Årsrapport 2016 för division Länssjukvård

Årsrapport 2016 för division Länssjukvård Inledning Division länssjukvård har som uppdrag att utveckla länssjukvården med särskilt fokus på att stärka Sunderby sjukhus som ett kompetenscentrum för hela länets hälso- och sjukvård. Verksamheten är indelad i 10 verksamhetsområden som vardera leds av en länschef. Alla verksamhetsområden förutom LSS råd och stöd är uppbyggda av en eller flera medicinska specialiteter eller subspecialiteter. LSS råd och stöd har en annan bakgrund. Respektive VO har i varierande grad verksamhet vid alla länets sjukhus men tyngdpunkten för verksamheten ligger vid Sunderby sjukhus och därefter Gällivare sjukhus som är de två akutsjukhusen i länet. Verksamhetsområdena är: VO Anestesi, operation och intensivvård VO Barnsjukvård VO Bild- och funktionsmedicin VO Kirurgi/urologi VO Laboratoriemedicin VO LSS råd och stöd VO Obstetrik och gynekologi VO Ortopedi VO Ögonsjukvård VO Öron-, näsa, hals, käk, syn-hörsel Divisionen leds av en divisionschef och har en gemensam administrativ stab med controllers, planerare, verksamhetsutvecklare, HR, teknisk utvecklings strateg samt en liten basenhet för medicinsk strålningsfysik. Under året har divisionen fortsatt arbetat med modern sjukvårdsledning, med fokus på processutveckling, kapacitetsplanering och en länsgemensam transparent väntelista till centraloperation. 1

Ekonomi Resultatutveckling Under året har divisionens arbetat med att nå resultatmålet -67 mkr. För helåret 2016 redovisar Länssjukvården ett resultat som uppgår till -117,7 mkr. Det är en klar resultatförsämring jämför med föregående år (-97,4) trots att länssjukvården effektuerat 22,6 mkr i sparåtgärder. Resultatet är dock bättre än prognosen på -130 mkr. Under året genomfördes en rad åtgärder för att hantera resultatutvecklingen. Bland annat infördes restriktivitet avseende ögonläkemedel då det påvisats en förskrivning av läkemedelet i högre utsträckning än andra landsting i norra regionen. Resultatet har påverkats positivt av att länssjukvården erhållit högre intäkter för asylsjukvård, medicinskt färdigbehandlade samt stimulansmedel. Under året har även ett flertal poster av engångskaraktär påverkat resultatet negativt. Exempelvis har VRE-bakterie påverkat med tex inventarieinköp pga vårdhygien men även omgranskning av cellprover samt några mycket dyra vårdtillfällen vid rikssjukvård. Omgranskningen av cellprover medförde exempelvis en merkostnad på ca 2,2 mkr. Divisionen kommer även under 2017 stå inför utmaningar för att minska kostnadsutvecklingen för att nå resultatmålet. 2

Verksamhetens intäkter Länssjukvårdens totala intäkter uppgick för året till 2 181 mkr varav det skattefinansierade landstingsbidraget stod för 1 905 mkr. De totala övriga intäkterna har ökat jämfört med föregående år. Ökningen av övriga intäkter härrör till fyra områden. Det första är sjuktransporter där länssjukvården under året ökat intäkterna för sjuktransporter med helikopter. Intäkter följer fjällvärldens turistsäsong och beläggning. I jämförelse med 2015 har intäkterna för sjuktransporter med helikopter fördubblats till 8,8 mkr för helåret. Den andra ökningen är kopplat till asylvård. Totalt hade länssjukvården intäkter för 15,7 mkr under året vilket motsvarar en ökning med ca 4 mkr. Det tredje området med ökade intäkter är för medicinskt färdigbehandlade patienter. Länssjukvårdens ökning av dessa intäkter innebär snarare ett problem för divisionen då (1) dessa intäkter endast täcker en del av kostnaden och kommunens betalningsansvar inte uppstår efter fem arbetsdagar. Det innebär även (2) att patienter kan uppta en plats för andra med medicinska behov. Detta påverkar länssjukvårdens elektiva flöde när det blir för hög beläggning av vårdplatser. Det fjärde området härrör till statliga stimulans- och tillgänglighetsmedel där länssjukvården erhöll ca 20 miljoner mer än föregående år, främst avseende barn- och kvinnosjukvård. 3

