KAD bara när det är motiverat! Kateterproblem? Nej tack!

KAD bara när det är motiverat! Kateterproblem? Nej tack! Ett utbildningsprogram för Östergötland av Hans Hjertberg, Projektledare, Chefläkare Sara Lindegren, Projektsamordnare, Verksamhetsutvecklare PSE Christer Ahlstrand, Öl, Urol klin i Östergötland, US Anne Charlotte Brodén, Leg Ssk, NSV Mats Guldstrand, Instruktionssjuksköterska, Clinicum, CHV Barbro Isaksson, Hygienöverläkare, Chefläkare Susann Karnock, Uroterapeut, Urol klin i Östergötland, ViN Helen Marklund, Leg Ssk, Med Dr, Urol klin i Östergötland, US Martin Magnusson. Projektansvarig, Utvecklingschef, PE chef CHV Omarbetat av Jon Forsberg, urolog och Britta Larsson uroterapeut, april 2014 I samarbete med Kirurgiska kliniken, Urol. sektionen i Jönköpings län 1

Urikap Kunskaps och instruktörsutbildning 2

Syfte och mål 1. Minimera skador på urinblåsan: - förebygga urinretention - tidigt upptäcka urinretention 3

Syfte och mål 2. Minimera andelen vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) - KAD bara när det är motiverat - Rätt skötsel och omvårdnad av patienter med Kàd, blåstömningsproblem. - Tillämpa basal vårdhygien 4

Fördelning av vårdrelaterade skador SKL: Patientsäkerhet lönar sig, kostnader för skador och vårdskador i slutenvården år 2013. Hans Ruthberg

VRI-förekomst

KAD-användning

Riskfaktor KAD (ppmmätningar)

Disposition av dagen Allmänt om kateterisering Regelverk Formell, reell kompetens Dokumentation Bladderscan, övning Indikationer Presentation av katetrar, olika katetertyper Kateteriserings-teknik Katetervård Påsar, propp, klämmor Urinodling 10

Disposition forts Om suprapubisk kateter Om nefrostomier och splintar Praktiska KAD - övningar på attrapp Hur förhindra överbehandling av KAD - orsakad bakteruri? Positiv urinodling hos äldre Hur arbetar KAD-ansvariga vidare lokalt? Du som instruktör Hur sker uppföljning av er utbildning? Utvärdering och avslutande diskussion 11

Identifiera patienter med urinretention Alla patienter som söker vård (sjukhus) ska bedömas om de har en allmän eller specifik risk för urinretention. 12

Allmän och specifik risk för urinretention Allmän risk uppkommer oftast i samband med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Målet är att upptäcka residualurin/urinretention så tidigt som möjligt och innan en allvarlig skada har uppstått. Specifik risk uppstår oftast i samband med den aktuella sjukdomen/skadan/behandlingen. Målet är ingen skada alls på urinblåsan. 13

Definition av urinretention Oförmåga att tömma urinblåsan Över 4-500 ml efter miktion finns risk för blåsskada Över 40 % av blåsans totala kapacitet kvar i blåsan efter miktion 14

Tumregler, allmän risk Resurin är vad som finns kvar i blåsan efter miktion Resurin mätning snarast efter ankomst Resurin < 200ml = ingen mer mätning Resurin > 200ml = specifik risk Resurin > 400 ml = urinretention (?) 15

Bestämning av residualurin Indikation Vägledning behov att hjälpa pat. att tömma blåsan. Tappa, sätta KAD eller S-kat God- ej exakt mätning av urinmängd Låt patienten spontant- avskildhet tömma urinblåsan Kvarvarande mängden avspeglar blåstömningsförmågan Mängd urin varierar Upprepa mätning

Tillvägagångssätt Välj om Du undersöker man eller kvinna (livmoder eller inte, pubertet?) Använd rikligt med ultraljudsgel på huden/proben Applicera proben mot bukväggens framsida Medellinjen, några cm ovan blygbenet Rikta snett nedåt mot lilla bäckenet Håll stilla så länge undersökningen pågår Om förband- mät från sidan Bild av blåsan inom undersökningsfältet

Felkällor Vätska i närheten av urinblåsan ger en större resturin än vad som faktiskt finns Ascites (ökad mängd vätska i bukhålan) Vätskefyllda cystor Färska blödningar Graviditet Nyförlöst kvinna med stor livmoder

