1 Inledning Barn- och utbildningsplanen gäller för alla verksamheter från förskoleverksamhet fram till gymnasieskolan. Det övergripande målet är att ge varje barn/elev i Strömsunds kommun möjlighet att nå de nationella målen, oavsett var man bor eller vilken härkomst man har. Med barn/elev menas både flickor och pojkar. Barnets/elevens bakgrund, behov och förutsättningar skall vara utgångspunkten för hur innehållet formas. Barn- och utbildningsplanen skall uppfattas som ett verktyg för att föra en dialog om verksamhetens utveckling som fortlöpande skall utvärderas och återrapporteras till BKU (barn-, kultur- och utbildningsnämnden). Alla som berörs av planen samarbetar för en god arbetsmiljö inom verksamhetsområden såväl utomhus som inomhus. Barn- och utbildningsplanens roll och skolans styrning Skolans arbete styrs av beslut som fattas på olika nivåer som internationellt, nationellt, kommunalt och lokal nivå. Internationell nivå Skolans arbete styrs av FN:s barnkonvention. Nationell nivå Riksdag och regering beslutar om styr- och måldokument, som skall garantera en likvärdig utbildning oavsett var i landet man bor. Kommunal nivå Barn- och utbildningsplanen uttrycker den politiska viljan och anger områden som skall utvecklas inom barn- kultur och utbildningsnämndens ansvarsområde. De utvecklingsområden som lyfts i barn- och utbildningsplanen skall tillsammans med nationella styrdokument utgöra underlag för den lokala arbetsplanen. Utifrån gällande mål och resultatstyrning skall barn- och utbildningsplanen successivt följas upp och utvärderas enligt nämndens utvärderingsplan. Utvärderingsresultaten bildar underlag för åtgärder, nya mål och för budgetarbetet. 1
Lokal nivå En lokal arbetsplan skall utarbetas i nära samarbete med övrig personal, elever och föräldrar. Med utgångspunkt från de nationella styrdokumenten och med de förutsättningar och redskap som kommunen ger är det rektor och pedagoger, som har det professionella ansvaret för måluppfyllelsen. Skolans verksamheter vilar på en demokratisk grund. Detta sker exempelvis genom lokala styrelser, klassråd, elevråd samt föräldraråd. Utbildningssystemet omfattas av sju läroplaner: Förskolan. Lpfö 98 (reviderad 2010) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lgr 11 Läroplan för grundsärskolan. Lgrsä 11 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lsam 11 Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lspec 11 Läroplan för gymnasieskolan. Gy 11 Gymnasiesärskolan Lpf 94. Ny läroplan för gymnasiesärskolan kommer 2013. De sju läroplanerna länkar i varandra och genomsyras av samma syn på kunskap, utveckling och lärande. 2 Kunskap och lärande Kärnverksamheten vid kommunens skolor är att förmedla kunskap och lärande. Alla elever ska erbjudas en utbildning av god och likvärdig kvalitet. Elever som lämnar årskurs nio ska ha uppnått lärandemålen och ha en stabil grund för fortsatt lärande. För att möjliggöra detta är det skolans uppgift att se till att varje elev känner trygghet och trivsel i skolan med lust till kunskap och lärande. I detta arbete är även skolans program mot kränkande behandling ett viktigt redskap. 2
Elevens utveckling All verksamhet skall utgå från varje barns/elevs behov och förutsättningar. Redan i förskolan skall medvetna insatser riktas till barnen för att utveckla och stärka deras sociala och kunskapsmässiga utveckling. För varje barn och elev finns en skriftlig individuell utvecklingsplan, som med föräldrarnas och elevens medgivande följer med och uppdateras under hela skoltiden. Utvecklingssamtal skall föras minst 1 gång/termin och dokumenteras i utvecklingsplanen och vid eventuella behov föreslås åtgärder för eleven som kontinuerligt följs upp. Genom föräldraenkät/elevenkät varje läsår. Lärandet Det pedagogiska arbetet skall planeras och organiseras så att alla elever lärt sig läsa senast under skolår två. Lek, rörelse, fantasi och skapande är viktigt för lärandet och skall ges stort utrymme i arbetsdagens utformning. Skolans diagnostiska och nationella prov används och utvärderas årligen. Förskolan använder välbeprövat arbetsmaterial för barns tidiga tal-, språk- och begreppsutveckling. Varje barn med behov av särskilt stöd erbjuds de insatser, som krävs för att på ett fullgott sätt kunna delta i skolverksamheten i syfte att uppnå målen. Vid behov om extra stöd skall detta efter professionell bedömning sättas in omgående. Inför varje stadieövergång görs en noggrann redovisning av varje elevs behov och kunskapsutveckling, däremellan vid de individuella utvecklingssamtalen, minst en gång per termin samt vid klasskonferenser. 3