Verksamhetens kostnader ÅRSRAPPORT LÄNSSJUKVÅRD 2016 Länssjukvårdens kostnader har ökat inom alla områden jämfört med föregående år förutom för inhyrd personal. Totala kostnaden för länssjukvården uppgick till ca 2 298 mkr. Merparten av kostnaderna kan hänföras till den egna personalen. Under året har divisionen arbetat aktivt med att minska beroendet av inhyrd personal. Arbetet resulterade i minskade kostnader med 8 mkr till totalt 53 miljoner kronor. Kostnaden för riks och regionsjukvården ökat kraftigt. Det är främst Karolinska och Akademiska som står för kostnadsökningen. Analysen visar att det under året behandlats ett antal mycket dyra vårdtillfällen där 10 personer står för nästan 17 mkr av kostnaden. Bland dessa vårdtillfällen ingår exempelvis ECMO-behandling och brännskadevård. Under året har även ett flertal stamcellstransplantationer genomförts utöver det normala. Antalet vårdtillfällen ökar inom både sluten- och öppenvård, främst vid Karolinska. Vid Akademiska är volymen för öppen- och slutenvården densamma som tidigare år men DRG-vikten inom slutenvård är avsevärt högre och därmed även den total kostnaden. Detta gör att länssjukvården initierat en djupare analys om hemtagning av öppenvård som kan genomföras i länet. Länssjukvården kommer även lägga stort fokus på förbättrade operationsflöden vilket även kan minska kostnaden för valfrihetspatienter inom riks och regionsjukvården. Inom länssjukvårdens uppdrag ingår sjuktransporter med flyg och helikopter samt utomlänsambulans. Under året har flygtiden ökat både avseende ambulansflyg och helikopter. Detta innebär en utmaning för divisionen att anpassa kostnaden till budgeterade ramar. Kostnaden för året uppgår till 12 mkr utöver budget. Flygtid ambulansflyg 2 1 Under året har även en ny helikopter tagits i bruk 1 samt arbete påbörjats med att byta hangar varifrån helikoptern utgår. Den nya helikoptern har 1 utrustning som medger att piloten kan flyga under sämre förhållanden, vilket kan tala för en 0 500 ökad flygtid och tillgänglighet under kommande 2012 2013 2014 2015 2016 år. Kostnaden för läkemedel har ökat under året och är främst kopplat till cancer- och ögonläkemedel (9,8 respektive 7,7 mkr utöver budget). Kostnaden utöver budget är 18 mkr exklusive 4

specialläkemedel. I kostnaden för läkemedel har länssjukvården en avsatt post på 10 mkr för specialläkemedel som är särskilt dyra. Specialläkemedlen nyttjades inte under året och den totala kostnaden utöver budget summeras därför till 8 mkr. Avseende ögonläkemedlet genomfördes en växling till ett nyare och bättre men avsevärt dyrare preparat för patienter som inte längre svarar lika bra på det tidigare preparatet. En jämförelse bland de nordliga länen visar dock att Norrbotten förskrivit det nya preparatet i högre utsträckning än andra län, vilket föranledde en diskussion om skillnader i kriterierna för insättning av läkemedlet. Under hösten beslutade Länssjukvården att begränsa förskrivningen av läkemedlet vilket bidragit till minskad kostnadsutveckling. Cancerläkemedel har även ökad volym och kostnadsutveckling med anledning av att fler kan leva längre med sin sjukdom, vilket blir kumulativt kostnadsdrivande. Tyvärr är läkemedlen för ögon och cancer riktade mot äldre patientgrupper, vilket ur demografiskt perspektiv är en ålderskategori som ökar i Norrbotten. Personalkostnader Totalt har personalkostnaden ökat med 4,6 procent. Ökningen av personalkostnaden kan främst hänföras till arbetad tid (löner och social avgifter) i verksamheten. Under året har totala kostnaden för utbetald jour och beredskap inklusive övertid minskat. Exempelvis har ett verksamhetsområd infört ett löpande schemalagt uttag av komptid för återhämtning, motiverat främst för att skapa ett jämnare flöde inom verksamheten. Totalt har övertiden ökat i divisionen i timmar räknat men detta är framför allt hänfört till första delen av året där VREbakterierna i kombination med influensan hade stor påverkan på verksamheten. Liknande problem upplevdes även under julhelgen avseende influensan. En negativ utveckling är den ökade kostnaden för sjuklön enligt lag och avtal som totalt uppgår till 13,2 mkr. Det motsvarar en ökning med 15,7 procent. Här kommer divisionen förbättra analysverktygen under det kommande året för att snabbare identifiera åtgärder. En del i detta kan även vara försäkringskassans förändrade tolkning av regelverket för när personer utförsäkras. 5

