Delårsrapport 2017 för Division Länssjukvård

Transkript

1 Delårsrapport 2017 för Division Länssjukvård Inledning Division länssjukvård har under första tertialet mött ett antal utmaningar. Den största är bristen på personal inom ett flertal av verksamhetsområdena som medför att det ekonomiskt ser bättre ut än föregående år men verksamhetsmässigt skapar problem för vårdproduktionen. Förutsättningarna för förändrade arbestsätt finns dock i och med att förbättringstavlor etc implementerats i verksamheten. Exempel på utmaningar under första tertialet är: Personalbrist på operation, laboratorierna, ögonkliniken, ÖNHkliniken och BB. Generellt finns det också en brist på flera olika specialister i Gällivare. Införandet av nya Paris, Provisio och Lab utrustning i länet. Produktiviteten på operation. Kostnadsutvecklingen för läkemedel. Samtidigt har ett antal nya arbetssätt införts som ger möjligheter inför framtiden. Exempel på detta är: Uppstart av specialistmottagning på distans mot Gällivare hörselpatienter samt vissa äldre. Patientresponsen har hitintills varit positiv. Distanstolkning Översyn av processen för neuropsykiatriska utredningar med målet att korta utredningstiden väsentligt inom LSS. Långsiktigt arbete med många små förbättringar har över tid lett till att avdelning 31 minskat sitt behov av inhyrd personal. IVA idag har god bemanning och har sänkt sin personalomsättning.

2 Ekonomi Periodens utfall Resultatutveckling VO Nettokostnadsutveckling Per. Resultatmål Resultat april 2017 Prognos An/Op/Iva ,31% Barn ,21% BFM ,59% Div gemensamt ,67% Kir/Uro ,92% LAB ,69% LSS ,90% Ob/Gyn ,63% Ortopeden ,25% Ögon ,59% ÖNH ,47% Riks och region ,66% Sjuktransporter ,69% Totalt ,76%

3 Totalt sett har länssjukvården under det första tertialet intäkter i nivå med föregående år men lägre kostnader vilket förklarar det förbättrade resultatet. Kostnadsminskningen beror till stor del på lägre personalkostnader samt mindre köpt vård för riks och regionpatienter. Under det första tertialet är det februari månad som inneburit lägre kostnader än förväntat, något som till stor del förklarar länssjukvårdens resultat per april månad. Under februari genomfördes klart mindre vårdproduktion jämfört med februari En förklaring är att februari uppvisar klart lägre arbetad tid vilket påverkat det ekonomiska utfallet positivt. Intäkterna är totalt 8,3 mnkr bättre än budget vilket bland annat kan förklaras med fler medicinskt färdigbehandlade patienter och asylintäkter. På kostnadssidan redovisas höga kostnader för sjukvårdsmaterial, och då främst kopplat till lab och ortopediskt material. Totala personalkostnaden inklusive inhyrd personal och läkarkonsulter redovisar ett negativt resultat på totalt 1,0 mnkr per april månad. Avseende inhyrd personal är det verksamhetsområdena An/Op/IVA och barnsjukvården som haft stort behov av inhyrd personal under perioden på grund av personalbrist. Vårdproduktionen har under perioden minskat vilket främst kan förklaras av låg produktion under februari månad. På operation har divisionen en minskad produktivitet i Sunderbyn och Gällivare. Undre januari och februari genomfördes sista delen i införandet av Provisio i Sunderbyn och senare pga. personalbrist. Bristen, främst på anestesisjuksköterskor, har inneburit en minskning i tilldelade operationstid för de opererande klinikerna. Den inhyrda personalen har i vissa fall varit långt ifrån självgående utan måste introduceras vilket belastar ordinarie personal och bromsar produktionstakten. I Gällivare har förändringar genomförts där ÖNH nu helt slutat. Detta gör att fler och kortare operationer i Gällivare delvis ersatts av färre men längre operationer. Tillgången till vårdplatser är i dagsläget en begränsande faktor för operationsvolymerna och mixen av operationstyper i Gällivare. Omflyttningen av operationer i länet har även medfört att vissa korta och enklare ingrepp flyttats från centraloperationsenheter till mottagningarna. Denna förändringe är generellt positiv då produktionskostnaden för en operation är lägre på en mottagning än på en centraloperationsenhet. Effekten är tydlig i Piteå där en viss typ av förhållandevis enkel handkirurgi har ersatts med färre men längre ingrepp. Den nya uppvakningseneheten i Piteå förväntas ge positiva effekter på framförallt den dagkirurgiska operationsvolymen. Det är dock för tidigt att utvärdera i vilken mån den förväntan kommer att kunna infrias eftersom enheten bara har varit i bruk 4 månader och då det just nu pågår ett omställningsarbete att flytta lämpliga operationtyper från Sunderbyn till Piteå. På verksamhetsområdesnivå är det An/Op/IVA och Allmänkirurgi som uppvisar negativa resultat och prognoser som kommer innebära fördjupad analys. På An/Op/IVA har personalsituationen med brist på specialistsjuksköterskor föranlett ökade kostnader för inhyrd personal med 3,1 mnkr utöver budget vid första tertialet. Kostnadsökningen har accepterats för att behålla operationssalar öppna i Sunderbyn eftersom en neddragning av antalet oper-

