Borgå stad Budget 2019 och ekonomiplan

Borgå stad Budget 2019 och ekonomiplan 2019-2021 Stadsfullmäktige 14.11.2018 1

Sisältö 1. Stadsdirektörens översikt sivu 3 2. Allmän motivering 4 2.1 Det allmänna ekonomiska läget 4 2.2 Kommunalekonomin 4 2.3 Stadens verksamhetsomgivning 5 2.4 Stadens bokslut 2017 7 2.5 Motiveringar till budgeten och ekonomiplanen 8 2.6 Skatteintäkter och statsandelar 9 2.7 Stadens finansieringsbehov och inlåning 13 2.8 Resultaträkning och finansieringsanalys 14 3. Budgetens bindande verkan 15 4. Personalplan 16 5. Motiveringar per sektor 19 5.1 Koncernförvaltning 19 5.2 Social- och hälsovårdssektorn 26 5.3 Bildningssektorn 32 5.4 Räddningsverket i Östra Nyland 39 6. Resultaträkning 41 7. Investeringar 42 8. Finansieringsanalys 46 9. Affärsverken 47 10. Kommunkoncernen 48 2

1. Stadsdirektörens översikt Stadsfullmäktige har i september 2018 godkänt en ny stadsstrategi Drömmarnas Borgå 2030. Strategin leder stadens verksamhet under de kommande ekonomiplanåren och den kommer att uppdateras minst en gång under fullmäktigeperioden. Borgås vision kristalliseras i fyra spetsar som ritar en bild av drömmarnas hemstad. Borgå är den populäraste hemstaden, alltså bäst även i vardagen, pulserar stadsliv och är en föregångare i klimatarbetet. Vår stad är växande, trivsam och dragningskraftig. Området har framgångsrika företag och stadens ekonomi sköts ansvarsfullt. Vardagen är trygg och lätt och tjänsterna kan fås på två språk. En öppen och engagerande atmosfär skapar modiga och kreativa försök. I vår stad finns det mycket liv, evenemang och möjligheter till agerande. Vi är kända för kolneutralt boende samt för hållbara planläggnings- och trafiklösningar. Invånarna och företagen lever en hållbar vardag och medverkar aktivt i att främja miljö- och klimatmålen. I budgeten för år 2019 har man redan i den utsträckning det har varit möjligt beaktat insatsområdena i strategin. I samband med att olika program utarbetas blir det tydligare att strategin genomförs också i de kommande årens budgetar. Budgeten för år 2019 tryggar de centrala kommunala tjänsterna och skattetrycket föreslås inte bli höjt. Ytterligare satsningar allokeras t.ex. på utvecklingen av klimatarbetet, digitala tjänster och evenemangsproduktionen, förbättrande av tjänsten på hälsovårdscentralen, inledande av kvällsmottagningar inom munhälsovården, utvecklingen av tjänster som stöder hemmaboende, socialtjänster för barnfamiljer och lärarutbildningen. Att Borgås dragningskraft som boendeort ökas och att invånarantalet klart stiger är en nyckelfråga för strategin. Den definierar också dynamiken för områdets allmänna utvecklingsförutsättningar. Utvecklingen av ett tätnande centrumområde som pulserar liv och evenemang lockar invånare och företag till staden. Staden tänker därför under budgetåret allt starkare uppmuntra särskilt evenemangsproduktionen och evenemangsförsök genom att utveckla befintliga evenemangskoncept samt genom att skapa nya partnerskap med aktörer inom evenemangsbranschen och näringslivet. Stadens fysiska byggande fortsätter positivt under budgetåret och i Hattula planerar man en ny, betydande stadsdel. Flera centrala övriga byggprojekt fortsätter och till exempel i den unika miljön på Västra åstranden byggs det som bäst hundratals nya bostäder i flervåningshus. Även anläggningen av ett rekreationsområde på Västra åstranden håller på att komma i gång och utvecklingen av torgets omgivning fortsätter i samarbete med områdets fastighetsägare. Den positiva utvecklingen måste särskilt i den nuvarande konjunkturfasen stärkas med stadsutvecklingens och planeringens åtgärder. Under budgetåret fortsätter en av de i stadens historia största helheterna av samtidiga investeringar i skol- och daghemslokaler. Investeringarna har periodiserats under flera år, och deras sammanlagda värde är klart över 100 miljoner euro. Det tunga investeringsprogrammet har höjt stadens skuldbelopp i snabb takt. Skuldbeloppet har stigit med 45 miljoner euro under de två senaste åren och stiger redan till över 163 miljoner euro före utgången av år 2018 och uppskattningsvis till 182,5 miljoner före utgången av år 2019. En ansvarsfull skötsel av stadens ekonomi förutsätter att skuldsättningen avbryts, användningen av lokalerna blir effektivare och att antalet investeringar tydligt minskas redan i början av 2020-talet. Stadens årsbidrag under budgetåret 2019 är uppskattningsvis 19 miljoner och nettoinvesteringarna 38 miljoner euro. Finansieringsunderskottet är cirka 19 miljoner. Stadens verksamhetsutgifter under budgetåret är cirka 365 miljoner euro och verksamhetsintäkterna 95 miljoner euro. De sammanlagda skatteintäkterna är enligt uppskattning 235 miljoner, vilket är 3,3 procent mer än motsvarande uppskattning av skatteintäkterna år 2018. I fråga om inkomster ska man särskilt lägga märke till att samfundsskatteintäkten stiger uppskattningsvis till 20 miljoner euro. När det gäller hållbarheten i stadens ekonomi på lång sikt är för stora förväntningar av samfundsskatten ändå en tydlig riskfaktor. Nästan hälften av stadens utgifter går till social- och hälsovårdstjänster och en tredjedel till utbildningstjänster, tjänster inom småbarnspedagogik och kultur- och fritidstjänster. Borgås budgetår 2019 är positivt med hänsyn till målen och resurser och för stadens utveckling vidare. För ekonomiplanåren har man inte beaktat den eventuella landskapsreformen och de omfattande förändringarna som den medför. Det är klart att staden måste sörja för en fortlöpande utveckling av tjänsterna trots osäkerheten kring de rikstäckande reformerna och i den nationella intressebevakningen värna intressen som stadens invånare har. Stadskoncernens ekonomiska utmaningar och riskhantering kräver i varje fall allt mer uppmärksamhet och åtgärder från politiska beslutsfattare, personalen och stadens invånare. Jukka-Pekka Ujula stadsdirektör 3