Totalt arbetade timmar under året, inklusive övertid, har ökat med 1,4 procent jämfört med 2015. Ökningen motsvarar på helåret 22,5 årsarbetare. Största ökningen skedde under första halvåret och förklaras av fler antal anställda och mer arbete på övertid. Basbemanningen på helåret har ökat motsvarande 20 årsarbetare. Kirurgen, An/op/IVA och OB/Gyn har ökat mest och förklaras av fler antal anställda. Bemanningssituationen har som helhet varit ansträngd trots ökad bemanning inom flertalet av verksamheterna. Anledningarna är främst pensionsavgångar bland erfarna sjuksköterskor och en allt för stor personalrörlighet bland sjuksköterskor och undersköterskor men även inskolning och handledning av nya medarbetare konsumerar personalresurser. Förhållanden mellan erfaren och mindre erfaren personal är fortsatt ojämn och påverkar produktionsflöden och verksamheter negativt. 6

Antal övertidstimmar (exkl. j/b) har på helåret i snitt ökat 4 procent. På helåret har arbetad tid på övertid motsvarat 39 årsarbetare vilket är en ökning med motsvarande 2 årsarbetare jämfört med 2015. Största ökningarna skedde under första halvåret och förklaras till stor del av den ansträngda bemanningssituationen inom flera av divisionens verksamheter. Även en ökad sjukfrånvaro påverkar övertidsuttaget negativt. Ett arbete för att minska arbete på övertid, framförallt för sjuksköterskor, påbörjades under 2015 och har fortsatt under 2016. Arbetet har koncentrerats till verksamheter som har stor andel aktiv tid under jour och beredskap. Under december månad har ett arbete inletts med fokus på hälsosamma scheman och effektiv bemanningsplanering. Arbetet syftar till att identifiera och upprätta en åtgärdsplan för att väsentligen minska beroendet av inhyrd personal samt att minska övertidsuttag och sjukfrånvaron. Under de senaste åren har ett antal förbättringsarbeten utförts inom flera verksamhetsområden för att hantera utmaningarna med ökad övertid och sjukfrånvaro. Kompetensförsörjning har under en längre tid varit ett fokusområde för divisionen. Bemannings- och arbetsmiljöfrågorna är starkt sammankopplade och påverkar varandra påtagligt. 7

Antal anställda Jämfört med föregående år har antalet anställda ökat under våren/sommaren men minskat under hösten och slutet av året. I december är 1 895 personer anställda i divisionen vilket är 30 färre jämfört med december 2015. Minskningen finns framförallt bland vikarier och tillfälligt anställda. Även antalet sjuksköterskor har minskat och förklaras framförallt av en stor personalomsättning, förändrad kategorikodning av enhetschefer, intern rörlighet och resursenhetens övergång till Division Service. Sjukfrånvaro Divisionens mål är att ha en sjukfrånvaro som är mindre än 4 procent av total bruttoarbetstid. Sjukfrånvaron har under de senaste åren ökat successivt. Vid årsskiftet 2015 var den totala sjukfrånvaron 5,4 procent, vilket är en försämring jämfört med tidigare år (2013 4 procent, 2014 4,6 procent). För december 2016 ligger den totala sjukfrånvaron på 5,8 procent 8

