Divisionernas delårsrapporter augusti 2017

Transkript

1 Redovisande dokument Rapport Sida 1 (98 Divisionernas delårsrapporter augusti 2017

2 Sida 2 (98) Innehållsförteckning Division Närsjukvård... 3 Division Länssjukvård Division Folktandvård Division Service Division Länsteknik... 78

3 Sida 3 (98) Division Närsjukvård Sammanfattning Divisionens chefer och ledningsgrupper genomgår ett kompetensutvecklingsprogram i patient- och flödesorientering. Utbildningen förväntas ha positiva effekter på tillgänglighet, produktion och att skapa hållbara verksamhetsprocesser med patientfokus som också förbättrar arbetsmiljön och skapar ökad arbetstillfredsställelse. Produktionen minskar både avseende antalet vårdtillfällen och vårddagar. Antalet läkarbesök och besök till övriga vårdgivare minskar totalt sett, men inom psykiatrin ökar besöken inom samtliga grupper. Målet för vårdgarantin uppnås ej och ett långsiktigt hållbart arbete krävs för att arbeta mot en köfri vård. Omstruktureringar av vårdplatser har skett på flera sjukhus i länet för att skapa en mer resurseffektiv verksamhet. Utveckling av e-tjänster och distansöverbryggande teknik fortsätter i hela länet och antalet mottagningar som har planerad vård på distans har dubblerats. Divisionen har fortfarande rekryteringssvårigheter och hög personalomsättning inom vissa områden. Den arbetade tiden, antalet anställda övertid samt sjukfrånvaron minskar. Arbetade övertidstimmar och vikarietimmar för sjuksköterskor har delvis ersatts av hyrsjuksköterskor. Åtgärder inom bemanningsplanering och introduktion av nyanställda börjar ge effekt. Behovet av inhyrda läkare är fortvarande ett stort inom primärvården och psykiatrin. Divisionen redovisar en något högre nettokostnadsutveckling för perioden jämfört med föregående år. Resultatet tom perioden har försämrats något jämfört med föregående år medan årsprognosen visar en resultatförbättring med 60 mkr jämfört med Divisionens prognosticerade underskott på 260 mkr kan sammantaget hänföras till egen och inhyrd personal. Verksamhet Produktion Besök Förändring % Läkarbesök ,2% Primärvård ,9% Somatik ,4% Psykiatri ,5% Övriga vårdgivarbesök ,7% Primärvård ,9% Somatik ,4% Psykiatri ,2%

4 Sida 4 (98) Vårdtillfällen Förändring % Totalt ,7% Primärvård ,0% Somatik ,0% Psykiatri ,8% Produktionen minskar avseende antalet vårdtillfällen, antalet läkarbesök och besök till övriga vårdgivare. Totalt sett minskar läkarbesöken inom samtliga närsjukvårdsområden. Inom verksamhetsområde psykiatri ökar antalet läkarbesöken i Piteå och i Sunderbyn. En av anledningarna till minskningen inom primärvården är den omlistningen som skedde i samband nedläggning av Furunäsets hälsocentral. Privata hälsocentraler har nu en större andel av patientunderlaget jämfört med tidigare. Även det totala antalet besök till övriga vårdgivare har minskat totalt sett. Minskningen har varit störst inom primärvården medan besöken till övriga vårdgivare inom somatik och psykiatri ökar. Totalt sett minskar antalet vårdtillfällen med 6,7 procent. Antalet vårdtillfällen ökar inom primärvården. Inom somatiken minskar antalet vårdtillfällen inom samtliga närsjukvårdsområden undantaget Kalix. Omorganisationen vid Sunderby sjukhus har berört samtliga avdelningar inom internmedicin, vilket har medfört att man under vissa perioder har tvingats dra ner på antalet disponibla vårdplatser för att inte äventyra säkerheten. Detta i kombination med den resursbrist som råder kan ses som en förklaring till minskningen av antalet vårdtillfällen. Tillgänglighet Andel som fått läkarbesök inom 90 dagar Avser totalen inom specialiserad vård

5 Sida 5 (98) From 2017 är målet för tillgänglighet inom den specialiserade vården desamma som vårdgarantin dvs. 100 procent av nybesök till läkare och behandlingar ska ske inom 90 dagar. From 2017 ingår samtliga mottagningar i mätningen. Tom augusti har 77 procent fått sitt läkarbesök inom 90 dagar. Det är en försämring med en procentenhet jämfört med samma period föregående år. Under årets andra tertial försämras tillgängligheten enligt samma mönster som föregående år. Samtidigt har antalet genomförda besök ökat med 1,4 procent under samma period. Resultaten varierar stort mellan sjukhusen och kliniker i länet. Vuxenspykiatrin på länsdelsjukhusen, samt hematologi och smärtmottagning vid Sunderby sjukhus ligger stabilt kring målsättningen. De största volymerna av antalet väntade återfinns främst inom lung-och hudsjukvård där tillgängligheten är fortsatt låg. Andel som fått åtgärd/behandlingar inom 90 dagar Inom divisionens verksamheter har 96 procent av patienterna fått sin behandling inom 90 dagar. Det är en förbättring med fem procentenheter jämfört med samma period föregående år. Under samma period har det även skett en kraftig ökning av antalet behandlingar, främst inom vuxenpsykiatrin. Orsaken till detta är att man börjat registera Labo- patienter på ett korrekt sätt.

6 Sida 6 (98) Balanserad styrning Medborgare Divisionens mål Indikator Mått Måluppfyllelse En jämlik och jämställd hälsa Andel listade med genomförd hälsosamtal Riskbedömning avseende levnadsvanor vid depression, ångest och sömnstörningar Riskbedömning avseende levnadsvanor vid diabetes, hypertoni och övervikt Riskbedömning avseende levnadsvanor vid hjärtinfarkt Riskbedömning avseende levnadsvanor vid stroke Öka 60 % 60 % 60 % 60 % Utveckling Färgsymboler enligt divisionens gradering av måluppfyllelse: Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring En jämlik och jämställd hälsa Utförda hälsosamtal ökar något med motsvarande period året innan. Fler hälsocentraler utför hälsosamtal och fler utbildas till hälsosamtalsutförare. Från januari 2017 erbjuds åringar även provtagning av blodsocker och kolesterol, vilket har lett till ökat intresse hos befolkningen att delta i hälsosamtal. Divisionen når ej målet för riskbedömningar inom något av de fyra prioriterade områdena. Resultaten varierar stort mellan sjukhusen och kliniker i länet. Utbildning och informationsinsatser genomförs och arbeten med att se över att rätt sökord används och hur dokumentation ska ske fortsätter. Verksamhet Vårdgarantin ska uppfyllas med fokus på flödeseffektivitet Andelen som nås av vägambulans inom 30 min vid prio 1-uppdrag 90 % Divisionens mål Indikator Mått Målup pfyllelse Utveckling

7 Sida 7 (98) Tid till läkare Akutsjukvård (TTL-median) < 30 min Nytt mått Totala vistelsetiden Akutsjukvård (TVTmedian) < 180 min Nytt mått Andel patienter som får kontakt med hälsocentralen via telefon samma dag (0:an) 100% Andel patienter som bedöms behöva träffa läkare och som får göra detta inom sju dagar (7:an) 100 % Andel patienter som får besök/behandling inom den planerade specialiserade vården inom 90 dagar 100 % Besök 100 % Behandl. Andelen distansbesök och/eller behandlingar ska öka Hälsocentral Specialiserad vård Antal Besök /behandlingar i länet Öka Öka Öka Nytt mått Vårdskadorna ska halveras Andel inneliggande patienter som drabbats av vårdskador, trycksår 0 % Andel läkemedelsgenomgångar i primärvård senaste året, för patienter 75 år och äldre med fem eller fler läkemedel 50 % Andel läkemedelsberättelser 75 år och äldre med fem eller fler läkemedel, utskrivna från slutenvård 75 %

8 Sida 8 (98) Patienten är delaktig i sin vård Antal samordnade individuella vårdplaneringar (SIP) för patienter > 65år Öka med 25 % En personcentrerad vård, där patienten är en i teamet i sin behandling - Andel SIP där den enskilde deltagit i mötet 50 % Färgsymboler enligt divisionens gradering av måluppfyllelse: Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring Tillgänglighet - Akut omhändertagande Andelen som nås av vägambulans inom 30 minuter vid prio1-uppdrag ligger stadigt kring 92 procent. Det finns stora skillnader mellan glesbygdsorter och tätort. Måttet tid till läkare (TTL) samt totala vistelsetiden (TVT) på akutmottagningarna är ett nytt mått inom divisionen. Divisionen når totalt målet för mediantiderna. Närsjukvårdsområde Luleå Boden har fortfarande problem att klara tillgänglighetsmålen. Motsvarande data, som redovisas till patientregistret (PAR) vid Socialstyrelsens, visar att de akutmottagningarna vid länsdelssjukhusen ligger i topp när det gäller både TTL och TVT. Tillgänglighet - Primärvården 0:an och 7:an Tillgängligheten inom primärvården handlar dels om andel patienter som får kontakt med hälsocentralen via telefon samma dag, dels andel patienter som bedöms behöva träffa läkare och som får göra detta inom sju dagar. Närsjukvårdens 27 hälsocentraler redovisar stora skillnader på tillgänglighet med ett spann på 66 procent och uppåt. Ingen av hälsocentralerna klarar målet att besvara 100 procent av samtalen samma dag. Fyra hälsocentraler klarar 95 procent eller mer att besvara samtalen samma dag. Ingen hälsocentral klarar målet (100 procent) att erbjuda läkarbesök inom sju dagar. Fem hälocentraler har en tillgänglighet till läkare som överstiger 95 procent eller mer. Tillgänglighet - 90 dagar specialiserad vård Se avsnitt tillgänglighet

9 Sida 9 (98) Digitalisering distansvård Arbetet med att utveckla e-tjänster och distansöverbryggande teknik pågår inom samtliga närsjukvårdsområden. Andelen distansbesök och behandlingar fortsätter att öka, dock har registreringsrutinen varit eftersatt. I dagsläget finns det 12 kliniker (6 st 2016) som har planerad mottagning på distans. Allt eftersom fler kliniker kommit igång med distansvården har även antalet besök dubblerats. Exempel på några pågående aktiviteter vid närsjukvårdsområde Luleå Boden: Lungmedicin har fått ok för att starta upp fjärrövervakning av CPAP-apparater via en molntjänst för att kunna övervaka behandlingen av andningsstörningar. Dietistenheten skall erbjuda de patienter som gör fetmaoperationer uppföljningsbesök via video Fysioterapi startar upp Vård på distans mot hälsocentral för patienter som har behandling i form av lymfterapi. Njurmottagningen genomför uppföljningsbesök på distans mot hälsocentral. Logopedin i Sunderbyn ger vård på distans (RPD i Sunderbyn och patienten är i videostudio på Gällivare/Kiruna sjukhus) Patientsäkerhet Den årliga PPM- mätningen av Trycksår som skedde i våras visade en svag minskning av andelen trycksår. Sedan 2015 har slutenvårdsavdelningarna vid sjukhus och hälsocentraler successivt övergått till att dokumentera riskbedömningar för trycksår endast i VAS (även för undernäring, fall, munhälsa, vårdrelaterade urinvägsinfektioner och blåsdysfunktion). Tidigare skedde dokumentationen både i VAS och i det nationella kvalitetsregistret Senior alert. Vid analys av följsamhet till den nya ordningen noteras att de flesta riskbedömningarna, > till och med andra tertialet, sker vid inskrivning jämfört med utskrivning, då ca riskbedömningar har dokumenterats. Det är främst enheter inom internmedicin och rehab samt obsavdelningarna vid hälsocentralerna som arbetar systematiskt med att göra riskbedömningar och vidta åtgärder. Andelen riskbedömningar för personer 70 år skiljer sig mellan närsjukvårdsområdena och ligger mellan %. Följsamheten till dokumentation av insatta åtgärder har försämrats. Spridningen ligger på mellan 0-70 % av de patienter som har bedömts ha risk/-er. Läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser Andel årliga läkemedelsgenomgångar för listade patienter 75 år med 5 uthämtade läkemedel har ökat med drygt 2 procentenheter under det andra tertialet Snittet ligger nu på 19 procent med en spridning på mellan 4 procent till 53 procent. Flera hälsocentraler har haft stöd av apotekare i arbetet vilket kan bidra till det förbättrade resultatet. En annan framgångsfaktor är vikten av tydliga rutiner för läkare och läkarsekreterare kring dokumentationen av läkemedelsgenomgångar och att få spridning av arbetssättet till inhyrda läkare.

10 Sida 10 (98) Målsättningen 2017 är att 50 procent av listade patienter i målgruppen ska få en årlig läkemedelsgenomgång. Jokkmokks hc är ensamma om att uppnå målet, åtföljda av Överkalix och Porsöns hc som nu har passerat 30 procent. För läkemedelsberättelser 2017 är målet att 75 procent av patienterna 75 år med 5 uthämtade läkemedel och ett vårdtillfälle senaste året ska få en läkemedelsberättelse i slutenvården. Snittet för divisionen ligger på 65 procent vilket är en ökning med fyra procentenheter sedan förra tertialet. Piteå och Kiruna NO klarar målsättningen. Kalix NO fortsätter att förbättra sina resultat och närmar sig 70 procent av patienterna i målgruppen. Sedan förra tertialet är det Luleå/Boden NO som ökat mest genom att gå från 46 procent till 52 procent. Samordnade individuella vårdplaneringar (SIP) för patienter 65 år Den 1 januari 2018 träder den nya lagen om samverkan vid utskrivning av sluten hälso- och sjukvård i kraft. Som stöd för verksamheterna inom regionen och kommunerna ska Lifecare, ett nytt vidareutvecklat IT-system (tidigare Meddix öppenvård) för samordnad vårdplanering användas. Verksamheterna förbereder sig i olika utsträckning och på olika sätt för detta. Vissa vårdavdelningar vid Kalix och Sunderby sjukhus samt hälsocentraler i Luleå och Haparanda kommuner har varit en del av piloten Min Plan under perioden 25 april - 9 juni 2017 och har därigenom börjat arbeta med införandet. En del vårdavdelningar har infört pulstavla för progresskontroll. Vissa hälsocentraler har utsett ansvariga för administrationen av SIP och fast vårdkontakt och/eller samverkat med kommunerna för att tydliggöra praktiska rutiner. Några hälsocentral har anskaffat teknik för att möjliggöra vårdplaneringar via Skype. Slutligen har vissa hälsocentraler arbetat strategiskt med att sätta sig in i lagen och dess konsekvenser medan andra verksamheter efterlyser information om införande och utbildning. Totalt har 280 SIP registrerats i Meddix Öppenvård till och med andra tertialet, vilket är cirka 12 procent fler än motsvarande period förra året. För åldersgruppen 65 år är resultatet 217 utformade SIP i Meddix Öppenvård. Därutöver har ytterligare 26 SIP påbörjats i Lifecare under pilotinförandet. Detta innebär att divisionen hittills inte klarar 2017 års målsättning att öka antalet SIP med 25 procent. Kalix och Gällivare närsjukvårdsområde står för över 70 procent av SIP:arna. I dessa närsjukvårdsområden deltar mer än hälften av patienterna vid SIP-mötena vilket medför att divisionen klarar 2019 års mål på 50 procent patientmedverkan. I 43 procent av SIP:arna framgår det vem som är utsedd till Fast vårdkontakt

11 Sida 11 (98) Kunskap och Förnyelse Divisionens mål Indikator Mått Måluppfyllelse Ett öppet förhållningssätt till utveckling och förändring Utbildade processledare Utbildade i flödeseffektivitet Öka Öka Utveckling Färgsymboler enligt divisionens gradering av måluppfyllelse: Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring Patient- och flödesorientering Ledskapsprogrammet inom patient- och flödesorientering fortlöper. Under det andra tertialet har varje närsjukvårdsområde hållit stegvis utbildning av enhetschefer, medicinska rådgivare och andra stabsfunktioner enligt trainthe-trainer strukturen, för att hela divisionen ska ha samma förutsättningar att utveckla och leda en flödesorienterad och självförbättrande verksamhet. Totalt har 49 verksamhetschefer och 96 enhetschefer samt 27 medicinska rådgivare och 72 sektionsledare (eller annan stabsfunktion) påbörjat utbildningen. Lokala förbättringsarbeten är påbörjade. Inom expertgrupperna pågår översyn av indikatorer för kol, hjärtsvikt och diabetes som ska presenteras i värdekompasserna för respektive område. Arbetet med att färdigställa arbetet pågår under hösten. Medarbetare Divisionens mål Indikator Mått Måluppfyllelse Sjukdomar som är relaterade till levnadsvanor har minskat Andel inhyrda timmar Minska (läkare) i förhållande till totalt arbetade timmar Andel inhyrda timmar Minska (sjuksköterskor) i förhållande till totalt arbetade timmar Sjukfrånvaro 4,0 % Utveckling Inhyrd personal Andelen inhyrda läkare ligger i snitt på 17 procent. Andelen inhyrda läkare är högst inom akut omhändertagande och primärvård. Kalix och Kiruna har störst andel inhyrda läkare.

12 Sida 12 (98) Anden inhyrda sjuksköterskor ligger på 1,4 procent och är oförändrat sedan årsskiftet Gällivare och Luleå Boden har haft störst andel inhyrda sjuksköterskor. Sjukfrånvaro Se avsnitt personalkostnader. Ekonomi Divisionens mål Indikator Mått Måluppfyllelse Verksamheten anpassas till aktuell intäktsnivå Resultat -70 mkr Utveckling Nettokostnadsutveckling Ekonomisk handlingsplan Minska -250mkr Antal årsarbetare Minska Färgsymboler enligt divisionens gradering av måluppfyllelse: Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring Divisionens verksamheter har i uppdrag att reducera sina kostnader med 250 mkr. Av det totala uppdraget är 153 mkr definierat. Enligt prognosen kommer åtgärder motsvarande 91 mkr att effektueras under Nettokostnadsutvecklingen ökar något och ligger nu på 3,3 procent totalt för divisionen. Däremot är nettokostnadsutvecklingen hög inom primärvården.