2. Allmän motivering 2.1 Det allmänna ekonomiska läget Högkonjunkturen i världsekonomin fortsätter men den snabbaste tillväxtfasen ligger redan bakom. Särskilt i Europa finns det tecken på att den ekonomiska tillväxten mattas av. Inflationen kommer att tillta till följd av den ökande sysselsättningen och konsumtionen. Centralbanken förväntas fortsätta åtstramningen av penningpolitiken. En angelägen risk för ekonomiska utsikter i världen är att handelskriget trappas upp. Tullavgifterna som staterna påför skadar sannolikt också landets egen industri. En upptrappning av handelskriget saktar av världshandeln och således också tillväxten i världsekonomin. Tillväxttakten i den finska ekonomin är den högsta under den pågående goda konjunkturen. Finansministeriet förutser att den ekonomiska tillväxten ökar till 3,0 procent. Nästa år och året därpå avmattas tillväxten till dryga 1,5 procent. Totalinvesteringarna stöder den ekonomiska tillväxten även om byggnadsinvesteringarna minskar redan nästa år. Ökningen av exporten utjämnas med tillväxten i världsekonomin och nettoexportens effekt på den ekonomiska tillväxten i Finland minskar. Tillväxten av sysselsättningen har under första hälften av 2018 varit snabbare än vad man skulle kunna förutse utifrån den ekonomiska aktiviteten. I augusti steg sysselsättningsgraden till 71,8 procent. Tillväxten av sysselsättningen fortsätter under de närmaste åren och sysselsättningsgraden stiger till 73 procent år 2020. Den privata konsumtionen ökar tack vare en stigande inkomstnivå och en förbättrad sysselsättning. Tillväxten av lönesumman och pensionsinkomster håller tillväxten av hushållens disponibla inkomster snabb. Tillväxten av hushållens reella disponibla inkomster mattas ändå av när inflationen tilltar. En hållbar finansiering av den offentliga ekonomin är inte säkrad på lång sikt. Att befolkningen åldras ökar offentliga utgifter, minskar antalet befolkningen i arbetsför ålder och försvagar ekonomiska tillväxtmöjligheter. Inkomsterna som den ekonomiska tillväxten ger den offentliga ekonomin räcker med de nuvarande strukturerna under kommande årtionden inte till att finansiera offentliga tjänster och förmåner. Korta marknadsräntor är fortfarande negativa. Europeiska centralbanken bedöms ändå höja styrräntan i slutet av nästa år, vilket också kommer att höja marknadsräntor. 2.2 Kommunalekonomin Hela kommunsektorns verksamhetsbidrag blev starkare förra året när verksamhetskostnaderna minskade. Orsaken till de minskade verksamhetskostnaderna var särskilt minskningen av personalkostnader som var en följd av lönenedskärningar och minskade lönebikostnader enligt konkurrenskraftsavtalet. Personalkostnaderna minskade alltsomallt med 6,7 procent från det föregående året. Kommunernas skatteinkomster steg med 2 procent från fjolåret. Statsandelarna minskade däremot med 3,3 procent. Den ökade skattefinansieringen och det starkare verksamhetsbidraget bidrog till att årsbidraget var upp till 20 procent starkare. Kommunernas nettoinvesteringar minskade förra året andra året i rad. Kommunernas lånestock förblev nästan på fjolårets nivå. Lånestocken var sammanlagt 16,2 miljarder euro. Kommunernas skuldbelopp per invånare var 2933 euro. Soliditeten, dvs. andelen eget kapital av hela kapitalet var i kommunerna 60,8 procent. Den offentliga ekonomin har under de senaste åren blivit tydligt starkare med stöd av ett bra konjunkturläge. Den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten minskar. Även om den offentliga ekonomin som helhet blir balanserad överskrider utgifterna inom statsförvaltningen och lokalförvaltningen fortfarande inkomsterna. Den offentliga skulden angiven i euro stiger därför fortfarande. 4

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2.3 Stadens verksamhetsomgivning Befolkningen I slutet av år 2017 hade Borgå 50 159 invånare. Invånarantalet steg bara med 15 personer. Enligt förhandsuppgifter från juli 2018 var invånarantalet 50 253. På lång sikt växer stadens invånarantal huvudsakligen till följd av födelseöverskottet och invandringen. Nettoflyttningen mellan kommunerna varierar årligen. Den nuvarande åldersstrukturen hos befolkningen i Borgå förändras. Befolkningen åldras i alla kommuner. I framtiden kommer en allt större del av befolkningen att höra till över 65- åriga. Den arbetsföra befolkningens relativa andel av hela befolkningen blir på motsvarande sätt mindre. Även andelen barn och unga under 15 år minskar något. I Borgå är andelen personer under 15 år av hela befolkningen större än i hela landet i genomsnitt och andelen personer över 65 år är mindre än i hela landet i genomsnitt. Andelen personer i arbetsför ålder ligger på landets genomsnitt. Enligt befolkningsprognosen kommer stadens befolkningsantal att öka med cirka 4000 personer fram till år 2030. Ändringar i befolkningens åldersstruktur beskrivs med hjälp av en ekonomisk och en demografisk försörjningskvot. Den ekonomiska försörjningskvoten beskriver befolkningsstrukturen som ett förhållande mellan sysselsatta och arbetslösa samt övriga personer utanför arbetskraften. Den ekonomiska försörjningskvoten har försvagats till följd av en försvagad åldersstruktur och en hög arbetslöshetsgrad. I slutet av år 2016 fanns det i hela landet 142 icke-sysselsatta per 100 sysselsatta. Respektive siffra i Borgå var 125. Den demografiska försörjningskvoten är ett relationstal som beskriver befolkningsstrukturen som andelen personer över 65 år och barn av den arbetsföra befolkningen. Den demografiska försörjningskvoten har stora regionala skillnader. I Borgå var den demografiska försörjningskvoten länge fram till år 2010 i genomsnitt 50. Försörjningskvoten har därefter snabbt försvagats när de stora åldersklasserna har blivit äldre. År 2017 var försörjningskvoten i Borgå 60,7 (året före det 59,2). Figur 1. Stadens befolkning enligt åldersgrupper 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020* 2025* 2030* 2035* 2040* Barn och unga Arbetsföra befolkningen Äldre människor Figur 2. Ökningen av stadens invånarantal årligen 700 600 500 400 300 200 100 0 Befolkningstillväxt Trendi Statistikcentralen har upprättat en kommunvis prognos för utvecklingen av den demografiska försörjningskvoten fram till år 2040. Enligt prognosen försvagas den demografiska försörjningskvoten i Borgå i genomsnitt med ett poängtal varje år under tidsperioden 2010 2035, från relationstalet 50 till relationstalet 75. 5