Under året har sjukfrånvaron varit högre under april december, undantaget juli månad, jämfört med samma period under 2015. Korttidsfrånvaron är per december 2,1 procent och den långa sjukfrånvaron 3,7 procent. Kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män, 6,3 procent jämfört med 3,2 procent. Skillnader mellan könen återfinns både i den korta och långa sjukfrånvaron. Vid jämförelse mellan verksamhetsområdena har Kir/Uro och Lab något högre korttidsfrånvaro. Detta är med stor sannolikhet kopplat till hög arbetsbelastning och bemanningsproblematik. Högst långtidsfrånvaro har BFM, Ob/Gyn, LSS. Kompetensförsörjning och inhyrd personal Divisionen har fortsatt stora utmaningar med kompetensförsörjningen inom flera yrkesgrupper. Svårigheterna med att rekrytera legitimerade sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och BMA kvarstår. Rekryteringsproblem återfinns även bland läkarspecialiteter, framförallt ögonläkare, gynekologer, urologer och barnpsykiatriker. Divisionen har anlitat bemanningsföretag för bemanning av både läkare och sjuksköterskor inom flera verksamhetsområden. Legitimerade sjuksköterskor från bemanningsbolag har anlitats till Kirurgen och Ortopedens vårdavdelningar. Kirurgen avvecklade inhyrda sjuksköterskor innan sommaren och Ortopeden förväntas avveckla inhyrd personal innan mars 2017. Ett mer övergripande arbete pågår för att minska beroendet av inhyrd personal och divisionen deltar aktivt i SKL-projekt kring minskat beroende av inhyrd personal inom psykiatrin (BUP) och arbete har påbörjats för att identifiera faktorer och upprätta handlingsplaner inom ramen för det nationella projektet för minskat beroende av inhyrd personal. Divisionen har de senaste åren genomfört en medveten strategisk satsning på vidareutbildad personal och denna satsning har fortsatt under 2016. Studieförmåner har beviljats för IVA, operation, anestesi, barn, ögon och barnmorskeutbildningar. Från och med september finansierar centrala medel tre utbildningstjänster inom Kirurgi. Arbete med att tydliggöra patientnära karriärvägar och en strukturerad introduktion har pågått under året. Arbetet kommer att färdigställas under våren 2017. Kostnader inhyrd personal Under året har divisionen haft som ambition att minska kostnaden med 14.3 mkr för inhyrd personal. Totala kostnaden för inhyrd personal uppgick till ca 53 mkr vilket är en minskning med ca 8 mkr mot föregående år. Minskningen avser framför allt läkare i Sunderbyn. Under året har divisionen köpt mindre antal timmar avseende läkare medan köpt tid för sjuksköterskor har ökat vid både Sunderby och Gällivare sjukhus. Kostnaderna för inhyrd personal är framförallt koncentreade till Sunderbyn, Gällivare och Piteå älvdals sjukhus. Gällivare sjukhus står för 29 procent av totala kostnaden för inhyrd personal. Generellt är det svårt för divisionen att bemanna i Gällivare varför inhyrd personal nyttjas för att upprätthålla verksamheten. Övriga kostnader Totala övriga kostnader uppgår till 484 mkr för helåret 2016. I denna kostnad återfinns ett antal engångsposter för exempelvis omgranskning av cellprover. Under våren har även ett utbrott av VRE-bakterier vid Sunderbysjukhus medfört ökade kostnader för provtagning av personal och patienter samt krävt utbyte av viss inredning. Under året har divisionens hyreskostnad ökat med ca 4 mkr vilket delvis beror på en generell hyreshöjning med anledning av patienthotellet. 9

Ekonomiska handlingsplaner Sparåtgärderna motsvarar en hemtagning på 74 procent. Effekten av den planerade neddragningen av inhyrd personal har nu fått effekt och syns i det ekonomiska utfallet. För VO barn överstiger den totala spareffekten sparmålet vilket förklaras av svårigheten att återbesätta tjänster, något som förväntas vara av tillfällig karaktär. Den totala effekten på divisionens resultat är negativ, utfallet är 8,1 mkr mindre än det planerade sparet på 30,8 mkr. Divisionen har ökade kostnader för riks- och regionssjukvård, cancer- och ögonläkemedel samt personalkostnader. Verksamhet Sparkrav helår 2016 Utfall perio d 2016 P ro gno s Okto ber 2016 An/Op/IVA 3,0 0,6 0,8 Allmänkir/uro 8,7 6,3 5,3 Ob/gy n 1,4 0,0 0,0 Ortopedi 8,0 6,3 4,5 Ögon 0,1 0,0 0,0 ÖNH/Käk 1,4 0,3 0,3 Barn 4,5 7,1 6,5 BFM 3,7 2,0 2,1 T o talt 30,8 22,7 19,6 Ekonomiska effekter av åtgärder för att minska inhyrd vårdpersonal Tabellen nedan visar planerade och effektuerade sparåtgärder för inhyrd personal, totalt och per verksamhetsområde. Av de planerade sparet på 14,3 mkr för inhyrd personal har divisionen effektuerat 8,4 mkr, vilket motsvarar 59 procent av det planerade sparet eller 5,9 mkr Specialitet Uppdrag spar helår 2016 Utfall spar ack Dec Allm änkirurgi/urologi -3,6-4,3 Ortopedi -3,6-3,8 Bild- och funktions m edicin -3,7-2,0 Barns jukvård -0,4 1,2 Obs tetrik/gynekologi -1,5-1,5 An/Op/IVA -0,6 1,2 Ögon -0,1 0,6 Öron/näs a/hals -0,7-0,1 Div. gemensamt 0,0 0,2 Totalt -14,3-8,4 mindre spar än planerat. Många veckor av inhyrd personal under år 2016 var redan uppbokade och planerade vid utgången av år 2015. Verksamheten har därför planerat (och periodiserat) med utgångspunkt för att merparten av sparet effektueras under hösten 2016. Förklaringar till varför inte det planerade neddragningarna på inhyrd personal har kunnat genomföras fullt ut beror på sjukskrivningar bland läkarna, brist på sjuksköterskor under sommaren på ortopeden, samt brist på sjuksköterskor på VO An/Op/Iva. Utfallet på inhyrd personal visar att kostnaden minskar i Sunderbyn avseende inhyrda läkare, framförallt vid VO Ortopedi, VO Allmänkirurgi/urologi samt Vo Ob/Gyn. För gruppen sjuksköterskor är det en kostnadsökning motsvarande 1,5 mkr jämfört med föregående år. Kostnadsökningen återfinns inom ett flertal verksamhetsområden. Fördelat i länet är det framför 10

