på 145 mnkr. Ett arbete med utveckling av ekonomistyrningen har intensifierats. En väsentlig uppgift är att förbättra såväl Miljöarbete Sundbybergs stad arbetar med miljöfrågor utifrån den plattform som uttrycks i stadens klimat- och hållbarhetspolicy. Staden har fokuserat på minskade koldioxidutsläpp, energieffektivisering, hållbara transporter, minskad resursförbrukning och förändrad livsstil. Beträffande koldioxiden så har Sundbyberg åtagit sig att gå längre än vad som beslutats i Europeiska Unionen. Nämnder och verksamheter Barn- och utbildningsnämndens samtliga verksamheter har vuxit kraftigt. Antalet barn och elever har ökat markant. Nämnden har fördelat en del av prestationsersättningen till skolorna enligt socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Från och med den 1 juli infördes nya kö- och placeringsregler inom barnomsorgen med bland annat syskonförtur. Ansökningar kan göras via e-tjänst. En handlingsplan och principer för ekonomisk fördelning av tilläggsbelopp till enskilda elever enligt skollagen har färdigställts. Äldrenämnden har genomfört en omorganisering och omstrukturering av hemtjänsten med syftet att skapa kundfokus, helhetssyn och tydligare ledarskap. Beslut har också tagits om en omorganisation på Lötsjögården. En ny arbetsmodell har införts för att öka hemtjänstkundernas inflytande och valfrihet. Biståndshandläggarna beviljar insatser i huvudbegrepp, vilket gör att kunden i större utsträckning kan bestämma vad som ska göras. Kommun- sundbybergs stad 5
ledningen gjorde ett handslag med pensionärsorganisationerna för att gemensamt utveckla äldreomsorgen under de kommande åren. Handslaget handlar bl.a. om en ökad valfrihet, fler träffpunkter och ökad kvalitet. Individ- och omsorgsnämndens utvecklingsarbete med bland annat Gemensamma barn har varit framgångsrikt och bidraget till att fler barn fått möjlighet till vård på hemmaplan. Ett strukturerat samarbete mellan nämnden och närpolisen har utvecklats kring unga som begår brott. Ett avtal tecknades med Migrationsverket om åtta platser för mottagande av ensamkommande barn. Med syfte att säkra familjehemsvården har nämnden på försök infört Marte Meo-metoden för barn placerade i familjehem. Familjehemsföräldrar får stöd och vägledning i samspelet med barnen. Stödet syftar till att barnen ska känna sig trygga och kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Kompetens- och försörjningsnämnden har haft ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Flera arbetsmarknadsinsatser har gjorts. Under år startade Unga Vuxna för att fånga upp denna målgrupp under tre månader innan Arbetsförmedlingen sätter in insatser för dessa. Jobbpaketet innebar att 35 personer fick kommunal visstidsanställning 1 8 månader på arbetsplatser både inom staden och i det privata näringslivet. Motsvarande satsning på enheten för introduktion ledde till att 21 introduktionsdeltagare kunnat få kommunala instegs- eller nystartsjobb. Nämnden har fortsatt förstärkt arbetet med språkpraktik för introduktionsdeltagare och personer från ekonomiskt bistånd. Enheten för introduktion har haft stort fokus på nyanländas barns situation. Personer med psykiska funktionshinder har erbjudits utredning samt stöd i att söka ersättningar via Försäkringskassan. För kultur- och fritidsnämndens verksamheter har ett nytt stadsdelsbibliotek öppnats i Hallonbergen samt en ny fritidsgård som är en mötesplats för unga i centrala Sundbyberg. Satsningar har skett på idrott inom ramen för handslaget, verksamheter för äldre, ökade resurser till biblioteken och till musikskolan. Allt fler sundbybergare i alla åldrar har därmed kunnat erbjudas mer kultur- och fritidsverksamhet. Inom stadsbyggnads- och miljönämndens ansvarsområden har flera detaljplaner vunnit laga kraft: Sundbyberg 2:30 (Hornbach), Kartan, Vargen, Tvärbanan Solnagrenen, Tvättstugan, Trasten och Fasanen, Västra Brotorp och Kapellet. I några av dessa har även bygglov beviljats och byggnadsarbetena kommit igång under det gångna året. Nämnden har under året inlett arbetet med att ta fram en grönplan, en ny trafikplan och en cykelplan för kommunen. Ett program för gestaltning av Strandparken har tagits fram. Förebyggande miljö- och hälsoskyddsarbete har utförts genom rådgivning till kommuninvånarna i samband med ärendehanteringen och via energirådgivning till allmänheten och verksamheter i samverkan med Kommunförbundet Stockholms Län. 6 sundbybergs stad
