RAST och utställning

Transkript

1 Program Inledning Förekomst Vårdrelaterad UVI RAST och utställning Vanliga katetrar i urinvägar Indikationer Insättning och skötsel Avslutning 1

2 Sjukhusledningen Margareta Öhrvall, chefläkare Vårdhygien Föreläsare Ingrid E Andersson, hygiensjuksköterska Malin Järv, hygiensjuksköterska Birgitta Lytsy, hygienöverläkare Verksamhetsområdet för urologi Eva Freij specialistsjuksköterska Berit Långström Benevides uroterapeut Johan Heinius specialist och överläkare urologi 2

3 Vårdrelaterade infektioner, Birgitta Lytsy, M.D., Ph.D Hygienöverläkare i Uppsala län 1 december 2015

4 Europa Förekomst: 7.1% 4,1 miljoner EU-medborgare drabbas av minst en VRI (Eurostatdata 81 miljoner inläggningar per år) EU dör av VRI ( 0,9%) kostar 7 miljarder Euro i extra vårddygn, dyr AB, reoperationer (Ett vårddygn 435 Euro) Källa: ECDC Annual Epidemiological Report 2008 and 2013

5 Vilka infektioner är vårdrelaterade och går att förebygga? 1. Urinvägsinfektioner pga KAD 2. Sepsis pga centrala infarter 3. Postoperativa infektioner 4. VAP- ventilator associerad pneumoni 5. Smittor mellan pat (resistenta bakterier, C. difficile, vinterkräksjuka, influensa, TBC, mässling etc etc)

6 Kostnader VRI US: 80 miljarder kronor per år EU: 64 miljarder kronor per år Sverige: 6.5 miljarder kronor per år Uppsala: 280 miljoner kronor per år

7 Vad är det som kostar? Förlängda vårdtider 4-6 dagar i huvudsak Andra kostnader: Dyra behandlingar, reoperationer etc Samhällskostnader: Sjukfrånvaro 7

8 EU: pat dör varje år i VRI = 53 jetplan

9 EU: människor dör i trafiken EU-kommissionens 7-punktsprogram för att minska trafikolyckor tom 2020

10 Sverige 63 akutsjukhus vårdtillfällen granskats våren 2013 SKL rapport 2013

11 Vårdskador drabbade 15 % 1684 vårdskador 1,3 miljoner extra vårddagar 11,5 miljarder kronor SKL rapport 2013

12 35 % (591) av skadorna var VRI SKL rapport 2013

13 Sverige 35 % av alla patientskador är en VRI extra vårddagar Varje skada ger 6 extra vårddygn 6.5 miljarder kronor för VRI SKL rapport 2013

14 VRI Uppsala Kostnad 280 miljoner per år Typ av vårdrelaterad infektion 25% 20% 15% 10% 5% 0% VT08 HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11 HT11 VT12 HT12 VT13 HT13 VT14 VT Postoperativ infektion 2 Övriga ingreppsrelaterade infektioner 3 Läkemedelsrelaterad infektion 4 Övriga vårdrelaterade infektioner (tom) Källa: PPM VRI Sveriges kommuner och landsting

15 Är det möjligt att bedriva sjukvården på detta sätt? 1. aldrig skada 2. om möjligt bota 3. ofta lindra 4. alltid trösta f Kr Hippokrates

16 Hälso- och sjukvårdslagen 1982: 763 med tillägg 1 juli 2006 Krav på hälso- och sjukvården 2a Hälso- oh sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär särskilt att den ska 1.vara av en god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet

17 Ansvaret? Landstingsledningen? Sjukhusledningen? Verksamhetschefen? Avdelningsledningen? Varje medarbetare?

18 Vad göra? Och HUR?? 18

19 VRI:er möjliga att förebygga UVI:er går att minska 70 % CVK-sepsis går att minska till 100 % VAP går att minska till 55 % Postop infektioner går att minska till 55 % Umscheid, C. A., I C H E 2011;32 (2):

20 VRI:er Beslutsfattare och chefers engagemang Medvetande, attityder och beteende Attityder: komplikation att räkna med vi har inga infektioner Beteenden och normer Guidelines och riktlinjer som bygger på evidens sedan finns sedan 50-talet