allt vid Sunderby sjukhus ökningen av inhyrda sjuksköterskor återfinns. I diagrammen nedan återfinns utfallet per december (blå stapel) samt differensen mellan åren (röd stapel). Positivt värde på differens mellan åren innebär en kostnadsminskning jämfört med föregående år. 11

Investeringar Kommentar Utfall 2016 Utfall beslut Typ av investering (mkr) Av Landstingsstyrelsen beslutad ram 2016 före 2016 Utfall Summa Utrustning, inventarier 33,7 35,1 10 45,1 Totalt 33,7 35,1 10 45,1 Divisionens investeringar följer plan dock med viss eftersläpning för slutet av 2016. Större investeringar som aktiverades under 2016 var mammografi i Piteå (2,1 mkr), Paris-projektet (4,3 mkr) och Datortomografi (8,2 mkr). Verksamhet Produktion Produktion Exkl. Vo AN/OP/IVA Länssjukvården har under 2016 haft ca 256 000 besök (exklusive konsultationer, telefonkontakter, kontakt för provtagning). Läkarbesöken står för ca 55 procent och sjukvårdande behandling för 45 procent. Arbetet med kompetensväxling mellan läkare och annan sjukvårdpersonal, främst sjuksköterskor, fortsätter och därför fortsätter också trenden att läkarbesöken minskar till förmån för sjukvårdande behandlingar. Producerade besök totalt och antalet läkarbesök är något lägre år 2016. Förklaringen till detta är främst ett nytt arbetssätt för registrering och dokumentation av besök vid akutmottagningen i Sunderbyn. Besöken registrerades på klinik akutsjukvård (Närsjukvården) under månaderna mars och april. Därefter återgick besöken till att registreras på respektive klinik, vilket förklarar en stor del av minskningen av läkarbesöken. När de oplanerade läkarbesöken exkluderas är det främst VO Ögon och Ortopedi som har färre läkarbesök under 2016. VO An/Op/Iva uppvisar också färre besök vilket beror på att Smärtenheten flyttats till Rehabiliteringsmedicin i Närsjukvården under 2016 och således dokumenteras och registreras besöken på Närsjukvården. Om de oplanerade besöken exkluderas är minskningen av läkarbesöken knappt 3 000, motsvarande en minskning med en procent jämfört med 2015. 12

Alla opererande verksamhetsområden och VO Barn har fler besök till övriga vårdgivare (sjukvårdande behandling) under 2016 jämfört med åren 2013-2015. 13

Vårdtillfällen Antal operationstillfällen per sjukhus från HoS operationsplanering och Provisio (operationsenheterna GCOP, GEXT, PCOP, PEXT, SCOP, SDK, SEXT) 17 17 16 Antal op-tillfällen 16 Antal op-tillfällen 15 15 2013 2014 2015 2016 Antal operationstillfällen har minskat under åren 2014 och 2015 men har vänt uppåt och ökat i antal under år 2016. Vid Sunderby sjukhus har antalet operationer sjunkit, men är i stort sett oförändrade mellan åren 2015 och 2016. Vid Sunderby sjukhus är andelen akuta operationer ungefär hälften av alla operationer, under 2016 har de akuta operationerna till och med blivit mer än hälften. En förklaring är att Ortopeden har flyttat en stor del av sina planerade operationer från Sunderbyn till Piteå för att förbättra flödet. Piteå sjukhus och Gällivare sjukhus har ökat antalet operationer mellan åren 2015 och 2016. 14