4 ationssalar i Sunderbyn medför besvärande produktionsproblem och därmed även tillgänglighetsproblem. För Allmänkirurgi är det framför allt läkemedelskostnaderna som visar ett negativt resultat med 7,5 mnkr vid första tertialet. Detta verksamhetsområde har hand om det största antalet cancerpatienter och är involverade i flest standardiserade vårdförlopp. Parallellt pågår ett införande av nya, bättre men samtidigt också dyrare cancerläkemedel. Inom Ortopedi står personalkostnader och sjukvårdsmaterial för merparten av underskottet. Till och med mars månad har det varit god produktion av ledplastiker på operationsavdelningen i Piteå vilket givetvis medfört ökade kostnader för sjukvårdsmaterial. De förbättrade operationsflödena har eventuellt en potential att skapa ett utrymme för regionpatienter och därmed också en potential för ökade intäkter. Barnverksamheten redovisar ett stort överskott för de tre första månaderna vilket delvis kompenserar underskotten från de tre verksamhetsområdena ovan. En förklaring till överskottet är bristen på personal och minskade läkemedelskostnader. Även Ögon bör lyftas fram där föregående års underskott minskat drastiskt i och med byte av läkemedel för behandling av åldersförändringar i näthinnan. Under perioden har tre stora införandeprojekt pågått i divisionen med produktionspåverkan till följd av installation och utbildning. Dessa är utbytet av datortomografer och införandet av ett helt nytt PACS och RIS inom VO bild- och funktionsmedicin samt införandet av helt nya maskiner som ökar automationen inom VO laboratoriemedicin. Divisionen har också belastats av sista delarna i införandet av det nya operationsplaneringssystemet Provisio. Verksamhetens intäkter Intäkterna är totalt 8,1 mnkr bättre än budget men ca 1,1 mnkr lägre än föregående år. Ökningen jämfört med budget kan framför allt förklaras av medicinskt färdigbehandlade patienter, asylintäkter och ökad försäljning av kemlab samt erhållna bidrag till vården. Intäkterna för medicinskt färdigbehand-