13 Sida 13 (98) Personal Anställda och arbetad tid Arbetad tid omvandlat till årsarbetare Arbetad tid omvandlat till årsarbetare, rullande 12 mån

14 Sida 14 (98) Antal anställda Totalt arbetad tid och antal anställda Den totala arbetade tiden i divisionen har minskat med 47 årsarbetare tom augusti jämfört med föregående år. Utvecklingen på rullande 12 månader visar att divisionen har minskat med 39 årsarbetare. Störst är minskningen i Kiruna med anledning av reducering av vårdplatser och en dagambulans i Vittangi. Sunderby sjukhus har haft hög personalomsättning som har påverkat både produktion och tillgänglighet. Åtgärder har påbörjats med förstärkt introduktion till nyanställda samt bemanningsplanering utifrån vårdtyngd. Detta har gett goda resultat i form av minskat beroenda av inhyrda sjuksköterskor. Antalet anställda har minskat totalt med 21 personer. Antalet tillsvidareanställda medarbetare har ökat med 9 personer och antalet vikarier minskat med 30 personer. Generellt beror minskningen på svårigheter att rekrytera. Ett rekryteringsprojekt riktat till hela malmfältsområdet pågår och även vid Gällivare sjukhus pågår schemaläggningsåtgärder. Vid Kalix sjukhus har vårdavdelningar slagits ihop för bättre bemanningsplanering. Inom primärvården vidareutbildas ett antal sjuksköterskor till AKS som ska möjliggöra än mer kompetens-/uppgiftsväxling från läkare. En utmaning för hälsocentralerna på de konkurrensutsatta orterna är att anpassa bemanningen till listningsläget.

15 Sida 15 (98) Varav övertid rullande 12 mån Varav övertid omvandlat till årsarbetare Övertid Övertiden har minskat med 10,7 procent, motsvarande åtta årsarbetare jämfört med föregående år. Övertiden har minskat samtliga månader med undantag från augusti månad som ökat med fem årsarbetare. Övertiden minskar på alla länsdelsjukhus och minskningen är störst i Kalix. I Luleå /Boden är övertidssuttaget oförändrat jämfört med samma period föregående år. Bristen på vikarier och tillgången till inhyrda sjuksköterskor gör andelen övertid ligger ändå förhållandevis högt.

16 Sida 16 (98) Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i divisionen har minskat från 5,63 procent till 5,41 procent från föregående år, varav långtidssjukfrånvaro har minskat med 0,38 procentenheter samtidigt som korttidssjukfrånvaron har ökat något. Sjukfrånvaron har överlag minskat i samtliga närsjukvårdsområden, men det finns enskilda enheter som har hög sjukfrånvaro, främst inom primärvården. Insatser för att minska sjukfrånvaro genomförs på samtliga områden. Ekonomi Periodens utfall Resultatutveckling Divisionen redovisar ett underskott med 186 mkr, vilket är en försämring med 3 mkr jämfört med föregående år.

17 Sida 17 (98) Divisionen har i sin handlingsplan som mål att reducera kostnaderna med 250 mkr under För måluppfyllelse krävs att divisionen per augusti månad redovisar ett underskott med högst 123 mkr. Periodens resultat avviker med minus 63 mkr, varav primärvården avviker med minus 55 mkr. De planerade sparåtgärderna har gett effekt motsvarande 48 mkr vilket är minus 12 mkr mot planerat uppdrag per augusti (60 mkr). Kommentarer finns under avsnittet ekonomisk handlingsplan. Utöver åtgärder i den ekonomiska handlingsplanen har divisionen lägre kostnader för ett antal poster vilket förbättrat resultatet med 39 mkr. Kostnader för egen personal uppvisar en resultatförbättring med 24 mkr. Lägre övertidsarbete samt färre anställda vikarier och timanställda har bidragit till resultatförbättringen. Köp av riks och-regionsjukvård visar totalt en resultatförbättring med 2 mkr. Divisionen har högre kostnader för regionsjukvården vid NUS men samtidigt lägre kostnader för köp av rikssjukvård. Ett nytt avtal och lägre kostnader för inköp av PCI-material har påverkat sjukvårdskostnaderna positivt och visar en resultatförbättring med 4 mkr. Divisionen har haft ökade intäkter för utskrivningsklara patienter främst på Sunderby sjukhus samt återbetalning av moms för inhyrd personal vilket har förbättrat resultatet med 7 mkr respektive 2 mkr. Utöver åtgärder i den ekonomiska handlingsplanen har divisionen oplanerade kostnadsökningar vilket försämrar divisionens resultat med 86 mkr. Bristen på ordinarie personal ersätts i större utsträckning med inhyrd personal. Resultatförsämringen förklaras av framförallt fler inhyrda läkartimmar inom samtliga verksamhetsområden för att täcka upp vakanser. Inom primärvården har ett nytt avtal tecknats i år om fasta läkarlinor. En kombination av dyrare avtal samt volymökning på grund av oplanerade personalhändelser bidrar till resultatförsämringen. Divisionens resultat för inhyrd personal har försämrats med 39 mkr. Vårdvalsersättningen inom primärvården visar totalt en resultatförsämring med 15 mkr. Lägre ersättning för nollbesök jämfört med föregående år har påverkat resultatet negativt med 10 mkr, vilket förklaras av en budgetteknisk åtgärd. Jämfört med föregående år har regionens hälsocentraler färre listade invånare vilket delvis beror på en annan geografisk indelning jämfört med föregående år. Resultatförsämring uppgår till 5 mkr. Divisionens samlade läkemedelskostnader inkluderat rabatter och statsbidrag har sammantaget ökat och försämrar resultatet med 11 mkr. Den största kostnadsökningen avser cancerbehandlingar som sker på våra mottagningar. En opåverkbar kostnad som ökat kraftigt avser kirurgiskacytostatikabehandlingar. De ordineras av länssjukvården och utförs på länsdelssjukhusen. Resultatförsämringen för divisionen uppgår till 6 mkr. Utbetalda ersättningar till privata vårdgivare på taxa har ökat och påverkar resultatet negativt med 2 mkr. Inom vår egen produktion har färre besök och vårdtillfällen inom samtliga verksamheter jämfört med föregående år (undantag vuxenpsykiatri) försämrat resultatet för patientintäkter med 4 mkr. För övriga intäkter och kostnader redovisar en resultatförsämring med 6 mkr.

18 Sida 18 (98) VO Nettoutfall (mkr) Nettoutfall (mkr) Nettokostnadsutveckling 17.08/ Resultatmål (mkr) Resultat (mkr) Prognos NO Luleå-Boden , ,5 3,1 % -82,4-109,8-152,6 NO Kiruna -104,9-103,8 1,1 % -8,0-10,2-17,1 NO Gällivare -174,3-172,5 1,0 % -4,7-5,6-8,2 NO Piteå -328,3-327,3 0,3 % -16,9-23,5-29,8 NO Kalix -177,1-165,4 7,1 % -18,8-35,9-53,5 NO Div gem -116,5-100,6 15,8% 7,7-1,0 0,8 Totalt , ,1 3,3 % -123,1-186,0-260,4 Varav Primärvård -176,5-138,2 27,7 % 0,0-55,0-68,6 Manuell justering av felaktig bokföring av 2,2 läkemedel* Justerat resultat i regionens delårsrapport -123,1-183,8-260,4 *Manuell justering tillagd av centrala ekonomi-och planeringsenheten Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsutvecklingen följs upp varje månad på samtliga organisatoriska nivåer i divisionen. Sammantaget har divisionen en något högre nettokostnadsutveckling under 2017 (3,3 procent) vid jämförelse mot föregående år (3,0 procent). Detta förklaras av att kostnader för egen personal och lab analyser är oförändrade samt att kostnader för sjukvårdsmaterial är lägre jämfört med föregående år. Som tidigare redovisats har divisonen en kraftig ökning (21 procent) av inhyrd personal. En ändrad redovisning av stimulansmedel har också bidragit till en högre nettokostnadsutveckling.

19 Sida 19 (98) Verksamhetens intäkter Övriga intäkter: Under året har Migrationsverket dragit ned antalet asylplatser i länet vilket innebär att asylintäkter vid hälsocentralerna beräknas minska med 15 mkr. Under sommaren har kvotflyktingar från Italien och Grekland börjat flygas in till länet för snabbutredning för vidare utplacering på olika boenden. Ingen fast ersättning utgår utan enbart en rörlig ersättning för hälsoundersökningar. Både öppenvårdsbesök och antal vårdtillfällen minskar vilket försämrar patientintäkterna med 4 mkr. Däremot beräknas ersättningar för utskrivningsklara patienter öka med 6 mkr. Ersättningar för nationella satsningar så kallade stimulansmedel är högre i år på grund av försenade aktiviteter från föregående år. Ersättningarna är överförda från 2016 och påverkar intäkterna med 9 mkr. Lägre kostnader för Hepatit-C ger lägre statsbidrag med 3 mkr. Verksamhetens kostnader

20 Sida 20 (98) För att klara uppdraget finns fortsatt behov av inhyrd personal, främst distriktsläkare, men även specialistläkare inom akut omhändertagande, psykiatri, neurologi samt invasiv kardiologi (PCI). Behovet av inhyrda sjuksköterskor finns vid psykiatrin, akut omhändertagande och till vissa internmedicinska avdelningar vid Sunderbyn och Gällivare. Kostnader för riks-/ och regionsjukvård prognostiseras till en lägre kostnad i år. Förra året höga kostnader orsakades av ett fåtal dyra vårdtillfällen (ECMO-patienter) beräknas utebli i år. Övriga kostnader och tjänster minskar. Genom bättre upphandling så har kostnader för sjukvårdsmaterial minskat inom främst hjärtsjukvården vid Sunderbyn. Överföring av ansvaret för medicinteknisk utrustning till Länsteknik har medfört att divisionen har minskat sina kostnader för reparationer och underhåll. Minskade lokalytor sänker hyreskostnaderna samt ett bättre nyttjande av distansteknik bidrar till att kostnader för resor och logi minskar. Årsprognos Divisionens uppdrag att under 2017 minska kostnader för att klara ett resultatmål (-70 mkr) kommer ej att uppnås. Prognosen visar ett underskott med 260 mkr, vilket är en resultatförbättring med 60 mkr jämfört med Resultatet avviker med 190 mkr utifrån resultatkravet. Divisionens prognostiserade underskott kan sammantaget och förenklat hänföras till personalkostnader för egen och inhyrd personal. Förändringen jämfört med föregående år förklaras av De planerade åtgärderna enligt närsjukvårdsområdenas handlingsplaner beräknas reducera kostnaderna med 91 mkr vilket är minus 159 mkr mot planerat uppdrag för 2017 (250 mkr). Divisionen har lämnat kommentarer, se avsnitt ekonomiska handlingsplaner. Utöver åtgärder i den ekonomiska handlingsplanen har divisionen lägre kostnader för ett antal poster vilket förbättrat resultatet med 18 mkr. Köp av färre dyra vårdtillfällen utanför länet beräknas förbättra resultatet med 7 mkr. Köp av sjukvårdsmaterial fortsätter att minska och bidrar till en resultatförbättring med 3 mkr. På intäktssidan finns en resultatförbättring med 6 mkr, då ersättningar för utskrivningsklara patienter ökar (3 mkr) och återbetalning av statsbidragsmoms (3 mkr) vilket beror på mer inhyrd personal än föregående år. Även personalkostnaderna kommer att förbättra resultatet med enbart 2 mkr. Det beror på att divisionen kommer att i större utsträckning under hösten nyttja personal för att genomföra olika aktiviteter inom nationella satsningar. Utöver åtgärder i den ekonomiska handlingsplanen har divisionen oplanerade kostnadsökningar vilket försämrar divisionens prognostiserade resultat med 49 mkr. Kostnadsökningar prognostiseras för inhyrd personal som beror på en kombination av volym- och prisökning. Resultatförsämringen beräknas till 41 mkr. Vidare så prognostiseras en kostnadsökning för läkemedel inklusive rabatter och statsbidrag. Ökningen finns främst inom behandlingar inom cancervården på samtliga sjukhus men även kostnader för receptläkemedel ökar. Resultatförsämringen uppgår till 17 mkr varav drygt 7 mkr är ordinerade av länssjukvården. Vårdvalsersättningen minskar och be-

21 Sida 21 (98) räknas försämra resultatet med 7 mkr. Övriga intäkter beräknas förbättra resultatet med 16 mkr. Det beror bland annat på minskade patientintäkter och asylersättningar samt ökade projektintäkter och ersättningar för nationella satsningar. Ekonomiska handlingsplaner Utifrån direktiv från regionledningen har division Närsjukvård i uppdrag att vidta åtgärder som sänker kostnaderna med 250 miljoner kronor för att under 2017 minska underskottet till minus 70 mkr. Varje närsjukvårdsområde har en ekonomisk handlingsplan och fördelat uppdrag som ska sänka kostnaderna. Det innebär att det finns framtagna åtgärder motsvarande 153 mkr av de 250 mkr som divisionen fick i uppdrag. Utfallet per augusti visar att divisionen reducerat sina kostnader med 48 mkr per augusti och effekten för 2017 är beräknad till 91 mkr. Resultaten tillsammans med nettokostnadsutvecklingen följs upp varje månad enligt framtagen rutin. Verksamhet Uppdrag helår 2017 Uppdrag perio d 2017 Utfall perio d 2017 P ro gno s 2017 NO 64 Luleå-Boden 140,0 26,8 31,0 53,5 NO 65 Kiruna 9,6 3,8 1,2 3,3 NO 66 Gällivare 9,5 3,6 1,3 3,6 NO 67 Piteå 31,0 14,2 8,0 19,7 NO 68 Kalix 28,0 10,4 4,2 8,0 NO 69 Divgem 31,6 1,6 1,9 2,7 T o talt 249,7 60,4 47,6 90,8 Luleå-Boden: Har i uppdrag att sänka sina kostnader med 140 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 97 mkr. Akut omhändertagande har i uppdrag att reducera kostnader med 10 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 5 mkr. Prognosen pekar på att enbart 3 mkr kommer att reduceras i år genom lägre kostnader för personal. Verksamheten klarar inte att minska labkostnaderna på grund av försenad uppstart med patientnära analyser på akutmottagningen. Internmedicin har i uppdrag att reducera 44 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 40 mkr. Prognosen pekar på att verksamheten klarar att reducera kostnaderna med 20 mkr under året. Uppdraget att reducera inhyrda läkare inom KC hjärtsjukvården är inte möjligt under 2017 utan reduceras först under Det pågår utbildning av egen personal som kan utföra PCIbehandlingar. Från juni månad har köp av inhyrda sjuksköterskor upphört inom hjärtsjukvården. Internmedicin-geriatrik klarar inte sitt uppdrag med att reducera kostnaderna för inhyrd personal. Brist på neurologläkare samt avdelningssjuksköterskor, främst på natten, orsakar stora fördyringar. Verksamheten klarar inte heller att reducera kostnader för lab, blod och läkemedel enligt plan. KC infektion/hud/lunga/reuma kommer delvis att reducera inhyrda läkare och sjuksköterskor. Kostnader för rekvisitionsläkemedel inom reumatologen fortgår med utbyte till ett billigare alternativ. Inom KC rehab finns i planen ökade intäkter för MMR och TMU. Försäkringskassan har tillfälligt stoppat beställningarna och därmed uteblir intäkterna. Vux-

22 Sida 22 (98) enpsykiatrin har i uppdrag att reducera 14 mkr och i dagsläget är 7 mkr av dessa identifierade. Prognosen visar att verksamheten kommer att reducera kostnader för personal men inte fullt ut för inhyrda sjuksköterskor. Den beräknade kostnadsreduktionen uppgår till 5 mkr. Primärvården i Luleå/ Boden har i uppdrag att sammantaget reducera kostnaderna med 35 mkr varav 18 mkr är identifierade. Prognosen pekar på att hälsocentralerna kommer att minska kostnaderna med 12 mkr under Planering och genomförande av sammanslagning av fyra hälsocentraler till två pågår. Den ekonomiska effekten beräknas först under I handlingsplanen för Luleå-Boden finns även att kostnader för riks-och regionsjukvård ska minska med 11 mkr genom lägre kostnader för rikssjukvård. Prognosen pekar på att kostnaderna totalt kommer att minska med 4 mkr. Orsaken är att kostnader för regionvård har ökat samt höga kostnader för enstaka dyra vårdtillfällen (transplantationer) vid Sahlgrenska. Uppdraget att minska kostnaderna för specialistläkemedel inom internmedicin uppgår till 17 mkr. Effekten av byte av preparat främst inom medicin och lunga beräknas uppgå till 10 mkr under Kiruna: Har i uppdrag att sänka sina kostnader med 10 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 6 mkr. Akut omhändertagande har i uppdrag att reducera kostnaden med 2 mkr och samtliga åtgärder är identifierade. Ett nytt jouravtal mellan Kiruna hälsocentral, Norrskenets hälsocentral och samjouren är försenat och kommer att reducera kostnaden först från Internmedicin ska reducera kostnader med 3 mkr och samtliga åtgärder är identifierade. Förtätning av vårdplatser till en avdelning är genomfört och den ekonomiska effekten beräknas bli 2 mkr i år. Primärvården och Kiruna hälsocentral har i uppdrag att reducera kostnaden med 1 mkr för att nå en budget i balans. Hälsocentralen kommer att klara sitt ekonomiska uppdrag på grund av en bättre sommarplanering. Staben och närsjukvården gemensamt har i uppdrag att reducera kostnaderna med 4 mkr varav åtgärder motsvarande 0,4 mkr är definierade. Staben ska reducera personalkostnaden med 0,4 mkr och den planerade effekten är beräknad till 0,3 mkr under Gällivare: Har i uppdrag att sänka sina kostnader med 10 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 5 mkr. Akut omhändertagande har i uppdrag att reducera 2 mkr och samtliga åtgärder är definierade. Uppdraget att reducera inhyrda sjuksköterskor kan inte genomföras. I Gällivare råder stor brist på sjuksköterskor vilket gör det svårt att bedriva verksamhet utan inhyrd personal. Internmedicin har i uppdrag att reducera kostnaderna med 1 mkr och samtliga åtgärder är definierade. Enligt plan ska vårdavdelningarna bemannas med ordinarie sjuksköterskor och inhyrd personal ska enligt prognosen minska med 1 mkr. Primärvården har i uppdrag att minska kostnaden med 2 mkr och samtliga åtgärder är definierade. Från och med september kommer Pajala hälsocentral att ha färdigutbildade AKS-sjuksköterskor, som självständigt bedömer egna patienter under jourtid. Jourkostnaden för inhyrda läkare kommer därmed att minska enligt plan. Staben och närsjukvården gemensamt har i uppdrag att reducera kostnaderna med 5 mkr varav 4 mkr är definierade. Staben ska minska personalkostnaden med 1 mkr vilket kommer att uppnås. Piteå: Har i uppdrag att sänka sina kostnader med 31 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 26 mkr. Akut omhändertagande har i uppdrag att redu-