12 10 8 6 4 Gällivare Piteå Sunderbyn 2 0 2013 2014 2015 2016 Tillgänglighet Besök Antal som väntar på nybesök till läkare har ökat under 2016, främst andra halvåret. Under första halvåret väntande i snitt 5 700 personer på ett nybesök i divisionen och under andra halvåret har det ökat till i snitt ca 7 500, en ökning med 1 800 väntande. Andelen som har fått sitt nybesök inom 60 dagar har också sjunkit under andra halvåret 2016 och är i snitt för 2016 på 68 procent inom 60 dagar att jämföra med 2015 då det var 69 procent inom 60 dagar och 2014 då 70 procent fick göra sitt nybesök till läkare inom 60 dagar. Andel nybesök till läkare inom 60 dagar i Division länssjukvård Variationen mellan antalet nybesök är låg mellan åren. 2016 hade divisionen ca 400 fler besök jämfört med 2015. 15

Antal nybesök till läkare i division länssjukvård Divisionen klarar inte den faktiska väntetiden till besök/behandling inom 60 dagar. Faktisk väntetid till besök/behandling innebär att man får sitt nybesök till läkare el sin behandling inom 60 dagar. Medelvärde för tillgänglighet till besök inom 60 dagar år 2016 är 68 procent. Av länssjukvårdens verksamhetsområden är det VO Barnmedicin VO Önh-Käk-Syn/Hör som klarar minst 70 procent inom 60 dagar. VO Ob/Gyn har under året erbjudit 90 procent av de som fått ett nybesök en tid inom 60 dagar. Många av nybesöken får en tid direkt och sätts aldrig upp på väntelistan, vilket förklarar varför det är ca 40 procent av de som väntar på ett nybesök på Ob/Gyn som väntat längre än 60 dagar, trots att så många som 90 procent av de som fått ett nybesök under året fått de inom 60 dagar. Behandlingar Senaste månaderna har antalet väntande till behandling legat ganska konstant och på ca 1 000 fler väntande jämfört med samma period 2014 och ca 500 fler väntande jämfört med samma period 2015. Under 2016 var det under första halvåret drygt 3 000 som väntade på en behandling. Under andra halvåret 2016 har antalet väntande blivit färre, i snitt knappt 300 personer färre på väntelistan jämfört med första halvåret. 16

Antalet behandlingar är också något lägre under december, än september till november pga neddragningar för röda dagar. Producerade behandlingar (av de som mäts i väntetidsmätningen) är dock högre i december år 2016 jämfört med åren 2013-2015, men också i jämförelse totalt för åren, är behandlingarna (de som ingår i väntetidsmätningen) fler under 2016. Antal behandlingar som mäts i väntetidsmätningen totalt (inom och efter 60 dagar) åren 2013-2016 Divisionen har ökat antal behandlingar, men klarar inte måluppfyllelsen. År 2016 är det 58 procent i snitt som fick sin behandling inom 60 dagar. Ob/Gyn klarade att erbjuda i snitt 76 procent en behandling inom 60 dagar. Det handlar då främst om behandlingar/åtgärder som görs vid ett vanligt mottagningsbesök och inte om operationer som görs på centraloperation. 17

Oplanerade inskrivningar Kommentar Diagramet visar avslutade vårdtillfällen och andelen av dessa där patienterna blivit oplanerat återinskrivna vid en vårdenhet inom NLL inom 1-30 dagar efter utskrivning. Palliativa patienter, BB-patienter samt IVA-patienter är exkluderade. En journalgranskning är gjord tidigare under året på patienter 65 år och äldre som blivit utskrivna från på VO Kirurgi/Urologi som haft en oplanerad återinskrivning inom 30 dagar. På Kir/Uro blev 60 procent av de granskade patienterna som skrivits ut från Kir/Uro återinskrivna på Kir/Uro och drygt hälften av dessa på grund av komplikationer av cancer och cellgiftbehandling där planeringen är att patienten hör av sig och får komma tillbaka vid behov. Journalgranskning är även genomförd och analyserad inom VO Ortopedi. Resultaten från journalgranskningarna har inte lett till några planerade förändringar i rutiner och arbetssätt på något av verksamhetsområdena. Balanserad styrning Här görs en samlad bedömning och värdering av hur divisionen bidrar till landstingets måluppfyllelse för vart och ett av landstingsstyrelsens mål i respektive perspektiv. Måluppfyllelsen för divisionens alla indikatorer redovisas i tabellerna och kommenteras i den efterföljande texten. Medborgare Avser landstingets arbete för norrbottningarnas välfärd, ett rikt och utvecklande liv. Högt förtroende för verksamheten Andel med stort förtroende för sjukhusen: Divisionen saknar resultat från 2016 (vårdbarometern är inte uppdaterad). Goda livsmiljöer och en jämlik och jämställd hälsa Täckningsgraden för Mammografisk Hälsokontroll kvinnor 40-74 år: Divisionen har en täckningsgrad för 2016 på 87 procent vilken är en förbättring från föregående år. Det nationella målet är 85 procent. 18