5 lade förväntas dock minska under kommande perioder med anledning av de åtgärder som planeras för tidigare hemtagning inom Luleå och Boden kommun. Jämfört med föregående år kan minskningen framför allt hänföras till lägre asylintäkter, minskade forskningsbidrag samt patientavgifter. Under framför allt februari månad har det varit lägre produktion än föregående år vilket förklarar minskningen av patientavgifterna. Produktionsmässigt är det tydligt att februari 2016 hade en ovanligt hög produktion sett över tid. Verksamhetens kostnader Kostnaderna för sjuktransporter har ökat något i jämförelse med föregående år. Under de första månaderna visar flygstatistiken färre antal flygtidtimmar för ambulansflyget medan flygtiden för helikoptern ökat. Totalt sett innebär det ökade kostnader för helikoptern. Samtidigt har intäkterna från utomlänspatienter minskat vilket påverkar resultatet för sjuktransporter negativt. Minskningen av kostnaden för ambulansflyg bidrar dock positivt. Detta kan även ses i relation till riks och regionsjukvården som uppvisar klart lägre patientvolymer och kostnader under första tertialet. Kostnaden för inhyrd personal är 1,4 mnkr lägre för första tertialet än föregående år. Ökningen av inhyrd personal återfinns främst inom An/Op/IVA och Barn. Genom inhyrd personal har kapaciteten kunnat bibehållas i Sunderbyn, dock med följden av försämrad produktivitet då den inhyrda personalen delvis fått skolas in på nya ingrepp vilket ökat den arbetade tiden på operation utan motsvarande ökning i knivtid. Inom verksamhetsområdet barn härrör ökningen till läkare i Gällivare samt psykologer i Sunderbyn, Gällivare och Kalix. Kostnaden för riks och regionsjukvård har minskat jämfört med föregående år. Det är framför allt kostnaden för karolinska som ligger lägre men även kopplat till NUS. Under föregående år behandlades ovanligt många kostnadsytterfallspatienter på karolinska. Konsumtionen per april månad visar inte några kostnadsytterfallspatienter som motsvarar föregående års nivåer. Dock är det slumpartat när dessa patienter kommer och om de kommer var-

6 för det är svårt att säga om det är en bestående minskning. Med anledning av detta har även en relativt stor reserv prognosticerats inom riks och regionssjukvården för att hantera eventuella kostnadsytterfall senare under året. Läkemedelskostnaden är ca 1 mnkr lägre än föregående år. Detta kan förklaras av förändringen av läkemedel avseende ögon vilket minskat läkemedelskostnaden med 3,1 mnkr de första 4 månaderna. Detta kompenseras dock till stor del av de kraftigt ökade kostnaderna (3,8 mnkr) för läkemedel inom cancervård på allmänkirurgi/urologi. En analys av läkemedelskostnaden indikerar dock att verksamhetsområdet Allmänkirurgi/urologi följer de rekommendationer som råder inom området. Övriga kostnader är i nivå med föregående år där kostnaderna för sjukvårdsmaterial har ökat vilket till stor del kompenseras av minskat förbrukningsinventarier/material. Under föregående år byttes en stor del inventarier ut av vårdhygienskäl vilket inte kommer uppstå i samma utsträckning i år. Ökningen av sjukvårdsmaterial härrör främst till ortopeden som opererat i stor utsträckning i Piteå. Personalkostnader Anställda och arbetad tid Arbetad tid omvandlat till årsarbetare

7 Varav övertid omvandlat till årsarbetare Arbetad tid omvandlat till årsarbetare, rullande 12 mån Den arbetade tiden har jämfört med 2016 ökat under januari och mars, däremot har den minskat under februari och april. Antalet anställda perioden januari-april har i princip varit oförändrad jämfört med samma period Jämfört med 2016, är antalet anställda i januari månad färre, sjukfrånvaron är markant högre och en större andel av arbetstiden är utförd på övertid. I februari är den arbetade tiden lägre trots att antalet anställda är något fler och korttidssjukfrånvaron är lägre. Under mars och april minskar arbetet på övertid markant. Under månaderna januari-mars så har en större andel semester och kompledighet tagits ut under januari jämfört med övriga månader. Arbete på övertid, exklusive jour/beredskap för läkare, har på totalen minskat under första tertialen jämfört med motsvarande period VO Barnmedicin och Laboratoriemedicin har haft en liten ökning, inom övriga verksamhetsområden har övertiden minskat. Ett övergripande arbete kring hälsosamma scheman och effektiv bemanningsplanering pågår. Vårdavdelningarna inom Ortopeden och Kirurgen är genomlysta utifrån bemanningsläget och bemanningsmål är fastställda för dessa avdelningar. Ett fortsatt arbete inom detta område förväntas få ytterligare positiva effekter på övertidsarbetet. Ett koncept kring tydligare karriärvägar för sjuksköterskor och mentorskap och introduktion för nyanställda sjuksköterskor håller på att implementeras i verksamheterna. Detta arbete förväntas få positiv effekt på bemanningen och kompetensförsörjningen, då personalomsättningen förväntas minska.