Förvaltningsberättelse 40000 39000 38000 37000 36000 35000 34000 33000 32000 31000 Befolkningsökning Sundbybergs befolkning fortsätter att växa kraftigt. Den 31 december uppgick invånarantalet till 38 633 personer. Det motsvarar en ökning med 911 personer, eller 2,4 procent. Den relativa befolkningsökningen var den näst största i riket. Födelseöverskottet uppgick till 376 personer och fördelas mellan födda (690 personer) och antalet avlidna (314 personer). Inflyttningsnettot uppgick till 530 personer, varav 431 från annat land. Befolkningsutveckling i Sundbyberg 40000 39000 Befolkningsutveckling i Sundbyberg 38000 37000 36000 35000 34000 33000 32000 31000 Befolkningsutveckling i Sundbyberg -00-01 -02-03 -04-05 -06-07 -08-09 -10-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -09-10 antal inv Befolkningen i riket uppgick till 9 415 570 vilket motsvarar en ökning med 0,8 procent. Befolkningen inom Stockholms län uppgår till 2 054 343 invånare, vilket motsvarar en ökning med 1,7 procent. Befolkningsutvecklingen i Sundbybergs stad förväntas fortsätta öka de kommande åren och beräknas uppgå till 50 000 invånare år 2015 och knappt 60 000 invånare år 2020. Ökningen beror till stor del på utbyggnaden av Ursvik och Brotorp samt förtätningar inom flera kommundelar. Fram till år 2020 förväntas den största befolkningsökningen i Ursvik med upp till 10 000 personer. Befolkningsökningen fördelad på olika åldersgrupper visar att den största ökningen finns inom gruppen 19 64 år. Den ökar med upp till 13 000 personer fram till år 2020. För gruppen barn och ungdomar i åldern 0 18 år anger prognosen en ökning med 6 000 personer fram till år 2020. Befolkningsutvecklingen inom gruppen 65+ visar däremot på en svagare ökning med upp till 2 000 personer. Den totala befolkningen beräknas öka med 30 procent till år 2015 och 53 procent till år 2020. Antal Befolkningsutveckling för olika för åldersgrupper olika åldersgrupper 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 Befolkningsökningen är en utmaning för staden. Den kommer att kräva stora investeringar framöver såväl i nyanskaffningar som i reinvesteringar. För att skapa ekonomiskt antal invutrymme för investeringar måste staden begränsa kostnaderna för den kommunala driften. God ekonomisk hushållning innebär att det blir nödvändigt att hålla kostnaderna inom ramen för skatteintäkterna, trots de större kraven och den ökade efterfrågan på kommunala tjänster. Bostadsbyggandet Ursvik fortsätter växa! Det bor numera ca 1 000 personer i Stora Ursvik. De senaste inflyttningarna som sker just nu är i NCCs/LB-hus villor, norr om Älvkvarnskolan. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -09-10 Den nya stadsdelen i Ursvik är det enskilt största projekt som pågår i staden, med en utbyggnad om cirka 5 000 nya bostäder. Utbyggnaden började 2006 och vid årets slut hade inflyttning skett i 291 bostäder med sammanlagt cirka 1 000 boende. Projektet kommer att fortsätta med jämn utbyggnadstakt under 15 20 år. Vid utgången av 2008 stod den första etappen färdigutbyggd och allmänna anläggningar är överlämnade till kommunen. I den andra etappen pågår vid utgången av kontinuerligt inflyttning i nybyggda År 80+ 65-79 19-64 16-18 7-15 0-6 sundbybergs stad 7
förvaltningsberättelse småhus. Den kommunala förskolan Granatäpplet med sedumtak och högt satta miljömål, startade i augusti. Utbyggnad av gator och VA pågår inom ytterligare etapper, där även marken för flerbostadshus börjat förberedas. Den första grönytan, Ursviks Holme har iordningställts för att tillgängliggöra den för flera. Den mycket populära Aktivitetsparken har kompletterats med ytterligare lekredskap för de lite yngre barnen. Exploatörer som äger mark och verkar inom projektet genom att utveckla och sälja byggrätter är Stora Ursvik KB, Fastighets AB Förvaltaren (publ), Sundbybergs stad samt HSB och NCC. Byggherrar som verkar inom projektet vid utgången av är NCC, HSB, Förvaltaren, Riksbyggen, Ikano Bostad och McFreeze. Sundbybergs stad agerar som byggherre i projektet för förskolor, skolor och annan kommunal service. Förvaltaren har startat byggnationen av hyresrätter i två av sina kvarter väster om Oxenstiernas allé. Fler än 5 000 personer står i kö för de lägenheterna. NCC planerar ytterligare försäljning av småhus och snart även flerbostadshus. Ikano Bostad och HSB har startat försäljning av sina bostadsrätter och HSB väntas byggstarta i början av 2011 med bostäder som vetter mot G:a Enköpingsvägen. Riksbyggen arbetar vidare på utformningen av sina bostadsrätter och planerar att inom kort starta sin försäljning. Ursvik har i detta skede bussförbindelse med Hallonbergen. I planeringen av tvärbanans Kistagren utgår SL i en förstudie från att den ska gå genom Ursvik. Finansiering och tidplan för byggstart finns ännu inte. Trafikverkets ombyggnad av E18 pågår och förväntas vara färdig i slutet av 2014. Under 2011 kommer en provisorisk omläggning av Rissne trafikplats, i form av en stor cirkulationsplats kring den provisoriska återvinningscentralen, väster om Kvarnkullen, att byggas. Mot Ursvik planeras ett konstnärligt utsmyckat bullerplank att ta form under byggtiden. Förtätning av staden Den första delen av utbyggnaden längs Bällstaviken blev färdig under 2009 med inflyttning i cirka 100 lägenheter. Utbyggnaden fortsätter och under färdigställdes ytterligare 60 bostäder i området. Dessutom blev 20 bostäder färdiga för inflyttning i Centrala Sundbyberg, där också byggnationen av ytterligare cirka 200 bostäder har påbörjats under. Till det kommer byggstarter 2011 för mer än 1 000 bostäder varav flertalet i Ursvik samt även i Brotorp, Rissne och de centrala delarna av Sundbyberg. Staden fortsätter att växa Under de kommande åren, fram till och med 2015, planeras för 4 500 nya bostäder i Sundbyberg. Prognosen sträcker sig ända fram till år 2020 med cirka 9 000 nya bostäder. Nya stadsdelar fortsätter att utvecklas i Ursvik och Brotorp/Järvastaden. Andra delar av