23 Sida 23 (98) cera kostnaderna med 3 mkr varav åtgärder motsvarande 2 mkr är identifierade och avser inhyrd personal. Införandet av tre semesterperioder har underlättat bemanningsplaneringent och uppdraget att reducera inhyrd personal kommer att uppnås. Internmedicin ska reducera kostnaderna med 5 mkr och i dagsläget är 1 mkr identifierade. De planerade åtgärderna för att minska kostnader för övertid, sommaravtal och inhyrd personal har inte varit möjlig på grund ansträngt vårdplatsläge under sommaren. Den ekonomiska effekten beräknas uppgå till 1 mkr. Vuxenpsykiatrin har i uppdrag att reducera kostnaderna med 11 mkr och samtliga åtgärder är identifierade. Inom länspsykiatrin har en neddragning av disponibla vårdplatser från 1 juni genomförts vilket beräknas minska personalkostnaderna med 2 mkr. Utfasningen av inhyrda läkare inom vuxenpsykiatrin sker i reducerad omfattning och den ekonomiska effekten beräknas till 4 mkr. Primärvården ska reducera kostnaderna med 12 mkr. Samtliga åtgärder är identifierade. Inom primärvården ska ett antal hälsocentraler reducera sin bemanning och därmed minska kostnaderna för egen personal och inhyrda läkare. Prognosen visar att totalt kommer 11 mkr att reduceras. Kalix: Har i uppdrag att sänka sina kostnader med 28 mkr. Identifierade åtgärder uppgår till 16 mkr. Akut omhändertagande har i uppdrag att reducera kostnaderna med 7 mkr varav 3 mkr är identifierade. Ny verksamhetschef har precis påbörjat en översyn av uppdraget för och anpassa verksamheten enligt uppdrag. Internmedicin har i uppdrag att reducera 14 mkr och åtgärder motsvarande 9 mkr är identifierade. Kostnaden för inhyrda läkare har minskat och randande läkare är nu på plats. Effekten beräknas uppgå till 3 mkr. Reducering av inhyrda läkare har inte skett i planerad omfattning då verksamheten inte klarar av att bemanna med egna läkare som förväntat. En sammanslagning av vårdavdelningar samt reducering av disponibla vårdplatser för en bättre bemanningsplanering kommer att reducera kostnaderna med 1 mkr mot planerat 3 mkr. Detta på grund av ett stort antal uppsägningar bland sjuksköterskor. Helårseffekt uppnås under Primärvården har i uppdrag att reducera kostnaderna med 6 mkr varav 2 mkr är definierat. Ökade personalkostnader under sommaren innebär att den ekonomiska effekten blir något försämrad. Närsjukvårdsstaben ska reducera kostnaderna med 1 mkr och samtliga åtgärder är definierade. Personalkostnaderna beräknas minska med 0,5 mkr under Helårseffekten kommer att uppnås Divisionsgemensamt: Det ekonomiska uppdraget beräknades enligt prognos oktober Eftersom årsresultatet blev betydligt sämre uppstod en differens. Denna differens (29 mkr) lades därför ut som ett uppdrag på divisionsgemensamt. Åtgärder motsvarande 3 mkr är definierade och avser reducering av personalkostnader vilket kommer att effektueras under 2017.

24 Sida 24 (98) Ekonomiska effekter av åtgärder mot inhyrd sjukvårdspersonal (Mkr) En årsplan på kliniknivå för minskning av inhyrda är upprättad med rak periodisering över året. Det är svårt att göra annan periodisering då behovet av inhyrd personal varierar över året och att månadsvis analysera utfallet mot sparplan. Jämförelse med föregående år är lika viktigt att beakta. Verksamhet U p p d rag helår U p p d rag p erio d U t f all ack p erio d Pro g no s NO 64 Luleå-B o den 14,5 2,3 3,3 2,6 NO 65 Kiruna 0,2 0,1 0,0 0,0 NO 66 Gällivare 4,1 2,7 0,0 2,6 NO 67 P iteå 15,5 9,3 6,7 9,9 NO 68 Kalix 7,3 4,8 1,5 4,1 NO 69 Divgem 0,0 0,0 0,0 0,0 T o talt 41,6 19,2 11,5 19,2 Divisonen har i uppdrag att minska inhyrd personal med 42 mkr. Prognosen pekar på att verksamheterna kommer att minska kostnaderna med 19 mkr under Luleå-Boden klarar inte uppdraget inom verksamheterna internmedicin och vuxenpsykiatri, vilket har beskrivits tidigare i rapporten. I Piteå fortsätter reduceringen av inhyrda läkare under hösten inom vuxenpsykiatrin och primärvården. Inom akut omhändertagande i Kalix pågår rekrytering av läkare vilket kommer att minska inhyrda stafettveckor under hösten. Divisionen har också oplanerade kostnadsökningar för inhyrd personal som beräknas uppgå till 40 mkr. Oförutsedda personalsituationer som uppstod under hösten 2016, bland annat tillfällig frånvaro för randning samt sjukdom, innebär att divisionen har högre kostnader i jämförelse med föregående år. En bekymmersam läkarsituation inom vuxenpsykiatrin, Luleå-Boden innebär att kostnaderna beräknas öka med 15 mkr för inhyrda. En ökad brist på sjuksköterskor vid Beroendecentrum ersätts också med inhyrd personal. Inom internmedicin är orsaken främst en tillfällig frånvaro av PCI-operatörer i Sunderbyn. Från 2017 har ett nytt avtal tecknats om fasta läkarlinor för primärvården. Dessa avtal är dyrare men ger en bättre kontinuitet. Kostnadsökningen fördelar sig mellan akut omhändertagande (6 mkr), internmedicin (8 mkr), vuxenpsykiatri (16 mkr) och primärvård (10 mkr).

25 Sida 25 (98) Åtgärder för att uppnå ekonomiskt resultatmål Alla verksamhetsområden deltar i ledarskapsprogrammet Patient- och flödesorientering. Flera har redan nu inplanerat fortsatt förvaltning av kunskap och metoden för att förbättra patientflöden och på sikt en lägre kostnadsutveckling. Fortsatt arbete med kompetensväxling samt samverkan mellan hälsocentraler kring utveckling av nya arbetssätt pågår. Konkreta tidssatta planer finns för att minska beroendet av inhyrda sjuksköterskor. Ett aktivt arbete pågår i divisionen för att minska inhyrda distriktsläkare inför Ett annat område är att utveckla metoder och mått för att följa upp relationen mellan personalresurser och produktion. Divisionen har identifierat ytterligare åtgärder utifrån det ekonomiska uppdraget 2017 motsvarande 41 mkr. Eftersom åtgärderna inte kommer att ge effekt under 2017 så ingår de inte som definierat uppdrag. Uppdragen till närsjukvårdscheferna fördelar sig enligt nedan. Verksamhet Ytterligare uppdrag helår 2017 NO 64 Luleå-Boden 19,0 NO 65 Kiruna 1,5 NO 66 Gällivare 3,5 NO 67 Piteå 5,0 NO 68 Kalix 12,5 NO 69 Divgem 0,0 T o talt 41,5 Investeringar Kommentar Utfall 2017 Beräknad Typ av investering (Mkr) Av Landstingsstyrelsen beslutad ram 2017 Utfall beslut före 2017 Utfall Summa årsprognos för investeringar Inventarier 18,7 4,9 3,1 8,0 16,0 Närsjukvården totalt 18,7 4,9 3,1 8,0 16,0

26 Sida 26 (98) Division Länssjukvård Sammanfattning Sjukvårdande behandlingar ligger ganska stabilt och det har skett minskning av läkarbesöken. Vårdtillfällen i slutenvård minskar dels till förmån för behandling i öppenvård Flera verksamhetsområden har problem med stor andel utskrivningsklara patienter som upptartar vårdplatser. Produktiviteten i slutenvård har sjunkit och det förklaras av hög omsättning av personal och dubbelgång för introduktion av nya medarbetare och av inhyrd personal samt att vårdtyngden på de patienter som är inneliggande är högre. När vårdplatserna är färre är också prioriteringen striktare och det är de sjukaste patienterna som upptar vårdplatserna. Vi ser också en produktionsminskning på operationsavdelningarna av samma skäl. Flertalet verksamhetsområden är nära eller i ekonomisk balans. VO Kir/Uro och VO An/Op/Iva är inte i balans vilket till stor del beror på ökades kostnader för cancervård och inhyrd personal. Prognosen är försämrad jämfört med tertial 1. Orsakerna är främst ökade kostnader för inhyrd personal på operation och för cancervård, samt läkemedel och patologi/cytologi. Verksamhet Sett över ett längre perspektiv för divisionen minskar antalet läkarbesök och antalet övriga vårdgivarbesök (sjukvårdande behandling) ökar. Resultatet för tertial följer således den långsiktiga trenden om en ökad poliklinisering inom divisionen. Den lägre andelen läkarbesök beror även på att antalet oplanerade besök (akuta) minskas och kan förklaras av att fler patienter omhändertas direkt av akutläkare på akutmottagning och således registrears inom närsjukvården. Produktion Besök Förändring % Läkarbesök ,5% Somatik ,8% Psykiatri ,4% Övriga vårdgivarbesök ,4% Somatik ,7% Psykiatri ,1%

27 Sida 27 (98) Vårdtillfällen Förändring % Totalt ,8% Somatik ,9% Psykiatri ,3% Minskningen av vårdtillfällen andra tertialet 2017 beror till stor del på att antalet disponibla vårdplatser minskat (ca 5,5 procent färre än första tertialet 2016), vilket i sin tur är till följd av brist på sjuksköterskor. Under året är det ca 7 procent av vårdplatserna totalt i divisionen som upptagits av utskrivningsklara patienter. En del vårdavdelningarna har få eller inga utskrivningsklara, medan andra har betydligt fler. Verksamhetsområde Ortopedi har två avdelningar vid Sunderby sjukhus som haft i snitt 26 procent av vårdplatserna upptagna av utskrivningsklara patienter. Produktivitet Produktiviteten mäts på tre olika sätt. På avdelningarna mäts produktiviteten som antal vårdtillfällen per arbetad timme, dvs. arbetsproduktivitet. På operation mäts produktiviteten dels som antal operationer per arbetad timme, dels som viktad knivtid per arbetad timma på hela operationsenheten alla personalkategorier exkl. läkare. Anledningen till att både mäta knivtid och antal operationer per arbetad timme beror på att knivtiden säger mer om produktionen när operationerna är få till antal men längre och större, medan antal operationer per arbetad timme säger mer om operationerna är fler till antalet, men med kortare operationstid eller knivtid. Avdelningar Produktiviteten, här definiterat som arbetade timmar per vårddag, på divisionens vårdavdelningar är relativt oförändrad inom VO Ob-Gyn. För VO Kir-Uro noteras en försämring under året i jämförelse med VO Ortopedi och VO Barn (ej med i nedanstående figurer) uppvisar en högre produktivitet vissa månader under året samtidigt som andra månader uppvisar lägre. Sammantaget har produktiviteten försämras något. Den lägre produktiviteten kan bero på (1) hög personalomsättning som dels resulterar i ny personal kräver brevidgång för att utföra arbetsuppgifterna vilket ökar antalet timmar, och dels i att ny personal kräver längre ledtid för att uppnå full produktion. (2) Organisatoriska förändring som inledningsvis påverkar arbetssätten negativt och därmed sänker produktiviteten. (3) Ökad vårdtyngden per patient ökar antalet arbetade timmar per patient, vilket ökar antalet arbetade timmar per vårddag. Vi har haft en hög vårdtyngd under sommaren. (4) Administrativa orsaker. Exempelvis har en stor del av barnmorske- och undersköterskebemanningen registrerats som arbetade timmar på avd 55 när patienten befunnit sig på hotell Vistet och där vårdtillfället även registrerats.

28 Sida 28 (98) Operation Den viktade knivtiden på operationsenheten vid Sunderbysjukhus per arbetad timme har sjunkit inte bara under tertial 2, utan ligger lägre under hela året 2017 jämfört med åren Främsta förklaringen är ojämna operationslag, då det är brist på framförallt anestesisjuksköterskor. Ett operationslag kan t.ex. inte nyttjas om det saknas en anestesisjuksköterska. Detta gör att den totala knivtiden blir lägre. I juni har det varit introduktioner av ny personal och studenter som medför dubbelgång, med fler arbetade timmar som följd. En arbetsmiljöutredning på operation har också inneburit en minskad verksamhet, men oförändrat antal arbetade timmar. I slutet av juni och under juli månad har många prioriterade operationer utförts, vilka ofta varit längre och mer avancerade.

29 Sida 29 (98) På operation i Gällivare är personalsituationen ojämn och varierar med tillgången på vikarier, olika för olika veckor. På uppvakningsavdelningen (UVA) och på dagkirurgiska enheten (DKE) saknas i dagsläget 1,5 tjänster. Det har varit osäkert vilka operationsdagar som VO Ortopedi ska ha i Gällivare, vilket gör att det blir svårt för personalen på DKE att planera och kalla patienter. Polikliniska operationstider har varit svåra att fylla upp. Patienterna (ca 30) på väntelistan har alla valt att vänta med sin operation till i slutet av september/oktober. Kapacitet finns att öka antalet slutenvårsoperationer men möjligheten att nyttja operationskapaciteten begränsas av vårdplatsbrist. För att nyttja operationssalarna har resurser i ställets flyttats från ortopedin till anestesin för insättning och uttagande av ven portar. Dessa dagar tar ortopediläkarna i stället emot nybesök, för att därigenom fylla på väntelistan för polikliniska operationer.

30 Sida 30 (98) I Piteå är det VO Ortopedi som driver operationsavdelningen. Här görs enbart planerade operationer. Produktiviteten mätt som viktad kniv tid per arbetad timme har förbättras. Det förklaras delvis av att snabbare och lättare operationer flyttats ut från centraloperation och i stället ersatts av färre och större operationer med längre kniv tid. En vattenskada på sterilcentralen under sommaren har gjort att antalet operationer har minskat något. Tillgänglighet Tillgänglighetsmålet har ändrats i regionen. Målet är numer desamma som vårdgarantin, dvs. att ingen ska behöva vänta längre än 90 dagar på sitt nybesök till läkare eller på sin behandling eller operation. Andel inom specialistsjukvården som fått läkarbesök inom 90 dagar Nybesöken till läkare under andra tertialen är ca 16 procent lägre än under första tertialen, på grund av neddragning under sommaren. Det är främst

31 Sida 31 (98) under juli månad som neddragnigen är som störst och nybesöken till läkare i juli är ungefär hälften så många som andra månader, ca 1700 stycken i divisionen. Den faktiska tillgängligeten visar trots detta att drygt 70 procent av de som fått ett nybesök har fått det inom både 60 och 90 dagar. Det beror på att de som får komma på ett nybesök i juli är högt prioriterade och relativit hög andel av dessa behöver inte vänta. Sett över hela tertialen har 72 procent fått komma på ett nybesök till läkare inom 90 dagar, vilket är lägre än alla jämförda år Andra på väntelistan till ett nybesök får i stället vänta längre och det är bara knappt hälften av de som stod på väntelistan i augusti som väntat kortare än 90 dagar. VO Ögon och VO Ortopedi har en tillgänglighet till nybesök inom 90 dagar på under 60 procent. Det innebär att 40 procent får vänta längre än vårdgarantins 90 dagars gräns. Andel inom specialistsjukvård som fått åtgärd/behandlingar inom 90 dagar Under tertial 2 har 82 procent fått sin behandling/operation inom 90 dagar. Det är en högre andel jämfört med samma period 2016 och ligger ungefär på samma nivå som åren 2015 och Under andra tertialen infaller sommarperioden, med neddragning av verksamheten på operation. Det är ungefär 20 procent färre operationer under andra tertialen jämfört med den första och i juli månad antalet operationer hälften jämfört med en vanlig produktionsmånad. Tillgängligheten till behandling under juli visar att 90 procent av de som fått sin behandling under juli fått vänta max 90 dagar. Det är i princip ingen skillnad sett till hur många som väntat i 60 dagar eller mer, de som får behandling/operationer i juli får det för att det inte kan vänta. Lägre prioriterade patienter står i stället kvar på väntelistan och den sista juli hade närmare hälften av personerna på väntelistan väntat över 90 dagar. Tillgängligheten på operation har förbättrats under året jämfört med föregående år. En mer strukturerad uppföljning av operationsverksamheten sker i dag och det är snabbare återkoppling till respektive opererande klinik, samt till operationsstyrelsen över problem och spilltid som uppkommit på operation. Största utmaningen för operationsverksamheten är att det är en stor brist

32 Sida 32 (98) på specialistsjuksköterskor inom operation och anestesi. Utbildningstillfällena är för få för att rekryteringen ska vara hållbar på sikt. Den korta sjukfrånvaron är också hög vilket påverkar operationsprogrammet. Förberedelserum innan operation saknas i dag i Sunderbyn, vilket hade kunnat förbättra flödet ytterligare. En länsplanering och samverkan av operationsresurser för att nyttja resurserna bättre i hela länet är också en utmaning. Radiologiska undersökningar Det är ökat antal remisser och väntande främst till ultraljusundersökningar i Sunderbyn. Försök har gjorts med batchbokning för testikelundersökning samt att boka flera patienter under samma tid. Tid till sonograf har också ökats. MR-buss fortsätter användas under 2017 tillgänglighetsmedel används (SVF-pengar).

