OPENING UP NEW SPACES FOR PRESCHOOL EDUCATION IN A DIVERSE AND MIGRATING WORLD

Relevanta dokument
Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens

Antaganden för förändring

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet

HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA?

Att arbeta med lärande för hållbar utveckling i förskolan

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

Kvalitetsarbete i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Studenters utveckling till professionell kompetens. Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext

Vad händer när tid och struktur ges till reflektion och förbättring av verksamheten?

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan

Föräldraidentiteter som skapas och formas under inskolningen i förskolan

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

FORSKNING OM DIGITALISERING AV FÖRSKOLAN

Dokumentera och följa upp

HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET

Social språkmiljö i förskolan Strategier som främjar språk, läs och skrivlärande, 15 maj, Stockholm

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Kritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt

Avancerad nivå 120 högskolepoäng Programkod: K2TIK Inriktningskoder: MEGE, MÖFS, TEKL

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan

Professionellt lärande, kunskapsformer och forskningscirklar. Sven Persson Professor Malmö universitet

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Att möta och förstå förskola och klassrum

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Att se och förstå undervisning och lärande

Kvalitet på Sallerups förskolor

Digitala resurser och flerspråkighet

Nyanlända barns sociala samspel i förskolan Utmanat lärande Skolledarkonferensen 1-2 oktober 2015

Naturvetenskapligt arbetssätt Ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär exempelvis att:

Making Projects Critical PMI Research Achievement Award Johann Packendorff KTH/ITM/INDEK/Organisation och ledning

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola

VAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK?

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg

Lokal Pedagogisk Plan

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

FÖR-skolan lägger grunden

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt

Förskolans digitalisering

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Varför, vad och hur?

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016

Deltagande på lika villkor? - Några reflektioner efter ett aktionsforskningsprojekt

Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal

Stödinsatser i skolan

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Förskolans kommunikationsmiljö

Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Utbildningens brännpunkt i förskoleklass och fritidshem

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Institutionen för individ och samhälle Kurskod REL100. Reggio Emilia, estetiska lärprocesser och pedagogisk dokumentation, 15 högskolepoäng

Det nya i Läroplan för förskolan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Underlag för självvärdering

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Ekonomisk hållbarhet i förskolan -vad kan det innebära? Benita Berg fil. lic och doktorand Mälardalens högskola Kristianstad den 28 mars 2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Transkript:

OPENING UP NEW SPACES FOR PRESCHOOL EDUCATION IN A DIVERSE AND MIGRATING WORLD Anne Harju, Malmö högskola Annika Åkerblom, Göteborgs universitet Helen Avery, Lunds universitet Birgitta Nordén, Malmö högskola

INTRODUKTION Om projektet: vsyfte vgenomförande vnågra teoretiska utgångspunkter och exempel: vdeltagande aktionsforskning vfunds of knowledge vrumsligt perspektiv på barns meningsskapande verfarenheter och utmaningar vdiskussion

PROJEKTETS SYFTE The aim of the project is to explore and develop opportunities for sharing and expressing ways of knowing and participating, for newly arrived children in a preschool setting. The aim is to reformulate the challenges facing preschool education and developing ways of organizing the education. Frågeställningar: vvilka möjligheter och begränsningar för barns och vårdnadshavares aktiva medborgarskap skapas/konstitueras i mötet med förskolans verksamhet? vvilka är möjligheter och begränsningar för barns lärande och interaktion i pedagogiska aktiviteter och informella situationer i förskolans vardagliga verksamhet? vvilka utrymmen för möten och interaktion blir möjliga i förhållande till det omgivande lokalsamhället?

GENOMFÖRANDE Projektet genomförs på en avdelning med ett 20-tal barn mellan tre och fem år som inte talar någon eller mycket lite svenska. Verksamheten och pedagogiken fokuserar på att stärka barnens identitet och språk samt på familjerna. Målet för projektet är att tillsammans med personal, ledning, vårdnadshavare och barnen vidare utveckla pedagogiska miljöer där olika språk, identiteter, pedagogiska relationer och organisation får samverka för att stödja barnens lärande och utveckling i en värld där migration och rörlighet är mer regel än undantag.

VAD VI HAR GJORT? (2017) Samtal i grupp med personal och med personal tillsammans med chef Enskilda intervjuer med personal och chef Gruppintervjuer med ledning (olika nivåer inom staden) Enskilda intervjuer med föräldrar Samtal med några barn om bilder de själva tagit av sin förskola Informella observationer på avdelningen/förskolan

PAR DELTAGANDE AKTIONSFORSKNING Lärande genom handling och reflektion i fokus. Syften är att förändra praktikers praktik, deras förståelse av sin praktik och de villkor som de praktiserar under. Är en practice-changing practice med syfte att utveckla praktiken genom att skapa ett kritiskt förhållningssätt till vad man gör, hur man tänker och hur man relaterar till de sammanhang man finns inom. (Kemmis 2009)

Källa :www.celt.ust.hk

STUDY DESIGN Fas ett. Identifiera organisatoriska och pedagogiska styrkor och utmaningar i verksamheten. (våren 2017) Fas två. Reflektion och analys av resultat från fas ett och planering för genomförande av fas tre (hösten 2017). Fas tre. Implementering av organisatoriska och pedagogiska förändringar/förslag på utveckling (2018) Fas fyra. Utvärdering av implementeringen (våren 2019) Fas fem. Plan för fortsatt utveckling av verksamhet (hösten 2019)

