Att väcka den spor som sover..



Relevanta dokument
Att döda Norovirus. -såpa, borste eller klor

Clostridium* difficile infektion ett primärvårdsproblem?

Clostridium difficile infektion (CDI)- smittvägar och utbrottsrisk

Clostridium Difficile

Clostridium difficile i sjukvården

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Sterilisering. Desinfektionsmedel. Joniserande. Torrvärme. Ånga. - Djupfilter. - Strålning - Tryck. Endosporer (Bacillus, Clostridium, m.fl.

LifeClean Ytdesinfektion MED SPORICIDAL EFFEKT

LifeClean Ytdesinfektion

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och facit. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga att skrivas ut.

Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar

Kompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning:

LifeClean ytdesinfektion

Clostridium difficile Infektion (CDI) -farligare än du tror

Basala hygienrutiner och klädregler

Nya städrutiner vid Clostridium

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Rädda antibiotikan- minska vårdrelaterade infektioner. Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Hygienöverläkare Uppsala län 2017

Hur man bekämpar ett utbrott av Clostridium difficile. Erfarenheter från utbrottet på Höglandssjukhuset

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Problem kring Clostridium Difficile

Litteraturgenomgång. Mall Kriisa.

Engångsdukar för desinfektion Produktinformation och fakta

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Gastroenteriter i vårdmiljö smittvägar och utbrottsrisk Norovirus och Clostridium difficile (CDI)

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Rengöring och desinfek0on av ytor i vårdmiljö. Lena Nilsson Vårdhygien Kronoberg

Ackrediteringens omfattning

Minska vårdrelaterade infektioner = rädda antibiotkan. Birgitta Lytsy, specialist och överläkare i vårdhygien 2018

Hygiendagar Umeå 2015

Clostridium difficile diarré (CD)

Vad kan finnas under ytan?

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Clostridium difficile diagnostik. Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö

VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

STRAMA-utbildning. Oskar Smede, läkare Capio city, Helsingborg söder Caroline Trägårdh, läkare VC Fosietorp, Malmö

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region

Multiresistenta bakterier

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

MRSA. Information till patienter och närstående

Förvaring: 0-25 C Densitet (20 C): P-innehåll: 0,18 % N-innehåll: 0,00 % vatten) Konduktivitet: Skumkaraktäristik:

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet

Mikrobiologisk kontroll av städkvalitet. Daniel Heimer Medicinsk chef Mikrobiologi, Unilabs

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Talmanus Basala hygienrutiner

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Basala hygienrutiner

Städning - Lokal anvisning till Vårdhandboken

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Clostridium difficile diarré

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Agenda möte Val av sekreterare för mötet. 2. Genomgång av protokoll från föregående möte

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Välkomna till webbinarium om Clostridium difficile-infektion

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Antibiotikaresistens Antibiotikaförskrivning Vårdrelaterade infektioner. Bengt Wittesjö Smittskydd/Vårdhygien Strama/Infektionsverktyget

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut.

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Bli en antibiotikasmart vårdcentral!

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus

Basal hygien Vad, hur och varför?!

Antibiotikaresistens

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Vårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR BASALA HYGIENRUTINER

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd Signar Mäkitalo

Välkommna! Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Transkript:

Att väcka den spor som sover.. Å slå ihjäl den!! Torbjörn Norén MD, PhD Infektionsläkare Hygien Universitetssjukhuset i Örebro 701 85 Örebro torbjorn.noren@orebroll.se SFVH 13 april 2011

Sporbildande bakterier Bacillus 1. cereus 2. anthracis 3. subtilis Clostridium 1. tetani 2. botulinum 3. difficile 1. Toxin A 2. Toxin B 3. Binärt toxin CTD

Clostridium difficile dominerande patogen (AAD) 25% CDAD Antibiotika behandling C. perfringens B. fragilis ETBF K. oxytoca Antibiotik a diarré (AAD) PMC 1-3% 4% friska odlings positiva (PCR 53%) Toxin A + B + (CDT) CDI

Vad kostar Clostridium difficile sjukvården? Antal nosokomiala fall av CDI överstiger 8 x MRSA i England (2 ggr fler dör) Kostnad 5-15000 per fall 340 miljoner/år Europa 3000 miljoner/år minst 60% av CDI patienter >65 år Om 40 år så är dubbelt så många >65 år Sverige 7-8000 fall/år Mort 10% VRI (vad är preventivt?) STRAMA och HYGIEN