33 Sida 33 (98) Balanserad styrning Medborgare Landstingsfullmäktiges strategiska mål A Nöjda medborgare B Sveriges bästa självskattade hälsa Landstingsstyrelsens mål A2 Hållbara livsmiljöer B1 En jämlik och jämställd hälsa Framgångsfaktorer Styrmått Mått för målupp fyllelse Medveten användning av förhållningssätt som bidrar till attraktiva och hälsosamma livsmiljöer, inkluderande demokrati, gröna miljöer, kollektivtrafik, miljövänliga transporter, såväl som miljöer som bidrar till ett rikt kulturliv och friluftsliv och som underlättar hälsosamma levnadsvanor. Hälso- och sjukvård samt tand-vård tar ansvar för att identifiera våldsutsatta vuxna och barn, och i samverkan med andra (internt och externt) erbjuda stöd och hjälp. Vårdkonsultationer/behandlingar på distans i specialiserad vård Antal tillfrågade om våldsutsatthet i nära relation Öka jmf med 2016 Kvinnor Män Öka Kvinnor Män Måluppfyll else Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveck ling Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring Styrmåttet Antalet distansbehandlingar och distanskonsultationer inom den specialiserade vården har historiskt sett varit låg inom divisionen. Åren 2016 och 2017 uppvisar en ökande trend. Ett flertal verksamheter har eller planerar att införa både behandlingar och konsultationer på distans. Exempelvis har VO ÖNH under 2017 inlett läkarbesök på distans för patienter i Gällivare där läkaren befinner sig i på Öronmottagningen i Sunderbyn. Besöket sker via polycom. En undersköterska gör undersökningarna med hjälp av ett ortoskop. Ortoskopet är kopplat till polycom vilket gör att läkaren kan läsa av bilden på distans. Testperioden har varit under mars- juni och 18 patienter deltog. Utvärderingen visar följande: inga patientbesök ställdes in pga. tekniska problem. Av 18 patienter var det endast 1 patient som behövde ett fysiskt besök för att säkerställa diagnosen (ett barn med ensidig hörselnedsättning). Resultatet från enkäten visar att alla patienter haft en positiv upplevelse av distansbesök. Läkarens tid har kunnat utnyttjas bättre då hen inte behövde utnyttja arbetstid till resor. Undersökningen har tagit samma tid som ett fysiskt besök men då läkaren inte behövt resa har fler patient besök skett. Undersköterskan är mer aktiv/delaktig i besöket. ÖNH kommer att fortsätta med distansmottagning.

34 Sida 34 (98) Styrmåttet Antalet tillfrågade om våldsutsatthet i nära relation visar en klar ökning jämfört med andra tertialet 2015 och Barnsjukvården står för störst andel tillfrågade och ökning sker både bland tillfrågade män såväl som kvinnor. Verksamhet Landstingsfullmäktiges strategiska mål A En effektiv verksamhet med god kvalité B Helhetsperspektivet med personen i centrum Landstingsstyrelsens mål A1 En verksamhet som är jämlik och kvantitativt likvärdig A2 En kunskapsstyrd och säker verksamhet Framgångsfaktorer Styrmått Mått för målupp fyllelse All verksamhet är tillgänglig, anpassad efter behov och väl kommunicerad E-tjänster och distansöverbryggande teknik används för att erbjuda patienterna kontakt eller vård. En hög säkerhetskultur genom-syrar verksamheten. Vårdskadorna halveras Andel genomförda läkar-besök i specialiserad vård (faktisk väntetid), % Andel genomförda åtgärder i specialiserad vård (faktisk väntetid), % Specialiserad vård Andel läkemedelsberättelser till patienter, 75 år eller äldre med fem eller fler läkemedel, utskrivna från slutenvård, % PPM mätningar våren 2017 visar alla ett bättre resultat jf med 2016 års mätning. - Trycksår 100 % inom 90 dagar 100 % inom 90 dagar Öka 75% Kvinnor Män Måluppfyll else Utveck ling - Vårdrelaterade infektioner - Basala hygienkrav Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring Andel läkemedelsberättelser till patienter har minskat något jf med tertial I absoluta tal ligger dock nivån långt under målnivån. Anledningen till den långsamma förändringen finns dels att hitta i dagens arbetssätt, dels i att läkemedelsberättelser genomförs men inte dokumenteras korrekt i VAS.

35 Sida 35 (98) Divisionen har intensifierat visualiseringen av antalet läkemedelsberättelse vilket förväntas öka dokumentationen under året. PPM-mätningar (Trycksår, vårdrelaterade infektioner samt Basala hygienkrav) som genomfördes våren 2017 visar ett bättre resultat jämfört med VRI i stort oförändrat jämfört med När det gäller trycksår så har ortopedkliniken genomfört en satsning på förebyggande arbete kring trycksår samt infört riskbedömning där hudbedömning är obligatoriskt. Våren 2016 hade ortopedkliniken 33 procent trycksår i PPM mätningen och efter deras genomgripande arbete var siffran vid årets PPM mätning endast 4,8 procent. Resultatet från den övergripande markörbaserade journalgranskningen som genomförs i Regionen visar att de insatser som genomförts för att förebygga blåsöverfyllnad har gett goda resultat. Divisionen har fortsatt väldigt få patienter med blåsöverfyllnad och vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Under våren har divisionens vårdavdelningar startat arbetet med dokumentation av riskbedömningar i VAS. Detta ersätter kvalitetsregistret Senior alert. Verksamheterna har fått utbildningar innan införandet och verksamhetsutvecklarna i när-och länssjukvården har gemensamt arbetat med uppföljning kring detta.

36 Sida 36 (98) Andelen patientnämndsärenden har ökat, 101 ärenden andra tertialet 2017 jmf. med andra tertialet 2016 då divisionen hade 79 ärenden. Främst ses en ökning i antalet ärenden i gruppen vård och behandling samt organisation och tillgänglighet Exempel på Gröna Korset Divisionen har som mål att alla verksamheter ska ha påbörjat införande av Gröna korset under Inom flera verksamheter har man kommit igång eller planerar för införande under hösten. Verksamhetsutvecklarna har ge-

37 Sida 37 (98) nomfört ett flertal utbildningar kring patientsäkerhet, där Gröna korset ingår som en viktig del. Vårdcheferna kommer tillsammans med verksamhetsutvecklarna att ta fram gemensamma parameterar för mottagningarna liknande det som idag finns för vårdavdelningen. Uppföljning av puls och förbättringsmöten samt visualisering sker månadsvis. Resultatet per augusti: Pulsmöten 100 procent Förbättringsmöten 84 procent Visualisering 68 procent Under semesterperioderna har de flesta verksamheter genomfört dagliga pulsmöten det har dock varit svårare att kunna prioritera förbättringsmöten. Din säkerhet på sjukhus Flygbladet Din säkerhet på sjukhus bygger på The Patient Safety Card utvecklat av Guy s and St Thomas Hospital NHS, London. Konceptet med en illustrerad instruktion för ökad säkerhet har lånats från flyget och information du hittar i stolsfickan när du ska ut och resa eller kabinpersonalens säkerhetsgenomgång. Instruktionerna är korta och lätta att förstå samtidigt som tydliga bilder förstärker budskapet. Modellen är hämtat från Region Skåne. Kortet kan överlämnas direkt till patient i samband med inskrivning eller läggas på patentens kudde eller sängbord. Din säkerhet på sjukhus är en bra hjälp och ett stöd för personal att involvera patienter att vara delaktiga och ta ansvar för den egna hälsan. En pilot startade före sommaren på ortoped och gynekologiavdelningen, Sunderby sjukhus. Kommer att utvärderas under senhösten.

38 Sida 38 (98) Medarbetare Landstingsfullmäktiges strategiska mål A Attraktiv arbetsgivare B Aktivt medarbetskap Landstingsstyrelsens mål B2 Hälsofrämjande miljö Framgångsfaktorer Styrmått Mått för målupp fyllelse Måluppfyll else En bra miljö med fokus Sjukfrånvaro % 4% på hälsa och goda arbetsförhållanden är faktorer för positiv hälsoutveckling och ett hälsofrämjande arbetsliv. Professionellt bemötande och respektfull kommunikation är grunden för goda arbetsrelationer. Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Utveck ling Utveckling från utgångsläge i divisionsplan Förbättring Oförändrat Försämring Divisionens mål är att ha en sjukfrånvaro som är mindre än 4 procent av total bruttoarbetstid. Här har divisionen behållit det mer utmanande målet och inte höjt det till landstingsstyrelsens mål på 5,4 procent. Under tertial 2 har divisionen legat på en sammantagen sjukfrånvaro om 4,4 procent. Det bör dock beaktas att sommarperioden historiskt uppvisar lägre sjukfrånvaro än övriga tertial. Se ytterligare beskrivning under avsnittet Personal nedan.

39 Sida 39 (98) Personal Anställda och arbetad tid Arbetad tid omvandlat till årsarbetare Den arbetade tiden, exklusive jour och beredskap, har till och med augusti månad sjunkit motsvarande 25 årsarbetare jämfört med samma period En del av förklaringen är att antalet anställda har minskat med 16 personer under motsvarande period. Arbetstidsmodell För att stimulera fler sjuksköterskor att arbeta på natten infördes en arbetstidsmodell sommaren 2015, vilken togs i bruk av länssjukvårdens verksamheter under hösten Modellen har inneburit att ett antal medarbetare har minskat sin veckoarbetstid. Från och med september 2017 har regionen tecknat ett kollektivavtal med Vårdförbundet. Kollektivavtalet innebär, jämfört med den ensidiga arbetsgivarmodellen, en något ökad veckoarbetstid för de som arbetar ständig natt. Däremot är veckoarbetstiden på 32 timmar/vecka betydligt lägre än det centrala kollektivavtalet (AB).

40 Sida 40 (98) Varav övertid omvandlat till årsarbetare Arbetad tid på övertid har sjunkit sedan sommaren 2016, med några månader undantagna. Våren 2017 har övertiden varit lägre jämfört med motsvarande period Övertiden under augusti månad är markant högre än motsvarande period En analys av orsakerna pågår. Arbetad tid omvandlat till årsarbetare, rullande 12 mån Den totala arbetade tiden (inklusive arbete under jour och beredskap), har kontinuerligt sjunkit sedan sommaren 2016, några månader undantagna. I

41 Sida 41 (98) augusti 2017 ligger den totalt arbetade tiden på motsvarande nivå som Under perioden har både arbetad tid på övertid och antalet anställda sjunkit. Varav övertid rullande 12 mån Arbetad tid på övertid har tydligt minskat sedan sommaren Under augusti månad 2017 har däremot övertiden markant ökat, om detta är ett trendbrott i dagsläget är för tidigt att avgöra. Divisionen har en målsättning att ytterligare minska övertiden. Under våren/sommaren har ett arbete genomförts på VO Ortopedi och VO Kir/Uro:s vårdavdelningar i Sunderbyn, med fokus på bemanningsplanering och hälsosamma scheman. Arbetet kommer att fortsätta under hösten 2017 och även utökas till fler verksamheter. Syftet är att förbättra arbetsmiljön genom bättre bemanningsplanering och schemaläggning och därmed också minska övertidsarbetet och behovet av inhyrd personal.

42 Sida 42 (98) Antal anställda Antalet anställda har sedan april successivt minskat jämfört med motsvarande månader I augusti hade divisionen 22 färre undersköterskor, 16 fler läkare och oförändrat antal sjuksköterskor jämfört med augusti Sjukfrånvaro Divisionens mål är att ha en sjukfrånvaro som är mindre än fyra procent av total bruttoarbetstid. Per augusti månad är den totala sjukfrånvaron 5,36 procent, korttidsfrånvaron är 2,29 procent och den långa sjukfrånvaron är 3,07 procent. Sjukfrånvaron i divisionen har under de senaste åren ökat successivt men under tertial sjunker trenden, framförallt på långtidsfrånvaron. Kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män, 5,36 procent jämfört med männens 2,77 procent. Skillnader mellan könen finns både i den korta och i den långa sjukfrånvaron. Högst total sjukfrånvaro till och med augusti finns inom VO Ob/Gyn, VO BFM, VO Lab och VO LSS.

43 Sida 43 (98) Kompetensförsörjning Divisionen har fortsatt stora utmaningar med kompetensförsörjningen inom flera yrkesgrupper. Störst utmaning finns med att rekrytera legitimerade sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och psykologer. Rekryteringsproblem återfinns även bland läkarspecialiteter, framförallt ögonläkare, gynekologer, urologer och barnpsykiatriker. Verksamheterna i Gällivare har särskilt stora svårigheter att rekrytera ovanstående yrkesgrupper. Ett mer övergripande arbete pågår för att minska beroendet av inhyrd personal och divisionen jobbar med handlingsplaner inom ramen för det nationella projektet för minskat beroende av inhyrd personal. Under våren har ortopeden anlitat bemanningsföretag för bemanning med leg sjuksköterska till vårdavdelningen i Sunderbyn. Från och med september är detta avvecklat. Divisionen har fortsatt den strategiska satsningen på vidareutbildad personal. 12 nya studieförmåner för vidareutbildning till specialistsjuksköterska inom olika områden har beviljats under augusti. Totalt beviljas ett 20-tal studieförmåner under året. Med anledning av det svåra rekryteringsläget i regionen vad gäller barnmorskor och biomedicinska analytiker, bör hälso- och sjukvårdsdivisionerna gemensamt genomföra en översyn, med syfte att ta fram strategier kring hur Regionen på bästa sätt attraherar dessa yrkesgrupper, att klargöra hur befintliga resurser används i dagsläget och hur Regionen på bästa sätt bör använda bristresurser framöver.

44 Sida 44 (98) Ekonomi Periodens utfall Resultatutveckling Division Länssjukvård redovisar ett resultat per augusti månad på -56 mnkr vilket är för högt i relation till divisionens resultatmål för helåret som uppgår till -67 mnkr. Prognosen för helåret uppgår till -89,3 mnkr, vilket innebär en prognosförsämring med -7,2 mnkr jämfört med prognosen i augusti. Divisionen behöver fortsätta genomföra åtgärder för att nå resultatmålet och hantera de demografiska och finansiella utmaningarna för de kommande åren. Samtidigt som kostnadsvolymen reduceras behöver divisionen fortsätta utveckla arbetssätten för att förbättra produktivitet och tillgänglighet. VO Nettokostnadsutveckling Per. Resultatmål Resultat aug 2017 Prognos An/Op/Iva ,31% ,8-19,9 Barn ,21% ,2 10,9 BFM ,59% 0-4,1-5,2 Div gemensamt ,67% ,5 20,4 Kir/Uro ,92% ,6-42,8 LAB ,69% 0-4,8-5,3 LSS ,90% 0 1,8 1,7 Ob/Gyn ,63% 0-1,4 2,7 Ortopeden ,25% ,3-12,5 Ögon ,59% ,8-1,5 ÖNH ,47% ,4-0,5 Riks och region ,66% ,2-25,4 Sjuktransporter ,69% ,0-12,0 Totalt ,76% ,0-89,3

45 Sida 45 (98) Divisionens verksamhetsområden möter alla olika utmaningar men gemensamt är svårigheterna att rekrytera personal. Denna svårighet leder till minskad produktion och medför svårigheter att upprätthålla tillgänglighet på annat sätt än genom inhyrd personal. Verksamhetsområdet An/Op/Iva har stor akutverksamhet som inte är planerbar och innebär stora belastningstoppar. Inom detta område är bristen på specialistsjuksköterskor inom framför allt anestesi- och operationssjuksköterskor. En förklaring, där åtgärder pågår, är den fysiska och psykosociala arbetsmiljön vid operation i Sunderbyn vilket medför stora sjuktal vilket påverkar operationsprogrammet. I Gällivare upplevs beredskapstjänstgöringen belastande framför allt bland sjuksköterskor och trots ständiga rekryteringar förblir tjänsterna vakanta. Enstaka vikarier och pensionärer finns att tillgå till operationsverksamheten i Gällivare. Operationsavdelningarna har under perioden även upplevt problem med tillgängligheten på material hos länsservice vilket ger direkt påverkan på verksamheten. För att förbättra flödet på operation i Gällivare krävs fler vårdplatser inom Närsjukvården i Gällivare, vilket i dagsläget ger påverkan på operationsprogrammet och färre operationer av patienter med behov av sluten vård. Underskottet utöver resultatmålet kan till stor del förklaras av inhyrd personal. Verksamhetsområdet barnsjukvård har stora utmaningar med läkarbemanningen i Malmfälten där två av fem specialister/överläkare i barnmedicin slutat. Det påverkar jourbelastningen då förlossningen förutsätter att bereskap finns över hela dygnet och hela året. Rekrytering pågår och det finns en bra återväxt med lokalt förankrade ST-läkare men medför ett kortsiktigt behov av vikarier och inhyrd personal samt en del rotation från SY. Inom barn och ungdomspsykiatrin förbättras bemanningsläget långsamt och under en övergångsperiod finns behov av vikarier och inhyrd personal för att täcka upp på överläkarsidan för både produktion och handledning. Trots den kraftiga ökningen av inhyrd personal ser det ut som att verksamhetsområdet kommer nå resultatmålet under året. Verksamhetsområdet bild och funktionsmedicin har problematik med att klara produktionen samtidigt som kostnaden för personal har ökat med anledning av tre nya ST-läkare. Kapacitetsmässigt finns en oro kring MR situationen i länet där en av tre MR kameror påverkas vid byggnation D/E flygel Sunderbyn. Det finns idag ca 1800 väntande och en väntetid på ca 6-8 månader. Vibrationstester visar att ombyggnationen kommer påverka magnetkameran och överskrider leverantörens gränsvärden, vilket medför produktionspåverkan pga driftstopp/driftstörningar. Verksamhetsområdet kirurgi/urologi har stora ekonomiska utmaningar av olika art. En stor del av cancervården hanteras på kliniken vilket medför ökade kostnader för både patologi/cytologi samt för nya läkemedel. Det andra området är den höga personalkostnaden vilket framför allt är kopplat till vårdavdelningarna. Bemanningsläget på kirurgen i Gällivare möjliggör