staden som till exempel Rissne, Hallonbergen och Ör, kommer samtidigt att genomgå en fortsatt förtätning. I och med att staden expanderar kommer planering och byggande av infrastruktur, förskolor, skolor och äldreboenden att ställa stora krav på kommunen. Arbetslöshet Antalet arbetslösa i Sundbyberg uppgår till 966 personer. Jämfört med föregående år är det en ökning med 34 personer. Arbetsförmedlingen beräknar antalet arbetslösa i förhållande till totala befolkningen 16-64 år. Enligt deras definition uppgår arbetslösheten i Sundbyberg till 3,6 procent. För länet redovisas en arbetslöshet om 3,2 procent. För hela riket uppgår arbetslösheten till 3,6 procent. Arbetslösheten enligt SCB:s definition uppgår till 7,4 procent för riket. SCB beräknar arbetslösheten utifrån arbetslösa i förhållande till arbetskraft inom åldersgruppen 15-74 år. En uppskattad arbetslöshet i Sundbyberg enligt SCB:s definition skulle då ligga på samma nivå på 7,4 procent, förutsatt att förhållandet är detsamma som i Arbetsförmedlingens redovisning. Arbetslöshet enligt arbetsförmedlingens definition 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0-01 -02-03 -04-05 -06-07 -08-09 -10 Skatteunderlagstillväxt Skatteunderlagstillväxten i Sundbyberg följer trendutvecklingen i riket, men gynnas även av en kraftig befolkningsökning. Tillväxten av skatteunderlaget beräknas uppgå till 5,5 procent för år. Skattesatsen har varit oförändrad under året och är 19:03. I jämförelse med övriga kommuner i länet ligger Sundbyberg på tionde plats beträffande lägsta nivån på skattesats. Utdebiterad skatt i Sundbybergs stad, inklusive landstingsskatt, uppgår till 31:13. Motsvarande skatt i 8 sundbybergs stad
förvaltningsberättelse Stockholms län var 30:48 och i riket 31:56. Utöver kommunal- och landstingsskatt tillkommer en begravningsavgift, som i Sundbyberg uppgår till 0:14. Skatteunderlagstillväxt (procent)* 12 10 8 6 4 2 0 Skatteunderlagstillväxt Sundbyberg Skatteunderlagstillväxt riket 2011 2012 2013 2014 *) SKL:s prognos Den kraftiga befolkningsökningen förväntas ge en fortsatt ökning av skatteunderlaget i jämförelse med övriga riket. Under 2011 prognostiseras en något svagare tillväxt, som sedan förväntas öka. År 2014 prognostiseras en skatteunderlagstillväxt om 10,8 procent. I riket förväntas skatteunderlaget börja öka 2012 till cirka fyra procent, för att därefter plana ut. Skatteunderlaget är konjunkturberoende, vilket gör att antaganden utgår ifrån ett relativt stabilt förhållande på marknaden. En nedgång i konjunkturen skulle därmed påverka prognosen. Utveckling skatter och utjämning i Sundbyberg (mnkr)* 2000 1900 1800 1700 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 *) SKL:s prognos Skatteintäkter och utjämning Skatteintäkter 2011 2012 2013 2014 I det kommunala utjämningssystemet kompenseras kommunerna bl.a. för antalet unga och antalet äldre. Den kommunala kostnaden är högre för dessa grupper jämfört med övriga åldrar. Antalet yngre och framför allt antalet äldre förväntas öka i riket totalt, vilket innebär att kompensationen till en enskild kommun beror på utvecklingen i riket som helhet. I Sundbyberg ökar framför allt antalet yngre medan antalet äldre ligger förhållandevis konstant. Med nuvarande antaganden om framtida bostadsbyggande och befolkningstillväxt, beräknas Sundbybergs intäkter öka framöver, från cirka 1 500 mnkr år till 1 800 mnkr år 2014. Kostnaderna beräknas samtidigt öka successivt när efterfrågan på kommunal verksamhet ökar. sundbybergs stad 9
förvaltningsberättelse Årets resultat positivt trots minskade exploateringsintäkter Årets resultat för staden uppgick till 148,7 mnkr (2009: 114,2 mnkr). Justerat för jämförelsestörande poster uppgick resultatet till 82,4 mnkr (2009: 0,1 mnkr). Sundbyberg uppnår ett positivt resultat enligt balanskravet för. Av stadens åtta övergripande finansiella mål har sju helt eller delvis uppnåtts. (mnkr) Utfall Budget +/-- Utfall 2009 Verksamhetens intäkter 468,3 579,4-111,1 502,0 Verksamhetens kostnader -1 763,9-1 695,1-68,8-1 674,5 Avskrivningar -70,4-64,5-5,9-62,0 Verksamhetens nettokostnader -1 366,0-1 180,2-185,8-1 234,5 Skatteintäkter 1 357,2 1 342,9 14,3 1 332,7 Generella statsbidrag och utjämning 129,5 50,9 78,6-21,2 Finansiella intäkter 35,4 20,0 15,4 54,2 Finansiella kostnader -7,5-5,5-2,0-17,0 Resultat före extraordinära poster 148,7 228,1-79,4 114,2 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 148,7 228,1-79,4 114,2 Verksamhetens nettokostnader uppgick till 1 366 mnkr, vilket är en ökning med 131,5 mnkr jämfört med föregående år. Nettokostnaderna blev 185,8 mnkr högre än budgeterat, vilket beror på lägre intäkter. Verksamheternas bruttointäkter uppgår till 468,3 mnkr, varav 67,7 mnkr avser intäkter från exploateringsverksamheten. Intäkterna justerade för exploateringsintäkter uppgår till 400,6 mnkr. År 2009 uppgick intäkterna till 383,6 mnkr exkl. jämförelsestörande poster. Intäktsökningen om 17 mnkr avser posten statsbidrag riktade till verksamheten. Stadens bruttokostnader exklusive avskrivningar uppgår till 1 763,9 mnkr, vilket är 89,4 mnkr högre än föregående år. De största ökningarna avser personalkostnader (46,2 mnkr), köp av verksamhet (15,6 