LERUMS KOMMUN. Barn- och ungdomsplan

Transkript

1 LERUMS KOMMUN Barn- och ungdomsplan

2 Innehåll 3 Förord 4 Vision 5 Grundläggande principer för kvalitetsutveckling 6 11 Målområden Grundläggande värden och förhållningssätt Utveckling och lärande Inflytande och delaktighet Kontinuitet i lärandet Denna Barn- och ungdomsplan är tillika skolplan i enlighet med 2 kap. 8 skollagen. Diarienummer KS00.211,600

3 D enna Barn- och ungdomsplan är skapad utifrån det nationella uppdrag som Riksdagen och Regeringen har formulerat i framförallt skollagen och grundskoleförordningen, läroplanerna Lpfö 98 och Lpo 94. I skollagen betonas att det särskilt skall framgå vilka åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella mål som satts upp för skolan. Planen bygger också på viktiga måldokument för Lerums kommuns verksamhet som t.ex. jämställdhetspolicy, arbetsmiljöpolicy, program för Agenda 21 och kommunfullmäktiges inriktningsmål. Dessutom skall FN:s barnkonvention vara vägledande och ligga till grund för beslut i allt arbete med barn och unga. Barn- och ungdomsplanen gäller för alla verksamheter inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde, och omfattar barn och ungdomar i ett helhetsperspektiv. Planen är inte tidsbestämd, utan gäller till dess att den revideras eller ersätts. Planen är indelad i fyra målområden som tillsammans sammanfattar det uppdrag som förskolans, familjedaghemmens, skolbarnsomsorgens, grundskolans, särskolans, och fritidsverksamhetens personal i Lerum har att arbeta med. Utöver de fyra målområdena innefattar planen också grundläggande principer för kvalitetsutveckling. Planen är utformad för att visa på en tydlig politisk viljeinriktning, och samtidigt vara en grund för ett samtal om verksamhetens utveckling. Sist, men inte minst, skall barn- och ungdomsplanen utgöra en grund för enheternas lokala arbetsplaner. Förord 3

4 Vision I Lerums kommun är barn och ungdomar uppfyllda av en tro på framtiden. De tror på sig själva, vet att de kan och vågar påverka, och tar ansvar för sin och samhällets utveckling. 4

5 barn- och ungdomsnämnden har till uppgift att se till att både de nationella och de kommunala målen för verksamheterna följs upp och utvärderas. I det arbetet beslutar nämnden om vissa rutiner. Det innebär till exempel att alla enheter inom nämndens ansvarsområde är ålagda att varje år redogöra för det senaste årets verksamhet i en kvalitetsredovisning. Nämnden beslutar också om insamling av statistik, nyckeltal och t.ex. attitydmätningar som beskriver verksamheten och dess resultat. Inom barn- och ungdomsförvaltningens ansvarsområde skall uppföljning och utvärdering ske systematiskt, på alla nivåer och alltid innefatta en analys och åtgärd. Uppföljning och utvärdering skall alltid dokumenteras och leda till att nödvändiga förändringar görs. Följande principer sammanfattar ett förhållningssätt och en attityd till kvalitetsutveckling som måste finnas inom alla organisationer som vill uppnå hög kvalitet på sin verksamhet. Principerna skall prägla all verksamhet inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde. Vi har alla ansvar för att utveckla kvaliteten i enlighet med måldokumenten. Vi tål att bli kritiskt granskade och strävar efter att utveckla kvaliteten i vårt arbete. Vi använder regelbundet uppföljning och utvärdering som ett instrument för lärande och kvalitetsutveckling. Ledningen skall med utgångspunkt i nationella och kommunala styrdokument ta fram en lokal arbetsplan för sitt ansvarsområde/ sina verksamheter. Arbetsplanen skall följas upp årligen. Vid behov skall den revideras. med utgångspunkt i Barn- och ungdomsplanen ta fram en årlig verksamhetsplan. varje år utarbeta en kvalitetsredovisning med utgångspunkt i verksamhetsplanen. Kvalitetsredovisningen skall bygga på uppföljningen och utvärderingen av planen, och skall innefatta analys och åtgärder. 5 Grundläggande principer för kvalitetsutveckling