% Inkomster och arbetsplatser I den senast fastställda beskattningen, dvs. i 2016 års kommunalbeskattning var de beskattningsbara inkomsterna per invånare i Borgå 19 373 euro (19 502 euro år 2015). De beskattningsbara inkomsterna per invånare var i Borgå de 15:e största i landet. År 2016 var den debiterade kommunalskatten 3 826 euro (3 852 euro) per invånare. De beskattningsbara inkomsterna per invånare var i Borgå över 2000 euro högre än i riket i genomsnitt men också över 2000 euro lägre än i Nyland i genomsnitt. Utjämning av statsandelarna som bygger på kommunernas skatteinkomster och som ingår i statsandelssystemet minskar ändå starkt stadens goda skatteinkomster. Stadens hela skattefinansiering, dvs. skatter och statsandelar totalt var 5 605 euro (5 378 euro) per invånare, vilket är under genomsnittet i hela landet. Arbetsplatsstrukturen i Borgå domineras av tjänster och förädling. Tjänsternas andel är 66 procent och förädlingens 32 procent. Jord- och skogsbrukets andel är en dryg procent. Borgås arbetsplatssufficiens är över 90 procent. Antalet yrkesverksamma personer uppgår till cirka 22 000. Av dem arbetar 65 procent i Borgå och 35 procent i andra kommuner. Antalet personer som bor i Borgå och arbetar i andra kommuner är nästan 8 000 av vilka största delen arbetar på huvudstadsregionen. Antalet personer som pendlar till arbete i Borgå är ungefär 6 000. Sysselsättningsläget i Borgå har förbättrats jämfört med läget ifjol. Arbetslöshetsgraden i staden var i augusti 8,0 procent. Figur 3. Demografisk försörjningskvot 80 75 70 65 58 60 55 51 47 48 48 49 50 75 76 73 69 64 45 40 1990 2000 2010 2020* 2030* 2040* Figur 4. Äldre personer, Borgå 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020* 2025* 2030* 2035* 2040* 65-74 år 75-85 år över 85 år 6

M 2.4 Stadens bokslut 2017 Resultatet för räkenskapsperioden 2017 visar ett överskott på 4,8 miljoner euro. Det positiva resultatet räckte ändå inte till att finansiera investeringar och staden skuldsatte sig 27 miljoner euro under ett år. Strukturen av räkenskapsperiodens utgifter, inkomster och finansiella poster förändrades märkbart under räkenskapsperioden. De största ändringarna föranleddes av konkurrenskraftsavtalet och överföringen av utkomststödet till FPA. Genom konkurrenskraftsavtalet minskade man löneutgifter och lönebikostnader. Å andra sidan minskade konkurrenskraftsavtalet skatteinkomster och staten gjorde nedskärningar i statsandelar. Helhetseffekten på stadens ekonomi var negativ. Stadens och affärsverkens externa inkomster var 74 miljoner euro. Inkomsterna förblev på fjolårets nivå. Staden bolagiserade två hyreshus. Bolagiseringarna gav en kalkylmässig intäkt på dryga 5 miljoner euro. Stadens externa utgifter var 317 miljoner euro. De externa utgifterna minskade med 4 miljoner euro huvudsakligen till följd av lönenedskärningar som gjordes enligt konkurrenskraftsavtalet. Verksamhetsbidraget var 243 miljoner euro, vilket var nästan 4 miljoner mer än ifjol. Jämfört med det föregående året minskade skatteinkomsterna märkbart, totalt med 7,5 miljoner euro. Kommunalskatteinkomsterna minskade med 6,5 miljoner euro och samfundsskatteinkomsterna med en miljon. Också statsandelarna minskade med 2,3 miljoner euro. Årsbidraget var affärsverken medräknade 28,6 miljoner euro, vilket är 7,5 miljoner mindre än ifjol. Årsbidraget per invånare var 571 euro och ifjol 720 euro. Stadens lånebelopp steg med 27 miljoner euro Beloppet på långfristiga lån var i slutet av året 145 miljoner euro, vilket är 2882 euro/invånare. Den genomsnittliga skuldsättningen i kommunerna är 2933 euro per invånare. Stadens kassamedel var 28 miljoner euro och likviditeten i kassadagar 26 dagar. Tabell 1. Boksluten 2012-2016, affärsverken ingår i siffrorna Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2013 2014 2015 2016 2017 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsbidrag -232 635-244 602-246 370-246 664-243 260 Skatteinkomster 209 769 210 347 221 842 228 726 221 181 Statsandelar 52 016 49 449 46 652 52 315 48 980 Finansieringsposter, netto 211 669 1 206 1 705 1 733 Årsbidrag 29 361 15 863 23 330 36 082 28 634 Avskrivningar och bokslutsposte -31 034-22 671-23 512-32 163-23 824 Räkenskapsperiodens över-/und -1 674-6 807-182 3 919 4 810 Nettoinvesteringar 15 463 19 180 20 223 44 641 53 598 Intern finansiering av investerin 13 897-3 317 3 107-8 559-24 964 Överskott från tidigare räkenska 52 576 45 769 43 775 47 694 52 749 Figur 5. Utveckling av årsbidraget och nettoinvesteringar 60 50 40 30 20 10 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018* 2019* 2020* 2021* Årsbidrag Nettoinvesteringar Soliditeten i balansen, dvs. andelen eget kapital av hela kapitalet minskade till 42 procent. Den eftersträvade soliditeten är minst 50 procent. Den relativa skuldsättningen, dvs. andelen främmande kapital av hela årets interna finansiering steg till 56 procent. Den relativa skuldsättningen bör ligga under 50 procent. Resultatet för räkenskapsperioden visar ett överskott på 4,8 miljoner euro. Överskottet överförs i balansräkningen till överskott från föregående räkenskapsperioder. Överskottet i balansräkningen ökade till 52,7 miljoner euro. 7

2.5 Motiveringar till budgeten och ekonomiplanen Kommunallagens centrala bestämmelser om budgeten och ekonomiplanen Fullmäktige ska före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planperiod). Budgetåret är det första året i ekonomiplanen. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att kommunstrategin genomförs och förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas Budgetens och ekonomiplanens innehåll Verksamheten och ekonomin planeras och följs upp ur driftsekonomins, investeringarnas, resultaträkningens och finansieringens synvinkel. Budgeten och ekonomiplanen består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. I driftsekonomidelen ställs servicemålen upp och de utgifter och inkomster som krävs för att uppnå dem budgeteras. I investeringsdelen budgeteras anskaffning av produktionsmedel med lång verkan, som byggnader, fasta konstruktioner och inventarier samt finansieringsandelar. I resultaträkningsdelen visas tillräckligheten av inkomstfinansieringen för driftsutgifter och avskrivningar. I finansieringsdelen visas ett sammandrag av källor och användning av medel. Utgångspunkter för upprättandet av budgeten Anvisningarna för upprättande av budget och budgetramen utgör ramen för sektorernas beredning av budget. I budgetramen uppskattas nivån på skattefinansiering, kostnadsutvecklingen, ändringarna i verksamheten och investeringsbehoven. Driftsutgifter och investeringar anpassas till de finansieringsmöjligheter som står till förfogande. Sektorerna kan betona olika uppgifter enligt behov. Ramen är ändå en övre gräns inom vilken sektorns budgetförslag ska utarbetas. I budgetramen beaktas lönejusteringar som baserar sig på arbetsmarknadsavtal samt vissa förändringar i interna poster. Stadsstyrelsen godkände 28.5.2018 197 anvisningarna för upprättande av budget och ekonomiplan samt budgetramen för sektorerna. Sektorerna delar ramen till uppgiftsområden och vid behov vidare till resultatenheter och kostnadsställena. Avsikten med förfarandet är att säkerställa att sektorernas budgetförslag håller sig inom den bestämda ramen. Social- och hälsovårds- och landskapsreformens effekter Verkställandet social- och hälsovårds- och landskapsreformen har skjutits fram till början av år 2021. De lagar som anknyter till omläggningen har ännu inte antagits. Eftersom det ännu är osäkert, hur reformen kommer att framskrida, upprättas ekonomiplanen för år 2021 så att den eventuella kommande reformen inte beaktas i siffrorna. 8