mnkr) samt bidrag och transföreringar (12,8 mnkr). Avskrivningskostnaderna om 70,4 mnkr motsvarar en ökning från föregående år med 8,4 mnkr. Av kostnadsökningen härrör 2,5 mnkr från de nya förskolorna, Granatäpplet, Viggen och tillfällig förskolepaviljong. Skatteintäkterna uppgick till 1 357,2 mnkr, en ökning med 24,5 mnkr jämfört mot föregående år. I jämförelse mot budget var skatteintäkterna 14,3 mnkr bättre. Intäkterna beror på ett ökat skatteunderlag. Generella statsbidrag och utjämning uppgår till 129,5 mnkr. Dessa består av intäkter från utjämningssystemet om 45,9 mnkr, kommunal fastighetsavgift om 47 mnkr och tillfälligt konjunkturstöd om 36,6 mnkr. Avvikelsen mot budget blev ett överskott om 78,6 mnkr, vilket beror på extra bidrag från utjämningssystemet med anledning av den stora befolkningsstillväxten. För finansiella intäkter redovisas en intäktsminskning om 18,8 mnkr jämfört med föregående år. Avvikelsen avser återförda nedskrivningar inom kapitalförvaltningen som påverkade utfallet 2009. Justerat för detta redovisas ett utfall som är i stort lika med år 2009. I budget hade dock ett lägre utfall förväntats, vilket kompenserades av ränteintäkter från överskottslikviditet som placerats i räntefonder. Inom kapitalförvaltningen redovisas realisationsvinster om 3,5 mnkr. En utdelning från Sörab har förbättrat de finansiella intäkterna med 3 mnkr. De finansiella kostnaderna har minskat med 9,5 mnkr jämfört med föregående år. Minskningen beror på att staden har slutamorterat banklån och checkkredit. Avvikelsen mot budget avser främst realisationsförluster inom kapitalförvaltningen om 0,8 mnkr. Balanskravet Vid framräkning av resultatet enligt balanskravet har realisationsvinster undantagits med 2,9 mnkr. Stadens resultat enligt balanskravet uppgår till 145,8 mnkr. Balanskravet innebär att varje kommun ska upprätta 10 sundbybergs stad
förvaltningsberättelse en budget i balans, dvs. intäkterna måste överstiga kostnaderna. Om kommunen har ett underskott måste detta balanseras med motsvarande överskott senast inom tre år. Underliggande resultat Det underliggande resultatet uppgår till 82,4 mnkr, vilket är 82,3 mnkr bättre än föregående år. Jämfört med budget är det underliggande resultatet en förbättring med 70,8 mnkr. Det underliggande resultatet anges exklusive markförsäljningar och övriga jämförelsestörande poster. (mnkr) 2009 +/- Årets resultat 148,7 114,2 34,5 - exploateringsverksamhet -67,7-41,1-26,6 + nedskrivning placerade medel 0,0-18,0 18,0 +/- övriga jämförelsestörande poster* 1,5-55,0 56,5 Resultat; underliggande 82,4 0,1 82,3 * Inkluderar realisationsintäkter för anläggningstillgång samt reavinst på kapitalförvaltningen och omställningskostnader. Finansiella mål Mål Målvärde Utfall Måluppfyllelse Nettokostnaden exkl jämf störande poster Nettokostnaderna får som 96 procent Målvärde uppnått får inte överstiga skatteintäkterna. mest uppgå till 98 procent av skatteintäkter och utjämning. Det ska finnas en buffert för oförutsedda 20 mnkr 20 mnkr avsattes i budget Målvärde uppnått volymökningar eller förändringar i skatteintäkter/ utjämning. Stadens långfristiga låneskuld ska minska. Lägre än föregående år Banklånen och checkkrediten har slutamorterats. Målvärde uppnått Kostnadsutvecklingen, exkl. volymökningar, särskilda satsningar, får öka med vad de årliga löne- och prisjusteringarna tillåter. Nettokostnaderna får öka i samma takt som kommunbidraget. Nettokostnadsökning, exkl. volymkompensation och politiska satsningar: 6,4 procent. Ökning av kommunbidrag 4,3 procent. Små förskoleenheter samlokaliseras i större enheter. Skolan i Hallonbergen används i större omfattning av Kulturama. Äldre- och omsorgsboendet i Ekbacken förtätas så att ytterligare tolv platser tillkommer. Budgetavvikelse 5,9 mnkr varav förskolorna Granatäpplet, Viggen och förskolepaviljong motsvarar 2,5 mnkr. Övertagande av VA och vägar inom Ursviksprojektet 2,9 mnkr. Målet anses i stort vara uppfyllt. Målvärde har inte uppnåtts Befintligt lokalbestånd ska utnyttjas mer effektivt. Lokalytor per brukare ska minska under budgetperioden. Bättre än föregående år. Målvärde uppnått Investeringsnivån exkl. utbyggnad Ursvik, Brotorp samt förtätning i staden, får inte överstiga avskrivningsnivån. Avskrivningskostnaden får inte överstiga budget. Målvärde uppnått Investeringar ska vara egenfinansierade utifrån resultat inkl. jmf störande poster. Kassaflödet efter löpande verksamhet och investeringsverksamhet ska vara positivt. Kassaflöde för löpande verksamhet och investeringsverksamheten uppgick till -127 mnkr. Då stadens ingående likviditet uppgick till 266,7 mnkr har ingen nyupplåning behövts. Målet anses därmed vara uppfyllt. En ny finanspolicy har antagits där regler kring pensionsplacering ingår. Målvärde uppnått Årlig ökning av pensionsskulden ska tryggas i en avsättning för infriande av pensionsförpliktelser. Placering ska ske så att kommande utbetalningar kan tryggas. Målvärde delvis uppnått sundbybergs stad 11