21 I. Infektionsregistrering Haley, 1985

22 Utan statistik ges utrymme för bullshit och spekulationer. Då regerar åsikterna Ola Rosling, UNT feb 2015

23 Infektionsregistering i Sverige sedan 2012 Infektionsverktyget

24 Varje antibiotikaordination

25 Vårdrelaterad infektion

26 Medicinavdelning

27 Geriatrisk avdelning

28 Kirurgisk avdelning

29 II. Vidta evidensbaserade åtgärder Reduceras med % Beroende på - Sammanhang - Infektionstyp

30 Exempel Akademiska VRISS enheter 19 enheter 5 enheter 2 enheter 2 enheter 1 enhet TOT 36 enheter

31 Resultat

32 Vårdrelaterad UVI Vårdrelaterad urinvägsinfektion 32

33 2015: 988 pat med v-uvi Akademiska sjukhuset 33

34 UVI:er vanligaste VRI:n 1/3 av alla VRI:er 40% av alla VRI:er Detta motsvarar en kostnad på drygt 110 miljoner kronor per år för Uppsala Allegranzi, et al. Lancet 2011; 377: Burden of endemic health-care associated infections in developed countries: systematic review and meta-analysis 34

35 Geriatrisk avdelning

36 Vårdrelaterad UVI Kostar 350 miljoner USD och 99 miljoner varje år ( 1968 per episod) Mortalitet 2,3 % Klevens et al. Publ Health Rep % av sepsis på sjukhus har urinvägar som fokus med 10 % mortalitet Weinstein et al. CID 1997 Allegranzi, et al. Lancet 2011; 377: Burden of endemic health-care associated infections in developed countries: systematic review and meta-analysis 36

37 VRI-UVI kan förhindras % av VRI-UVI kan förebyggas om man följer rekommenderade guidelines Uppsala: Över 70 miljoner kronor skulle kunna sparas Ca 700 infektioner skulle kunna förhindras (988x70%) = VARJE ÅR HICPAC: Umscheid et al

38 HUR kan vårdrelaterad UVI förhindras? 38

39 WHO

40 USA

41 IHI

42 UK

43 Sverige 2006 Socialstyrelsens kunskapsunderlag 43

44 Sverige 2008 SKLs åtgärdspaket 44

45 Vårdhandboken 45

46 Vårdhandboken 46

47 47

48 STRATEGIER?? 48

49 Katetern för längre tids bruk KAD 49

50 Kateter på plats Varifrån kommer bakterierna? Hur kommer de upp till blåsan? 50

51 Patogenes Urinen är normalt steril, urethra är inte steril Katetern är vägen in till blåsanhe Extra Utsidan Insidan (reflux) Endogent: Tarmflora, perineal flora Exogent: Vårdpersonalens händer, föremål, golvet 51

52 VRI-UVI 90 % av alla som får en VRI-UVI har en KAD För att förebygga VRI-UVI måste man fokusera på KAD Hanteringen av KAD Behövs den överhuvudtaget? 52

53 KAD % av patienter på sjukhus får en KAD 5 % av patienter på kommunala boenden får en KAD % av alla katetrar som sätts är onödiga (överanvändning) Saint 1999, Jain, 1995 Varför? 53

54 Viktigaste riskfaktor för VRI- UVI:er är KAD Hur länge KAD sitter och hanteringen av KAD är det som är avgörande för infektion eller inte Risken för VRI-UVI ökar med 5% per dag med KAD Efter en månad har alla med KAD bakterier i urinen Gould et al. ICHE

55 Viktigaste riskfaktorn för VRI- UVI Liggtiden ju längre KAD sitter desto större är risken för UVI Sitter för länge; doktorer och ssk känner inte till att pat har en KAD Doktorer glömmer att fråga om KAD på ronden vilket leder till för långa liggtider Behovet behöver utvärderas dagligen Påminnelser behöver bli en rutin Saint 2000, Fakih

56 Huvudsakliga åtgärder I. Alternativ till KAD II. Kateterval material och storlek III. Insättningsrutiner IV. Hanteringsrutiner V. Daglig utvärdering av behovet 56

57 I. Alternativ Minimera användningen av KAD och låt sitta så kort tid som möjligt Undvik KAD så långt det går Alternativ: Suprapubisk KAD Ren intermittent kateterisering Uridom för mån Inkontinensskydd (blöja) Toalettpassning ( kissobs ) 57

58 Vilka pat ska ha en KAD? Indikationer 1.Akut urinretention eller obstruktion (tex en sten, tumor, svullnad, trauma) 2.Intensivvård mäta exakta urinmängder 3.Urologisk kirurgi 4.Långa operationer, stora vätskevolymer Immobiliserade pat - tex höftfraktur Smärtsamma sår urogenitalt tex trycksår Livet slutskede 58

59 Inte indikation för KAD Hög arbetsbelastning Urvätskning-mäta urinmängder Rörelsehinder Förvirrad pat Urininkontinens Urinodling 59