8 Flera av divisionens verksamhetsområden har under en längre tid haft en stor personalomsättning, framför allt på vårdavdelningarna. En allt för stor personalrörlighet påverkar verksamheten negativt då det uppstår en obalans mellan erfaren och oerfaren personal och mycket arbetstid och resurs går åt till inskolning. Varav övertid rullande 12 mån Sett över en längre tid så har den arbetade tiden ökat. Trenden är däremot nedåtgående och övertiden har successivt minskat under det senaste året.

9 Antal anställda Totala antalet anställda i divisionen var i april 1886, det är en minskning med 24 personer jämfört med april Antalet anställda kodade som sjuksköterska är i april 648, vilket är en minskning på 20 stycken jämfört med april Sjukfrånvaro Divisionens mål är att ha en sjukfrånvaro som är mindre än 4 procent av total bruttoarbetstid. Sjukfrånvaron har under de senaste åren ökat successivt. Vid årsskiftet 2015 var sjukfrånvaron 5,4 procent, vilket är en försämring jämfört med tidigare år ( procent, ,6 procent). I december 2016 hade divisionen en sjukfrånvaro på 5,8 procent och sjukfrånvaron har ökat ytterligare under januari och februari 2017, en liten minskning jämfört med föregående år syns för mars och april månad.

10 Per april månad är den totala sjukfrånvaron ca 6 procent. Korttidsfrånvaron är 2,6 procent och den långa sjukfrånvaron är 3,4 procent. Kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män. Analyserat i åldersgrupper så har medarbetare äldre än 50 år den högsta totala sjukfrånvaron och den gruppen har också högst långtidsfrånvaro. Kvinnor i åldersgruppen som är yngre än 29 år har den högsta korttidsfrånvaron. Nivån på den totala sjukfrånvaron är med stor sannolikhet kopplad till hög arbetsbelastning inom flera verksamheter. Arbetet med hälsosamma scheman och effektiv bemanningsplanering förväntas ge en positiv effekt på sjuktalen. Ett fördjupat analysarbete kring orsaker till sjukfrånvaron kommer att göras under hösten 2017.

11 Årsprognos Prognosen för helåret indikerar ett ekonomiskt resultat på -82,1 mnkr i jämförelse med resultatmålet på -67. Ekonomiska handlingsplaner Ekonomiska handlingsplaner Verksamhet Uppdrag helår 2017 Uppdrag perio d 2017 Utfall perio d 2017 P ro gno s VO AN/Op/IVA -4,1-0,5-1,4-1,8 02 VO Allmänkirurgi/Urologi -16,7-1,1-1,0-9,7 03 VO Obstetrik/gynekologi -1,1-0,4 0,0-1,1 04 VO Ortopedi -5,9-0,8-1,1-5,2 05 VO Ögon -6,1-3,7-4,2-10,1 06 VO Öron/Näsa/Hals/Käk -2,2-1,0-1,1-3,0 13 VO Barnsjukvård -6,5-0,7-1,4-2,9 21 VO Bild- och funktionsmed -5,3-1,0-0,6-3,3 22 VO Lab -4,5-0,6-2,5-4,2 07 VO Länssjukvård gemensam 0,0 0,0 0,0 0,0 Riks och region -15,1-5,0-5,0-15,1 T o talt -67,5-14,7-18,3-56,4 Länssjukvårdens utfall avseende den ekonomiska handlingsplanen är -18,3 mnkr. Här är det försiktigt räknat enligt periodiseringen för riks och region eftersom denna post innehåller slumpvis variation, även om utfallet per april visar ett betydligt lägre utfall jämfört med föregående år. Den enskilt största bestående minskningen har genomförts vid ögon som bytt läkemedel. Per mars månad innebär det minskade kostnader med 3,1 mnkr jämfört med föregående år. Största utmaningen återfinns vid Allmänkirurgi/urologi där en djupare analys pågår för att säkerställa långsiktiga åtgärder avseende verksamhetsområdet. Inom Allmänkirurgi/urologi pågår ett antal åtgärder som förväntas ge ekonomisk påverkan, exempelvis bildandet av den nya kirurgiska akutvårdsavdelningen med nya arbetssätt för rondning och samverkan för förbättrade patientflöden. Det pågår även en översyn för byte av läkemedel. I tabellen ovan ingår riktade satsningar mot inhyrd personal. Totala sparet på inhyrd personal enligt ovan är 3,8 mnkr. Detta beaktar dock inte att andra kostnadsställen än avsett enligt ovan har ökat kostnaderna för inhyrd personal. Därför är sammanställningen nedan en totalsammanställning avseende samtliga kostnadsställen för inhyrd personal