förvaltningsberättelse Resultat för nämnder och styrelse Nämnder och styrelse (mnkr) Intäkt Bruttokostnad Nettokostnad Kommunbidrag Volymkompensation Resultat Kommunstyrelse 32,2-169,5-137,3 134,6 1,0-1,5 Barn- och utbildningsnämnd 111,3-745,4-634,1 630,9 13,8 10,6 Äldrenämnd 57,5-342,4-285,0 266,2 3,8-15,0 Individ- och omsorgsnämnd 48,1-259,9-211,8 190,5 10,6-10,7 Kompetens- och försörjningsnämnd 43,3-130,2-86,9 66,9 2,6-17,4 Kultur- och fritidsnämnd 15,9-102,5-86,5 84,2 0,0-2,3 Stadsbyggnads- och miljönämnd 309,9-351,9-42,1 44,2 12,1 14,2 stadsbyggnads- och miljönämnd 243,4-292,7-49,4 44,2 5,1-0,1 VA 45,1-39,3 5,8 0,0 7,0 12,8 avfall 21,4-19,9 1,5 0,0 0,0 1,5 Valnämnd 0,4-1,8-1,4 1,3 0,0-0,1 Överförmyndare 0,1-2,6-2,5 2,6 0,0 0,1 Revision 0,0-1,4-1,4 1,3 0,0-0,1 Totalt Nämnder och styrelse 618,6-2 107,6-1489,0 1422,9 43,9-22,2 Finansförvaltning* 170,9 Totalt Kommunen 148,7 * Utvecklas ytterligare i avsnitt för Årets resultat. Nämndernas resultat, driftredovisning inklusive interna transaktioner, uppgick per till -22,2 mnkr. I resultatet ingår extra tillförda budgetmedel p.g.a. volymökningar om 36,9 mnkr, samt 7 mnkr för avskrivning av VA-skulden. Underskott redovisas inom samtliga nämnder förutom barn- och utbildningsnämnden, stadsbyggnads- och miljönämnden samt överförmyndare. Utfall beskrivs utförligare i respektive nämnds verksamhetsberättelse. nomistyrningen både på övergripande nivå och för verksamheterna, med inriktningen att förbättra kvaliteten i budgetar och prognoser. Samtidigt kommer också fokus vara på effektiviseringar och produktivitetsökningar i enskilda verksamheter för att uppnå målet om ekonomisk balans både för stadens totala ekonomi och för enskilda nämnder. Fortsatt utveckling av stadens verksamheter Under 2009 startades tio utvecklingsprogram vars främsta syfte var att effektivisera den kommunala verksamheten och därmed uppnå lägre kostnader. Den förväntade ekonomiska effekten uppgick till totalt 84 mnkr, under en treårsperiod. Kostnadsminskningen har även inräknats i nämndernas budgetramar för perioden. Arbetet med kostnadseffektiviseringar har genomförts inom samtliga nämnder. Inom kommunstyrelsen, barnoch utbildningsnämnden, samt stadsbyggnads- och miljönämnden har åtgärder gett ekonomisk effekt och utfallet är i stort i balans med budget. Inom äldrenämnden samt kompetens- och försörjningsnämnden har utvecklingsprogrammen inte gett tillräckligt minskade kostnader för att nämnderna ska uppnå ett resultat i balans med budget. Individ- och omsorgsnämndens arbete med hemtagningar har uppnått förväntad ekonomisk effekt. Under 2011 påbörjas en översyn och utveckling av eko- 12 sundbybergs stad
förvaltningsberättelse Finansförvaltningens resultat (mnkr) Intäkt Kostnad Netto Budget Diff Verksamhetsintäkter och kostnader: riktade statsbidrag, maxtaxa m.m. 17,3 0,0 17,3 16,5 0,8 exploateringsverksamhet 81,0-13,3 67,7 216,5-148,8 arbetsgivaravgifter, försäkringar m.m. 192,0-168,9 23,1 4,6 18,5 pensioner 39,4-75,7-36,3-29,6-6,7 övrigt 0,0-7,7-7,7-1,0-6,7 kommunbidrag 0,0-1 422,8-1 422,8-1 422,8 0,0 internränta 55,0 0,0 55,0 55,0 0,0 volym- och skattereserv 0,0-36,9-36,9-20,0-16,9 Finansiering: skatteintäkter, utjämning och fastighetsavg. 1 486,7 0,0 1 486,7 1 393,9 92,8 finansiella intäkter och kostnader 32,1-7,3 24,8 14,5 10,3 Totalt 1 903,5-1 732,6 170,9 227,6-56,7 Finansförvaltningens resultat för år uppgår till 170,9 mnkr. Resultatet var en försämring jämfört med budget om 56,7 mnkr. Resultatförsämringen jämfört med budget redovisas inom exploateringsverksamheten, men även inom posterna pensioner och övriga kostnader. Riktade statsbidrag avseende maxtaxa m.m. uppgår till 17,3 mnkr och är något bättre än budget. Inom exploateringsverksamheten redovisas ett resultat om 67,7 mnkr. Intäkterna hänför sig till exploateringsprojekten Maden och Elverket. I jämförelse mot budget redovisar exploateringsverksamhetens en försämring om 148,8 mnkr. Orsaken är exploateringsintäkter som flyttas fram till 2011. Personalomkostnader (arbetsgivaravgifter och personalförsäkringar) uppgår till 23,1 mnkr, vilket är 18,5 mnkr bättre än budget. Avvikelsen förklaras av sänkta avgifter för avtalsgruppsjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring, samt att personalkostnaderna ökat mindre än förväntat. En del av överskottet avser att täcka underskottet om 6,7 mnkr inom posten pensioner. Avvikelsen i posten övrigt om 6,7 mnkr avser främst regleringen av skuld för VA-verksamhetens underskott från tidigare år om 7 mnkr. För skatteintäkter och utjämning redovisas ett utfall om 1 486,7 mnkr, varav skatteintäkterna uppgår till 1 357,2 mnkr, utjämningssystemet 45,9 mnkr och den kommunala fastighetsavgiften 47 mnkr. I utfallet ingår även konjunkturstödet från staten om 36,6 mnkr. Utfallet är ett överskott mot budget med 92,8 mnkr. Avvikelsen avser skatteintäkterna med 14,3 mnkr och utjämningssystemet med 78,5 mnkr. Överskottet har sin orsak i den snabba tillväxten i stadens befolkning. En ökad befolkning förbättrar stadens skatteunderlag samtidigt som utjämningssystemet ger extra bidrag för befolkningsökningen. Finansnettot uppvisar ett resultat om 24,8 mnkr. Jämfört med budget är resultatet en förbättring med 10,3 mnkr. I posten ingår reavinster från kapitalförvaltningen med 2,9 mnkr. Stadens överskottslikviditet har placerats i kortfristiga räntefonder, vilka genererat en avkastning om 4,7 mnkr. Vid utgången av var 335,4 mnkr placerade i räntefonder. Staden har också erhållit en aktieutdelning från Sörab om 3 mnkr. Internräntan kopplad till investeringar inom stadens nämnder uppgår till 55 mnkr, vilket är i nivå med budget. Volym- och skattereserven om 20 mnkr har förbrukats under året. Därutöver har 16,9 mnkr tilldelats nämnderna. sundbybergs stad 13