46 Sida 46 (98) ett ökat antal operationer men förutsätter fler tillgängliga vårdplatser hos närsjukvården. Verksamhetsområdet laborationsmedicin genomgår stora förändringar investeringar i ny utrustning med anledning av den stora bristen på biomedicinska analytiker. Automatisering av kem-sidan pågår och kommer vara införd innan årsskiftet. Patientnära utrustning på akutmottagningarna är införd i Kalix och pågår i Kiruna. Ett akut behov av förändrad framställning av blodkomponenter har äskats där finansieringen kan lösas genom omprioritering av beslutade investeringar. Storleken på ärendet medför dock en beredning och beslut av styrelsen. Verksamhetsområdet Ob/Gyn har fortsatta problem att rekrytera barnmorskor och läkare till Malmfälten. I Sunderbyn går barnmorskor till Primärvården för dagtidsarbete. Detta ger behov av att se över hur denna bristkompetens används i Region Norrbotten. Verksamhetsområdet har infört BB Eftervård på Patienthotell Vistet, vilket slagit mycket väl ut. Patienterna är mycket nöjda och merparten av personalen också. Utveckling pågår även av e- tjänster i olika former för tydlig och enkel tillgång av patientinformation samt webb-tidbokning för vissa ultraljud. Ekonomiskt är verksamhetsområdet nästan i ekonomisk balans men beroende av statliga stimulansmedel och tyngs av inhyrd personal för att upprätthålla verksamheten i malmfälten. Verksamhetsområdet Ortopedi har lyckats vända många av tidigare verksamhetsutmaningar. Exempelvis har arbetsmiljöarbetet resulterat i förbättrat bemanningsläge på vårdavdelningen och tillgången på vårdplatser. Avdelningen är således inte längre beroende av inhyrda sjuksköterskor. Operationsavdelningen i Piteå arbetar med att se över möjligheten utöka operationsprogrammet i på fredagar vilket även kan möjliggöra intäkter för riksoch regionpatienter. Ekonomiskt når verksamhetsområdet inte resultatmålet men har förbättrat ekonomin i rätt riktning. Åtgärder som översyn av avgiftshandboken avseende invaliditetsintyg, deskutansvampar och möjligheten till operation av riks- och regionpatienter är påbörjade inför nästa år, vilket kan förbättra resultatet ytterligare. Verksamhetsområdet ögon har stor brist på specialistläkare och ST-läkare vilket ur produktionssynpunkt delvis kompenserats genom kompetensväxling. Bristen finns delvis på grund av arbetsmiljöfrågor och arbete pågår för att hantera detta. För att möjliggöra mer egenvård finns ett behov av nya tekniska lösningar. Förändringar krävs även i ansvarsområden då landets enda ortoptistutbildning läggs ner. Ekonomiskt är verksamhetsområdet i balans men en mycket skör läkarbemanning. Växling till billigare läkemedel har minskat kostnaden avsevärt under året. Verksamhetsområdet Öron/Näsa/Hals har utmaningar med läkarbemanningen i Gällivare. I Sunderbyn finns ett övergående bemanningsproblem av läkare och käkkirurger framför allt beroende på föräldraledigheter. Genom vikarier samt inhyrd personal har verksamhet kunnat upprätthållas om än inte i full omfattning. En bättre bemanningssituation väntas under första

47 Sida 47 (98) halvan av Under året har audiologisk specialistmottagning på distans startat mot Gällivare samt skriv- och teckentolkning på distans över länet. Detta har vid utvärdering gett hög nöjdhet bland patient/brukare samt en positiv påverkan på arbetsmiljö genom minskat resande. Införandet av skrivoch teckentolkning på distans har försvårats av dålig uppkoppling och teknik som ej fungerar vilket påverkar vidare utveckling för distanstolkning. Verksamhetsområdet är ekonomiskt i balans för stunden. Verksamhetens intäkter Divisionen har under året färre övriga intäkter jämfört med föregående år. Minskningen kan bland annat förklaras av införandet av gratis mammografi, vilket har minskat intäkterna med 2,6 mnkr. Färre flyktingar i Norrbotten har minskat divisionens intäkter med 5,2 mnkr, varav barnsjukvården står för ca 86 procent av minskningen i asylintäkter. Fram till och med augusti har även intäkterna för sjukresor för utomlänspatienter med ambulansflyg och helikopter minskat. Detta trots att flygtiden på helikoptern har ökat under året. En bekymmersam ökning av intäkterna avser medicinskt färdigbehandlade där VO Ortopedi enskilt ökat intäkterna med 2,2 mnkr medan övriga minskat något. En sådan ökning är bekymmersam med tanke på bristen på vårdplatser och dess påverkan på vårdflödet. Detta kan även ses genom att de ortopediska vårdavdelningarna i Sunderbyn merparten av året haft en beläggning över 100 procent. Sammantaget innebär förändringarna att divisionen prognosticerar att övriga intäkter minskar för helåret 2017 med 38 mnkr jämfört med föregående år.

48 Sida 48 (98) Verksamhetens kostnader Divisionens negativa resultat kan framför allt förklaras av kostnadsutvecklingen på läkemedel samt bristen på personal kopplat till malmfälten och operationsavdelningen i Sunderbyn. I Sunderbyn prioriterades inhyrd personal vid operationsavdelningen då vissa prioriterade grupper av cancerpatienter hade ur vårdsynpunkt oacceptabla väntetider till operation. Problematiken med att det krävs ett komplett operationslag för att operera påverkar produktionen då operationsavdelningen och anestesi har hög sjukfrånvaro och brist på personal. Detta medförde inhyrd personal, vilka behövde tränas i de specifika ingreppen, med konsekvensen hög kostnad och försämrad produktivitet. Samtidigt har divisionen medvetet genomfört omflyttningar av operationstyper mellan operationsavdelningarna i länet för att bättre nyttja länets samlade operationssalar. Till exempel har VO ÖNH flyttat många och kortare operationer från Gällivare till Piteå medan kapaciteten i Gällivare nyttjats mer av ett till antalet färre men längre kirurgiska operationer. För att öka antalet operationer och produktiviteten i Gällivare behöver dock fler vårdplatser skapas inom Division närsjukvård. Piteå har näst intill samma antal operationer som föregående år men volymen innebär en egentlig ökning av produktionstakten med tanke på att operationsavdelningen haft stängt längre än planerat under sommaren på grund av en vattenskada på sterilcentralen. Ökningen av produktionen i Piteå syns även på ökningen i kostnader för sjukvårdsmaterial på ortopeden som är den verksamhet med största tilldelad operationstid i Piteå. Inom VO Barn har det varit stor brist av psykologer vilket skapat stort behov av inhyrda psykologer för att upprätthålla verksamheten inom BUP och habiliteringen i malmfälten. För den största kostnadsposten, personalkostnader, har kostnadsutvecklingen stannat av. Exempelvis ligger både övertiden och den arbetade tiden på en lägre nivå än föregående år. Ett flertal verksamhetsområden ligger nära sina ekonomiska mål tack vare bristen på personal. Dessa verksamheter har dock problem att klara av verksamhetsvolymerna utan förändringar i arbetsätt. Exempelvis medför bristen på läkare inom VO Ögon en anpassning till en ekonomi i balans men en minskning av läkarbesök medan kompetensväxlingen medfört ökat antal injektioner vid sjukvårdande behandling av sjuksköterskor. För att klara volymerna på läkarbesök har divisionen försökt hyra in ögonläkare utan att lyckas. Sammantaget står divisionens personalkostna-

49 Sida 49 (98) der (inklusive övertid jour och beredskap, inhyrd personal samt konsulter) för -33,8 av divisonens -56 mnkr i underskott mot budget per augusti. För läkemedel skall divisionen redovisa +10 mnkr i överskott enligt budget där dessa tio miljoner avser särläkemedel inom barnsjukvården. Per augusti redovisar divisionen ett utfall på -3,2 mnkr, dvs. en budgetavvikelse på -13,2 mnkr. Under året har VO Ögon bytt läkemedel för att möjliggöra behandling av fler patienter till lägre kostnad. Detta har medfört minskade kostnader med 6,7 mnkr till augusti. Denna minskning har dock kompenserats av en kraftig ökning av cancerläkemedel, framför allt kopplat till urologi. Volymökningen under året innebär att kostnaden per augusti för dessa specifika läkemedel motsvarar kostnaden för helåret Under andra tertialet har flygtiden för helikoptern minskat med 44 timmar (8 procent) jämfört med föregående år. Motsvarande minskning för ambulansflygplanet är 17 timmar. Divisionen har minskade intäkter för utomlänspatienter medan totala kostnaden minskat marginellt och är i samma nivå som föregående år. Totala kostnaden prognostiseras land på samma nivå som föregående år. Kostnaden för riks och regionsjukvård har minskat kraftigt jämfört med föregående år. Framför allt har det varit få ytterfallspatienter med särskilt höga vårdkostnader vid något av rikssjukhusen (Karolinska, Sahlgrenska eller Akademiska) jämfört med föregående år. Årsprognos Divisionen prognostiserar ett resultat på -89,3 mnkr. Det innebär en försämrad prognos sedan april med ca 6,5 mnkr. Förändringen härrör till ökade kostnader för cancersjukvård i form av patologiska labprover (-2 mnkr) och läkemedel (-3 mnkr). Kostnaderna för ambulanshelikoptern har även beräknats öka (-4 mnkr) sedan senaste prognosen. Samtidigt har förändringarna på operationsavdelningen i Sunderbyn försämrat prognosen med ca -2mnkr för inhyrd personal. Samtidigt har prognosen för övriga intäkter förbättrats samt att kostnaderna för riks och regionsjukvården minskat i prognosen.

50 Sida 50 (98) Ekonomiska handlingsplaner Verksamhet Ekonomiska handlingsplaner Uppdrag helår 2017 Uppdrag perio d 2017 Utfall perio d 2017 Divisionens handlingsplan har per augusti ett utfall på -33,9 mnkr. Det är något sämre än uppdraget för perioden men omfattande jämfört med föregående år. Det är framför allt besparingar kopplat till personalområdet som är problematiska. Under året har divionen genomfört kostnadsminskningar med -8,1 mnkr på läkemedel. Samtidigt ökar kostnaderna för cancerläkemedel vilket ligger utanför handlingsplanen. Utöver läkemedel sker en stor del av kostnadsminskningen inom riks- och regionsjukvården. Av verksamhetsområdena är det framför allt kirurgi/urologi som har svårt att genomföra åtgärderna. Samtidigt pågår åtgärder för att hantera den ekonomiska utvecklingen inom verksamhetsområdet. Ekonomiska effekter av åtgärder för att minska inhyrd vårdpersonal P ro gno s VO AN/Op/IVA -4,1-1,6-1,9-2,4 02 VO Allmänkirurgi/Urologi -16,7-9,1-2,8-2,3 03 VO Obstetrik/gynekologi -1,1-0,7-3,0-3,2 04 VO Ortopedi -5,9-3,0-1,9-0,8 05 VO Ögon -6,1-6,8-9,0-9,7 06 VO Öron/Näsa/Hals/Käk -2,2-1,5-1,0-2,5 13 VO Barnsjukvård -6,5-3,6-2,5-2,9 21 VO Bild- och f unktionsmed -5,3-2,9-1,6-2,1 22 VO Lab -4,5-1,2 0,0 0,0 07 VO Länssjukvård gemensamt 0,0 0,0 0,0 0,0 Riks och region -15,1-10,1-10,1-15,1 T o talt -67,5-40,5-33,9-41,0 Uppdrag helår 2017 Uppdrag period 2017 Utfall Jan Specialitet 01 VO AN/Op/IVA -3,7-1,4 0,4 1,1 1,5 2,1 2,7 3,0 3,5 3,9 02 VO Allmänkirurgi/Urologi -3,5-2,3-0,4-1,1-1,3-2,0-2,1-2,2-1,9-2,2 03 VO Obstetrik/gynekologi -0,6-1,0-0,3-0,1-0,3-0,4-0,1-0,9-1,9-3,4 04 VO Ortopedi -3,7-1,4-0,2-0,7-0,4-0,9-1,0-2,3-2,4-2,3 05 VO Ögon 2,6 1,3-0,2-0,7-0,8-1,0-1,1-1,5-1,8-1,7 06 VO Öron/Näsa/Hals/Käk 0,7 0,9 0,0 0,2 0,6 0,6 0,9 1,2 1,2 1,6 07 VO Länssjukvård gemensam 0,0 0,0 0,0-0,1-0,3-0,3 0,0 0,3 0,2 0,2 13 VO Barnsjukvård -3,7-2,1 0,1 0,0 0,5 1,0 1,3 1,8 2,1 2,6 21 VO Bild- och funktionsmed -3,6-1,9 0,2-0,4-0,6-0,6-0,5-0,1-0,3-0,8 22 VO Laboratoriemedicin 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,5 Totalt -15,5-8,0-0,3-1,7-1,1-1,4 0,2-0,6-1,2-1,5 Utfall Feb Utfall Mars Utfall April Utfall Maj Utfall Juni Utfall Juli Utfall Aug Totalt sett har divisionen minskat kostnaden med -1,5 mnkr per augusti månad, även om en större besparing genomförts enligt handlingsplanen så har kostnaden ökat inom andra områden. Under året har divisonen minskat kostnaden för inhyrda läkare med 6,3 mnkr där minskningen vid kusten är större

51 Sida 51 (98) än så men totalen reduceras något med anledning av ökade kostnader för inhyrda läkare i malmfälten. Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor har totalt sett ökat med -2,8 mnkr vilket helt är kopplat till operations- och anestesisköterskor vid operationsavdelningen i Sunderbyn. Detta för att upprätthålla operationskapacitet på de kirurgiska salarna. För divisionen nya yrkesgrupper har kommit in som inhyrd personal under året, nämligen psykoterapeuter samt psykologer. Detta är kopplat till barn och ungdomspsykiatrin i länet men till Gällivare i synnerhet. Barnsjukvården har initierat arbete med långsiktiga lösningar och på sikt verkar det finnas en lösning. Åtgärder för att uppnå ekonomiskt resultatmål Divisionen har under året infört gemensam prioritering av inhyrd personal Till nästa år kommer modellen förändras för att underlätta planering och uppföljning av beställda veckor. Beslut är fattat om att avropsenheten skall hantera all avtalsskrivning. Diskussion om kriterier för prioritering av inhyrd personal är initierad. Till analysen av kirurgi/urologi finns ett grundmaterial framtaget men arbetet fortsätter för fortsatt prioritering med anledning av det ekonomiska läget. Investeringar Kommentar Utfall 2017 Typ av investering (Mkr) Beräknad Av Landstingsstyrelsen beslutad ram 2017 Utfall beslut före 2017 Utfall Summa årsprognos för investeringar 25,5 15,8 12,1 27,9 33,0 Totalt Det pågår ett antal stora investeringar där införandet av Provisio, PARIS och labutrustningarna är de största. Både Provisio-projektet och PARIS är i slutfasen av implementeringen. Inom laboratoriemedicin pågår abbot-projektet och börjar vara i slutfasen avseeende den nya utrustningen i Sunderbyn. PNA-utrustningen på akuterna i länet är genomfört i Kalix och kommer genomföras i Kiruna. Bristen på BMA inom laboratoriemedicin innebär att förändringar i investeringsplanen är aktuella för att säkerställa framställan av blodprodukter. Övriga investeringar går enligt plan.

52 Sida 52 (98) Återrapportering av uppdrag Länssjukvårdens divisionsplan listar ett antal av regionsstyrelsens beslutade särskilda verksamhetsuppdrag samt utvecklingsområden. Särskilda verksamhetsuppdrag Vård av äldre Länssjukvården arbetar med Min Plan och VO Ortopedi är testpilot. Psykisk hälsa VO Barn deltar i arbetet Initiativ för barn och unga en handlingsplan med särskilt fokus på barn och ungas hälsa med planerade aktiviteter som sträcker sig mellan åren Hittills har personal utbildats för att använda nya instrument för bedömningar av rätt vårdnivå, men också screeninginstrument för strukturerade suicidbedömningar och för tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos barn. Prevention (1) Införandet av systemverktyget Provisio underlättar planering av operationer. (2) Alla som opereras får frågan om rökning. (3) Riskbedömningar på alla patienter i VAS istället för Senior Alert. (4) Patienter över 70 år riskbedöms vid inläggning och utskrivning utifrån trycksår, undernäring, fallrisk, munhälsa och UVI. Utvecklingsområden Effektiva vårdprocesser Standardiserade vårdförlopp. Kolla måndag. Digitalisering VO Ob/Gyn har infört webbtidbok samt appen Bebis i Norr. VO ÖNH genomför mottagning på distans och där de preliminära resultaten uppvisar hög patientnöjdhet. VO Ögon planerar att införa ögontrycksmätning på distans. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Se avsnitt Personal ovan.

53 Sida 53 (98) Internkontroll Händelseanalyser- utredningstiden Målet är att kunna genomföra en händelseanalys inom 60 dagar. Divisionen når inte upp till målet på grund av att enstaka analyser har tagit väldigt lång tid dock genomförs övervägande delen inom 60 dagar. En uppföljning (logg) av alla händelseanalyser genomförs inom enheten för verksamhetsutveckling. Här kan vi se att en förlängd analystid beror på svårigheter med att få deltagare till analysteamen, speciellt svårt är det när båda vårddivisionerna är involverade. Divisionen har under året bytt chefläkare och det tar givetvis tid för en ny person att komma in i rollen. Uppdatering av rutinen för händelseanalyser inom division länssjukvård är nyligen genomförd och vi fortsätter som tidigare med att verksamhetsutvecklarna i staben går in som analysledare i alla divisionens händelseanalyser. Detta är förankrat i divisionsledningen. Ett nytt verktyg för dokumentation av händelseanalyser är infört- Nitha. Leanspel utfört av alla anställda Alla medarbetare i staben har genomfört Leanspel.

54 Sida 54 (98) Division Folktandvård Sammanfattning Divisionen har problem att uppnå sitt ekonomiska mål. Detta beror i huvudsak på att många medarbetare går i pension och ersätts av unga, relativt nyutbildade, personer. Effekten förstärks då många av dessa nyanställda är i behov av handledning, vilken i sin tur tar tid och vårdresurser från de mer erfarna i resterande personalstyrka. Sammantaget leder detta till att produktiviteten minskar. För att inte denna utveckling ska fortsätta, med mångåriga problem av samma art, krävs ett aktivt arbete för att få den unga personalen att stanna. Minskad personalrörlighet är ett nyckelmål för de kommande åren. För en bibehållen eller helst utökad produktion krävs att arbetssätten i Folktandvården utvecklas. Det ökade fokuset på förbättrade patientflöden skall fortsätta. Vidareutveckling av teamtandvården med än större inslag av kompetensväxling ska prioriteras för att fortsättningsvis ge en god tandvård och öka patientgenomströmningen. Arbetet med strukturella förändringar fortsätter. Den beslutade nedläggningen av Folktandvården i Hortlax planeras nu parallellt med implementeringen av det nya specialistområdet orofacial medicin, vilket Socialstyrelsen nyligen föreslagit. En sammanslagning av de två områdena VO Piteå och VO AA (Arvidsjaur/Arjeplog) till ett VO Syd planeras och genomförs under hösten. Detta kommer under 2018 innebära kostnadsminskningar. En översyn av ledningsstruktur och arbetsområden för VO tandteknik genomförs nu och förslag presenteras under hösten. Detta bör ge besparingseffekt under 2018.