6 Grundläggande värden och förhållningssätt alla som arbetar i förskola, familjedaghem, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola och fritidsverksamhet möter barn och ungdomar som hela tiden växer, lär och utvecklas. I arbete med barn- och ungdomar är det särskilt viktigt att vara medveten om sina egna värderingar, förhållningssätt och attityder. Alla anställda måste dela och arbeta enligt de grundläggande värden som är formulerade i läroplanerna och i FN:s barnkonvention. Alla anställda måste arbeta för att ge uttryck för dessa värderingar i ord och handling. En god miljö för barns och ungdomars lärande och utveckling präglas av att alla blir sedda, ställs inför relevanta krav och upplever att de duger. En god miljö för barns och ungdomars lärande och utveckling och en god arbetsmiljö för personalen, präglas av ömsesidig trygghet, acceptans, respekt och omtanke. Verksamheten utmärks av ett medvetet och samlat arbete för att motverka och hantera alla former av kränkande handlingar som t.ex. mobbning, våld och sexuella trakasserier. Alla skall dessutom aktivt arbeta för ett språkbruk som stämmer med god moral och etik. Alla är delaktiga och alla har ett ansvar för varandra. En god miljö för barns och ungdomars lärande och utveckling präglas av solidaritet och förståelse för utsatta grupper och folk. Internationaliseringen och den växande rörligheten över nationsgränserna gör att kraven på människors förmåga att inse värdet av, och att leva i, en större kulturell mångfald ökar. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med information, öppen diskussion, kunskap och aktiva insatser. En god miljö för barns och ungdomars lärande och utveckling och en god arbetsmiljö för personalen, präglas av jämställdhet. Verksamheten skall verka för att metodiskt ta reda på vad flickor, pojkar, kvinnor och män får del av inom b sarn- och ungdomsförvaltningens ansvarsområde, på vilka villkor och på vilken grund resurser fördelas, s.k. jämtegrering. Som stöd för utvecklingen av nya arbetssätt och arbetsformer är en fortsatt anpassning av lokalerna nödvändig för att skapa positiva läromiljöer. Verksamheten skall också genomsyras av ekologisk förståelse och kunskap om sambandet mellan människa och natur. Frågan om en hållbar samhällsutveckling är en överlevnadsfråga som skall ha mycket hög prioritet i en god verksamhet för barn och ungdomar. Resurshushållning och kretsloppstänkande skall vara en naturlig del i det dagliga arbetet. 6

7 Barn och ungdomar möts av personal som Barn och ungdomar har en ledning som motverkar alla former av kränkande behandling. systematiskt och medvetet motverkar alla former av kränkande behandling. bidrar till jämställda förhållanden. ansvarar för att planer mot mobbning upprättas och hålls levande. reflekterar över sina egna attityder och förhållningssätt. bidrar till en god psykisk och fysisk arbetsmiljö. ger all personal möjlighet att arbeta med sina egna attityder och förhållningssätt. arbetar för en god psykisk och fysisk arbetsmiljö för alla. har kunskap om ekologi och hållbar samhällsutveckling. ger all personal möjlighet att öka kunskaperna om ekologi och hållbar samhällsutveckling. 7

8 Utveckling och lärande alla verksamheter inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde syftar till att ge barn/ungdomar förutsättningar att lära och utvecklas. För att lyckas skapa de förutsättningar barn/ungdomar behöver, måste verksamheterna präglas av trygghet, livslust, kreativitet, upptäckarglädje och tydliga förväntningar. All personal måste först och främst lära känna de barn och ungdomar som skall lära och utvecklas. Först när man vet vad ett barn/ ungdom redan kan, längtar efter och söker kan man skapa de rätta förutsättningarna för barnens/ungdomarnas lärande och utveckling. En bra verksamhet för lärande och utveckling ger barnen/ungdomarna överblick och sätter in kunskaper och färdigheter i ett sammanhang. Verksamheten skall ge barnen/ ungdomarna kunskaper och grundläggande färdigheter samt träna dem i att ta ansvar, arbeta självständigt och i grupp. De intellektuella, praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna av verksamheten skall uppmärksammas. I de tidigare åldrarna skall leken vara en grund för inlärning och utveckling. Alla verksamheter skall verka för att barnen/ungdomarna grundlägger goda matvanor och får kunskaper i att ta ansvar för sin hälsa och sitt välbefinnande. Alla verksamheter skall kännetecknas av en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling, om betydelsefull kunskap nu och i framtiden, samt om social fostran. Verksamheterna skall arbeta med en stödjande grundinställning. Alla barn och ungdomar behöver utmaningar för att lära och utvecklas, men utmaningar måste vara avpassade efter den enskilda individens förutsättningar. Den som utmanar måste också vara beredd på att ge det stöd som behövs. En stödjande inställning innebär att alla barn och ungdomar, oavsett förutsättningar, ges möjlighet att lära och utvecklas. Det får bland annat konsekvenser för hur verksamheten organiseras, för val av arbetssätt och arbetsformer. Inget barn och ingen ungdom skall behöva uppleva ständiga misslyckanden och ständig frustration. Verksamheterna skall arbeta med en hög grad av integration och samverkan mellan olika verksamhetsformer så att barn och ungdomar kan uppleva en kontinuitet och ett sammanhang i sin kunskaps- och personlighetsutveckling. Ett ömsesidigt möte mellan de olika pedagogiska synsätten i verksamhetsformerna bidrar till barns och ungdomars lärande och utveckling. Det bidrar också till en helhetssyn på barn och ungdomar 1 17 år, en helhetssyn som gör att de möts av samma pedagogiska grundsyn och förhållningssätt oavsett i vilken verksamhet de befinner sig. 8