förvaltningsberättelse Investeringar (mnkr) Utfall Årsbudget Avvikelse Kommunstyrelse Varav ombudgeterat från 2009 Kommunstyrelse -5,5-11,1 5,6-5,1 Stora Ursvik/exploatering -18,6-32,8 14,2-7,2 Förtätning Rissne-Hallonbergen-Ör - 2,0-1,5-0,5-0,5 Barn- och utbildningsnämnd -6,2-20,5 14,3 0,0 Äldrenämnd -1,0-7,6 6,6 0,0 Individ- och omsorgsnämnd -0,5-2,0 1,5-0,4 Kompetens- och försörjningsnämnd -0,3-1,7 1,4-0,3 Kultur- och fritidsnämnd -10,0-24,7 14,7-4,9 Stadsbyggnads- och miljönämnd Kommunlokaler -126,4-262,7 136,3-63,9 VA/avfall -0,3-2,3 2,0-0,4 Teknisk verksamhet/övrigt -23,6-66,7 43,1-23,0 Summa -194,4-433,5 239,1-105,7 Investeringsutfallet blev 194,4 mnkr för året. Detta är en avvikelse mot budget med 239,1 mnkr (cirka 55 procent). Största avvikelsen redovisas inom stadsbyggnads- och miljönämnden, där kommunlokaler redovisar största avvikelsen om 136,3 mnkr. Största avvikelsen avser projekt Örvallen om 37 mnkr som skjuts på framtiden. Renoveringen av Löthallen om 8,6 mnkr blev klar tidigare än budgeterat. Skola/sporthall 2D om 9,5 mnkr har inte påbörjats som planerats. Curlinghallen om 6,3 mnkr flyttas fram till 2011. Inom den tekniska verksamheten redovisas avvikelser mot budget inom olika projekt. Projektet Tuvanparken avviker med 9,9 mnkr. Överskottet beror på att projektet inte kunnat påbörjas i den omfattning som man önskat under. Budgeten kommer att förbrukas under 2011. Projekt Fredsgatan avviker mot budget med 16,9 mnkr. Avvikelsen beror på förseningar inom upphandling och projektering, vilket skjuter fram projektet till 2011. Projekt Västra Rissne Lavettvägen avviker med 6 mnkr från budget. Entreprenaden är upphandlad men projektet har inte kunnat genomföras i den takt som planerats. Kommunen driver gatuombyggnaden och ledningsomläggningen men är beroende av att övriga parter driver sina arbeten inom exploateringen för att kommunen ska kunna hålla tidsplanen. Budgetmedlen kommer att förbrukas under 2011. Projekt Trafikplan 5,5 mnkr var planerat att genomföras under men har försenats av olika anledningar. Det är dock upphandlat under senare delen av och kommer att genomföras under 2011. Övriga avvikelser mot budget redovisas inom kommunstyrelsen (19,3 mnkr), kultur- och fritidsnämnden (14,7 mnkr) och barn- och utbildningsnämnden (14,3 mnkr). Avvikelserna inom kommunstyrelsen avser främst projekt Stora Ursvik om 14,2 mnkr. Avvikelsen innebär inte att den totala investeringsvolymen för Ursvik minskat. Avvikelser mellan budget och utfall beror i huvudsak på förseningar i utbyggnadstakten i Ursvik. Bland annat har utbyggnaden av infrastruktur i 2A kommit igång senare än beräknat och köpet/tillträdet till Milot tagit längre tid än beräknat. Den största avvikelsen mellan budget och utfall gäller projekt exploatering Stora Ursvik 2E. Den beror i viss mån även på att detaljplanen för området ännu inte är klar i avvaktan på besked från Länsstyrelsen kring avståndsoch riskfrågor längs Enköpingsvägen. Inom barn- och utbildningsnämnden består avvikelsen av utgifter för förstudier och programarbeten som fortsätter under år 2011. Kassaflöde och finansiering Stadens kassaflöde uppgick till -179 mnkr under året. Det negativa kassaflödet är hänförligt till investeringsverksamheten med -197,9 mnkr och från finansverksamheten med -52,1 mnkr. För den löpande verksamheten genereras ett positivt kassaflöde om 71 mnkr. I kassaflödet ingår en betalning om 95 mnkr till Svenska kraftnät enligt intentionsavtal för projektet Stockholm ström. Utbetalningen påverkar exploateringstillgångarna som ökar med motsvarande belopp. Inom investeringsverksamheten har investeringar i materiella anläggningstillgångar gjorts för 194,4 mnkr. Kassaflöde inom posten finansiella anläggningstillgångar om -3,7 mnkr avser förvärv och försäljningar inom kapitalförvaltningen. 14 sundbybergs stad
förvaltningsberättelse Inom finansverksamheten har stadens banklån och checkkredit slutamorterats under året om totalt 186,7 mnkr. Långfristiga fordringar har minskat med 86,8 mnkr, vilket beror på att Fastighets AB Förvaltaren (publ) slutamorterat en revers om 103,5 mnkr. Nya reverslån för exploateringsprojekt har tillkommit om 16,8 mnkr. Stadens kortfristiga placeringar i räntefonder har sålts av med 47,8 mnkr. Stadens likviditet uppgår per den 31 december till 87,7 mnkr. Kapitalförvaltningen (mnkr) Marknadsvärde Bokfört värde Marknadsvärde 2009 Bokfört värde 2009 Räntebärande 70,2 70,9 63,3 62,6 Svenska aktier 26,4 21,8 23,5 20,3 Utländska aktier 49,9 49,4 50,6 52,6 Likvida medel 2,5 2,4 2,7 2,7 Summa 149,0 144,5 140,1 138,2 Kapitalförvaltningen Marknadsvärdet på de placerade medlen uppgick vid utgången av till 149 mnkr. Bokföringsmässigt värde uppgår till 144,5 mnkr. Med anledning av den positiva utvecklingen på börsen har placeringens marknadsvärde ökat 8,9 mnkr, varav 2,9 mnkr är realisationsvinster. Totalt har 100 mnkr, enligt fullmäktigebeslut 1998, placerats för att trygga stadens framtida pensionsutbetalningar. En extern förvaltare (Carlson Investment Management) placerar medlen enligt stadens finanspolicy. På avsatta medel har direktavkastningen skett under perioden 1999- med totalt 44,5 mnkr, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig avkastning om 3,7 procent. Kapitalförvaltningen är avsedd att trygga framtida pensionsutbetalningar. Stadens totala pensionsförpliktelse, med avdrag för kapitalförvaltningen, som återstår att finansiera, uppgår till 573 mnkr. Pensionsförpliktelser (mnkr) 2009 Avsättning 97,6 81,0 Ansvarsförbindelse 619,9 637,2 Placerade medel -144,5-138,2 Återlånade medel 573,0 580,0 sundbybergs stad 15