M % 2.6 Skatteinkomster och statsandelar Budgetposten skatteinkomster upptar kommunal inkomstskatt, fastighetsskatt och andelar av inkomsterna från samfundsskatt. Också statsandelar inräknas i skattefinansieringen. Figur 6. Inkomstskattesatserna Kommunens beslutanderätt omfattar kommunalskatt och fastighetsskatt och skattesatserna för dem slås årligen fast samtidigt som budgeten behandlas. Kommunen får också besluta om storleken på hundskatten. Staden har beslutat avstå från att uppbära hundskatt från år 2001. 22 20 19,86 19,75 Kommunalskatt 18 Kommunalskatten bestäms på basis av fysiska personers eller ett dödsbos förvärvsinkomster. Stadsfullmäktige fastställer den kommunala inkomstskattesatsen för varje år. Skatteförvaltningen sörjer för uttag av skatten. 16 14 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Efektiivinen veroaste 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2017 2018 2019 Inkomstskattesatsen i kommunalbeskattningen år 2018 är 19,75 procent. Inkomstskattesatsen höjdes förra gången år 2015 med 0,5 procentenheter. Den genomsnittliga kommunala inkomstskattesatsen är 19,96 procent år 2018 och i Nyland cirka en procentenhet lägre, dvs. 18,65 procent. På grund av olika avdrag är kommunens inkomstskattesats (nominell skattegrad) högre än den effektiva skattegraden, dvs. andelen skatter som i verkligheten har betalats av den skattepliktiga inkomsten. Den effektiva skattegraden i Borgå är i år 14,71 procent. Skillnaden mellan inkomstskattesatsen och den effektiva skattegraden är 5 procentenheter. I kommunalbeskattning beror avdragens andel av de totala inkomsterna på skattebetalarens inkomstnivå. Avdragens andel är större på lägre inkomstnivåer, där också den effektiva skattegraden är lägre. Stadens effektiva skattegrad har under de senaste tio åren varit 14,6 15,2 procent trots att den nominella skattesatsen har höjts eftersom skatteavdrag i kommunalbeskattningen har höjts snabbare än inkomstnivån har stigit. År 2018 är den effektiva skattegraden i hela landet 14,45 procent. I fjol var intäkterna från kommunalskatt 191 miljoner euro. Också i år torde skatteintäkterna stanna vid 191 miljoner euro. På grund av konkurrenskraftsavtalet har intäkterna från kommunalskatt inte ökat. Den skattesumma som redovisas år 2018 påverkas också av de skatteåterbäringar som betalas före årets slut. Dessa är cirka 3 miljoner euro större än förra året. Borgå Hela landet Figur 7. Redovisad kommunalskatt och uppskattade intäkter, milj. euro 210 197 198 188 191 191 180 179 180 167 167 150 120 90 60 30 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018* 2019* 9

% % Fastighetsskatt Fastighetsskatten är en skatt som bygger på ägande av en fastighet och som betalas årligen. Fastighetsskatten omfattar alla fastigheter med undantag för skogar, jordbruksmark och vissa allmänna områden. Fastighetsskatten tillfaller den kommun där fastigheten är belägen. Skatten beräknas på fastighetens beskattningsvärde enligt de skattesatser som stadsfullmäktige fastställer. Skatteförvaltningen sörjer för uttag av skatten. I fastighetsskattelagen bestäms övre och nedre gränser för skattesatserna. Kommunerna kan välja skattesatserna inom ramen av den variationsbredd som lagen bestämmer. Den allmänna fastighetsskatten gäller bostads- och affärstomter samt affärsbyggnader. Fastighetsskatten för bostadsbyggnaderna gäller byggnader som används för boende. För fritidsbostäder finns det en separat fastighetsskatt. Den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för en fritidsbyggnad ät 0,93 2,00 procent. Variationsbredden för fastighetsskattesatsen för stadigvarande bostadsbyggnader är 0,41-1,00 procent. Fastighetsskatten för annat än ett bostadshus, dvs. en fritidshusbyggnad kan vara högst en procentenhet högre än fastighetsskattesatsen för ett bostadshus för permanent boende. För en byggnad och dess markgrund som ägs av ett allmännyttigt samfund kan den lägsta fastighetsskattesatsen vara 0,00. Staden har inte påfört fastighetsskatt för allmännyttiga sammanslutningar. Maximibeloppet på fastighetsskattesatsen för en kraftverksbyggnad och kraftverkskonstruktion är 3,1 procent. Maximibeloppet på fastighetsskattesatsen för en obyggd byggplats är 6,0 procent. På grund av den snabba ökningen av de nedre och övre gränserna för fastighetsskattesatserna ligger stadens nuvarande skattesatser under variationsbreddens genomsnitt. Figur 8. Allmän fastighetsskatt, skattesatserna 1,8 1,6 1,4 1,30 1,2 1,06 1,0 0,8 0,6 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 Borgå Hela landet Figur 9. Bostadshus för permanent boende, fastighetsskattesatserna 0,8 0,7 0,6 0,50 0,5 0,49 0,4 0,3 0,2 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 Borgå Hela landet 10

M Andelen av samfundsskattens avkastning Samfundsskatten är den inkomstskatt som aktiebolag och andra sammanslutningar betalar. En sammanslutnings beskattningsbara inkomst beräknas som en skillnad mellan de skattepliktiga inkomsterna och de avdragsgilla utgifterna. Skatteförvaltningen sörjer för uttag av skatten. Samfundsskattesatsen är 20 procent. Samfundsskattesatsen har sjunkit med 6 procentenheter från år 2011. Besluten om samfundsskattesatsen hör till staten. Samfundsskatt betalar aktiebolag, andelslag och affärsverk under vissa förutsättningar, offentliga samfund, föreningar, inrättningar, stiftelser och bostadsaktiebolag. Affärsverkens, de offentliga samfundens, allmännyttiga föreningarnas och inrättningarnas skyldighet att betala samfundsskatt gäller endast deras inkomster från näringsverksamhet. Bostadsaktiebolag har vanligen ingen beskattningsbar inkomst. Samfundsskatten tillfaller staten, kommunerna och församlingarna. Gruppernas andelar av samfundsskattens intäkter har ändrats årligen. Utdelningen till respektive kommun inom kommungruppen baserar sig på medelvärdet av de två senast fastställda beskattningarna. Stadens utdelning av samfundsskatteintäkten inom kommungruppen har varierat kraftigt. I år steg stadens utdelning från 0,68 procent till 1,18 procent. I bästa fall har utdelningen varit 1,8 procent och typiskt över en procentenhet. Figur 10. Utdelning av samfundsskatt och uppskattade intäkter, milj. euro 21 18 15 12 9 6 3 0 17 14 17 Figur 11. Skatteslagens andel av totala skatteinkomster 2018 16 18 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018* 2019* Statsandelar 17 % 15 14 19 20 Fastighetsskatt 6 % Kommunalskatt 70 % Samfundsskatt 7 % 11