Spridning och selektion av epidemiska och virulenta NAP1/027 Epidemisk CD- Can/USA till Europa 2003-2010 ändrad klinisk bild Hög toxinproduktion och sporulering Industrialiserad matproduktion ex USA 30-40% 027/078 078 19% av CDI Husdjur i vården genotyper CDI *33 700 *25/100 000 England 2004 Holland Belgien Fra 2005 Nya Riskgrupper - Gravida - yngre vuxna/barn

NAP1/027 in i Norden Norge 2+1 fall dec 2007 PMC 1 Oslo 014 Danmark Epidemisk spridning Från 2006 (<100 fall) Köpenhamn 2009 Odense 2011 Transmission Finland Index 44 man PMC okt 2007 + 2 retrospektivt Helsinki omr 2007-2008 268 Kliniska isolat 49% 027 Övr 30 olika ribo Transmission Sverige 2 kliniska fall Uppsala och Norrbotten Ingen spridning.

C. difficile i Sverige (Åkerlund et al Eurosurveillance 2011) <1% 1-10% 11-35%

Smittvägar Aerosol-Städning och Aktivitetsberoende Direkt/indirekt kontaktsmitta -sporer på ytor 10 7 /10 12 /g faeces

CDI patient i vården 25-50 % asymptomatiska bärare sjukhem Hudkolonisation 61% (vs.19%) Bostadsytor 59% (vs. 24%) M. Riggs CID, 2007;45,992-8 Luft(aerosol) CDI patient 12% (1 h) 70% (10h) Ytor 10% av swab 9/10 patienter Best CID 2010;50(11):1450-57

Vi behöver ett sporocidalt Ytrengöring CDI patienter På tagytor Spolknopp, Handtag, sänggrind.osv C. difficile Tvål och vatten OCH Handsprit (EtOH ökar sporulering) USA rek ej handsprit på CD, Boyce et al. medel i vården

Vad är en Spor? Sporolering Germinering

Jag beundrar dig DNA DNA CORE Vatten 27-50% (veg 80%) värmeresistens DNA Dipicolonic acid DPA binder vatten matrix 10% SASP (65-70 aa) blockerar och skyddar DNA ffa UV DNA DNA DNA COOH N COOH Ca 2+ Sporkapsel Exosporium Cortex Instant formula

Den tuffaste av alla (Autoklav 110 ) Tål: Alkoholer peroxid detergenter Kokning 2 tim Strålning 400 rad (4 ggr letal dos människa) Minsta vattenkoncentrationen gäller Spor bildad vid hög temp 37-46 eller i torr miljö Kemikaliepåverkan på överlevande spor skadar inre membran Kem i spolo

Spor receptor Ger I M COR E? 3 receptor subunits 8 operon B. anthracis Fyra olika aktiveringsvägar för GERMINERING C. difficile Aminosyror Glycin+Taurocholat (Gallsyra) SleC Burns J Bacter. 2010 C. difficile saknar Ger receptorer Antisporulering: Cystein Prolin Kan vi hitta geminerings blockerare?? Rec blockerare? (Alvarez Expert Rev Anti Inf 2007)

Sporocidalt medel - vad krävs 1. Snabb avdödning (<5 min) 2. Avdödning av hög spordensitet >log10 6.0 3. Låg känslighet för Organisk förorening 4. Reproducerbar effekt olika matrial 5. Säkert att använda 6. Biologiskt nedbrytbart-miljövänligt 7. Ingen selektion av resistens

Sporocidala test 1. Suspensionstester + Enkla -sterilisering i lösning spädning 2. Carrier-test två mtrl-två species många ytor AOAC-EPA 3. Yt-test 0.05 ml på 2 cm stålyta Enbart suspensionstester Europa idag; EN 14347 B. subtilis/cereus 30-120 min EN 13704 B. subtilis 0.3 g/l BSA gång OECD Mycket på