förvaltningsberättelse Intäkter och förändringar från föregående år (mnkr) Exploateringsintäkt 67,7 mnkr (+22,6) Hyror och arrenden 45,4 mnkr (+4,2) Finansiella intäkter 35,5 mnkr (-18,8) Försäljning av verksamhet 89,4 mnkr (-66,5) Taxor och avgifter 137,1 mnkr (+5,9) Driftsbidrag från staten m fl 128,7 mnkr (-4,0) Skatteintäkter + utjämning 1 486,7 mnkr (+154,0) Kostnader och förändringar från föregående år (mnkr) Lokalhyror 83,7 mnkr (-0,4) Avskrivningar 70,4 mnkr (+8,4) Finansiella kostnader 7,5 mnkr (-9,5) Skatteutjämning 0 mnkr (-21,2) Material och övrig drift 195,5 mnkr (+15,1) Personal 809,4 mnkr (+46,2) Köp av verksamhet 587,9 mnkr (+15,6) Bidrag och transfereringar 87,2 mnkr (+12,7) 16 sundbybergs stad
förvaltningsberättelse Finansiell analys Den finansiella utvecklingen i Sundbyberg kännetecknas av flera styrkor och risker. Inom området resultat och kapacitet redovisas en förbättrad nettokostnadsutveckling. Nettokostnadens andel av skatter och utjämning uppgår till 96 procent, vilket är 2 procentenheter bättre än uppsatt mål. Utgifterna för investeringar har hanterats med egna medel. Kostnaderna för pensioner fortsätter dock att öka. Staden har en fortsatt hög soliditet och låg skuldsättningsgrad. Inom området risk och kontroll påverkas staden av en god likviditet. Banklån och checkkredit har slutamorterats, vilket motverkar ränterisken. Borgensåtagandet har ökat med 1 mnkr under året. Borgen ingås enbart till den egna kommunkoncernen. En kapitaltäckningsgaranti har ställts ut till Norrenergi och Miljö AB om 200 mnkr. En ökad pensionsskuld ger högre risk för den framtida finansieringen. Den del av pensionsskulden som kvarstår att finansiera med egna medel uppgår till 573 mnkr. Nämndernas avvikelse i prognossäkerheten uppgår till 5,2 mnkr, vilket motsvarar 0,4 procent av totala budgetomslutningen. Sundbybergs stad förväntas ha en fortstatt balanserad ekonomi. För år 2011 beräknas ett resultat exklusive jämförelsestörande poster till 3 mnkr. Balanskravet förväntas därmed uppnås även år 2011. I detta avsnitt görs en analys av kommunens finansiella utveckling och ställning. Syftet är att identifiera finansiella problem och klargöra i vilken grad kommunen upprätthåller en god ekonomisk hushållning. Stadens positiva resultat med en nettokostnadsandel som understiger skatteintäkter och utjämning bidrar till att stärka den långsiktiga kapaciteten. Soliditeten är redan hög, skuldsättningsgraden minskar och investeringarna kan självfinansieras. I och med att staden byggs ut kommer antalet invånare som betalar skatt successivt att öka. I den mån skatteunderlaget, dvs. den samlade skattekraften, inte ökar i samma takt som riket, kompenseras staden via inkomstutjämningen. Staden bör hålla nettokostnadsutvecklingen i balans med skatter och utjämning för att långsiktigt säkra uthålligheten. Staden har kunnat hålla nettokostnadsandelen på en rimlig nivå. Detta genom att budgetera för volymförändringar och oförutsedda kostnader både centralt och på nämndsnivå. Stadens riskexponering är begränsad med anledning av den goda likviditeten och att staden löst sina banklån och checkkredit. Pensionsskulden ökar visserligen men de årliga avsättningarna ryms inom nettokostnadens utveckling. Staden har avsatt totalt 100 mnkr i kapitalplacering för att trygga framtida pensioner. Denna typ av placeringar innebär, framför allt i det korta perspektivet, ett moment av risk. Staden har under året uppdaterat finanspolicyn där även pensionsplaceringen omfattas. Avskrivningarna kommer att utgöra en större andel av nettokostnaderna i och med stadens utbyggnad. Det samlade borgensåtagandet är i stort oförändrat under året. Ur risksynpunkt är det angeläget att överväga tillkomsten av varje enskilt borgensåtagande. Samtliga åtaganden är till staden hel- eller delägda bolag. Kontrollen över nämndernas ekonomi är en av de viktigaste uppgifterna i arbetet med ekonomistyrningen. Nämndernas resultat avvek med -22,2 mnkr jämfört med budget, vilket motsvarar 1,5 procent mot beviljad budgetram. Det är en försämring jämfört med 2009 då avvikelsen uppgick till 0,7 procent. Prognossäkerheten, uttryckt i avvikelse mellan utfall i årsbokslutet och helårsprognos i delårsbokslutet, uppgår till 5,2 mnkr. Årsprognosen i delårsbokslutet uppgick till -27,4 mnkr. sundbybergs stad 17