9 Barn och ungdomar möts av personal som Barn och ungdomar har en ledning som medverkar till att verksamhetens mål och mål för enskilda barn och ungdomar uppnås. organiserar verksamheten så att alla barn får det stöd de behöver. medverkar till att barn och ungdomar får det stöd de behöver för att kunna lära och utvecklas. ständigt arbetar för att finna organisatoriska lösningar, arbetssätt, arbetsformer, metoder och material anpassat till grupper och till enskilda barn och ungdomar. har goda kunskaper om barn och ungdomar som behöver extra stöd i lärande och utveckling. samverkar med varandra för att utveckla en helhetssyn på barns och ungdomars lärande och utveckling i ett 1 17 årsperspektiv. ser till att åtgärdsprogram upprättas när barn och ungdomar behöver särskilda stödåtgärder. Utarbetandet av programmen skall ske i samråd med barnen, ungdomarna och deras vårdnadshavare. ser till att samverkan mellan olika personalkategorier kommer till stånd. ser till att barns och ungdomars lärande dokumenteras på ett systematiskt sätt så att dokumentationen kan följa barnen/ ungdomarna under åren i förskola och skola. använder sig av de diagnosmaterial för skolår 2 och 7, samt ämnesprov för år 5 och 9 som Skolverket tillhandahåller använder IT som ett naturligt inslag i verksamheten. 9

10 Inflytande och delaktighet verksamheterna inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde vilar på demokratins grund. All verksamhet skall bedrivas i demokratiska former och den skall förbereda barn och ungdomar för ett aktivt samhällsliv, för att utöva inflytande, göra val och ta personligt ansvar. För att ge barn, ungdomar, personal och vårdnadshavare möjlighet att påverka sin situation och de verksamheter man berörs av krävs att respektive enhet är tydlig beträffande mål, innehåll, arbetsformer samt gränser för inflytande och påverkan. Inflytande och delaktighet skall ta sig olika uttryck för olika grupper och individer. Det skall ta sig olika uttryck för olika verksamhetsformer. Gemensamt är dock att barnens och ungdomarnas inflytande och delaktighet skall öka och fördjupas ju äldre de blir. Barn och ungdomar möts av personal som förmedlar och tillämpar grundläggande demokratiska värderingar i ord och handling. ger barn och ungdomar inflytande över sitt lärande och sin utveckling. uppmuntrar vårdnadshavare att besöka verksamheten och aktivt ta del av det dagliga arbetet. minst en gång per termin möter barnen/ ungdomarna tillsammans med deras vårdnadshavare i utvecklingssamtal. Barn och ungdomar har en ledning som ser till att personalen ger barn och ungdomar inflytande över sitt eget lärande och sin egen utveckling. ser till att det i enhetens arbetsplan anges hur samverkan med hemmen skall utvecklas och hur vårdnadshavares möjlighet till inflytande och delaktighet skall fortskrida. tillsammans med barn, ungdomar och deras vårdnadshavare arbetar för att gemensamma normer i verksamheten efterlevs. 10

11 lerums skolor skall kännetecknas av kontinuitet och att det sker en utveckling av lärande utifrån det som tidigare har lärts. Barn- och ungdomsförvaltningen och utbildningsförvaltningen skall ge förutsättningar för dialog, samarbete och en helhetssyn mellan verksamheterna utifrån den enskilde elevens perspektiv. Avlämnande och mottagande enhet skall följa gemensamma strategier för övergångar och skolbyten. Det skall finnas ett samarbete/nätverk med relevanta förvaltningar och organisationer för tidig upptäckt och snabb åtgärd för barn och ungdomar i behov av stöd. Kontinuitet i lärandet Personalen skall väl känna till närliggande utbildningsår och skolformer. Kompetensutveckling av personal skall utformas i ett 1 19 årsperspektiv. Ungdomarna skall vara medansvariga i att dokumentera sin kunskapsutveckling och vara delaktiga i den information som överförs från grundskolan till gymnasieskolan så att deras utveckling och lärande kommer gymnasieskolan till del. 11

12 Produktion: Oliv form kommunikation Fotograf: Peder Hildor medborgarkontoret tel lerums kommun besöksadress bagges torg postadress lerum