FORSKARNAS ROLL Deltagande aktionsforskning handlar i hög grad om att skapa ett sammanhang där kunskap och handling kan utvecklas. Forskarnas roll är att underlätta kunskapsutvecklingen genom att skapa ett stödjande sammanhang och att ställa frågor. Forskarnas roll är också att dokumentera processen. (Kidd och Kral 2005)

FUNDS OF KNOWLEDGE Those historically accumulated and culturally developed bodies of knowledge and skills essential for household or individual functioning and well-being. As households interact within circles of kinship and friendship, children are participant-observers of the exchange of goods, services and symbolic capital which are part of each households functioning (Moll and Gonzaléz 1994, 443) Funds of knowledge (kunskapsresurser) har främst använts för att dokumentera den rikedom av kunskap som finns hos socialt utsatta familjer och för att utmana ett bristperspektiv som ofta använts i forskning om barn och familjer i socialt utsatta områden. Begreppet har också använts som stöd för lärare att relatera undervisning till elevers vardagsliv och sammanhang. (Rios-Aguilar, Marquez, Gravitt and Moll 2011)

EXEMPEL DÄR FUNDS OF KNOWLEDGE (KUNSKAPSRESURSER) ANVÄNDS FÖR ATT UTVECKLA BARNS LEK Familjebaserade kunskapsresurser: Deltagande tillsammans med föräldrar i uppgifter kopplade till hem och hushåll. Föräldrars och mor-/farföräldrars yrken, fritidsintressen liksom språk, värden och uppfattningar. Andra vuxna närståendes intressen och yrken. Aktiviteter, intressen och språk kopplade till syskon och kusiner. Familjesemester andra erfarenheter i området runt hemmet. Kunskapsresurser kopplad till förskoleverksamhet: Vänners intressen och aktiviteter, pedagogers intressen, språk och erfarenheter. Kunskapsresurser i omgivande samhälle: Kulturaktiviteter och populärkultur. (Hedges, Cullen and Jordan 2011)

RUMSLIGT PERSPEKTIV PÅ BARNS MENINGSSKAPANDE Vi utgår från ett rumsligt perspektiv (Hacket m.fl. 2005) som handlar om hur barns aktiviteter är situerade inom och mellan de platser där de lever sina liv. Plats ses som någonting som pågår i tid, platser kan upplevas som mellanrum. Barn tillskriver platser symboliska och ofta outtalade innebörder och barn tillskriver också platser mening och känslor på ett sätt som kan skilja sig från vuxnas erfarande av samma platser. De platser som erbjuds barn kan förstås som både politiska och ideologiska och barns frihet är ofta begränsad genom tillgång/icke tillgång men också hur rummet skapar eller inte skapar möjligheter till handlande och interaktion för barnen.

BARN UTFORSKAR VARDAGEN PÅ FÖRSKOLAN MED HJÄLP AV ENGÅNGSKAMEROR

ETT EXEMPEL MIN plats: Det är där (B. pekar på den plats på golvet som hon fotograferat) Det sitta så, titta! Jag sitta där. Sedan visar hon var alla barnen har sina platser, läser högt namnen från namnlappar på golvet.

ERFARENHETER OCH UTMANINGAR I PROJEKTET Engagemanget och motivation kan hos de involverade skilja sig åt (i projektets olika faser). Oenighet om forskningens fokus (olika tolkningar om projektets syfte och resultatet) Diskrepans mellan praktiker och forskare om vad som bör göras. Maktrelationer och frågan om vem som ska bestämma finns på olika nivåer inom projektet men också mellan projektdeltagare och deras egna miljöer. En särskild sårbar kategori är barnen, hur de företräds och vem som tolkar deras perspektiv.

ATT DISKUTERA: Ägarskap vem ska äga innehåll och styrning? Aktionsforskning handlar ju om att det är praktikernas praktik som ska ändras och reflekteras kring (se ovan Kemmis 2009). AR handlar ofta om att forska på sin egen praktik hur ser det ut i vårt projekt? Till exempel, vem formulerar problem och handling? Utifrån vems/vilkas perspektiv? Hur utvecklas symmetriska maktrelationer mellan forskare och praktiker? Mellan chefer och forskare? Vilka roller och positioner har vi som forskare, t.ex. i förhållande till chefer och första förskollärare? Hur arbetar man med maktrelationer inom den organisation där forskningen sker (Skolverket, Malmö stad, förskolan och dess områdesförvaltning). Hur ser personalens position ut i utbildningssystemet och hur förhåller sig projektet till det? Hur skapar man en etisk hållbar process?

REFERENSER Hackett, A., Procter, L. and Seymour, J. (eds.) (2017). Children's Spatialities. Embodiment, Emotions and Agency. Palgrave Macmillan: New York. Hedges, H., Cullen, J. & Jordan, B. (2011). Early year s curriculum: funds of knowledge as a conceptual framework for children s interest. Journal of Curriculum Studies, 43:2, 185-205. Kemmis, S. (2009). Action research as a practice-based practice. Educational Action Research, 17(3), 463-474. doi:10.1080/09650790903093284 Kidd, S. A., & Kral, M. J. (2005). Practicing participatory action research. Journal of Counseling Psychology, 52(2), 187-195. doi:10.1037/0022-0167.52.2.187 Moll, L C. and Gonzaléz, N. (1994) Lessons from research with language minority children, Journal of Reading Behavior, Vol 26, number 4. Rios-Aguilar, Marquez, Gravitt, & Moll (2011). Funds of knowledge for the poor and forms of capital for the rich? A capital approach to examining funds of knowledge. Theory and Research in Education, 9(2), 163-184.