förvaltningsberättelse Nämndernas budgetavvikelser Nettokostnadsandel Investeringsvolym och självfinansieringsgrad Årets resultat Likviditet Ränterisker Borgensåtagande Pensionsskuld Resultat risk Kapacitet Kontroll Soliditet Skuldsättningsgrad Kommunens intäkter Budgetföljsamhet Prognossäkerhet Den modell som används för den finansiella analysen tar utgångspunkt i fyra olika aspekter det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen. Resultat och kapacitet Nettokostnadsandel 2009 2008 2007 2006 Nettokostnad av skatteintäkter och utjämning (%) 92 94 98 92 100 Nettokostnad (exkl jmfstörande) av skatteintäkter och utjämning (%) 96 102 100 100 104 Nettokostnad + finansnetto av skatteintäkter och utjämning (%) 90 91 97 89 97 Nettokostnad (exkl jmfstörande) + finansnetto av skatteintäkter och utjämning (%) 95 99 97 97 101 Pensioner av nettokostnaden (%) 5 6 5 5 5 Avskrivningar av nettokostnaden (%) 5 5 5 4 4 Verksamhetens nettokostnader uppgick till 92 procent av skattenettot (skatteintäkter och utjämning). För femte året i rad ligger kommunen under 100-procentnivån. Resultatet inkluderar försäljning av mark och anläggningar. Vid justering för dessa och övriga jämförelsestörande poster uppgår nettokostnadsandelen till 96 procent. Stadens finansiella mål är satt till att nettokostnaden som högst får uppgå till 98 procent. Pensionskostnadernas andel av verksamhetens nettokostnader uppgår till 5 procent, vilket är en lägre nivå i jämförelse med föregående år. Avsättningar till pensioner kommer successivt att öka beroende på att allt fler löner ligger över gränsen för kompletterande ålderspension. Avskrivningars andel av nettokostnaden har ökar successivt beroende på att investeringarna ökar. Investeringsvolym 2009 2008 2007 2006 Investeringsvolym nettoutgifter (mnkr) 194 188 198 30 52 Investeringsvolym / verksamhetens nettokostnader (%) 14 15 16 2 5 Avskrivningar / nettoinvesteringar (%) 36 33 29 160 91 Investeringsvolymen uppgår till 194 mnkr, dvs. ungefär i nivå med föregående år. Stora investeringar planeras inom förskola, skola och i idrottsanläggningar framöver. Utbyggnad av Ursvik kommer även i fortsättningen leda till höga investeringsutgifter. Årets resultat 2009 2008 2007 2006 Årets resultat (mnkr) 149 114 43 136 34 Årets resultat före extraordinära poster (mnkr) 149 114 43 136 34 Underliggande resultat; exkl jämförelsestörande poster (mnkr) 82 0 43 33-10 Årets resultat uppgår till 149 mnkr. Underliggande resultat exklusive jämförelse störande poster uppgår till 82 mnkr. Det underliggande resultatet har varit i balans eller positivt sedan år 2007. 18 sundbybergs stad
förvaltningsberättelse Soliditet 2009 2008 2007 2006 Soliditet (%) 78 71 71 73 69 Tillgångsförändring (%) -3 6 6 2 1 Förändring av eget kapital (%) 8 6 2 8 2 Kommunens soliditet uppgår till 78 procent och har förbättrats jämfört med föregående år. Soliditeten svarar mot en fortsatt god kapacitet, som också håller en hög nivå i jämförelse med genomsnittet i länet (50 procent). Tillgångsförändringen innebär minskad tillgångsmassa jämfört med 2009. Minskningen avser posten omsättningstillgångar när likviditeten minskar. Anläggningstillgångarna visar dock på en svag ökning jämfört med 2009. Andelen eget kapital ökar som en följd av staden redovisat positiva resultat under tidigare år. Skuldsättningsgrad 2009 2008 2007 2006 Total skuldsättningsgrad (%) 22 29 29 27 31 varav avsättningsgrad (%) 8 8 8 4 4 varav kortfristig skuldsättningsgrad (%) 13 18 16 17 21 varav långfristig skuldsättningsgrad (%) 0 4 6 6 6 Skuldsättningsgraden speglar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade av främmande kapital. Kommunens skuldsättningsgrad uppgår till 22 procent. Genomsnittet för skuldsättningsgraden ligger i länet på 50 procent. Den kortsiktiga skuldsättningsgraden är förhållandevis konstant över tiden medan den långfristiga minskat till noll då samtliga banklån och checkkredit amorterats. En låg skuldsättningsgrad ger även en låg ränterisk. Risk och kontroll Likviditet 2009 2008 2007 2006 Likvida medel (mnkr) 88 267 578 37 18 Rörelsekapital (mnkr) 241 226 262-237 -352 Årets kassaflöde har varit negativt vilket främst beror på stora investeringsutgifter och att banklånen amorterats. Överskottslikviditet om 335 mnkr har placerats i kortfris- tiga räntefonder. Rörelsekapitalet har förbättrats mot föregående år. Borgensåtaganden och kapitaltäckningsgaranti 2009 2008 2007 2006 Kapitaltäckningsgaranti (mnkr) 200 133 Kommunens borgensåtaganden (mnkr) 2 314 2 313 2 540 2094 1863 Kommunens samlade borgensåtaganden uppgick vid utgången av till 2 314 mnkr vilket är 1 mnkr högre än vid årets ingång. Kommunen har inte borgensåtaganden utanför kommunkoncernen. Åtagandet mot Fastighets AB Förvaltaren (publ) är oförändrat medan det har ökat till Norrenergi & Miljö AB med 1 mnkr. Pensionsskuld 2009 2008 2007 2006 Avsättning pensioner (mnkr) 98 81 68 56 46 Pensionsförpliktelser äldre än 1998 (mnkr) 620 637 619 612 528 Total pensionsskuld (mnkr) 718 718 687 668 574 Soliditet inkl pensionsskuld äldre än 1998 (%) 53 48 47 48 45 Från och med 1998 redovisas kommunens pensionsskuld enligt den så kallade blandmodellen. Pensioner intjänade efter 1998 har avsatts i balansräkningen. Intjänade pensioner före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför ba- sundbybergs stad 19