Andra felkällor Flyttar proben under pågående scanning Scanning utanför medellinjen Felriktad prob Patienten rör på sig För liten mängd gel 000 på skärmen för vissa modeller

Dags för test av Bladderscan Principfunktion Prova på er själva Prova på varandra ALLA ska utföra mätning 20

Konsekvenser av urinretention Urinretention kan leda till: - skador på urinblåsan(4) - förlängd sjukhusvistelse(5) - minskad livskvalité(6) Bladder-scan kan minska andelen: KAD(7), vårdrelaterade urinvägsinfektioner(8) kostnader(9) 4. Mustonen S, Ala-Houhala I, Tammela TL. Proteinuria and renal function during and after acute urinary retention. J Urol 1999;161:1781-4; discussion 84-5. 5. Shadle B, Barbaro C, Waxman K, Connor S, Von Dollen K. Predictors of postoperative urinary retention. Am Surg 2009;75:922-4. 6. Thomas K, Oades G, Taylor-Hay C, Kirby RS. Acute urinary retention: what is the impact on patients' quality of life? BJU Int 2005;95:72-6. 7. Stevens E. Bladder ultrasound: avoiding unnecessary catheterizations. Medsurg Nurs 2005;14:249-53 8. Lee YY, Tsay WL, Lou MF, Dai YT. The effectiveness of implementing a bladder ultrasound programme in neurosurgical units. J Adv Nurs 2007;57:192-200. 9. Palese A, Buchini S, Deroma L, Barbone F. The effectiveness of the ultrasound bladder scanner in reducing urinary tract infections: a metaanalysis. J Clin Nurs 2010;19:2970-9. 21

Allmän risk för urinretention Hög ålder Förstorad prostata Kronisk alkoholism Diabetes TIA/stroke/neurologiska sjukdomar Kognitiv nedsättning/förvirring Tidigare urinretention /inkontinens/skada/sjukdomar i urinvägarna 22

Allmän risk för urinretention.forts Urinvägsinfektion/prostatit Kronisk smärta Delvis immobilisering Psykisk stress Buksmärta/förstoppning Läkemedel 23

Åtgärder vid allmän risk Skaffa bästa tänkbara förutsättningar för blåstömning Integritet Optimal sitt- eller ståställning Assistans 24

Specifik risk för urinretention Nyupptäckt resurin >200 ml Akut sjukdom, trauma, intoxikation med lätt/måttlig allmänpåverkan, medvetslöshet Svår smärta Hinder i urinvägarna Avslutad KAD - behandling 25

Ryggbedövning/narkos/operationer Pareser Förlossning Specifik risk för urinretention.forts Behandling med stora mängder vätska/diuretika Opererad i urinvägarna 26

Behandling, specifik risk för urinretention Optimal blåstömningssituation/ egen miktion Miktion enligt tidsschema Frikostig engångstappning Bladder-scan enligt tidsschema Resturinmängd/vätsketillförsel avgör kontrollintervall Frikostig bladderscan pre- och postoperativt I förekommande fall även peroperativt 27

Vem ska göra vad här? 28

KAD-behandling KAD (vanlig behandling vid urinretention) orsakar 80% of uvi och är en reservoar för multiresistenta bakterier(10) Vanligt med över- och felanvändning av KAD (11,12) Kateterrelaterade urinvägsinfektioner ökar sjuklighet, dödlighet och kostnader (12,10,13,14) 10. Tambyah PA, Knasinski V, Maki DG. The direct costs of nosocomial catheter-associated urinary tract infection in the era of managed care. Infect Control Hosp Epidemiol 2002;23:27-31. 11. Saint S, Wiese J, Amory JK, Bernstein ML, Patel UD, Zemencuk JK, et al. Are physicians aware of which of their patients have indwelling urinary catheters? Am J Med 2000;109:476-80. 12. Gokula RR, Hickner JA, Smith MA. Inappropriate use of urinary catheters in elderly patients at a midwestern community teaching hospital. Am J Infect Control 2004;32:196-9. 13. Holroyd-Leduc JM, Sen S, Bertenthal D, Sands LP, Palmer RM, Kresevic DM, et al. The relationship of indwelling urinary catheters to death, length of hospital stay, functional decline, and nursing home admission in hospitalized older medical patients. J Am Geriatr Soc 2007;55:227-33. 14. Defez C, Fabbro-Peray P, Cazaban M, Boudemaghe T, Sotto A, Daures JP. Additional direct medical costs of nosocomial infections: an estimation from a cohort of patients in a French university hospital. J Hosp Infect 2008;68:130-6. 29