12 Ekonomiska effekter av åtgärder för att minska inhyrd vårdpersonal Uppdrag helår 2017 Uppdrag period 2017 Utfall Jan Utfall Feb Utfall Mars Utfall April Prognostiserad kostnad för inhyrd personal på helåret är -46,8 mnkr, vilket motsvarar en minskning jämfört med föregående år med 6,3. Målsättningen är en kostnad motsvarande 37,6 mnkr vilket är svårt att uppnå på grund av stor personalbrist och verksamhetspåverkan inom vissa områden. Prognos helår Prog jmf fg år Specialitet 01 VO AN/Op/IVA -3,7-0,4 0,4 1,1 1,5 2,1-10,4 2,8 02 VO Allmänkirurg -3,5-0,8-0,4-1,1-1,3-2,0-4,0-4,0 03 VO Obstetrik/gy -0,6-0,5-0,3-0,1-0,3-0,4-8,1-1,6 04 VO Ortopedi -3,7-0,1-0,2-0,7-0,4-0,9-5,1-3,6 05 VO Ögon 2,6 0,0-0,2-0,7-0,8-1,0-1,2-1,2 06 VO Öron/Näsa/H 0,7 0,6 0,0 0,2 0,6 0,6-3,5 1,2 07 VO Länssjukvård 0,0 0,0 0,0-0,1-0,3-0,3-1,7 0,3 13 VO Barnsjukvård -3,7-0,4 0,1 0,0 0,5 1,0-7,5 1,7 21 VO Bild- och fun -3,6-0,6 0,2-0,4-0,6-0,6-5,3-1,8 Totalt -15,5-2,3-0,3-1,7-1,1-1,4-46,8-6,3 Totalt sett minskar kostnaden för inhyrda läkare medan den ökar för specialistutbildade sjuksköterskor och psykologer. Kostnadsökningen av inhyrd personal härrör till verksamhetsområdena An/Op/IVA, barn och ÖNH. På An/Op/IVA har bristen på Anestesi och operationssköterskor medfört ett stort behov av inhyrd personal för att behålla operationsflödena igång. Detta har inte lyckats fullt ut vilket medfört negativ inverkan på produktiviteten på operation i Sunderbyn och Gällivare. Inom barnsjukvården härrör kostnadsökningen till behovet av läkare i Gällivare och psykologer i Sunderbyn, Gällivare och Kalix. Inom verksamhetsområdet barn har det varit stor brist bland den egna personalen vilket gör att verksamhetsområdet prognostiseras klara resultatmålet trots ökningen av den inhyrda personalen. Inom ÖNH är det stor brist av specialistläkare vilket framför allt är koncentrerat till hösten.

13 Åtgärder för att uppnå ekonomiskt resultatmål Nuvarande åtgärder bedöms i stort som tillräckliga. De ekonomiska utmaningar som länssjukvården har är riktat till två verksamhetsområden. Inom allmänkirurgi/urologi pågår en djupare översyn baserat på en nationell jämförelse och utveckling över tid. Det som framkommit som ett område med särskilt fokus vid tertialen där ytterligare åtgärder kommer vidtas är att skapa förbättrad arbetsmiljö och operationsflöden. Investeringar Kommentar Utfall 2017 Typ av investering (Mkr) Totalt Beräknad Av Landstingsstyrelsen beslutad ram 2017 Utfall beslut före 2017 Utfall Summa årsprognos för investeringar 25,5 4,5 0,9 5,4 14,7 Det pågår ett antal stora investeringar där införandet av provisio, PARIS och labutrustningarna är de största. Problematiken med anledning av bristen på BMA inom laboratoriemedicin innebär att förändringar i investeringsplanen kan komma att bli aktuella för att säkerställa framställan av blodprodukter. Övriga investeringar går enligt plan.