1. Sporavdödning beror på: Concentration toxisk begränsning Astma/korrosion mm Inverkanstid kort inverkan 5-10 min saknas ofta Organisk tillblandning/blod/serum BSA, mjölk Inokulat Jätteinokulat 10 7-8 Klumpbildning avspeglar ej verklighet Temperatur +4 för sporstabilitet (för känsliga sporer?) ph (tex klor mycket effektivare vid lågt ph) tensid mer alk. Metall/porös avdödningsyta adherering/metall Cu 2+ Verklighetens Biofilm ej med i test

Sporocidala medel Alkylerande Oxiderande Formaldehyd Glutaraldehyd ethylenoxid Hypoklorit (NaOCl) NaDCC Väteperoxid Peracetic acid Klordioxid

Njaa.. Det beror på Surrogatorganismer kan visa fel B. subtilis (globigii), B cereus, C sporogenes (Lawley App Env Micro 2010) Olika PCR ribotypers sporer har olika känslighet (sporkapsel) Maillard JHI 2011 Winterfeld ECCMID p1474 Vilka testsystem avspeglar funktionen i verkligheten?

Standard möter verkligheten I Fecal/Organisk förorening Punktdesinfektion INGEN standard mäter mekanisk rengöring±tensid Tagytor : BIOFILM (mucopolysackaridkeratin-fibrin) ±andra bakterier Aerosoliserade sporpartiklar aktivitetsberoende-torrstädning?

Standard möter verkligheten II Patienten Spridare eller ej spridare sängstudie USÖ 2010-11 stora variationer!! Kolonisationsresistens Åldrade/immunnedsatta patienter/+ab Bristande Hygienrutiner Överbeläggning Ej handtvätt BARA sprit Sporen Nosokomial C difficile Adhesion/sporuleringskapacitet/ Kapsel

Städning, Det lutar åt Klor Lawley App Env Micro 2010 Hypoklorit 1% enda desinfektionsmedel som minskat frekvens av CDI på sjukhus (Mayfield CID 2000, Fawley ICHE 2007) Virkon har aldrig haft dokumentation på sporer (förrän Lawley, se nästa) H2O2, Detergenter Amoniumföreningar inducerar sporulering x2 (Fawley ICHE 2007) Perasafe (PAA) varierande resultat LUKTAR!! Enbart VÅT tvål-moppning duger annars bra (BM Andersen et al JHI 2009)

Tagställen CDI Klordioxid (ClO 2 ) SanDes = Xinix + tensid PRÖVAT MRSA, ESBL, VRE likvärdigt med alkohol 0 cfu 800-1500 ppm Gas löst i vatten (vattenrening) Anv. många år försvaret, Sjukhus Turkiet, McDonalds Testat Bacillus sporer Inre membraskada (Young and Setlow J. of Appl. Microbiol. 2003)

Klordioxid C difficile 027 clean 4,0 Log10 reduction 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 200 ppm 400 ppm 800 ppm 1500 ppm 0,0 Chrome Glass Plastic PVC ECCMID 2008

Klordioxid med soiling (faeces) Medelvärde triplikat * * Genomsnitt förlust 0.8 log10 cfu/ml Vissa germinerar ej? adherens på yta?

Vad behöver vi?..just det Sporer!! Sporsuspension Anrikning under svält (Py/Ch-agar) Faskontrast mikroskop 1. Alkoholshock 1 h 2. Värmeblock 70 10 min Bürker Clumping is Centrifugering Tvättning x 10 Klor Cfu sämre effekt Ultraljud Lagring + 4 C Vad betyder clumping? Hur är den kalla sporen o tänk om den vaknar? Hur vet vi om en spor är levande? Rapid-slow germinators?

Hur gör Vi testet?.. Glaskontroll CFU Faecessoiling Sporsuspension på is Torkning på värmeblock Alt Inverkan 5-10 min Membranfiltrering 0.047µ Sporräkning Alkoholshock Odling filtrat 0 växt Skak 20 min 250-500mL NaCl Neutralisation Carryovereffekt?

Pågående studier Sängstudien-diskriptiv epid.studie Avdödning 4 olika Cd ribotyper 027, 001, 078, 012 Klordioxid Desisoft Sporicide Säkerhetsstudier Toxisk effekt keratinocyter Penetrering Hud Enkätstudie användning EN 13704 (är väl tvungen)