Sker genom årlig redovisning till nämnden av mognadsnivå och språkutveckling i gruppen 6-åringar, samt av läs- och skrivförmågan i årskurs två. Godkända betyg Alla elever skall efter grundskolan ha uppnått kunskaper som minst motsvarar betyget godkänt/e i samtliga skolämnen. Detta sker genom att elevens kunskapsutveckling noggrant följs av varje undervisande lärare genom regelbundna såväl muntliga som skriftliga omdömen. Och vid eventuella behov föreslås åtgärder för eleven, som kontinuerligt följs upp. En förutsättning är att eleven deltar i skolarbetet på ett seriöst och engagerat sätt. Om en elev inte uppnår kunskapsmålen åtar sig skolan att erbjuda extra stöd. Ett extra skolår kan vara en annan möjlig väg. Entreprenörskap Eleverna ges möjlighet att utveckla ett entreprenörstänkande. Entreprenörskap i skolan går ut på att förmedla en livssyn som kännetecknas av människans förmåga att lära och utvecklas i samspel med andra. Detta innefattar människor som är kreativa, har självtillit, vågar försöka och misslyckas, tror på samverkan, kan lösa problem individuellt och tillsammans och med en väl utvecklad social kompetens. Skolan skall sträva efter att finna samverkansformer med företag och organisationer i samhället. Uppföljning från skolorna till nämnden om vad som genomförts avseende entreprenörskap i skolan. 4
Modern teknik och lärstilar Alla barn/elever skall ha tillgång till modern teknik i skolarbetet. Olika lärstilar och lärmiljöer uppmuntras. All personal ges rätt fortbildning för dagens moderna teknik. Vid utvärdering av personalens kompetensutveckling. 3 Livskunskap och elevhälsa Etik och värdegrundsfrågor prioriteras i samtliga skolor. Människans okränkbarhet, frihet, integritet och trygghet, alla människors lika värde och tron på människans förmåga är viktiga grunder för utveckling och lärande. Språket och förmågan att kommunicera är nycklar till social kompetens. Skolan är till för barnen och är deras arbetsplats därför har alla rättighet att trivas och känna sig trygga i skolan. Samtliga skolor arbetar för en hälsofrämjande verksamhet. Alla lär sig förstå sambandet mellan människan och naturen och de konsekvenser som varje individs handlande innebär för en hållbar utveckling och vår globala miljö. I lärandet ingår information som skall ge eleverna en beredskap att stå emot de droger de möter i samhället. 5
Värdegrund Alla skall känna sig lika mycket värda. Ingen får utsättas för kränkande behandling eller annat hot. Alla skall visa varandra ömsesidig respekt och arbeta för jämställdhet mellan såväl kön som individer och verka för att bryta det traditionella könsmönstret. Alla anställda på skolan bemöter och motarbetar all form av mobbing, kränkande språkbruk, främlingsfientlighet eller övriga former av särbehandling. Alla skolor har åtgärdsprogram mot mobbing och kränkande särbehandling utformat utifrån en gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling samt en krisplan. All form av mobbing anmäls/meddelas till föräldrar till såväl offer som mobbare. All personal anmäler till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. (enl. kap 14 1 SOL) Alla elever och lärare ges kunskap om och visar förståelse för personer med funktionsnedsättning. Jämställdhetsarbete bedrivs i alla skolor. Med stigande ålder och mognad skall elevernas medinflytande och medansvar öka. Alla skolor bedriver ett systematiskt och formaliserat värdegrundsarbete. Vårdnadshavare/förälder samarbetar med skola. Genom elev- och föräldraenkät varje år. Samt genom årlig uppföljning av skolornas likabehandlingsplaner. Miljön i skolan Alla skall känna trygghet och glädje att komma till våra verksamheter. Arbetet präglas av en helhetssyn på människan, där både kropp och själ mår bra. Både lokaler och utomhusmiljö skall vara utformad så att den lockar till kreativ och pedagogisk utveckling. 6