Euroa M Statsandelarna inom driftsekonomin Statsandelarna är en allmänt täckande inkomstpost som inte är öronmärkt för ordnande av en viss tjänst. Kommunen får besluta själv om det ändamålsenligaste bruket av den allmänna statsandelen. Den allmänna statsandelen består av statsandelen för basservice och finansiering enligt lagen om finansiering av undervisningsverksamhet. Statens projektbidrag inräknas inte i den allmänna statsandelen, eftersom de är avsedda för bestämda serviceformer och redovisas i budgeten under respektive uppgiftsområde. Statsandelen för den kommunala basservicen täcker största delen av statsandelssystemet. Statsandelen för basservicen är kalkylmässig och bygger på kommuninvånarnas behov av tjänster och förhållandefaktorer. På grund av att systemet är kalkylmässigt påverkas statsandelen som beviljats kommunen inte av hur kommunen ordnar sin tjänsteverksamhet och hur mycket pengar kommunen använder till den. Statsandelen för den kommunala basservicen betalas för ordnande av social- och hälsovården, småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, grundläggande undervisningen samt bibliotek, det allmänna kulturväsendet och den grundläggande konstundervisningen. Statsandelen bygger på priser per enhet enligt åldersgrupper, åtta förhållandefaktorer och tre tilläggsdelar. Från den kalkylmässiga statsandelen dras av kommunens självfinansieringsandel. De extra nedskärningarna av statsandelarna har genomförts genom att kommunens självfinansieringsandel har höjts. Statens åtgärder åtstramar kommunekonomin också nästa år. De största åtgärderna som minskar statsandelen är konkurrenskraftsavdraget, indexfrysningar och en justering av kostnadsfördelningen. Åtgärder som höjer statsandelen är bl.a. ändringar i skattegrunder. Fr.o.m. år 2017 dras från statsandelen av bl.a. det grundläggande utkomststödet som FPA betalar och dess förvaltningskostnader. Enligt en preliminär beräkning kommer stadens statsandel att vara 52 miljoner euro efter skatteinkomstutjämningen. I statsandelssystemet jämnas kommunernas skatteinkomster, dvs. skatteinkomster överförs inom kommungruppen från en kommun till en annan. Borgå är en betalare av skatteinkomstutjämningen. Avdraget som baseras på skatteinkomstutjämningen är enligt en preliminär beräkning 6 miljoner euro. Figur 12. Statsandelarna i Borgå, milj. euro 70 60 50 51 52 52 49 50 47 49 50 52 40 30 20 10 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018* 2019* Figur 13. Statsandelarna per invånare 1800 1600 1570 1562 1488 1 520 1505 1 499 1549 1418 1400 1200 1015 1032 1052 1043 995 1024 978 986 1000 934 800 600 400 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017* 2018* Borgå Alla kommuner Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet beviljas utbildningsanordnarna direkt i form av finansiering enligt pris per enhet. Också från statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet dras av kommunens självfinansieringsandel. Efter avdraget är stadens beräknade statsandel av undervisnings- och kulturministeriets finansiering negativ, cirka -2 miljoner euro. 12

Euroa 2.7 Stadens finansieringsbehov och inlåning Stadens årliga lånefinansieringsbehov och amorteringsreserv består av skillnaden mellan årsbidraget och nettoinvesteringarna. I en ekonomi som är i balans kan man med årsbidraget finansiera nettoinvesteringarna. På lång sikt ska även låneamorteringarna finansieras med årsbidraget. Stadens långsiktiga mål har varit att sätta stopp för ökad skuldsättning och få skulden att minska. Staden har lyckats minska skulden från toppårets 152 miljoner euro till 118 miljoner euro. Nu har investeringsbehoven emellertid blivit så stora att staden måste ta mera lån. I bokslutet för år 2018 var den uppskattade skulden 163 miljoner euro, och enligt budgeten för år 2019 är skulden 182,5 miljoner euro. Enligt den nya stadsstrategin är stadens lokaler i gott skick och i effektivt bruk. Vi balanserar stadens ekonomi under 2020-talets första hälft. Stadens skuldbörda upphör att öka och nya investeringar finansieras i regel med internt tillförda medel. I år stiger skulden till cirka 3200 euro per invånare, vilket torde vara klart över kommunernas medelvärde. Stadskoncernens lånestock i bokslutet för år 2017 var 6 633 euro per invånare. Räntenivån har i flera års tid varit exceptionellt låg. Vid slutet av året var medelräntan på stadens lån 0,4 procent. För de kortfristiga lånen har räntenivån legat tydligt på minus. Den ekonomiska återhämtningen har ännu inte påverkat räntorna. Under de kommande åren kommer stadens lånemängd att öka betydligt. Staden kan bromsa upp lånemängdens ökning genom att sprida ut de många investeringarna över en längre tidsperiod och att i tid förstärka inkomstunderlaget med skattehöjningar. I andra kommuner har den genomsnittliga lånemängden börjat minska. Den planerade social- och hälsovårdsreformen samt landskapsreformen kommer att medföra en betydande osäkerhetsfaktor för stadens finansieringsunderlag. Tabell 2. Inlåning, amorteringar och lånestock Budget Prognos Budget Plan Plan 2017 2018* 2019* 2020* 2021* 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Låneupptagning 50 000 40 000 42 500 41 000 56 000 varav Borgå vatten 1 000 10 000 14 500 Amorteringar -22 864-22 000-23 000-23 500-25 500 Låneupptagning, netto 27 136 18 000 19 500 17 500 30 500 Låneräntor -1 054-1 200-1 500-2 000-2 500 Lånestock 31.12 145 000 163 000 182 500 200 000 230 500 Lån, euro/invånare 2 891 3 234 3 600 3 922 4 493 Antal invånare 50 159 50 400 50 700 51 000 51 300 Satsningarna på skol- och daghemsinvesteringar under en period av cirka 3-4 år är över 120 miljoner euro. Utöver dessa omfattar investeringsplanen ett stort antal husbyggnadsprojekt. Investeringar görs inte bara i husbyggnad utan också i byggande av gator, idrottsväsendet och lösegendom. Utanför investeringsplanen finns ett antal privata investeringsprojekt, bl.a. servicehus för äldre, där staden fungerar som tjänsteproducent eller tjänsteanordnare. Det stadsägda bolaget Kokonhalli Oy:s planerade renoveringsprojekt torde kunna genomföras endast med stadens huvudsakliga finansieringsansvar. Figur 14. Lån per invånare i Borgå och i andra kommuner 5000 4500 4000 3600 3500 3234 3000 2500 2000 3922 4493 1500 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018* 2019* 2020* 2021* Borgå Alla kommuner 13