55 Sida 55 (98) Balanserad styrning Medborgare Divisionens mål Indikator Mål Måluppfyllelse Utveckling Frisktandvård förstahandsval för vuxna Andel vuxna med avtal 35 % Andelen vuxna med frisktandvårdsavtal är oförändrad under andra tertialet. På sikt kommer troligen andelen vuxna med avtal att minska något eftersom att allt färre vuxna patienter undersöks. En stor del av tandvården ägnas åt akuta patienter och prioriterade grupper såsom barn och unga. Då den avgiftsfria tandvården höjts kommer de åldersgrupperna erbjudas frisktandvård då de blir betalande. Verksamhet Divisionens mål Indikator Mål Måluppfyllelse Utveckling Rätt väg genom vården Andel tandläkare med mer än 120 inbokade patienter 25 % Alla ska bli kontaktade i rätt tid Andel barn och unga undersökta i tid 100 % Att skapa effektiva patientflöden är ett av fokusområdena i Folktandvården. För att arbeta flexibelt och öka tillgängligheten behöver andelen av tandläkare med mer än 120 inbokade patienter minska. Ingångsvärdet 48 % har minskat till 31 % och trenden är positiv. Barnen är prioriterade och målet är att de ska undersökas enligt individuellt satta revisionsintervall. Andelen barn och unga undersökta i tid ökar och är nu 99 %. De flesta verksamhetsområden har nått målet och riktade insatser utförs där målet inte är uppnått. En god bemanning och att minska utblivandet är förutsättningar för att fler norrbottningar ska kunna få tandvård. Kunskap och förnyelse Divisionens mål Indikator Mål Måluppfyllelse Utveckling Lärande organisation Antal förbättringsförslag Antal genomförda förbättringar Öka Öka Andelen kliniker som har regelbundna möten vid styrtavlan är nu 100 % och antalet förbättringsförslag och genomförda förbättringar ökar. Det centrala leanstödet arbetar aktivt tillsammans med de lokala leanstöden för att driva den positiva utvecklingen framåt.

56 Sida 56 (98) Medarbetare Divisionens mål Indikator Mål Måluppfyllelse Utveckling Förutsättningar finns för deltagande i förändring och utveckling av verksamheten. Sjukfrånvaro < 5,3 % Målet kommenteras i personalavsnittet nedan. Ekonomi Divisionens mål Indikator Mål Måluppfyllelse Utveckling Kostnadseffektiv struktur och verksamhet Planerat resultat överstiger 2% av nettokostnaden Målet kommenteras i ekonomiavsnittet nedan. +3 Mkr Personal Anställda och arbetad tid Arbetad tid omvandlat till årsarbetare

57 Sida 57 (98) Arbetad tid omvandlat till årsarbetare, rullande 12 mån Antal anställda

58 Sida 58 (98) Sjukfrånvaro Periodens utfall följer den förväntade utvecklingen vad gäller antalet anställda. Det finns en ökad risk för att antalet anställda kommer att sjunka framöver, framförallt bland tandläkarkåren då några har sagt upp sig och indikationer finns på att fler är på väg. Möjligheten att återbesätta dessa tjänster är liten då tillgången är ytterst begränsad bland tandläkare. Socialstyrelsens ändrade språkkrav för utfärdande av legitimation har inneburit en fördyring av utlandsrekrytering vilket inneburit att divisionen valt att inte rekrytera personer utan svensk legitimation. Tandhygienister är också en yrkesgrupp där efterfrågan är stor. Tandsköterskeförsörjningen är relativt tryggad tack vare den lokala YH utbildningen. Dock är majoriteten av studenterna bosatt vid kusten och inte i malmfälten där behovet kommer vara stort framöver. Sjukfrånvaron fortsätter följa fjolårets trend. Ambitionen är att den sjunker kommande månader. Divisionen har goda resultat av fokuserat arbete med att sänka sjukfrånvaron på flera kliniker. Fortsätter tappet av tandläkarresurser ökar dock pressen på kvarvarande medarbetare, vilket kan innebära en ökad sjukfrånvaro, framförallt korttidssjukfrånvaron.

59 Sida 59 (98) Ekonomi Periodens utfall Resultatutveckling VO Resultat Resultat Förändring Avvikelse mot resultatkrav Prognos 46 Allmäntandvården -4,7 1,2-5,9-9,5-10,2 47 Specialisttandvården 0,7 1,8-1,1 1,5-0,9 48 Tandteknik Norr -1,0-1,0 0,0-1,0-1,3 49 Gemensamt 1,1-5,0 6,1-2,6 1,1 Totalt -3,9-3,0-0,9-11,6-11,3 Folktandvårdens ackumulerade resultat per augusti är -3,9 mkr vilket är 11,6 mkr sämre än plan. Avvikelsen utgörs främst av mindre vårdintäkter om 15 mkr. Detta förklaras främst av lägre produktivitet samt att utförda vårdåtgärder för barn respektive frisktandvård uppgår till större värde än den sammantagna fastprisersättningen för dessa patienter. Materialkostnaderna avviker positivt mot plan med 2,1 mkr och orsakas till två tredjedelar av en mindre vårdvolym och resterande av en lägre materialkostnadsandel. Personalkostnaden är 1,3 mkr lägre än plan. Totalt är antalet arbetade timmar i nivå med plan. Emellertid är bemanningsmixen en annan vilket ger den lägre kostnaden. Den förändrade bemanningsmixen är också en av anledningarna till lägre produktivitet och därmed lägre intäkter.

60 Sida 60 (98) Verksamhetens intäkter Intäkterna prognostiseras bli 4 mkr lägre än ifjol vilket är en volymminskning i fasta priser på 3 %. Verksamhetens kostnader Minskad vårdvolym, genomförd klinikomstrukturering, arbete med att eliminera slöserier, minskad internräntekostnad, mer internt köpt tandteknik och inga Folktandvårdsdagar under 2017 gör sammantaget att övriga kostnader prognostiseras bli lägre jämfört med Personalkostnaderna har ökat motsvarande med årets lönehöjningar. Ökningen i personal som personalgrafer ovan indikerar har kostnadsmässigt utjämnats av förändringen i bemanningsmixen. Färre tandläkare och fler av övriga yrkeskategorier ger en lägre snittkostnad per medarbetare.

61 Sida 61 (98) Årsprognos Den ekonomiska prognosen utgår från nuvarande nivåer på produktivitet och sjukfrånvaro. Den negativa trenden bedöms fortsätta bromsas upp resterande del av året vilket gör att årsprognosen bedöms stanna på -11,3 mkr vilket är 14,3 mkr under resultatkravet. Produktiviteten förbättras över prognostiden jämfört med första två tertialen genom färre omgörningar och minskat uteblivande. Antalet tandhygienisttimmar bedöms överskrida plan för årets sista tertial genom att flera av tandhygienisterna som rekryterades från Spanien bedöms få sina legitimationer. Arbetet med att minska sjukfrånvaron bidrar också till att reducera avvikelsen. Ekonomiska handlingsplaner F o kuso mråde Uppdrag 2017 Uppdrag P erio d 2017 Utfall P erio d 2017 P ro gno s 2017 Förbättrade flöden 2,1 1,6 0,4 0,9 Bästa tandvårdsarbetsgivaren 1 0,7 0,1 0,2 Stabil ekonomi 1,6 0,9 0,6 1,2 Totalt 4,7 3,2 1,1 2,3 Ekonomiska handlingsplansåtgärder bedöms per augusti ha gett 1,1 mkr i resultatförbättring vilket avviker - 2,1 mkr från plan. Helårsprognosen är 2,3 mkr vilket är 2,4 mkr sämre än årsplanen. Orsaken är att resultatet av insatta åtgärder främst kopplat till personal bedöms utvecklas långsammare än planerat och att förbättrade flöden genom teamtandvård bedöms inte än nått den omfattning och vårdproduktion som planerats. Positiva effekter med förbättrade flöden avser mindre omgörningar varvid mer intäkter kan skapas. I fokusområdet stabil ekonomi ses främst minskade kostnader för material som ett resultat av det systematiska arbetet med att eliminera slöserier och ökad användning av intern tandteknik. I fokusområdet erhålls också positiv effekt av att täckningsgraden i frisktandvården har förbättrats. Åtgärder för att uppnå ekonomiskt resultatmål Kliniker som har problem att klara sin plan ska erbjudas intensifierat och fördjupat stöd. Under hösten inleds en uteblivande-kampanj för att öka medvetenheten bland befolkningen. Genomförandet av att lägga ner Folktandvården i Hortlax och överföra verksamheten till Piteå C senast årsskiftet 2018/19 har påbörjats och samordnas med arbetet att införa en ny specialitet i Norrbotten, orofacial medicin. Detta i enlighet med Socialstyrelsens förväntade beslut Detsamma gäller översyn av den tandtekniska verksamheten och av antalet verksamhetsområden i södra Norrbotten. Samtliga dessa översyner bedöms ge positiv ekonomisk effekt under 2018 och framåt.

62 Sida 62 (98) Investeringar Utfall 2017 Typ av investering Av Landstingsstyrelsen Utfall beslut (Mkr) beslutad ram 2017 före 2017 Utfall Summa Inventarier 8,7 0 0,9 0,9 Investeringsinköpen sker senare än planerat, bland annat är upphandlingen av 17 dentalutrustningar till ett värde av drygt 4 mkr försenad. Upphandling och inköp planeras göras klart i slutet av året och början av nästa år.

63 Sida 63 (98) Division Service Sammanfattning Det pågår ett antal aktiviteter inom divisionen. På divisionsövergripande nivå pågår det en organisationsförändring där steg 1 är klart med en ny ledningsorgansation med fem verksamhetsområden och en enhet för Förändringsledning, steg 2 som innebär rekrytering av verksamhetsutvecklare och några övriga nyckelpersoner med placering i verksamhetsområden alternativt enheten för Förändringsledning. Steg 2 ska vara klart under september månad. Målet med förändringen är att tydliggöra styrning, prioritera uppdragen och sänka regionens kostnader. I samband med divisionens organisationsförändring ska även fastighetsorganisationen utredas. En anledning till det är att drift och vaktmästeri organiseras under Regionfastigheter from september och innebär många fler medarbetare. Inom FM pågår bl a översyn av restauranger i länet. Anledningen till översyn är framförallt dålig ekonomi. Inom kost i övrigt är Regionen överens med Luleå kommun att avsluta samarbetet med mat till kommunens boende i början av Inom lokalvård är produktivitetsökningen genomförd i länets alla sjukhus. HR direkt för HR-frågor startade i maj och under september har piloten för lönefrågor startas med några kundgrupper. Breddinförande sker i dagarna. Avropsfunktionen för inhyrd vård når sina mål med råge. De löser i princip alla inkomna behov. En viktig aktivitet har varit att träffa kunderna och höra om deras behov och önskemål. Det svåraste är att vända kostnadsutvecklingen inom sjukresor. Det pågår ett antal aktiviteter, men det är osäkert om aktiviteterna resulterar en sänkning av kostnader, åtminstone inte på kort sikt. Branden på Björkskatans hälsocentral medför stora kostnader och belastar divisionens resultat med 6 mkr. Fastighetsdriften är dyrare för divisionen sedan driften togs tillbaka i egen regi men totalt för Regionen är kostnaden neutral, dvs verksamheterna betalar mindre än tidigare år. Svårt att nå målet med ekonomiskt handlingsplan, många aktiviteter pågår men effekterna faller inte ut i den takt som planerat. Uppföljning av planerade målstyrda aktiviteter och uppdrag följs kontinuerligt upp för att säkerställa att divisionen genomför de uppdrag som planerats. För tertial 2 uppnår divisionen en måluppfyllnadsgrad på 47 procent, en ökning med 16 procentenheter jämfört med tertial 1. Division Service har totalt 190 målstyrda aktiviteter och uppdrag i divisionsplanen.

64 Sida 64 (98) Total måluppfyllnadsgrad för huvudprocesser, verksamhetsområden samt divisionsövergripande aktiviteter/uppdrag. Tertial 2-49% 47% 4% Måluppfyllnadsgrad 47 % (T1 31 %) Ökning med 16 % Verksamhet Produktion - kvalitetsmål Divisionens mål Indikator Måluppfyllelse Utveckling Avvikelsehantering: Avvikelser från kund Förbättringsförslag och avvikelser från med- arbetare Ej avslutade inom 30 dagar Målet är att antal avvikelser från kund ska sträva mot noll, och vi ser en positiv utveckling där antalet minskar. Målsättningen är att divisionens egna medarbetare ska upptäcka brister och åtgärda dessa innan de drabbar kunden. Därför har vi också ett högt satt mål för antal förbättringsförslag och avvikelser från egna medarbetare. Utvecklingen för perioden visar dock en nedåtgående trend. Avvikelser som inte avslutats inom 30 dagar, visar positiv trend. Sammantaget bedöms utvecklingen stabil för dessa mål. Produktion- kommentarer Process FM En översyn pågår av länets restauranger och caféer. Målet för ökad produktivitet inom lokalvård har uppnåtts under tertialet och börjar även visa effekter i den ekonomiska redovisningen. Prognos för andel miljöbilar är att vi kommer nå målet om 40 procent innan året är slut.

65 Sida 65 (98) Kundundersökningar följer i stort planen med 16 genomförda enkäter av 17 planerade för tertial ett och två. Resultatet för kundnöjdhet når inte riktigt målet då ett lågt resultat för restaurangen i Kiruna drar ner snittet. Aktiviteter pågår för att minska svinn av livsmedel, omvärldsbevakning är genomförd och nulägesbeskrivning påbörjad. Samverkan med Luleå kommun avseende kostförsörjning till kommunens äldreomsorg kommer att upphöra i början av Detta på grund av att det inte går att leverera mat till kommunen under den tid som renovering av köket skulle ha pågått och att bygga nytt är inget alternativ. Under hösten kommer den framtida utformningen av produktionskökets målbild och arbetssätt i Sunderbyn att utredas och utformas. I detta ingår att ta fram leveranssätt, framtida organisation samt utformning av lokaler för att klara arbetsmiljö- och hygienkrav. Beläggningen på patienthotellet i Sunderbyn fortsätter att öka för varje år och har även under sommaren varit högre än tidigare år. Även antal medicinska insatser som utförs på hotellet ökar. För att klara den ökade volymen har bemanningen utökats något, varför personalkostnaderna har ökat med 6 procent från ifjol. En ny beräkning har gjorts av hotellets snittkostnad per patient och dygn, utifrån faktisk beläggning och kostnader Resultatet blev en kostnad på kr för patienter (2 038 kr 2016) och kr för övriga gäster (1 279 kr) vilket motsvarar en sänkning med 4 procent för dygnskostnaden per patient jämfört med 2016 och med 29 procent jämfört med Ett bra exempel på ökad produktivitet som bidrar positivt till regionens ekonomi. 100% 80% 60% 40% 20% Beläggningsgrad patienthotellet (andel uthyrda rum) 0% Jan Mar Maj Jul Sep Nov Jan Mar Maj Jul Sep Nov Jan Mar Maj Juli mån-tor fre-sön Hela veckan Process ekonomi och dokument En förenklad mätning av tidsåtgång för frikortsutredningar har gjorts under våren vilken visade på en positiv utveckling. Resultatet får dock betraktas som preliminärt och en fullständig tidsmätning ska göras under hösten. Från handlingsplanen för sjukresor har en uppföljning av resor till Umeå gjorts och projektet om beställning av sjukresor i Kiruna har startat. En oönskad effekt av bytet av HR-system blev att antal löneskulder till anställda ökade kraftigt under 2015 och Orsaksanalys och framtagande av nya arbetssätt och rutiner har genomförts i samverkan med HR-

66 Sida 66 (98) avdelningen, bl a bättre rutiner för uppföljning och kontroll samt snabbare agerande med åtgärder. Arbetet har nu börjat ge goda resultat och antal löneskulder har successivt minskat under året. Andelen elektroniska leverantörsfakturor är för hela året 60 procent. För augusti är andelen 63 procent vilket är positivt inför hösten. Andelen elektroniska kundfakturor har minskat något sedan april och beror på ett ökat antal utomläns- och utländska patienter (som inte har e-faktura) för sommarmånaderna, minskat antal inomlänspatienter (på grund semester hos patienter och hos vården) för samma period samt slumpmässig variation. Process HR Processens två stora projekt löper enligt plan. Projektet att införa systemstöd för Bemanningsenheten är genomfört och BP4 om avslut av projekt beslutas i september enligt plan, systemstöd för bokningsprocessen har använts sedan maj månad. I och med IT-stödet har både arbetsflöde på Bemanningsenheten och kundåtagandet förbättrats, per augusti visar enheten en lösningsgrad av inkomna behov på 80,5 procent vilket precis når över det utsatta målet. Utmaningar finns fortsatt att klara av korttidsrekrytering och svara upp till det stora behov som efterfrågas i vårdens verksamheter. Projektet införande av HR Direkt är i slutfasen enligt reviderad plan. HR verksamhetsstöd arbetar sedan piloten 1 maj i ny organisationsform. Löneenheten genomför pilotverksamhet två första veckorna i september och breddlansering för hela HR Direkt i regionen är planerad till 21 augusti. Övriga uppdrag och aktiviteter pågår enligt plan, processbeskrivning för huvudprocessen har upprättats och riskhantering har genomförts inom verksamheterna, för processnivån kvarstår arbetet i relation till ny organisation. Process köpa varor och tjänster Inköpsenheten hjälper vårdenheter med köp av vårdtjänster och efterfrågan är stor från verksamheterna, enbart i maj inkom 950 beställningar. Enheten löser i princip alla inkomna behov; 99 procent från primärvården och 98 procent från övriga verksamheter. Köp av vårdtjänster är ett komplext område med svår marknad, trots det är kunderna mycket nöjda med den service de får. En besöksturné pågår för att träffa beställarna som ger oss mycket beröm för effektiv hantering och snabba svar. Av årets åtta prioriterade upphandlingar är tre avslutade, en är tilldelad och en annonserad. Samtliga beräknas bli klara innan årets slut. Balanserad styrning Divisionens mål Indikator Måluppfyllelse Utveckling Minska jmf med 2016 Öka jmf med 2016 Minst 1 per sjukhus Antal Sjukresor med taxi Andel ekologiska livsmedel i egen regi (räknat på varuvärdet) Antal genomförda aktiviteter riktade till patienter/anhöriga

67 Sida 67 (98) Målet är att antal sjukresor med taxi ska minska, utvecklingstrend för T1 pekade mot en försämring på 1 procent, med en för T2 något utjämnande trend till 0,5 procent jämfört mot tidigare år. Andelen ekologiska livsmedel har sjunkit marginellt till och med juni men ligger fortfarande över målvärdet. Antal genomförda aktiviteter riktade mot patienter och anhöriga är högre än mål vid sjukhusen i malmfälten och Sunderbyn, aktiviteter i Kalix och Piteå förväntas genomföras under året. Personal Anställda och arbetad tid Arbetad tid omvandlat till årsarbetare, rullande 12 mån Den arbetade tiden har januari-augusti i år ökat med 14,2 procent jämfört med 2016 vilket motsvaras av utökning av vårdnära service, övertagande av