Regelverk SFS 1993:584 Lag om medicinsk tekniska produkter SFS 2008:355 Patientdatalag SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2005:27 Samverkan vid in och utskrivning av patienter i sluten vård SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvården mm SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvård + 2013:6 30

Allmänt om kateterisering Utföras av person med kompetens Formell: läkare, sjuksköterska Reell: undersköterska med skriftlig delegering Skyldighet för verksamhetschef - lokala anvisningar Länk till PM på LISA - Uretrakatetrisering Ska dokumenteras i journal Ordination indikation, typ, storlek Liggetid, mängd vätska i ballong Öppet eller slutet system, påse/ventil Uppgifter om insättning Patientens egna iakttagelser KAD-mall i cosmic fortfarande inte klar 31

Ansvarsordning Läkare ansvarar för dokumentation av: ordination indikation katetertyp planerad behandlingstid öppen eller stängd KAD information om diagnos / behandling överrapportering till annan vårdgivare Sjuksköterska/ undersköterska ansvarar för dokumentation av: att katetern är satt och på rätt sätt antal ml vätska i kuffen ev. komplikationer vid insättandet muntlig och skriftlig information till patienten 32

Indikationer för KAD Indikation ska omprövas kontinuerligt Urinstämma - svag blåsmuskel - residualurin Op >2 timmar Intensivvård/timdiures Trauma - sänkt medvetandegrad Spolning vid kraftig hematuri Efter ingrepp i urinblåsa/prostata/uretra Oförmåga att tömma i flaska eller toalett, imobiliserad patient I livets slutskede Infektionsdränage 33

Kontraindikationer för KAD Bäckenfraktur med risk för urinrörsskada Urinrörsförträngning Nyligen opererad i urinrör/prostata/urinblåsa (se journalanteckning!) Icke kooperabel patient Hög vårdtyngd Inkontinens (relativ kontraindikation) Sfinkter-protes 34

Vi bör inte ta, utan se riskerna 35

Egen miktion bäst Tappning en eller flera gånger alt. kontinuerlig RIK KAD - bara då det behövs, så kort tid som möjligt.

Typ av kateterisering Engångstappning: Diureskontroll, mätning av residualurin, Mängd >400 ml urin Intermittent kateterisering (IK): Alternativ till temporär kvarliggande kateter Ren intermittent kateterisering (RIK): Kvarliggande urinkateter (KAD): Suprapubisk kateterisering (via bukväggen) 11-10-17 37

Indikationer för alternativa urinblåsedränage Ren intermittent kateterisering - RIK Bättre alternativ till KAD när patienten själv kan klara av åtgärden Vid avflödeshinder Vid svag blåsmuskel Suprapubisk kateter Bättre alternativ till KAD vid längre behov Skada på uretra Misslyckad uretrakateterisering Efter vissa operativa ingrepp 38

Steril och ren rutin Steril rutin: Rekommenderas vid all kateterisering/spolning på sjukhus. Övriga inrättningar; förstagångs - kateterisering, nedsatt immunförsvar, viss kirurgi, trauma Ren rutin: I hemmet (ordinärt boende), vid RIK Ren rutin men sterilt material Tänk på: Basal hygienrutin Fördröja bakteriekolonisation i urinblåsan Verksamhetschef, MAS bestämmer rutin 39

Kateteriseringsteknik Detta behöver du: Descutansvamp 4% Sterila handskar, plastförkläde Sterilt katetersetengångs Kateter enligt ordination Spruta 10 ml Sterilt vatten till kateterballong/glycobloc Xylocaingel 2% alt Sterilt kateterslem Urinuppsamlingspåse 40

Kateteriseringsteknik: Man Utstråla lugn! Avskärmad miljö Tvätta med Descutansvamp För tillbaka förhuden Kateter enligt ordination, Ch 14 Räta ut urinröret, utsträckt och uppåt Allergi? Xylocainspruta 10 ml 2 ggr eller mer - rikligt!! Alt Sterilt glidslem Spruta gel långsamt-tvåtre omgångar med 3 min mellanrum För in hela katetern till förgreningsstället forcera inte Mata in katetern ur sin förpackning/ ta ur sin förpackning 41