2.8 Resultaträkning och finansieringsanalys I resultaträkningen görs en sammanställning av inkomsterna och utgifterna i sektorernas driftsekonomi. Inkomsterna och utgifterna visas per kontogrupp. Verksamhetsbidraget utgörs av skillnaden mellan sektorernas inkomster och utgifter. Budgeten upprättas enligt bruttoprincipen, så att inkomsterna och utgifterna budgeteras skilt för sig. I budgeten ingår en allokering av de centraliserat producerade tjänsternas kostnader till deras användare. De centraliserade tjänsterna allokeras till resultatenheterna enligt upphovsprincipen. Av de centraliserade tjänsterna bildas stadens interna inkomster och utgifter, sammanlagt 38 miljoner euro. Därtill finns interna köp från stadens affärsverk, 18 miljoner euro. Affärsverkens budgetar ingår inte i stadens ekonomiska siffror, utan de presenteras separat från budgeten, i noterna. Budgetutgifterna kan bara till en liten del finansieras med inkomster från verksamheten. Största delen av verksamheten finansieras med skattefinansiering, vari inräknas kommunalskatt, fastighetsskatt, samfundsskatt och statsandelar. I resultaträkningen visas också övriga finansieringsintäkter och -kostnader. Då man till verksamhetsbidraget adderar skattefinansiering och övriga finansiella poster, får man resultaträkningens årsbidrag. Årsbidraget borde täcka avskrivningarna på anläggningstillgångar för att verksamhetens bokföringsmässiga resultat ska vara positivt. I budgeten för år 2019 är årsbidraget nära stadens långsiktiga mål men inte tillräckligt stort för att helt täcka avskrivningarna. Verksamhetens resultat är en aning negativt, vilket också betyder att balansräkningen visar ett minskat överskott. Visserligen borde årsbidraget också täcka investeringarna under budgetåret för att stadens finansieringsläge inte ska försvagas och staden skuldsättas. Årsbidraget räcker dock inte till att täcka investeringarna. Finansieringsunderskottet mellan årsbidraget och nettoinvesteringarna är 19 miljoner euro, vilket kommer att täckas med lån. Kommunallagen är numera strängare vad gäller de egna kapitalposterna i balansräkningen. Finns det ett underskott i kommunens balansräkning, ska underskottet täckas inom en period av högst fyra år. Kommunen beslutar i sin ekonomiplan om de specifika åtgärder med vilka underskottet kan täckas. Tills vidare finns har staden ett överskott från tidigare år i sin balansräkning. Bokslutet för år 2017 visar ett överskott på 1052 euro per invånare. Genomsnittet för alla kommuner i fjol var 2072 euro per invånare. I finansieringsanalysen görs en sammanställning av resultaträkningens årsbidrag, investeringsutgifter och -inkomster. I finansieringsanalysen visas också förändringar i stadens ut- och inlåning samt andra förändringar i likviditeten. Finansieringsanalysen visar, hur staden täcker sitt finansieringsbehov. 3. Budgetens bindande verkan Stadsfullmäktige godkänner i budgeten stadens verksamhetsmässiga och ekonomiska mål. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Budgeten skall följas i kommunens verksamhet och ekonomi. Anslag och beräknade inkomster samt målen för verksamhet och ekonomi kan anges som bindande. Begreppet bindande betyder bl.a. att man inte får överskrida anslaget eller nettoanslaget, inte underskrida målet för avkastning och inte låta bli att uppfylla det bindande målet utan stadsfullmäktiges godkännande. Bindande nivå gentemot stadsfullmäktige Driftsekonomidelens bindande nivå gentemot stadsfullmäktige är sektorns nettoanslag, avkastningsmål samt de bindande målen för verksamhet och ekonomi. Investeringsdelens bindande nivå gentemot stadsfullmäktige är sektorns nettoinvesteringsanslag och projektvis ett investeringsanslag på över en miljon euro. Investeringsdelens bindande nivå gentemot stadsfullmäktige är de långfristiga lånens ökning och utlåningens ökning. Affärsverkens bindande nivå gentemot stadsfullmäktige är verksamhetens resultat, avkastningsmålet och de bindande målen för verksamhet och ekonomi. Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen beslutar projektvis om projektplaner, skissritningar och byggstart för investeringsprojekt värda över en miljon euro, inom ramen för de anslag som stadsfullmäktige har godkänt. Nämnder En nämnd beslutar om de underlydande uppgiftsområdenas verksamhetsplaner inom driftsekonomin och projektplaner för investeringar samt om ändringar i dessa inom ramen för de bindande anslag som stadsfullmäktige har beviljat. För att ett investeringsprojekt ska kunna upptas i projektplanen, ska ett anslag specifikt ha anvisats för projektet i budgeten. 14