60 Dokumentera i journalen Dokumentera Medicinsk indikation för KAD och motiv för att andra alternativ inte är tillräckliga. Typ av KAD och uppsamlingssystem Tidpunkt insättning Planerad tidpunkt för dragning av KAD Förväntad liggtid 60

61 II. Val av KAD- material och storlek? Vad finns det för typer av av KAD ock varför finns det så många olika sorter? Vilken KAD ska man välja och varför? Silikon? Latex? 61

62 II. Val av KAD- material och storlek? Minimera urethratraumat Små sår i urethra och blåsa främjar bakterieväxten. Undvik trauma Tunnast möjliga KAD - Kvinnor - Män - Barn 62

63 III. Insättning Aseptisk teknik Skyddsförkläde Handdesinfektion före och efter insättning KAD är steril i sin förpackning och ska bibehålla steriliteten ända in i blåsan 63

64 Insättning Meatus urethrae tvättas och rengörs med - Tvål och vatten eller - Sterilt 9% NaCl Används sterilt engångs glidmedel med lokalbedövning för att minimera urethratrauma och obehaget för patienten vid insättning 64

65 IV. Hantering av KAD Slutet system Undvik risk för reflux genom att förvara uppsamlingspåsen under blåsans höjd. Uppsamlingspåsen får inte nudda golvet Varje gång man bryter det slutna systemet innebär en risk för bakteriekontamination 65

66 Uppsalmlingssystem Slutet system! Minimerar risken för bakterier att komma in Undvik att bryta det slutna systemet så långt det är möjligt. Varje gång man tömmer påsen eller tar urinprov finns en risk att bakterier tar sig in 66 Slutet system minskar risken för UVI från 97->8%

67 Hantering av KAD Töm påsen når den är fylld till ¾ för att undvika reflux Använd en ren behållare som inte nuddar golvet, sängen eller påsen Aseptisk teknik: handdesinfektion, handskar, plastförkläden, visir Aspirera urinprov från porten med steril nål efter att portern desinfekterats 67

68 Hantering av KAD Byt inte KAD eller påse rutinmässigt efter vissa bestämda tidsintervall Byt KAD och påse endast på klinisk indikation som exvis infektion, läckage, obstruktion eller när KAD eller påsen är skadad Desinfektera inte rutinmässigt meatus urethrae för att förhindra UVI Vanlig personlig hygien är tillräckligt 68

69 V. Utvärdera behovet av KAD % av alla KAD som sätts är onödiga (överanvändning) Saint 1999, Jain, 1995 Utvärdera behovet av KAD daligen i samband med ronden Inför effektive system för påminnelser att dra pats KAD Automatiska påminnelser för doktorer efter 48 timmar, efter 72 timmer efter insättning osv Om behovet av KAD kvarstår; ange i journalen varför KAD ska vara kvar och när den bör dras (tydlig tidplan) 69

70 Påminnelser för dr och ssk Inför rutinen att värdera behovet av KAD inför varje sjuksköterskepass och varje morgonrond Liggtiden för KAD kan minskas med 37% och VRI-UVI:er kan minskas med 52% om man inför rutinmässiga påminnelser för dr och ssk att dra KAD. Medding, J et al. Clin Infect Dis 2010; 51:

71 Icke bevisade effektiva åtgärder för att minska VRI-UVI Rutinmässiga byten av KAD eller uppsamlingspåse vid vissa tidsintervaller Systemisk antibiotikaprofylax vid insättning eller byte av KAD Regelbunden blåssköljning med desinfektionsmedel eller antibiotika Local toxic effect and AMR Desinfekterande lösningar i uppsamlingspåsen Antibiotika- eller silver-impregnerade KAD Rutinodlingar av KAD-urin Behandling av asymptomatisk bakteriuri 71

72 Olikheter i guidelines Rena eller sterila handskar? Latex eller silikonkateterar? Silikon katetrar minskar risken för krustor 72

73 Mer forskning behövs om Huddesinfektion eller sterilt 9 % NaCl för att tvätta meatus urethrae före insättning? Daglig perineal tvätt med huddesinfektionsmedel? Methenamine (Hiprex ) för att förebygga krustor på pat med kronisk KAD? Transbärsjuice och lingondricka 73

74 Förslag på åtgärdspaket på din avdelning 1. Klargör tydliga indikationer 2. Bladderscan och RIKa 3. Påminnelser om att dra KAD för ssk och dr 4. Insättningsrutiner -checklista 5. Hanteringsrutiner protokoll 6. Mät KAD 7. Utbildning och träning 74