14 Verksamhet Produktion Besök Förändring % Läkarbesök ,2% Somatik ,4% Psykiatri ,7% Övriga vårdgivarbesök ,3% Somatik ,3% Psykiatri ,5% Sett över ett längre perspektiv för divisionen minskar antalet läkarbesök och antalet övriga vårdgivarbesök (sjukvårdande behandling) ökar. Resultatet för tertial följer således den långsiktiga trenden om en ökad poliklinisering inom divisionen. Den lägre andelen läkarbesök beror även på att antalet oplanerade besök (akuta) minskas och kan förklaras av att fler patienter omhändertas direkt av akutläkare på akutmottagning och således registrears inom närsjukvården. Det bör även tilläggas att i jämförelsen av årets tertial med motsvarande period 2016 uppvisade februari 2016 nästan 1500 fler läkarbesök än under första kvartalen Den något onormalt höga nivån kan vara ett resultat av säsongsmässiga variationer i form av helgdagar, halkskador och liknande. Detta i sin tur innebär att årets resultat snarare ska jämföras med den långsiktiga ( ) trenden vilket innebär att antalet läkarbesök minskar men i en lägre takt än vad tabellen ovan indikerar. Vårdtillfällen Förändring % Totalt ,7% Somatik ,9% Psykiatri ,3% Minskningen av vårdtillfällen första tertialet 2017 beror till stor del på att antalet disponibla vårdplatser minskat (ca 5,5 procent färre än första tertialet 2016), vilket i sin tur är till följd av brist på sjuksköterskor. Det bör även noteras att omkring 10 procent av tillgängliga vårdplatser upptagits av utskrivningsklara patienter.

15 Tillgänglighet Tillgänglighetsmålet har ändrats i regionen. Målet är numer desamma som vårdgarantin, dvs. att ingen ska behöva vänta längre än 90 dagar på sitt nybesök till läkare eller på sin behandling eller operation. Andel som fått läkarbesök inom 90 dagar Under årets första tertial har i snitt 71 procent fått ett nybesök till läkare inom 90 dagar vilket innebär att vi inte klarat vårdgarantin för 30 procent av patienterna i behov av ett nybesök. Samma period i fjol kunde länssjukvården erbjuda 81 procent ett nybesök inom 90 dagar. Ob/Gyn har en relativit god tillgänglighet till nybesök, trots att de har försämrat sin tillgänglighet från att ha legat på nära 100 procent inom 90 dagar till att ligga på strax under 90 procent inom 90 dagar. Orsakerna är att inhyrda läkare har minskats enligt plan och att jouren till större del ligger på egna läkare, med mindre läkarresurs dagtid som följd (minskningen dagtid blir större då egna läkare behöver mer jourkomp i anslutning till varje jourpass än inhyrda). Ob/Gyn har också skapat en schemarad för gyn-onkologi, till följd av införande av standardiserade vårdförlopp (SVF) vilket skedde våren Det kräver både personell och lokalmässig resurs, vilket bidragit till en viss undanträngningseffekt. VO Ögon och VO Ortopedi har första tertialen erbjudit 55 procent respektive 48 procent ett nybesök inom 90 dagar. Inom Ortopedin så har inhyrda läkare tagits bort under 2016, vilket medför färre mottagningar och en sämre tillgänglighet till läkarbesök. VO Ögon jobbar med komptensväxling för att frigöra läkarnas tid och därigenom förbättra tillgängligheten till nybesök. VO Kir/Uro har erbjudit 70 procent av sina patienter ett nybesök inom 90 dagar.