4. Personalplan Enligt stadens nya strategi är Borgå stad en attraktiv arbetsgivare. Enligt stadens personalplan för år 2019 ökar antalet befattningar med sammanlagt 9,5. Antalet tjänster minskar med 22,5, medan antalet arbetsavtalsförhållanden ökar med 32. Ökningen beror i huvudsak på ett ökat servicebehov inom social- och hälsovårdssektorn och på satsningar på digitalisering och moderna datasystem i enlighet med strategin. Inom koncernförvaltningen ökar befattningarna med fem. Koncernförvaltningen anställer en utvecklingsdirektör för digitala tjänster och uppgiften som dataadministrationschef flytttas till IT-tjänsterna i centralen för förvaltningstjänster. Lokalitetsledningen drar in en befattning som arbetsplatsövervakare och anställer en byggnadschef. Befattningen som koordinerare av arbetsförmåga vid personalledningen samt befattningen som kommunikationsplanerare vid förvaltningsledningen omvandlas till ordinarie. Beredskap för digitalisering skapas också genom att vid IT-tjänsterna i centralen för förvaltningstjänster inrätta en ny befattning som IT-specialsakkunnig. Därtill har två befattningar som IT-sakkunnig överförts från Point College till centralen för förvaltningstjänster. Inom stadsutveckling har större enhetlighet i fråga om uppdragsbeteckningar och anställningsförhållanden skapats genom att dra in tjänster och ersätta dem med uppgifter i arbetsavtalsförhållande. Samtidigt har beteckningarna preciserats. Inom tillstånds- och tillsynsärenden förblir befattningarna oförändrade. Inom avfallshantering beaktas överföringen av två tjänster till Raseborgs kommun under året. Social- och hälsovårdssektorns organisation har preciserats. Antalet tjänster ändras inte och antalet uppgifter i arbetsavtalsförhållande ökar med två. I social- och hälsovårdssektorns ledning inrättas en ny tjänst som vårdarbetsdirektör för att stärka och stödja ledarskapet och chefsarbetet. Behovet av psykiatrisk kompetens är akut eftersom den lågtröskelmottagning staden inrättat för barn och unga inte erbjuder service på svenska i den mån som behövs. Under år 2019 omvandlas en skolgångshandledarbefattning inom de svenska utbildningstjänsterna till en befattning som psykiatrisk sjukskötare. Det behövliga anslaget på 12 000 euro från 1.8.2019 anvisas i budgeten. Inom barn- och familjetjänster, där servicebehovet ökar, inrättas nya befattningar för en psykolog och en ergoterapeut vid medicinska rehabiliteringstjänster för barn samt en handledare i Borgå skyddshem. För skyddshemmets del är ökningen kostnadsneutral, eftersom verksamheten finansieras av Institutet för hälsa och välfärd (THL). En ny befattning som socialhandledare inrättas vid Östra Nylands socialjour. Också samarbetskommunerna för denna service deltar i kostnaderna. Visstidsanställningen för en servicechef inom servicehandledning och socialarbete för barnfamiljer förlängs. För servicehandledning inrättas därtill en ny socialarbetartjänst. Servicechefstjänsterna inom tjänster för vuxna flyttas till resultatenheterna vuxensocialarbete och förebyggande tjänster. Hälsostationerna får en ny sjukskötarbefattning och mun- och tandvården en tandskötarbefattning. Inom äldreomsorg och handikappservice görs satsningar på servicehandledning och tjänster i hemmet. De ergo- och fysioterapeutbefattningar som inrättades på grund av verksamhetsreformen år 2017 och som fortfarande är obesatta, ombildas till två servicekoordinatorstjänster. Denna förändring är så gott som kostnadsneutral. Johannisbergs åldringshem med personal överförs till Svalåkerns servicehem. Tjänsterna inom geriatriska läkartjänster dras in eftersom servicen ordnas med köpta tjänster. Situationen bedöms per avtalsperiod. Uppgiften som visstidsanställd byråsekreterare vid bildningssektorns ledning ombildas till en uppgift som ledningsassistent. Inom det finskspråkiga utbildningsväsendet inrättas en ordinarie timlärartjänst vid Linnankosken lukio. Antalet tjänster och uppgifter inom småbarnspedagogiken ändras inte, även om förändringar sker inom uppgiftsområdet. Huvuddelen av personalen i Näse daghem flyttar till daghemmet Helmi, och verksamheten i Månskensstigens daghem och Villa Villekulla daghem separeras. Som beredskap för den förändring som följer av lagen om småbarnspedagogik inrättas 4,5 barnträdgårdsbefattningar samtidigt som lika många närvårdareller barnskötarbefattningar dras in. Inom kultur- och fritidstjänster har en serviceförman och två informatiker anställts för bibliotekets regionala utvecklingsuppdrag. Utvecklingsuppdraget finansieras med projektmedel från UKM. Musikinstitutets kulturproducenttjänst och KomBis 15 timlärartjänster ombildas till arbetsavtalsförhållanden. En andra befattning som anställd i Navigatorn inrättas till utgången av år 2021. Till övriga delar fortsätter organiseringen av kultur- och fritidstjänsterna och personalutredningen år 2019. Antalet anställda inom bildningssektorn ökar med sammanlagt 1,5 befattningar. Borgås grannkommuner har under hösten 2018 fattat beslut att höja barnträdgårdslärarnas löner. För att Borgå också i fortsättningen skall kunna garantera en tillräcklig och behörig personal inom förskoleundervisningen bör arbetsgivarens representanter sträva efter att i första hand använda justeringspotten för att höja barn- och specialbarnträdgårdslärarnas löner. Vid behov bör beredskap finnas att separat avgöra frågan under år 2019. Antalet anställda vid Affärsverket Borgå vatten förblir oförändrat. Personalen vid Affärsverket Borgå lokalservice ökar med två, då ledarskapet och chefsarbetet moderniseras för att motsvara det moderna produktionssättet. De sammanlagt sex vakanta befattningarna vid Affärsverket Kungsvägens arbetshälsa har strykts från personalplanen. 15

Enligt Kommunernas pensionsförsäkring går 80 av Borgå stads anställda i pension och 16 i invalidpension under år 2019. Stadens rekryteringsplan uppdateras år 2019. De pensionerade ersätts i mån av möjlighet med personer med den kompetens för framtiden som identifierats i rekryteringsplanen. Stadens lönesystem har utvecklats i enlighet med arbets- och tjänstekollektivavtalen så att lönen baserar sig på en bedömning av uppgiftens kravnivå (TVA). Den kommunala löneuppgörelsen höjer lönekostnaderna år 2019 med cirka 3,5 %. Enligt Borgå stads förvaltningsstadga inrättar stadsfullmäktige de nya tjänster som finns i personalplanen samtidigt som budgeten och personalplanen godkänns. Stadsstyrelsen beslutar om indragning av tjänster. I samband med godkännandet av personalplanen inrättar stadsfullmäktige Stadsstyrelsen beslutar dra in - vid stadsmätning en deltidstjänst som lantmäteriingenjör - vid stadsplanering en tjänst för stadsplanearkitekt, två tjänster som planläggare, en tjänst som planerare och en tjänst som planläggningstekniker - vid krävande mentalvårds- och missbrukstjänster en tjänst som socialhandledare (Liiku-projektet) - vid geriatriska läkartjänster en tjänst som överläkare i geriatri och fyra tjänster som hälsocentralsläkare - vid mun- och tandvården en tjänst som hälsocentralstandläkare - vid Musikinstitutet en tjänst som kulturinstruktör - vid KomBi 15 timlärartjänster - vid Räddningsverket i Östra Nyland två tjänster som överbrandman. - en tjänst som vårdarbetsdirektör vid social- och hälsovårdssektorns ledning - en tjänst som familjehandledare vid familjearbetet i stället för en familjehandledare i arbetsavtalsförhållande - två tjänster som servicekoordinator vid servicehandledningens förvaltning - en tjänst som socialarbetare vid servicehandledning för barnfamiljer - en tjänst som specialtandläkare inom tandreglering vid mun- och tandvården - en visstidstjänst som servicechef vid servicehandledning för barnfamiljer - en tjänst som timlärare vid Linnankosken lukio - två tjänster som brandman i stället för två tjänster som överbrandman vid räddningsverket i Östra Nyland. 16