Andel män >65 år som genomgått aortascreening: Divisionen har en täckningsgrad för 2016 på 95 procent vilket är en klar förbättring från föregående år resultat 83 procent. Målet är 90 procent täckningsgrad. Täckningsgraden för screening av Cervixcancer, kvinnor: Länssjukvården kan redovisa hörsamhet, d.v.s. hur många som närvarat vid provtagning efter att kallelse skickats ut. För 2016 var resultat ca 50 %. Divisionen har inte underlag för att beräkna täckningsgrad eftersom vissa individer exempelvis kan välja att genomgå test utanför landstinget i privat verksamhet eller utföra test utan att ha fått kallelsebrev. Landstingsfullmäktiges strategiska mål A Nöjda medborgare B Sveriges bästa självskattade hälsa andstingsstyrelsens mål A1 Högt förtroende för verksamheten A2 Goda livsmiljöer B1 En jämlik och jämställd hälsa Divisionens mål Indikator Mått för målupp fyllelse Högt förtroende för verksamheten Hälsofrämjande arbete Andel med stort förtroende för sjukhusen Täckningsgraden för Mammografisk Hälsokontroll kvinnor 40-74 år 100 % 85 % Måluppfyll else Utveck ling Andel män >65 år som genomgått aortascreening Täckningsgrad för screening av Cervixcancer 90 % 85 % Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring Verksamhet Är inriktat på effektivitet och kvalitet i arbetsmetoder och processer. En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet Under 2016 har fokus varit att komma igång med en länsgemensam transparent väntelista till centraloperation. Det arbetet har kommit igång. De flesta verksamhetsområden arbetar med produktion och kapacitetplanering. För att produktionsplanen för antal operationer ska kunna följas måste respektive verksamhetsområdes produktionsplan sammanställas och ställas mot den kapacitet som finns på operationsenheterna i länet och följas regelbundet för ev omprioriteringar beroende på hur väntelistorna utveckals. Ett arbete som fortätter under 2017. God samverkan internt och externt Divisionen hade ett mål om minst en visualiseringstavla per verksamhetområde vid utgången av 2016. Den målsättningen är uppnådd och det flesta verksamhetsområden har fler än en avdelning eller mottagning som har aktiva visualiseringstavlor. 19

Personcentrerad hälso- och sjukvård och kundorienterad service Division länssjukvård strävar efter få vårdskador och kort utreningstid för de vårdskador som ändå inträffar och Lex-Maria anmäls. Målet är att utredningstiden för en Lex-Maria och händelseanalyser ska vara max 60 dagar. Under året har det varit totalt 38 ärenden i landstinget med en mediantid på utredningen på 62 dagar (intervall 18-182 dagar). Under 2016 har 12 händelseanalyser genomförts inom länssjukvården med hjälp av stabens analysledare. Vi når inte målet på max 60 dagar, mediantiden för analyserna är 70 dagar (intervall 13-117 dagar). Tio analyser är färdiga och två stycken pågår fortfarande. Verksamhetsutvecklarna i staben fungerar som analysledare och dokumenterar alla divisionens händelseanalyser. Förhoppningen är att kvaliteten på analyserna förbättras och att utredningstiden förkortas, samt att underlätta för verksamheten som istället ska få tid att arbeta med åtgärder som framkommer i analysen. Händelseanalyser i länssjukvården år 2016 140 Händelseanalys - Handläggningstid 2016 120 div Länssjukvård 100 80 60 40 20 Handläggningstid antal dagar Handläggningstid medel Handläggningstid mål 0 20

Landstingsfullmäktiges strategiska mål A En effektiv verksamhet med god kvalité B Helhetsperspektivet med personen i centrum Landstingsstyrelsens mål A1 En jämlik och kvalitativ likvärdig verksamhet Divisionens mål Indikator Mått för målupp fyllelse Vård och behandling i rätt tid Kapacitetsplanering införd i alla verksamheter Samtliga VO Måluppfyll else Utveck ling A2 En säker och kunskapsstyrd verksamhet B1 God samverkan internt och externt Hög tillgänglighet till vård och behandling Visualisering av pågående förbättringsarbeten Antalet aktiva visualiseringstavlor <60 dagar för besök och behandli ng >1 aktiv tavla per VO Besök: Väntetider till besök, utredning och behandling Behandling: B2 Personcentrerad hälsooch sjukvård och kundorienterad service Få patientskador Lex Maria Patientsäkerhetskultur Utredningstid <60 dagar Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring 21