16 Andel som fått åtgärd/behandlingar inom 90 dagar Första tertialen har 77 procent har fått sin behandling inom 90 dagar. Det är en förbättring från samma period under 2016 med tre procentenheter, men på en betydligt lägre nivå än åren och innebär att drygt 20 procent av patienterna inte fått vård inom gränsen för vårdgarantin. Det är fler behandlingar som gjorts inom 90 dagar och det är också fler av de som står på väntelistan som har väntat kortare än 90 dagar inom alla verksamhetsområden (Vo:n), jämfört med år Det finns trots detta väntande, som på grund av prioritering på operation, får vänta längre. Dessa finns kvar på väntelistan månad efter månad. Det är främst Vo Kir/Uro som har flera på väntelistan som väntat över 90 dagar och mer. En åtgärd som gjorts för att komma till rätta med detta är att VO Kir/Uro börjat operera vissa typer av ljumskbrock utan operationspersonal (operationssköterskor och anestesipersonal). Det innebär att de inte behöver använda den tilldelade operationstiden på Centraloperation för dessa operationer och i stället frigör utrymme för andra. Operationsstyrelsen ser också över planeringen och tilldelningen av operationstid. Den faktiska väntetiden till behandling har jämnats ut mellan verksamhetsområdena och det sker i dag en tydligare prioritering och omfördelning av de operationsresurser som finns, bland annat genom tätare möten för operationsstyrelsen. Förutom möten för daglig styrning på operation har möten med en planeringshorisont på en vecka påbörjats. I detta deltar operationssjuksköterskor, planeringssjuksköterskor och planerare från staben för att gå igenom veckan som varit och planeringen för veckan framåt. Syftet är att snabbare hitta förbättringsbehov i flödet på operation, minska spilltider och att alla verksamhetsområden får en gemensam bild av orsaker till förseningar och strykningar av operationer på dagsprogrammet. Vid behov eskaleras frågor till operationsstyrelsen.

17 Medborgare Balanserad styrning Landstingsfullmäktiges strategiska mål A Nöjda medborgare B Sveriges bästa självskattade hälsa Landstingsstyrelsens mål A2 Hållbara livsmiljöer B1 En jämlik och jämställd hälsa Framgångsfaktorer Styrmått Mått för målupp fyllelse Medveten användning av förhållningssätt som bidrar till attraktiva och hälsosamma livsmiljöer, inkluderande demokrati, gröna miljöer, kollektivtrafik, miljövänliga transporter, såväl som miljöer som bidrar till ett rikt kulturliv och friluftsliv och som underlättar hälsosamma levnadsvanor. Hälso- och sjukvård samt tand-vård tar ansvar för att identifiera våldsutsatta vuxna och barn, och i samverkan med andra (internt och externt) erbjuda stöd och hjälp. Vårdkonsultationer/behandlingar på distans i specialiserad vård Antal tillfrågade om våldsutsatthet i nära relation Öka jmf med 2016 Kvinnor Män Öka Kvinnor Män Måluppfyll else Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveck ling Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring Antalet distansbehandlingar inom den specialiserade vården var noll under första tertialet Första tertialet 2017 uppvisar 37 distansbehandlingar inom verksamhetsområdena Barnsjukvård, Ortopedi och ÖNH/Käk. Det är något fler kvinnor än män som behandlats. Antalet distanskonsultationer har varit lågt inom divisionen under de två senaste åren. Första tertialet 2017 uppvisar färre konsultationer jämfört med samma period för de två föregående åren. VO ÖNH har under 2017 inlett läkarbesök på distans för patienter i Gällivare där läkaren är befinner sig i Sunderbyn. Antalet tillfrågade om våldsutsatthet i nära relation är fler under första tertialet 2017 än motsavarande period Ökningen fördelar sig jämt över både kvinnor och män.