Riskabla ställen i uretra för strikturer 43

Kateteriseringsteknik forts Kontrollera att urin rinner innan du fyller kateterballongen/kuffen Sterilt vatten/glycobloc till ballongen/kuffen För fram förhuden, risk för parafimosis! Drag varsamt i katetern tills ballongen ger motstånd Koppla katetern till urinuppsamlingspåse/ kateterventil 44

Kan ballongen fyllas? 45

Vid problem med katetersättning kan en så kallad Tiemann-kateter användas efter ordination av läkare och beroende på Din kännedom om katetern 48

Utstråla lugn! Avskärmad miljö Tvätta med Descutansvamp och håll isär blygdläpparna Kateter enligt ordination, Ch 12 Allergi? Xylocainspruta 10 ml alt sterilt glidslem, spruta gel i urinröret och på katetern Alt sterilt glidslem Kateteriseringsteknik: Kvinna Svårt hitta urinrörsmynningen ibland Kontrollera att urin rinner innan du fyller kateterballongen/kuffen Sterilt vatten/glycobloc till ballongen/kuffen Koppla katetern till urinuppsamlingspåse/ kateterventil 49

Filmtime!!! Träna på atrapper

Urinuppsamling Kateterpåsar: Slutet system tömbar påse, byte ca 1 vecka Delvis slutet system icke tömbar påse, nattpåse Lång slang upphängningsanordning under urinblåsans nivå Kateterventil: Byte efter 1 vecka Kateterklämma - fixera inte på katetern! 51

Praktiska tips Katetervård: God hygien- ökad sekretion, tvätta med tvål och vatten, även katetern Bra fixering av katetern sängliggande patient - lång påse uppegående patient ventil eller kort påse med benband Över kalsongkanten på män? Extra dryck -1,5-2 l lägre bakteriekoncentration, undantag vätskerestriktion 52

Fixering av katetern 53

Stängd eller öppen kateter Stängd eller öppen kateter: Kateterschema används inte Sängliggande patient - öppen kateter till fullt mobiliserad Öppen kateter: feber som orsakas av infektion i urinvägarna vid hematuri urinblåsan utspänd Minst två veckor Efter urologiska operationer Av sociala skäl/demens Stängd kateteter öppnas 3-4 tim intervall vid urineringsbehov 54

Att spola en kateter Indikationer: Kontroll av kateterläge Grumlig urin, stopp i katetern, misstänkt hinder i katetern NaCl Spolvätska 9 mg/ml Klorhexidin 0,2 % 60 ml spruta, steril skål Spola in en mindre mängd- inte göra ont Aspirera med jämna mellanrum Håll kontroll på hur mycket du spolar in 55

Att spola en kateter forts Låt helst bli!!! 56

Att dra en kateter Inget behov av blåsträning!! Fyll urinblåsan tills patienten får urinträngning (!) med kroppsvarm NaCl spolvätska 9 mg/ml eller vatten, max ca 400 ml Töm kateterballongen med spruta Klipp aldrig av katetern Kontrollera att katetern är hel i samband med uttagande Be patienten urinera mät mängden, resturin? KONTROLL är viktigt, veta mer än anta Katetern sitter hårt: Spruta bedövningsgel i och vid sidan av katetern Ballongen kan ej tömmas : Läkarordination NaCl spolvätska 9 mg/ml > 20 ml + punktion (läkare) Medicinsk bensin 3-5 ml Renspola urinblåsan noga 57

Problem Sekretion Rengöring av katetern Byte till tunnare kateter, annat katetermaterial Stenbildning / uttalade lokala problem Annat katetermaterial, tätare kateterbyten Efter läkarordination spola med klorhexidin Utred förekomst av blåssten Läckage Kateterläge och funktion? Spolning Efter läkarordination, byte till tunnare kateter, annat katetermaterial Behandling med antikolinergika Föreligger symptomgivande UVI? Diskussion. 58

Gå in på LISA och följ: Lokala anvisningar uretrakateterisering Startsida > PM medicinska o vårdadm > PM och riktlinjer >Urologiska kliniken Urinvägskatetrisering Använd inte Vårdhandboken gällande KAD etc., följ våra riktlinjer enligt ovan! 59