68 Sida 68 (98) fastighetsdrift, vaktmästeri samt lokalvård i Sunderbyn i egen regi samt projektkontoret. Övriga mindre förändringar är flytten av enheten för strategiskt inköp till regiondirektörens stab (fyra medarbetare) samt enstaka utökningar som flyttsamordnare och förstärkning på avrop inhyrd vård. Sedan 1 maj har 11 medarbetare flyttat från divisionen i samband med omorganisation av HR-funktionen. De senaste åren har divisionen ökat stadigt i antal anställda. Under 2015 motsvarade ökningen av arbetad tid 59 årsarbetare och berodde på starten av patienthotell, bemanningsenhet och vikariepool i Sunderbyn, vårdnära service och enheten för strategiskt inköp. Under 2016 fortsatte ökningen, då med övertagande av vårdens alla resursenheter, utökande av vårdnära service samt återgång till egen regi för fastighetsdrift och vaktmästeri på flera orter i länet. Ytterligare förändringar under 2017 enligt kommentar ovan gör att trenden med ökning av antal årsarbetare håller i sig. Ökningen av antal anställda under 2017 fördelar sig enligt följande, här beräknat som årsarbetare utifrån arbetade timmar. Verksamhet Förändring arbetad tid , omräknat till årsarbetare Vårdnära service 10,9 Fastighetsdrift 18,7 Vaktmästeri 13,3 Lokalvård Sunderbyn 25,4 Projektkontoret 7,9 HR VS -5,2 Summa årsarbetare 71,0

69 Sida 69 (98) Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron januari till augusti ligger relativt stabilt mellan åren på 5,3 procent. Även uppdelningen i kort och lång sjukfrånvaro är i huvudsak lika mellan åren. Detta trots att långtidsfrånvaron varit högre under april och augusti jämfört med låga nivåer 2016, mer utdragna säsongsrelaterade sjukdomar vintern 2017 samt relativt högre nivåer i augusti. I divisionsledningen har beslut tagits att samtliga verksamheter använder divisionens material för information och diskussion om roller och ansvar samt nytt arbetssätt med hälsosamtal vid sjukfrånvaro vid arbetsplatsträffar. Ekonomi Periodens utfall och årsprognos Resultatutveckling Periodens resultat är -6,9 mkr vilket är 14,3 mkr sämre än periodens resultatkrav. De två huvudsakliga förklaringarna till periodens underskott är att

70 Sida 70 (98) resultatet belastas av 6 mkr för branden på Björkskatan samt underskott på sjukresor. Jämförelse ska inte göras med föregående års resultatkurva, då divisionen hade landstingsbidrag och ett resultatkrav som var 14 mkr högre än årets. Årets prognostiserade resultat är ett underskott på 20,8 mkr, vilket är en försämring med 7,7 mkr sedan förra prognosen. Skillnaden förklaras av att reparationer för branden på Björkskatan beräknas belasta resultatet med 6 mkr samt att underskottet mot budget för sjukresor har ökat med 1 mkr och beräknas uppgå till 18,6 mkr. Ett litet överskott på divisionsgemensamt förbättrar läget och i övrigt bedöms divisionens verksamheter sammantaget göra ett nollresultat. Årsprognosen innebär en försämring med 10,4 mkr jämfört med föregående år. Förutom kostnader för brand och sjukresor består skillnaden av ett antal verksamhetsförändringar som gett ökade kostnader för divisionen och som bara delvis uppvägs av de aktiviteter som pågår för att minska kostnaderna. En sådan är omorganisationen inom HR som tydliggjort effekterna av ett antal ofinansierade tjänster, fastighetsdriften i egen regi som flyttat kostnader från övriga divisioner till Service samt engångskostnader för uppstart av HR Direkt, införande av nytt IT-stöd för Bemanningsenheten och kostnader för den omfattande flytten av arbetsplatser i Regionhuset i våras. Även på avropsfunktionen och det nya projektkontoret finansierar divisionen nya tjänster. Se vidare under avsnittet om ekonomisk handlingsplan. VO Resultat Resultat Förändring Avvikelse mot resultatkrav 2017 Prognos 2017 Administrativ service Inköp -31,3-29,7-1,6 2,9 3,0 Divisionsgemensamt 222,1 224,0-1,9 5,6 4,5 Regionfastigheter -4,9-4,1-0,8-7,8-6,0 FM Gällivare Kiruna -21,8-19,2-2,5-2,1-3,0 FM Luleå -58,0-54,2-3,9 1,5 1,9 FM Piteå Kalix -27,4-27,8 0,4-2,4-3,1 HR Verksamhetsstöd -11,0-11,4 0,4-1,2-2,3 Länsservice 5,1 6,3-1,2 1,8 3,2 Projektkontor -1,8-1,8-0,6-0,4 Sjukresor -77,6-75,4-2,2-11,9-18,6 Totalt -6,9 8,6-15,4-14,3-20,8 Administrativ service Inköp visar överskott mot plan på grund av frånvaro eller vakanser. Regionfastigheter visar ett underskott på 7,8 mkr för perioden varav bränderna på Björkskatan och i Harads motsvarar 7 mkr. På grund av dessa kostnader är prognosen en avvikelse mot budget med 6 mkr. Inom FM i Malmfälten och Piteå-Kalix visar lokalvården underskott, kosten har svårt att få ekonomi på de små enheterna och fastighetsdriften i egen regi dras fortfarande med en del inkörningsproblem som påverkar utfallet negativt.

71 Sida 71 (98) På de orter där fastighetsdriften övergått i egen regi, vilket är samtliga utom Luleå-Boden, har divisionen hittills i år debiterat övriga divisioner 3 mkr, vilket är ca 4 mkr eller 57 procent lägre än kostnadsnivån tidigare år. Även om driften på Service just nu visar negativt resultat bör det därmed totalt för regionen vara kostnadsneutralt eller en liten förbättring. Inga större avvikelser mot plan inom FM Luleå, det är patienthotellet i Sunderbyn som inte klarar nuvarande ramar med den allt högre beläggningen. Länsservice positiva avvikelse hänförs i sin helhet till hjälpmedelsverksamheten. HR Verksamhetsstöd visar underskott, framförallt på grund av två ofinansierade tjänster, men även på grund av att den omorganisation som gjordes 1 maj då 11 medarbetare flyttade över till andra divisioner och med dessa full budget för åtta månader, medförde obalans i ekonomin. Engångskostnader för uppstart av HR Direkt belastar också utfallet. Bemanningsenheten i Sunderbyn har en överanställd hela året för att klara övergången till helgtjänstgöring och införande av nytt systemstöd. Projektkontorets medarbetare ska finansieras av projektmedel, vilket skapar mycket administration. En ofinansierad tjänst som projektsamordnare förklarar det prognostiserade underskottet. Verksamhetsområdet sjukresor har ett stort underskott mot budget och divisionen har ingen möjlighet att genom intern omfördelning av budgetmedel tillskjuta de summor som skulle behövas för budget i balans. Prognosen -18,6 mkr är baserad på årets kostnadsutveckling. Verksamhetens intäkter Övriga intäkter har ökat med 0,5 procent för perioden. Divisionen har ökade intäkter för sålda material (10 mkr), intäkter för fastighetsdrift i egen regi samt ökad ersättning för vårdnära service. Samtidigt har hyresintäkterna minskat med 4 mkr p g a försäljning av Kalix naturbruksgymnasium och Arvidsjaurs hälsocentral. Förra årets siffror innehåller försäkringsintäkter för oljeläckan i Gällivare med 11 mkr. Prognosen är en nettoökning med 21 mkr eller 2 procent och där ingår beräknade försäkringsersättningar för branden på Björkskatan med 30 mkr.

72 Sida 72 (98) Landstingsbidraget har sänkts med 14 mkr för året vilket avser ett tidigare års sparkrav samt med 4 mkr i samband med omorganisationen av HR Verksamhetsstöd. Verksamhetens kostnader Kostnaderna för sjukresor uppgår till 77,6 mkr vilket är en ökning med 3 procent jämfört med föregående år. Antal taxiresor tom juli har ökat med 0,5 procent medan kostnaderna ökat med 5 procent eller 2 mkr. Samordningsprocenten har under sommaren sjunkit mer än förra året vilket gör att kostnaden per resa ökat. Kostnaderna för flyg och tåg har ökat 1 procent jämfört med förra året och kostnaden för egen bil med 4 procent. Ersatta bussresor har däremot minskat med 19 procent och även kostnaderna för resande med komfortbuss har minskat något. Prognosen har beräknats till 120 mkr, vilket skulle motsvara en kostnadsökning på 3 procent jämfört med förra året. Avvikelsen mot budget blir då 18,6 mkr. Avskrivningarna har ökat med 1 procent sedan förra året. För fastigheter har de minskat något på grund av två fastighetsförsäljningar medan de för hjälpmedel ökat som en följd av den höga nivån nyinköpta hjälpmedel förra året. Prognosen är 140 mkr eller 1 mkr högre än budget. Divisionens övriga kostnader påverkas av många faktorer. Nettoförändringen mot förra året är en minskning med 17 mkr eller 4 procent för perioden. Förändringar av driftform för såväl fastighetsdrift som lokalvård i Sunderbyn ger en förskjutning av kostnader från köpta tjänster till egen personal. Ökade volymer inom materialverksamheten ger såväl ökade intäkter som kostnader. Prognosen innehåller kostnader för branden på Björkskatan med 36 mkr, och beräknas totalt sett minska med 1 procent netto jämfört med förra året. Divisionens personalkostnader har ökat med 17 mkr eller 17 procent jämfört med samma period förra året. Ökningen motsvaras av lönerevision och nya verksamheter enligt ovan och avvikelsen mot budget avser kostnaderna för vårdnära service som ej är budgeterade. Övertidskostnaderna har minskat med 0,5 mkr för de verksamheter som fanns i divisionen 2016.

73 Sida 73 (98) Prognosen för året är en ökning med 43 mkr eller 15 procent vilket beror på att samtliga verksamhetsförändringar redovisade ovan inte får helårseffekt i år samt omorganisationen inom HR. Vissa neddragningar kommer också att ske under året inom ramen för de aktiviteter som finns i divisionens ekonomiska handlingsplan. Ekonomiska handlingsplaner Ekonomiska handlingsplaner Verksamhet Uppdrag 2017 Uppdrag P erio d 2017 Utfall P erio d 2017 P ro gno s 2017 Ökad pro duktivitet i pro cesser 3,3 2,1 0,2 0,5 M inska ko stnader fö r ö vertid 1,0 0,7 0,5 1,0 M inska kostnader för resor 0,2 0,1 0,2 M inska ko stnader fö r ko rttidshyra bilar 0,3 0,2 0,3 Fö rändring biblio teksverksamhet 0,5 0,2 0,2 0,5 Hö jda lunchpriser 1,1 0,7 0,4 0,5 Övriga åtgärder 3,8 2,5 1,6 3,8 Kända ko stnadsö kningar -9,0-5,7-3,5-6,0 B eho v av ytterligare åtgärder 8,8 3,0 0,5 T o talt 10,0 3,8-0,6 1,3 Kommentar De ökade produktivitetskraven på lokalvården i egen regi har nu börjat visa en liten positiv effekt på det ekonomiska utfallet för tre av fyra orter, där kostnadsnivån kommit ner på den planerade. Helårseffekten kommer att bli betydligt lägre än plan, på grund av att det dragit ut på tiden innan kostnadsreduceringen slagit igenom samt att personalkostnaderna i Gällivare var låga ifjol på grund av hög sjukfrånvaro, vilket gör att kostnaderna inte minskar jämfört med förra året trots lägre grundbemanning. Löneenheten kommer inte att klara den planerade neddragningen av personal, för att gå tillbaka till samma bemanning som innan bytet av HR-system. Dock redovisar de en viss sänkning av personalkostnaderna ändå, på grund av ej ersatt frånvaro och en mindre sommarvikarie än ifjol. Prognosen för året har justerats ned ytterligare jämfört med aprils prognos, däremot förväntas de planerade effekterna inom lokalvården falla ut nästa år istället. I enlighet med Regionens beslut om övertidsstopp har divisionen som mål att minska övertidsarbetet så mycket som möjligt, med planerat sänkta kostnader på ca 1 mkr på helåret. Tom augusti har kostnaderna minskat med 0,5 mkr. Då har vårdnära service och fastighetsdrift exkluderats, eftersom VNS drivs som projekt och ej finansieras av division Service och fastighetsdriften har beredskap på kvällar och helger som är schemalagd och därmed ej möjlig att undvika. Regionens kostnader för resor ska minska med 10 procent vilket för divisionen motsvarar 0,2 mkr. Vissa verksamhetsområden har lyckats sänka sina kostnader medan andra har ökat. På totalen syns därför ingen minskning jämfört med förra året.

74 Sida 74 (98) Höjning av lunchpriset med 10 kr i egna restauranger genomfördes från 1 oktober ifjol och hade beräknats ge ökade intäkter med 1,1 mkr i år. Fram till och med april ökade intäkterna med 0,4 mkr men sedan har effekten avstannat, då volymerna minskat i både Piteå och i Sunderbyn. Det senare har en tydlig koppling till Länstekniks flytt från Sunderby sjukhus varför prognosen har justerats ned. Övriga åtgärder ovan motsvaras bl a av odefinierade sparkrav till alla verksamhetsområden som inarbetats i deras budgetar. Om verksamheten klarar sin budget kommer vi att betrakta sparet som klarat, även om det inte går att hänföra till specifika aktiviteter. Även minskning av antal enhetschefer i Piteå samt outsourcing av print och kuvertering av kundfakturor räknas in här. Till och med augusti beräknas effekten till 1,6 mkr. Under har divisionen haft ett avtal för lokalvården i Sunderbyn som varit extremt billigt och inneburit en lägre kostnadsnivå jämfört med tidigare avtal på drygt 3 mkr. Division Service har övertagit lokalvården i egen regi från 1 februari i år. Vissa krav på högre kvalitet och rimliga produktivitetskrav gör att verksamheten bedöms bli 5 mkr dyrare än föregående år (då ingår kostnad för den städning som utförs av vårdnära service). Enstaka satsningar på nya tjänster för att klara utökat åtagande avseende flyttsamordning och avropsfunktion inhyrd vårdpersonal hade beräknats ge ytterligare kostnadsökningar med 1,5 mkr. Utfall per augusti är -3,5 mkr vilket är något bättre än plan och årsprognosen har justerats ned något. Summan av ökade och minskade kostnader per augusti är en nettoökning med 0,6 mkr, vilket är 4,4 mkr sämre än planerat. Prognosen för året är att divisionen ska lyckas sänka sina kostnader med 1,3 mkr netto (dvs summan av kända kostnadsökningar och minskningar). Åtgärder för att uppnå ekonomiskt resultatmål Med anledning av att flera av enheterna inom kostverksamheten har problem att få ekonomi i balans har en översyn genomförts med syfte att ta fram en nulägesbild samt förslag till beslut om eventuella åtgärder. Resultatet av utredningen kommer att behandlas under hösten. En omorganisation har gjorts av divisionens ledningsorganisation vilken kommer att leda till sänkta kostnader. Effekterna av detta kommer till största delen under nästa år. Ett antal aktiviteter har startat inom sjukreseområdet med syfte att få bättre kontroll och på sikt även sänkta kostnader för sjukresor. Divisionen föreslår en översyn av egenavgifterna för sjukresor samt har startat ett projekt i Kiruna som syftar till att minska antalet hemresor från sjukhuset med taxi. Arbetet med att hitta åtgärder inom inköpsområdet fortsätter, där målet framförallt är sänkta kostnader för regionen och inte specifikt för divisionen. En flödeskartläggning har gjorts av en operationsupphandling och förbättringsförslag har tagits fram. Även vad gäller fastighetsdriften i egen regi fortsätter utvecklingsarbetet för att hitta balans i den egna ekonomin och att sänka regionens kostnader som helhet.