Alla arbetsplatser skall vara trygga. Vuxna förväntas vara förebilder, reagera och agera när något händer samt har en god överblick. Fungerande, aktiva elevvårdsteam finns/är kopplade till varje skola och har kontinuerliga och planlagda elevvårdskonferenser (EVK). Hälsoplan kopplad till den lokala arbetsplanen finns på varje skola. Elevhälsan medverkar till att eleverna utvecklar fysisk och psykisk hälsa i god miljö. Arbetssättet skall i huvudsak vara förebyggande. Eleven deltar på ett aktivt sätt i skolans alla moment. Genom kvalitetsredovisning/verksamhetsredovisning från elevhälsan/elevvårdsteam varje år. Kost och hälsa Alla elever skall ha kunskap om kostens betydelse och vikten av rörelse och motion Alla skolor skall aktivt arbeta enligt dokumentet Föräldrakraft. Skolan främjar och påverkar elevers hälsa genom att servera näringsriktig, god och vällagad mat i lugn miljö under trivsamma och inspirerande former. Elevcafeérnas utbud och sortiment består av produkter som främjar hälsa. Matråd finns på varje skola där personal och elever aktivt deltar i t.ex. måltidsplanering. Hälsolag finns på varje skola, hälsolagets uppgift är att stimulera intresset för fysisk aktivitet och friluftsliv. Skolhälsovårdens stora uppgift förutom hälsoundersökningar är att ge elever kunskap om samlevnad och konsekvenserna av olika livsstilar när det gäller kost, fysisk aktivitet, sömn och användning av droger. Alla har någon form av rörelse eller motion varje dag. Skolidrotten är en väsentlig del i en sund hälsoutveckling. Alla elever lär sig simma minst 200 meter varav 50 meter rygg i åk 6. Förälder/vårdnadshavare ser till att eleven får god sömn. 7
Genom kvalitetsredovisningar från alla skolor årligen samt uppföljning från Föräldrakraft, samt elevenkät. Miljö och hållbar utveckling Barn/elever skall sträva efter att förstå villkoren för en hållbar utveckling och betydelsen av sitt eget handlande i det ekologiska systemet. Alla förskolor/skolor börjar inleda valfritt miljöarbete enligt kommunens miljöpolicy. Källsortering tillämpas i de fall det är möjligt och övrigt avfall hanteras på ett miljöriktigt sätt. Genom kvalitetsredovisningar från alla skolor årligen samt elevenkät. 4 Kultur Kultur och fritid är en viktig grund för människans trivsel och hälsa. Vårt kulturarv i form av musik, teater, drama, konst, dans, film och litteratur samt motion, idrott och friluftsliv är viktigt för livskvalitén. Skolan skall utveckla elevens eget kulturskapande inom alla dessa inriktningar. För att förstå andra kulturer är det viktigt att förstå sin egen. Skolan bör vara öppen för och ta tillvara de kulturella inslag som finns i närmiljön och särskilt uppmärksamma den samiska kulturen som traditionellt spelar en särskild roll vår kommun. 8
Kulturupplevelser Alla elever skall få möjlighet till kulturupplevelser samt eget skapande som ett led i en god livskvalitet. Barn och ungdomar får minst en musik- och teaterupplevelse per år. Skolfilmsverksamhet prioriteras. Alla elever får någon gång delta i dramaundervisning. Alla elever ges möjlighet att kunna dansa någon sällskapsdans när de lämnar grundskolan. Den utåtriktade verksamheten är en naturlig del i skolan. Eleverna inspireras att uppträda/visa upp sig inför publik. Vilket gör att de stärker sitt självförtroende också i andra sammanhang. Kulturskola finns i hela kommunen och den samarbetar med grundskolan i olika ämnesintegrerande projekt, innehållande olika kulturyttringar. Utreds i kvalitetsredovisningen från alla verksamheter årligen. Drogförebyggande arbete All verksamhet där barn och ungdom deltar skall vara drogfri. All kommunens personal och elever är väl insatta i det drogförebyggande arbetet inom kommunen. Föräldrar uppmuntras att finnas tillsammans med barnen i deras aktiviteter fler vuxna syns i samhället. Genom kontakter och kontroller. (ex. alko-kontroll) 9
5 Internationalisering Det moderna samhället har stor rörlighet av människor över gränserna. I dag kan man också förflytta sig i tid och rum med hjälp av olika medier. Det ställs därför ökade krav på oss alla att kunna leva i en kulturell mångfald. Skolan har ett stort ansvar att skapa förutsättningar för detta. Förskolan/skolan skall tillvarata i lärandet de olika kulturer och internationella inslag som finns i både närsamhället och omvärlden. Förskolan/skolan verkar för kontakter mellan vår kommuns barn/ elever och barn/elever i andra kulturer och länder. Dessa kontakter ses som viktiga för barn/elever på alla stadier från förskolan till gymnasieskolan för att öka förståelsen för andra kulturer och motverka främlingsfientlighet och rasism. Alla skolor uppmuntras att inleda internationella kontakter, gärna i projektform. Genom kvalitetsredovisning. 6 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete identifierar utvecklingsområden och förbättrar det pedagogiska arbetet till glädje för våra barns och elevers lärande. Den mål- och resultatstyrda inriktningen hos skolpolitiken förutsätter att skolorna kontinuerligt utvärderar sin verksamhet. Det är genom uppföljningar och utvärderingar som utvecklingsområden skall identifieras och leda till åtgärder som förbättrar det pedagogiska arbetet och verksamheten. 10