Kunskap och Förnyelse Avser hur Landstinget som regional aktör och inom den egna organisationen arbetar med utveckling, innovation och långsiktig förnyelse. Strategisk hållbar utveckling Processledarrapporter: Under 2016 har processledare i divisionens verksamhetsområden lämnat in totalt 57 processledarrapporter av totalt 67 identifierade processer. Detta är en ökning från föregående år då 43 rapporter inlämnades. SVF Cancer, nya förlopp 2016: Samtliga nationella SVF är införda inom länssjukvårdens verksamhetsområden. Tydlig styrning av förnyelseinitiativ Förbättringsmotorn införd i alla verksamheter, enheter motsvarande: Inom divisionen har alla verksamhetsområden infört förbättringsmotorn, dvs använder sig av dagliga pulsmöten, förbättringsmöten, visualisering av styrtavlor och eskalering. Detta är en förbättring jämfört med 2015 då ca 50 procent av verksamheterna infört förbättringsmotorn. Användningen av förbättringsmotorn under 2016 har varierat något mellan de olika områdena samt mellan de olika verksamheterna. På ett divisionsgemensamt plan kan användnigen uttryckas som ett snitt av frekvensen av pulsmöten, förbättringsmöten och visualiseringstavlor. Uttryckt på detta vis skulle divisionens resultat bli 77 procent för 2016. Landstingsfullmäktiges strategiska mål A Konkurrenskraftig region B Långsiktig förnyelse Landstingsstyrelsens mål A1 Strategisk hållbar utveckling A2 Regionen är synlig och aktiv Divisionens mål Indikator Mått för målupp fyllelse Processledarrapporter 100 st Hög kvalitet i våra processer SVF cancer, nya förlopp 2016 Samtliga SVF införda Måluppfyll else Utveck ling B1 Ett öppet förhållningssätt till utveckling och förändring B2 Tydlig styrning av förnyelseinitiativ Hög andel värdeskapande tid Förbättringsmotorn införd i alla verksamheter, enheter motsvarande 100 % Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring 22

Medarbetare Avser hur Landstinget ska agera för att bli en attraktiv arbetsgivare som tar tillvara och utvecklar medarbetarnas resurser. Hållbart arbetsliv Individuell utvecklingsplan för samtliga medarbetare: Divisionen mäter antal medarbetare som haft medarbetarsamtal och vilka av dessa som har en kompetensutvecklingsplan. Resultatet för 2016 var 59,3 procent och är en ökning jämfört med 52,5 procent för föregående år. Landstingsfullmäktiges strategiska mål A Attraktiv arbetsgivare B Aktivt medarbetskap Landstingsstyrelsens mål A1 Lika rättigheter och möjligheter Divisionens mål Indikator Mått för målupp fyllelse Måluppfyll else Utveck ling A2 Hållbart arbetsliv B1 Delaktiga och engagerade medarbetare Hög komptens hos alla medarbetare Individuell utvecklingsplan för samtliga medarbetare 100% B2 Hälsofrämjande miljö Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring 23

Ekonomi Avser hur Landstinget ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en god ekonomi som ger rimlig handlingsfrihet. Kostnadseffektiv verksamhet Länssjukvården har ej uppnått målet om att verksamheternas vårdprocesser ska ligga på samma kostnadsnivå som jämförbara sjukhus i riket. För enskilda processer uppvisar verksamheterna lägre kostnader än riket, exempelvis för förlossning. Flertalet av divisionens vårdprocesser har dock en högre kostnad än övriga läns- och länsdelssjukhus i landet. Landstingsfullmäktiges strategiska mål A En ekonomi som ger handlingsfrihet B Ekonomi som inte belastar kommande generationer Landstingsstyrelsens mål A1 Positivt resultat med 2% av skatt, utjämning och generella statsbidrag Divisionens mål Indikator Mått för målupp fyllelse Måluppfyll else Utveck ling A2 Nya metoder och verksamheter införs med medvetna beslut B1 Verksamheten är anpassad till den aktuella intäktsnivån Rätt användning av tillgängliga resurser KPP I nivå med övriga läns-, länsdelsj ukhus B2 Kostnadseffektiv verksamhet Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring 24