18 Verksamhet Landstingsfullmäktiges strategiska mål A En effektiv verksamhet med god kvalité B Helhetsperspektivet med personen i centrum Landstingsstyrelsens mål A1 En verksamhet som är jämlik och kvantitativt likvärdig A2 En kunskapsstyrd och säker verksamhet Framgångsfaktorer Styrmått Mått för målupp fyllelse All verksamhet är tillgänglig, anpassad efter behov och väl kommunicerad E-tjänster och distansöverbryggande teknik används för att erbjuda patienterna kontakt eller vård. En hög säkerhetskultur genom-syrar verksamheten. Vårdskadorna halveras Andel genomförda läkar-besök i specialiserad vård (faktisk väntetid), % Andel genomförda åtgärder i specialiserad vård (faktisk väntetid), % Specialiserad vård Andel läkemedelsberättelser till patienter, 75 år eller äldre med fem eller fler läkemedel, utskrivna från slutenvård, % PPM mätningar våren 2017 visar alla ett bättre resultat jf med 2016 års mätning. - Trycksår 100 % inom 90 dagar 100 % inom 90 dagar Öka 75% Kvinnor Män Måluppfyll else Utveck ling - Vårdrelaterade infektioner - Basala hygienkrav Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring Andel läkemedelsberättelser till patienter ökar inom divisionen. I absoluta tal ligger dock nivån långt under målnivån. Anledningen till den långsamma förändringen finns dels att hitta i dagens arbetssätt, dels i att läkemedelsberättelser genomförs men inte dokumenteras korrekt i VAS. Divisionen har intensifierat visualiseringen av antalet läkemedelsberättelse vilket förväntas öka dokumentationen under året.

19 PPM-mätningar (Trycksår samt Basala hygienkrav) som genomfördes våren 2017 visar ett bättre resultat jämfört med VRI i stort oförändrat jämfört med Resultatet från den övergripande markörbaserade journalgranskningen som genomförs i Regionen visar att de insatser som genomförts för att förebygga blåsöverfyllnad har gett goda resultat. Divisionen har fortsatt väldigt få patienter med blåsöverfyllnad och vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Andelen patientnämndsärenden var färre tertial 1jämfört med föregående års tertial, främst ses en minskning i antalet ärenden i gruppen vård och behandling. Däremot har antalet ärenden inom kommunikation ökat något. Arbetet med införande av Gröna korset har fortsatt under 2017, i flertalet av verksamheterna har detta införts. Verksamhetsutvecklarna har genomfört ett flertal utbildningar kring patientsäkerhet, där Gröna korset ingår som en viktig del. När det kommer till införande av Modern sjukvårdsledning i divisionen, införande av puls och förbättringsmöten samt visualisering visar resultat per april: Pulsmöten 98 procent Förbättringsmöten 94 procent Visualisering 67 procent

20 Medarbetare Landstingsfullmäktiges strategiska mål A Attraktiv arbetsgivare B Aktivt medarbetskap Landstingsstyrelsens mål B2 Hälsofrämjande miljö Framgångsfaktorer Styrmått Mått för målupp fyllelse En bra miljö med fokus Sjukfrånvaro % 4% på hälsa och goda arbetsförhållanden är faktorer för positiv hälsoutveckling och ett hälsofrämjande arbetsliv. Professionellt bemötande och respektfull kommunikation är grunden för goda arbetsrelationer. Måluppfyll else Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveck ling Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring Divisionens mål är att ha en sjukfrånvaro som är mindre än 4 procent av total bruttoarbetstid. Här har divisionen behållit det tuffare målet och inte sänkt det till landstingsstyrelsens mål på 5,4 procent. Se ytterligare beskrivning under avsnittet sjukskrivning.

21 Internkontroll Händelseanalyser- utredningstiden Målet är att kunna genomföra en händelseanalys inom 60 dagar. Division länssjukvård når inte upp till målet. Några av de genomförda analyserna har genomförts inom rimlig tid men ett fåtal har tagit betydligt längre tid. En uppföljning (logg) av alla analyser genomförs inom enheten för verksamhetsutveckling. Här kan vi se att en förlängd analystid beror på problem med att få deltagare till analysteamen, speciellt svårt är det när båda vårddivisionerna är involverade. Ansvaret för att få deltagare till teamen vilar på uppdragsgivaren, vilken ibland kan vara chefläkaren. Divisionen har under året bytt chefläkare och det tar givetvis tid för en ny person att komma in i rollen. Uppdatering av rutinen för händelseanalyser inom divisionen är nyligen uppdaterad och vi fortsätter som tidigare med att verksamhetsutvecklarna i staben går in som analysledare. Detta är förankrat i divisionsledningen. Ett nytt verktyg för dokumentation av händelseanalyser är infört- Nitha. Leanspel utfört av alla anställda Leanspel är inplanerat för nya medarbetare i staben och kommer genomföras i slutet av maj 2017.