Urinodling från kateter Vid användning av slutet system: Stäng av katetern 30-60 min Desinficera med klorhexidinsprit 0,5% Använd 2 ml spruta med fin nål/vacutainer Punktera nedanför förgreningsstället. Ej helsilikonkateter I samband med kateterisering: Låt de första ml urin rinna ut Samla upp urin i provtagningsrör eller steril skål. 11-10-17 60

Punktion för odling 61

Förvirrande namn på slangar också? 62

Genomgång av katetrar Vanliga katetrar Nelaton Foley Tiemann Tvåvägs Trevägs Ex. på specialkatetrar Couvelaire Dufour Simplastic Mm mm 63

Exempel på olika katetrar 64

Genomgång av katetrar forts Material Plast PVC/ PVC-fritt Latex Silikon Yta Materialet enbart Hydrofil Förfylld/ej förfylld Hydrogel Silikonelastomer Silver 65

Referenser www.lio.se Urinvägskateterisering, Lokala riktlinjer (2012) Patient med nefrostomikateter Schönebeck, J (1997, 2011). Blåskatetern och dess bruk. Astra Tech förlag 67

Suprapubisk kateter 68

Anläggning av suprapubisk kateter 69

Suprapubisk kateterisering S-kat Dränage set utan ballong Ch 10 eller Dränage set med ballong Ch 15 eller Bard Biokath-set Ch 12 Fylld urinblåsa! Betraktas som ett operativt ingrepp Klorhexidinsprit 5 mg/ml hud Bedövningsmedel enl ord Punktions nål lång grön Kniv ev. hudsutur, nålförare Komplikationer: Blödning Tarmperforation Når ej blåsan Katetern hamnar i uretra Senare problem: Läckage längs katetern Läckage ur uretra Svallkött Katetern glider ur Lägesproblem 70

Byte av suprapubisk kateter Hud och gammal kateter tvättas med Descutansvamp 4% Kateter enl ordination, öka storlek 2 Ch vid varje byte (till c:a Ch 20), kort kateter Bedövningsgel runt fisteln Fyll med NaCl spolväska 9 mg/ml/vatten Töm ballongen och tag bort gammal kateter För genast in den nya katetern Fyll ballongen med ordinerad mängd sterilt vatten efter urin tömt sig Drag ut katetern tills ballongen gör motstånd 71

Patient med nefro(pyelo)stomikateter N-kat Indikation: Avlasta njuren Hinder i urinledaren, skada med läckage eller njuroperation Anläggs vanligen perkutant på röntgen i lokalanestesi med hjälp av genomlysning eller ultraljud Byten sker på röntgenavdelning med olika tidsintervall beroende på katetertyp Röntgen ansvarar för akuta byten 72

Dubbel J, Stent, Splint, Pigtail 73

Nefrostomikateter 74

Komplikationer vid nefrostomikateter Tag kontakt med ansvarig läkare vid Blodig, illaluktande eller grumlig urin Minskade urinmängder Stopp i katetern Smärtor Hög temp Urinläckage Om nefrostomikatetern åkt ut måste en ny sättas in snarast!! 75

Skötsel av nefrostomikateter Tvätt med Descutansvamp, alt. klorhexidinsprit byte av förband, förbindelseslang, urinuppsamlingspåse 1ggr/vecka eller enligt ordination Spolning Koppla loss förbindelseslang NaCl spolvätska 9 mg/ml 5-10 ml Tillförd mängd vätska aspirera eller rinna ut spontant 76

Avveckling av nefrostomikateter Avstängd 12-24 timmar - säkerhetsställa passage Öppna katetern låt urin rinna ut ur njurbäckenet >50 ml urin, fråga läkare Katetertyp? Trådar, ballong? Drag varsamt - ryck inte Täck med förband - kan rinna urin Observera patienten under några minuter 77

Katetern är inkörsport för bakterier 3 10% bakteriuri tillkommer per dag 1 2% risk för bakteriuri vid enstaka tappning Bakterier invaderar via lumen eller längs med katetern. Akut sjuka eller kroniskt sjuka, dvs patienter med nedsatt infektionsförsvar får KAD Slemhinneskada vid katetersättning eller av katetern 78