Personalplan Stadigvarande personal och visstidsanställningar över 6 månader >>> Detaljerad personalplan SEKTORERNA 2017 2018 2019 2020 2021 AFFÄRSVERKEN 2017 2018 2019 2020 2021 KONCERNFÖRVALTNINGEN BORGÅ VATTEN Tjänster 58,0 57,0 51,5 51,5 51,5 Tjänster 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Befattningar 190,5 195,0 205,5 205,0 205,0 Befattningar 42,0 41,0 41,0 41,0 41,0 Totalt 248,5 252,0 257,0 256,5 256,5 Totalt 45,0 44,0 44,0 44,0 44,0 Koncernledningen AFFÄRSVERKET BORGÅ LOKALSERVICE Tjänster 11,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Tjänster 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Befattningar 82,5 88,0 92,5 92,0 92,0 Befattningar 253,5 242,5 244,5 236,5 235,5 Totalt 93,5 98,0 102,5 102,0 102,0 Totalt 256,5 245,5 247,5 239,5 238,5 Stadsutvecklingen KUNGSVÄGENS ARBETSHÄLSA Tjänster 47,0 47,0 41,5 41,5 41,5 Tjänster 10,0 10,0 6,0 6,0 6,0 Befattningar 108,0 107,0 113,0 113,0 113,0 Befattningar 19,0 18,0 16,0 16,0 16,0 Totalt 155,0 154,0 154,5 154,5 154,5 Totalt 29,0 28,0 22,0 22,0 22,0 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Tjänster 186,5 188,0 188,0 186,0 186,0 Befattningar 646,0 655,0 657,0 659,0 659,0 Totalt 832,5 843,0 845,0 845,0 845,0 BILDNINGSEKTORN Tjänster 633,5 636,5 621,5 622,5 623,5 Befattningar 761,5 769,5 785,0 786,0 787,0 Totalt 1 395,0 1 406,0 1 406,5 1 408,5 1 410,5 RÄDDNINGSVERKET Tjänster 89,0 89,0 89,0 89,0 89,0 Befattningar 65,0 66,0 68,0 68,0 68,0 Totalt 154,0 155,0 157,0 157,0 157,0 TOTALT Tjänster 967,0 970,5 950,0 949,0 950,0 Befattningar 1 663,0 1 685,5 1 715,5 1 718,0 1 719,0 Totalt 2 630,0 2 656,0 2 665,5 2 667,0 2 669,0 17

5. Motiveringar per sektor 5.1 Koncernförvaltning >>> Anslagstabeller >>> Personal >>> Nyckeltal BS 2017 BU 2018 BU 2019 EP 2020 EP 2021 Verksamhetsintäkter 60 261 870 54 763 700 53 950 500 52 686 500 52 686 500 Verksamhetskostnader -58 637 069-61 874 800-65 491 716-65 676 749-65 761 749 Verksamhetsbidrag 1 624 802-7 111 100-11 541 216-12 990 249-13 075 249 Val Stadsfullmäktige År 2019 ordnas riksdagsval och Europaparlamentsval samt möjligtvis landskapsval. Revision Revisionsnämnden svarar för revisionen av förvaltningen och ekonomin samt för utvärderingen av verksamhetens resultat och ändamålsenlighet. Revisionsnämnden överlämnar varje år en utvärderingsberättelse till fullmäktige. Revisionsnämnden har rätt att rapportera till fullmäktige redan under räkenskapsperioden. Enligt kommunallagen beslutar fullmäktige om bl.a. utarbetandet och uppdateringen av strategin, förvaltningsstadgan, budgeten och ekonomiplanen, principerna för ägarstyrningen samt koncerndirektiv, de mål för verksamheten och ekonomin som sätts upp för affärs-verk, grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen, godkännande av bokslutet och ansvarsfrihet. Revisorn svarar för revisionen av förvaltningen, bokföringen och bokslutet för räkenskapsperioden. Revisionsnämnden bereder de ärenden som gäller den lagstadgade granskningen av förvaltningen och ekonomin (revision) och som fullmäktige ska fatta beslut om samt bedömer om de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts. Den operativa organisationen och revisorn tar på revisionsnämnden begäran fram separata och individualiserade utredningar av objekt som revisionsnämnden svarar för. Till revisionsnämndens budget tilläggs 10 000 euro för anlitade av eventuella extra utomstående sakkunnigtjänster av revisionssamfundet. Utredningar som skaffas koordineras med den operativa organisationen. 18

Koncernledning Stadens ledning Under budgetåret främjar stadens ledning genomförandet av stadens strategi, som fullmäktige godkänt 2018. Fullmäktige beslutar också om indikatorer som preciserar strategin. Stadens ledning fungerar som processägare och främjar ledning genom information i hela stadskoncernen. Strukturreformen av andra stadiets utbildning främjas med beaktande av de riksomfattande riktlinjerna. Under budgetåret bereds genomförandet av centrala riksomfattande projekt såsom den eventuella social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen. Om reformerna och deras inverkan på stadens organisation förutsätter tilläggsresurser, fattas beslut om anslagsreserveringar separat. I samband med förankringen av strategin, genomförandeprogram som stöder den och separata ändringsprojekt, bereds och schemaläggs eventuella nödvändiga ändringar vad gäller den operativa och politiska organisationen så att fullmäktige kan fatta beslut om dessa. De reviderade principerna för koncernstyrningen som beretts under 2018 tas upp för beslut. I budgeten för år 2019 reserveras det ett anslag på 250 000 euro för en eventuell teckning av Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab:s aktier. Stadsstyrelsen beslutar om aktieteckning som separat ärende. Förvaltningsledning Utvecklingen och ibruktagandet av det nya intranätet som baserar sig på Office 365 framskrider enligt planerna, och den nya tjänsten publiceras under våren. Helheten omfattar det kommunikativa intranätet, gruppwebbplatser samt interna sociala medier. I och med förnyelsen av intranätet tar man i bruk också andra applikationer från O365-miljön, vilka utvecklar arbetsplatskommunikationen och stöder användningen av det nya intranätet. Stadens anställda erbjuds stöd och utbildning för ibruktagandet. Förnyandet av tjänsten borga.fi inleds i slutet av året med ett förberedande projekt där man klarlägger bl.a. målen för förnyelsen, ett preliminärt servicekoncept, kostnadsberäkning och nödvändiga resurser och upphandlingsförfarandet samt gör upp handlingar för konkurrensutsättningen. Dataadministrationen ändras till en utvecklingsenhet för digitala tjänster. En utvecklingsdirektör har anställts för att leda den nya enheten. Utvecklingsenheten ansvarar för att genomföra digitaliseringsmålen i stadens strategi i praktiken samt för styrningen av stadens ICT-verksamhet. Användningen av kundhanteringssystemet (Dynamics 365) utvidgas genom att nya tjänster kopplas till systemet. Systemet möjliggör att kundrespons och servicebegäranden samt svar till kunden förmedlas via webbsidan till den rätta aktören och tillbaka till kunden. I arbetet deltar servicekontoret Kompassen, kommunikationen och utvecklingsenheten för digitala tjänster. Projektet har väckt intresse i flera andra kommuner. Informationsstyrningsplanen blir färdig. I informationsstyrningsplanen associeras dokumentinformationen med en uppgiftsklassificering enligt uppgifterna i organisationen. Klassificeringen förses med beskrivningar av behandlingsfaser, dokumentinformation och dokumenttyper samt metadata för dessa. Informationsstyrningsplanen krävs för att kunna ta i bruk det nya ärendehanteringssystemet. Förvaltningsledningen styr arbetet i vilket deltar hela organisationen med undantag av social- och hälsovårdssektorn och räddningsverket. Ett försök med medborgarbudget har startat. Den förortsutveckling som började i Gammelbacka har kommit i gång också i Vårberga. Trivseln i miljön har förbättrats, gemensamma evenemang har ordnats och invånarna har kunnat söka aktivitetspengar för verksamhet som ökar välbefinnandet och säkerheten i området. Försöket fortsätter som en del av förortsprojektet, som finansierats med arvsmedel. 19