Samtliga rektorsområden dokumenterar kvalitetsarbetet enligt beslutad modell. Rektor överlämnar områdets dokumenterade kvalitetsarbete senast 15 september till BoU-chefen som senare redovisar till barn- kultur- och utbildningsnämnden. Kvalitetsarbetet syftar till att vara en meningsfull, berikande och användbar del i den egna verksamheten. Skolans ledarskap och arbetsmiljö Utveckling och lärande skall stå i centrum för skolans ledarskap och genomsyra alla verksamheter. Ledarskapet skall kännetecknas av en vilja och förmåga att utveckla, stimulera, inspirera och lyfta de olika medarbetarna, pedagoger såväl som assistenter och annan personal All personal skall känna verkligt inflytande i sitt dagliga arbete. En god arbetsmiljö förutsätter ett gott ledarskap på alla nivåer. Rektor/förskolechef är skolans ledare och skall på ett tydligt sätt leda utveckling och förbättring av det pedagogiska arbetet samt medverka till att olika pedagogiska synsätt möts. Rektor/ förskolechef ansvarar över för att nationella och kommunala mål tolkas så att varje verksamhet kan utveckla insikter i hur de måste arbeta för att uppnå dessa. Rektor/förskolechef har regelbundna träffar med sin personal. Genom personalenkät och kvalitetsredovisning årligen från områdena. Kompetensutveckling Kompetensutveckling är en strategisk fråga för att kunna möta framtidens krav i ett föränderligt samhälle. Förutom av en god arbetsmiljö skall vår skola/förskola kännetecknas av behörig och kompetent personal med lust och intresse för framtida kompetensutveckling. 11
Den enskilde pedagogen arbetar aktivt för att finna arbetsformer och uttrycksmedel som engagerar barn/elever så att verksamhetens mål uppnås samt medverkar till att en professionell dialog hålls levande. Dialog är ett centralt redskap i utvecklingsarbetet, och innefattar även att vara beredd att lyssna, ompröva och förändra verksamheten. Varje skolenhet upprättar en kompetensutvecklingsplan. Forum skapas på olika nivåer för utbyte av kunskap och erfarenheter. Verksamheten kännetecknas av flexibilitet, serviceanda och ett medvetet kvalitetsarbete. Verksamhetens måluppfyllnad diskuteras kontinuerligt och uppdateras. Personalens kompetensutvecklingsplaner revideras årligen. Framgår av kvalitetsredovisningen. Kommunikation och dokumentation Personal, barn/elever och vårdnadshavare skall vara väl förtrogna med skolans mål och riktlinjer. Utvecklingssamtalen skall vara en central del i detta arbete. Dokumentationen skall tydligt informera elever och vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling samt stödja lärandet genom individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. En tydlig kommunikation med återkoppling till mål och resultat genomförs. Dessa planer och program utgör aktiva verktyg i elevens lärandeprocess och ger inflytande och makt över den egna studiesituationen. För att nå dessa mål har varje skola ett välutvecklat system i vilket pedagogerna dokumenterar varje elevs lärande och kunskapsutveckling. En dokumentation som också återkopplas till lärandemiljön och bildar underlag och instrument för planering av fortsatt undervisning. Att uppmärksamma förbättringsbehov och problem av olika slag är en prioriterad uppgift. Insatser skall helst göras tidigt och i förebyggande syfte. Detta hindrar inte att en elev kan behöva fortsatt stöd under en längre tid av sina skolår, målinriktat, uthålligt och med dokumenterade resultat. 12
Vårdnadshavare samarbetar med skolan om de mål eleven har/bör uppnå. Genom föräldraenkät. Övergångar och samverkan Under barnets/elevens tid i förskola och grund-/gymnasieskola sker ett antal övergångar från en verksamhet till en annan och även tillfällen då barnet/eleven förs över från ett arbetslag till ett annat. Barnets/elevens gång genom förskola och skola skall präglas av kontinuitet och samarbete under alla år. En god kontinuitet förutsätter att personalen har goda kunskaper om varandras verksamheter och samverkar över verksamhetsgränser. Personalen i skilda verksamheter utvecklar ett nära och förtroendefullt samarbete i syfte att underlätta och harmoniera nödvändiga övergångar för barnet/elevens bästa. Verksamheten i ett fritidshem skapar tillsammans med skolan en helhet i elevens aktiva dag. : Förberedelser, genomförande och uppföljning av övergångar genomförs i enlighet med ett väl strukturerat och tydligt program så att det gynnar barnets/elevens fortsatta sociala utveckling och lärandesituation. : Genom föräldraenkät. 13