Sträva efter kortvarig KADbehandling! Bör vara tillfällig åtgärd i akutsjukvård- och med strikt indikation! Indikationen skall journalföras! Erfarna medarbetare Andelen som har bakteriuri efter 48 tim påverkas av katetersättarens erfarenhet Försena uppkomst av bakteriuri Steril katetersättning, god kateterhygien Slutna system Suprapubisk kateter Intermittent kateterisering Basala hygienrutiner 79

Kateterbehandling är riskfyllt Ökad mortalitet hos kroniska KADbärare jämfört med ickekateterbärare 80

Hur använda antibiotika vid KAD-behandling? Aldrig profylaktisk antibiotikabehandling! Undvik antibiotikabehandling vid mindre allvarliga besvär Aggressivare utredning, diagnostik och behandling vid potentiellt allvarliga symtom 81 81

Vad är asymtomatisk eller lågsymtomatisk bakteriuri och vad är djup (=allvarlig) infektion? Efter 7 dagar har 10-40% bakteriuri, efter 4 veckor 100% Ofta flera stammar Ofta resistenta bakterier Växer i biofilmskikt på kateterytan - nås ej av antibiotika Ibland stenbildning i blåsan eller på katetern 82

Lokala besvär vid KAD Trängning, ev med läckage vid sidan av katetern Smärta över blåsan Sveda, obehag från urinröret Flytning vid sida av katetern Obehaglig lukt Hematuri Kateterstopp 83

Går det att minska lokala besvär av katetern? Katetermaterial, kateterval Latexallergi Helsilikonkateter Tunn kateter Suprapubisk kateter eller RIK övervägs vid behov av medellång/lång behandling Behandling av blåssten Antikolinergika Högt vätskeintag? Spolning av urinblåsan? Surgörning av urin? tranbär, Hiprex, C-vitaminrik dryck 84

Antibiotikabehandling vid KAD Odla innan antibiotikabehandling startas! (5% i särskilda boende hade antibiotika-behandling, varav 1/3 för urinvägsinfektion. Odling före abbehandling hos 34%, vid UVI 56% (Skaraborg 2004)) 85

Risken med liberal antibiotikaanvändning+kad 86

Antibiotikabehandling vid KAD All feber orsakas inte av KAD, trots att urinodlingen är positiv Bättre diagnostik Avvakta och gör ny bedömning Ompröva diagnos och behandling 87

Feber med sannolikt ursprung i urinvägarna Feber med tydliga symtom från urinvägarna (ömhet över njurar, tecken på epididymit) Febertopp i anslutning till KAD-byte, manipulation av KAD, stopp i KAD, andra tecken på bristande KAD-funktion 88

Feber med sannolikt ursprung i urinvägarna Vid sannolik djup infektion: -välj tillräckligt potent antibiotikum, antibiotika skall ha vävnadskoncentration -KAD-patienter bär ofta på resistenta bakterier, odla alltid innan behandlingsstart - stor risk för resistens mot Ciproxin, resp Trim-Sulfa -Överväg byte av KAD efter 2-3 dagars AB behandling - Öppet system (inte propp /ventil) 89

Är det lätt att ställa diagnosen symtomgivande UVI? Hos en patient med: Feber Avsaknad av lokala symtom Ej KAD Positiv urinodling Hur stor andel har UVI som orsak till febern? SVAR: < 10% 90

Varför skall Du tänka Dig för innan behandling ges till äldre? Svårt att säkerställa att UVI orsakar symtom Vanligare med läkemedelsbiverkningar hos äldre Generös antibiotikabehandling ökar risken för utveckling av antibiotikaresistens 91

Bakterieväxt i urinen hos patienter i äldreboende Kvinnor 25-50% Män 15-40% Symtomgivande infektion? Asymtomatisk bakteriuri? 92

Resistensmönster hos KAD-bärare i äldreboende i jämförelse med alla urinodlingar i länet Resistens mot Ciprofloxacin 16.9% vs 7.9% Resistens mot Trim-Sulfa 39% vs 24.8% (V. Götaland, 2011) 93

Hur går vi vidare? Hur arbetar KAD-ansvariga vidare lokalt? Hur sker uppföljningen av er utbildning och ert lokala arbete på kliniken? Du som instruktör Bokning och utlåning av atrapper Skötsel av atrapper Power point material 94

Det närmar sig slutet av dagen Utvärdering och avslutande diskussion 95

Tack för uppmärksamheten! Lycka till i kampen mot VUVI och kateterproblem! UriKaP - gruppen 96 Kalmar 29/8 2011