75 Sida 75 (98) Investeringar Investeringar Kommentar Utfall 2017 Typ av investering (Mkr) Av Landstingsstyrelsen beslutad ram 2017 Utfall beslut före 2017 Utfall Summa Beräknad årsprognos för investeringar Inventarier 4,9 1,5 0,6 2,1 10,0 Hjälpmedel 35,0 0,0 22,3 22,3 35,0 Totalt 39,9 1,5 22,9 24,4 45,0 Endast mindre investeringar i kapitalinventarier har genomförts. Efter två år med stora nyinköp av hjälpmedel, på grund av hög efterfrågan från länets kommuner samt utbyte av dyra hjälpmedel (sängar, el- och komfortrullstolar) har nivån sjunkit under året. Investeringar i hjälpmedel har gjorts för 22 mkr under perioden, vilket är 3,5 mkr lägre än förra året. Fastighetsinvesteringar Byggprojekt (mkr) Utfall Budget / kalkyl Upparbetat under året 1708 Upparbetat totalt 1708 Återstår mot budget / kalkyl Diff mot budget / kalkyl A Divisionsfinansierade 6,7 1,7 5,7 1,1-0,1 B Underhållsprojekt 41,1 15,5 39,8 1,3 - C Specialprojekt i länet * 11,8 11,8 11,8 - - I Investeringsprojekt 260,1 62,0 175,8 90,5-6,1 Summa 319,7 91,0 233,1 92,9-6,2 Investeringsprojekt För interna hyresgäster Beslut ,4 13,3 16,3 45,1 - För externa hyresgäster 1,5 0,5 0,5 1,0 - Beslut 2017 För interna hyresgäster 151,4 31,3 118,0 39,5-6,1 Beslut före 2016 För externa hyresgäster 12,0 1,0 12,0 - - Beslut före 2016 Komponentinvest ,3 7,5 7,6 5,7 - Komponentinvest ,8 7,9 20,6-0,8 - Utan beslut 0,8 0,6 0,8 - - Summa beslut 260,1 62,0 175,8 90,5-6,1

76 Sida 76 (98) Avslutade investeringsprojekt per augusti Byggprojekt (mkr) Budget / kalkyl Upparbetat under året Upparbetat totalt Diff mot budget / kalkyl I288 Regionhuset, dörrpartier 4,1 0,1 5,8-1,7 I298 Regionhuset, p-pl+p-däck 4,3 0,1 5,1-0,8 I334 Gällivare sjh, omby vårdavd 28,0 2,3 28,6-0,6 I345 E*G-re sjh, byte ångtvättmaskiner 0,4 0,4 0,4 - I465 PÄS, omby för DKE 19,0 4,2 21,0-2,0 I477 E*PÄS, byte fjv-pump 0,2 0,2 0,2 - I469 Öjeby sjhem, omby villor för 12,0 1,0 12,0 - Piteå kommun, särskilt boende Summa avslutade 68,0 8,3 73,1-5,1 E* = Energiprojekt K*=Komponentinvestering Projektet för byte av dörrpartier i regionhuset blev dyrare p.g.a. extra åtgärder som dök upp under projektets gång och som inte fanns med i kalkylen från början bl.a. brandgasfläktar till alla flyglar, borrning av nya hål för kylrör, renovering av styrelserummet, komplettering av aluminiumtrösklar, kapning av marmor och befintlig kabelstege. Projektet för renovering av p-däcket samt nya p-platser vid regionhuset blev dyrare p.g.a. extra åtgärder som behövde göras, bl.a. p-däcket behövde kompletteras med några nya belysningsstolpar, asfalten vid rondellen behövde justeras, deponiavgift för gammal asfalt, på nedre parkering tillkom mvstolpar och belysningsstolpar. Ombyggnadsprojektet för vårdavdelningar i Gällivare blev 0,6 mkr dyrare på grund av tilläggsarbeten som inte kunde förutses i projekteringen bl.a. putsning av väggar och helspackling av korridorväggar. Byggprojektet för DKE på PÄS fördyrades med 2,0 mkr på grund av lagkrav på sprinkling vid den här typen av lokaländring. Sprinkleranläggningen utfördes så att den ska klara framtida ändringar av lokalerna. Återrapportering av uppdrag Enligt Division Service divisionsplan har följande uppdrag tilldelats divisionen. Genomföra åtgärder enligt den ekonomiska handlingsplanen De flesta planerade åtgärder pågår eller är genomförda, däremot har de ekonomiska effekterna inte kunnat hämtas hem i den takt och omfattning som planerats. Se avsnittet Ekonomisk handlingsplan. Fortsätta pilotprojektet vårdnära service Under våren utökades VNS i Sunderbyn då MAVA bildades och där VNS är en del av ordinarie bemanning i vården. En översyn av schema inom VNS utfördes under våren som förändrade helgbemanningen från varannan helg till var tredje helg. Pilot VNS pågår enligt beslut fram till (EU projekt fram till ). Enligt direktiv från direktören skall förslag på nytt koncept

77 Sida 77 (98) fastställas till 1 oktober och inriktningen är ett nytt VNS-koncept i Regionen från Ett nytt koncept omfattar organisation, långsiktig ekonomisk planering samt fortsatt möjlighet till kompetensväxling genom VNS. Ta fram samarbetsavtal med kommuner om materialförsörjning Ett samverkansavtal om medicinskt förbrukningsmaterial med länets alla kommuner har arbetats fram och tagits i drift 1 september. Etablera regionsgemensamt projektkontor Projektkontoret är etablerat vid årsskiftet och där arbetar en tf projektchef, en projektsamordnare samt tio projektledare som tillsammans för närvarande driver 15 regionövergripande projekt. Projektkontoret ska fungera som ett stöd och katalysator i förändrings- och utvecklingsarbete, projektkontorets viktigaste uppdrag är att stödja och koordinera utredningar samt leda och koordinera projekt från start till mål. Allt arbete sker i nära samverkan med den/de intressenter som initierat behovet. Ta fram processorganisation och arbetssätt för processen sjukresor En organisation för samverkan mellan berörda divisioner och regiondirektörens stab har etablerats. Handlingsplanen med åtgärder för förbättringar i processen i syfte att minska kostnaderna för sjukresor med taxi har varit utgångspunkten för samverkan under året. Etablera en väg in start med fastighetsdrift Införande av Service Direkt rullar på enligt tidsplanen och driftstart planeras till 2 oktober. Etablera HR direkt Projektet införande av HR Direkt är i slutfasen enligt reviderad plan. Löneenheten genomför pilotverksamhet två första veckorna i september och breddlansering för hela HR Direkt i regionen har skett under augusti. Etablera samverkan med Luleå kommun om gemensam kostförsörjning Utgår. Bistå landstingets verksamheter att se över lokalbehovet och minska kostnaderna Arbete pågår med att ta fram en handlingsplan för regionens fastighetsstrategi.

78 Sida 78 (98) Division Länsteknik Sammanfattning Division Länsteknik ansvarar för drift, förvaltning och utveckling av regionens samlade IT-miljö samt underhåll av medicintekniska produkter- och informationssystem. Divisionen ska tillhandhålla IT/MT-produkter, system och tjänster ur ett länsperspektiv med fokus på verksamhetsnytta, säkerhet och kostnadseffektivitet. Divisionen ska informera och stödja regionens verksamheter när det gäller möjligheterna för verksamhetsutveckling med hjälp av IT och MT. Hittills under 2017 uppnår/delvis uppnår Länsteknik de flesta av divisionens mål i divisionens styrkort. Enstaka mål kommer inte uppnås under 2017 och det beror dels på medvetna beslut om att inte fokusera på dessa mål och dels på att har externa faktorer påverkar våra möjligheter att uppnå målen. Länsteknik levererar ett resultat över periodbudget. Divisionens förklaring till det överskottet, som genereras både per augusti samt i årsprognosen, är mestadels personalrelaterade. Länsteknik har en högre personalomsättning än tidigare och det blir allt svårare att rekrytera senior kompetens inom specifika kompetensområden. Det är nödvändigt att divisionen, tillsammans med IT/MT-avdelningen, lyckas med att skapa förutsättningar för en fungerande arkitekturfunktion då regionen står inför stora förändringar i dess IT- och MT-miljö. Divisionens särskilda uppdrag ligger i de flesta fall enligt plan. Anledningen till att vissa uppdrag inte följer plan är i hög grad externa faktorer (dvs. utanför Länstekniks mandat). Divisionens styrkort Målet har uppnåtts eller bättre Definition: Resultatet ska vara lika med målet eller bättre Målet har delvis uppnåtts Definition: Resultatet är bättre än nuläget, men når inte målet Målet har inte uppnåtts Definition: Resultatet är som nuläget i planen eller sämre

79 Sida 79 (98) Förbättring Definition: Resultatet är bättre än det nuläge som angetts i planen Oförändrat Definition: Resultatet är lika som nuläget i planen Försämring Definition: Resultatet är sämre än nuläget i planen Medborgare Strategiskt mål: Nöjda medborgare Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020 Regionsstyrelsens mål: Högt förtroende för verksamheten Goda livsmiljöer En jämlik och jämställd hälsa Divisionens mål Framgångsfaktorer Mått Måluppfyllelse Utveckling Tillgänglig, stabil och säker teknisk infrastruktur. Norrbottningen har via telefoni och system tillgång till regionens tjänster Ständig utveckling och förbättring Hög kompentens Bra tillgänglighet vid alla tillfällen Antal driftavbrott som Länsteknik kan påverka Per perioden augusti håller antal oplanerade driftavbrott fortsatt låg nivå. Verksamhet Strategiskt mål: En effektiv verksamhet med god kvalitet Helhetsperspektiv med personen i centrum Regionsstyrelsens mål: En verksamhet som är jämlik och kvalitativt likvärdig En kunskapsstyrd och säker verksamhet

80 Sida 80 (98) God samverkan internt och externt Personcentrerad hälso- och sjukvård Divisionens mål Framgångsfaktorer Mått Måluppfyllelse Utveckling Divisionen levererar teknik och tjänster till rätt kvalitet, vid rätt tid och plats till kunderna på ett kostnadseffektivt sätt Länsteknik säkerställer en likvärdig utrustning, möjlighet till distansöverbryggande teknik och tillgänglighet till system i länet. Kundenkät: jämförelse mellan kvinnliga och manliga svar Införande beställnings automation Tydlig och kommunicerad inköpshantering på Länsteknik En organisationsstruktur som förbättrar och skapar förutsättningar för styrning av Länstekniks verksamhet Länstekniks styrmodell är dokumenterad och visualiserad Patientrelaterade avvikelser används strukturerat för att ytterligare förbättra verksamhet- Kostnadsmedvetenhet Ständig utveckling för nöjda kunder Visualisering av processen Kompetens kring lagar och riktlinjer Kostnadseffektivt tänk Behov av kontinuerlig utveckling Det finns en tydlig bild av nuvarande organisationsstrukturs fördelar och nackdelar Nödvändig kompetens måste finnas att tillgå för att genomföra översynen och en eventuell justering Medarbetarnas delaktighet Medarbetarnas delaktighet i arbetet Bred mix av roller och kompetenser i arbetet Kvalitetshandboken för medicintekniska tjänster Divisionen har ett fastställt ansvar för Möjlighet till uppföljning Beställningsautomation tillgänglig för de vanligaste beställningarna Inköpsrutin Analys Styrmodell Intern utbildning avvikelsehantering

81 Sida 81 (98) en Länstekniks hantering av IT-arkitektur är systematiskt, kommunicerat och dokumenterat (se även Särskilt verksamhetsuppdrag). hantering av medicintekniska informationssystem. Kompetens finns i NLL när det gäller IT-relaterad arkitektur. Ett flöde för arkitektur finns från IT/MTavdelningen och vidare till tekniknivån. Kommunikationsplan Arkitektfunktion Alla kunder får ett gott bemötande och ges information efter behov. Serviceinriktade och engagerade medarbetare med hög kompetens. Kundenkät: Hur upplever du bemötandet och informationshanteringen från Länsteknik som helhet? Divisionen arbetar med att förtydliga inköpsprocessen. Arbetet har påbörjats med att kartlägga nuläget samt att ta fram en ny rutin där lagar och riktlinjer förtydligas samt hanteringen av inköp beskrivs. Arbetet med att förtydliga inköpshanteringen är ytterligare ett led i divisionens kostnadsmedvetna tänk. Arbete pågår när det gäller Länstekniks framtida organisationsstruktur. Nulägesanalys är genomförd och uppdraget fokuserar nu på vilka funktioner som ska ligga till grund för organisationsstrukturen. Länsteknik kommer inte att ta fram någon styrmodell under Att ta fram en styrmodell för Länsteknik aktualiseras troligen när justeringar genomförts gällande organisationsstrukturen. Kundenkäten skickades ut till medarbetare runtom i länet. 13% svarsfrekvens på enkäten resulterade i drygt 125 svar. På en 6 gradig skala så får Länsteknik 5.2 i betyg av 6 möjliga. Frågan är ställd hur verksamheten upplever bemötande och informationsspridning från Länsteknik. Ser man på hur man upplever bemötande och leverans från Teknikakuten så är man nöjd till mycket nöjd och svarsresultatet pendlar mellan 4,2-4,7 på en 5 gradig skala när det gäller: enkelheten att komma i kontakt med Teknikakuten bemötande att man får sina fel avhjälpta eller svar på sina frågor Divisionen planerar nytt utskick av enkät senare under hösten.

82 Sida 82 (98) Kunskap och förnyelse Strategiskt mål: Konkurrenskraftig och närande region Förnyelse för framtiden Regionsstyrelsens mål: Hållbar utveckling Regionen är synlig och aktiv Öppet förhållningssätt till utveckling och förändring Tydlig styrning av förnyelseinitiativ Aktivt arbete för att sprida erfarenheter och goda exempel från utvecklingsarbete Kommunikationsplaner Deltagande i nationella nätverk, konferenser, studie-besök och annan kompetensutveckling. Erfarenhetsutbyte och omvärldsspaning Andel av informationsmöten som lyfter upp konkreta förbättringar i verksamheten Divisionens mål Framgångsfaktorer Mått Måluppfyllelse Utveckling Länsteknik har genomfört en enkät riktad till divisionens medarbetare. Enkäten syftade till att få in medarbetarnas upplevelser, förväntningar och krav på den interna kommunikationen i divisionen. Enkätresultaten har analyserats och det finns förbättringspotential. Som ett nästa steg ska en kommunikationsplan för divisionen tas fram tillsammans med Kommunikationsavdelningen. Medarbetare Strategiskt mål: Attraktiv arbetsgivare Aktivt medarbetarskap Regionsstyrelsens mål: Lika rättigheter och möjligheter Hållbart arbetsliv Delaktiga och engagerade medarbetare Hälsofrämjande miljö

83 Sida 83 (98) En effektiv och strategisk kompetensförsörjning ska säkerställa rätt person på rätt plats i rätt tid för att uppnå divisionens mål Långsiktig och hållbar kompetensförsörjning Extra tid Divisionens mål Framgångsfaktorer Mått Måluppfyllelse Utveckling Förutsättningar finns för deltagande i förändring och utveckling av verksamheten. Det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs aktivt och hälsofrämjande En bra miljö med fokus på hälsa och goda arbetsförhållanden är faktorer för positiv hälsoutveckling och ett hälsofrämjande arbetsliv. Professionellt bemötande och respektfull kommunikation är grunden för goda arbets-relationer. Sjukfrånvaron Se ovan Se ovan Antal rehab i bevakning Antalet övertidstimmar minskar jämfört med samma period Granskning av tidpunkt för förebyggande underhåll pågår för att ytterligare minska arbete utanför ordinarie arbetstid. Den totala sjukfrånvaron ligger på 3,6%, vilket innebär att vi inte riktigt når målet på 3%. Jämfört med samma period 2016 har korttidsfrånvaron sjunkit från 1,84 % till 1,67 % och långtidsfrånvaron har ökat från 1,75% till 1,95%. Kvinnorna har under perioden något högre sjukfrånvaro än männen. Antal rehabiliteringsärenden i bevakningslistan i Adato är förnärvarande 2 stycken. Målet är att inte ha några ärenden i bevakningslistan. Medarbetarsamtal, tre-partssamtal och 1:1 samtal pågår enligt plan löpande under året. Medarbetaruppföljningen 2017 riskerar att inte utföras på grund av leverantörens ekonomiska situation. Flertalet av uppföljningsmåtten i medarbetarperspektivet hämtas från uppföljningen.

84 Sida 84 (98) Ekonomi Strategiskt mål: Ekonomi som ger handlingsfrihet Ekonomi som inte belastar kommande generationer Regionsstyrelsens mål: Regionen har ett positivt resultat med 2 % av skatt, utjämning och generella statsbidrag Verksamheten är anpassad till den aktuella intäktsnivån Divisionens mål Framgångsfaktorer Mått Måluppfyllelse Länsteknik redovisar ett positivt resultat med två procent baserat på landstingsbidrag och statsbidrag Kostnadsmedvetenhet inom divisionen. Löpande uppföljning av respektive verksamhetsområdes resultat. Uppföljning Utveckling Minska resekostnader Kostnadsmedvetenhet inom divisionen. Löpande uppföljning av respektive verksamhetsområdes resultat. Utfall 10 % lägre än 2016 Begränsa externt konsultberoende Kostnadsmedvetenhet inom divisionen. Löpande uppföljning av respektive verksamhetsområdes resultat. Utfall i samma nivå som 2016 Inom divisionen råder en införstådd kostnadsmedvetenhet för att minska kostnader för resor, logi och konsulter. Länsteknik har per augusti lyckats minska kostnaderna för resor med 24 % (- 86 tkr). Kostnaderna för logi har däremot ökat med 47 % (+56 tkr) i jämförelse med samma period föregående år. Dessa två kostnadsslag tillsammans utgör en procentuell minskning på 6 % (-30 tkr) per perioden. Om man endast tittar på kostnaderna för resor så har divisionen nått målet i divisionsplanen på -10 % med råge. Divisionen bedömer att målet på -10% kommer att uppnås under året för sammanslagna kostnader avseende resor och logi. Per perioden har divisionen belastats med rese- och logikostnader på totalt 23 tkr kopplade till temperaturövervaksprojektet avseende utbildning av temperaturövervakssystemet för två av divisionens medarbetare. De ökade kostnaderna för logi ser vi beror på att vi reser runt i länet i större utsträckning i år. Detta beror delvis på övertagandet av ansvaret för spol- och diskdesinfektorer samt autoklaver.

85 Sida 85 (98) Konsultkostnader har för perioden minskat med cirka 920 tkr (-33 %) i jämförelse med samma period föregående år. Det konsultberoende som varit har till stor del berott på rekryteringsglapp, där konsultinsatser har varit nödvändiga. Divisionen har alltså per perioden, med god marginal, uppnått målet vad gäller att minska externt konsultberoende där målet är att ha ett utfall på samma nivå som föregående år. Sammanfattande måluppfyllelse för perspektivet Ekonomi Baserat på de tre mål som har följts upp per augusti kan divisionen sammanfattningsvis konstatera att målen kring perspektivet ekonomi delvis har uppnåtts. Med det gedigna arbetet med att se över, styra och följa upp kostnader så anser Länsteknik dock att alla mål under styrkortet Ekonomi kommer att uppnås under Divisionens förklaring till det avsevärt höga överskottet, som genereras både per augusti samt i årsprognosen, är mestadels personalrelaterade. Personalomsättningen har varit något högre än väntat de senaste åren och i och med det medvetna arbetet med kompetensväxling så har divisionen i vissa fall avvaktat med att tillsätta de uppkomna vakanta tjänsterna med likvärdiga kompetenser. Tjänsterna har såvida inte självfallet tillsatts i ett "1:1" förhållande. Detta medvetna arbete är ett led i divisionens ständiga förbättringsoch utvecklingsarbete. Divisionen ser dock att alla resurser krävs även fortsättningsvis för att kunna bibehålla och stärka korrekt kompetens men även för att kunna utveckla organisationen i rätt riktning där teknikorienterade lösning, ekonomisk medvetenhet samt medborgarnas behov står i stort fokus. Personal Anställda och arbetad tid Arbetad tid omvandlat till årsarbetare

86 Sida 86 (98) Arbetad tid omvandlat till årsarbetare, rullande 12 mån Antal anställda

87 Sida 87 (98) Sjukfrånvaro Trenden gällande antal anställda/totalt arbetat tid följer Länstekniks utveckling vad gäller utökat uppdrag kopplat till bemanning. Personalomsättningen har varit något högre de senaste åren och kompetenscentrum har haft svårt att bemanna fullt ut. Konkurrensen om arbetskraften lokalt och nationellt är stor. En god arbetsmiljö och konkurrenskraftiga löner är två viktiga faktorer. Visst avropat konsultarbete har förekommit. Den totala sjukfrånvaron ligger på 3,6%, vilket innebär att vi inte riktigt når målet på 3%. Jämfört med samma period 2016 har korttidsfrånvaron sjunkit från 1,84 % till 1,67 % och långtidsfrånvaron har ökat från 1,75% till 1,95%. Kvinnorna har under perioden något högre sjukfrånvaro än männen. Arbete med att förbättra den fysiska arbetsmiljön pågår löpande. Nya kontorslokalerna på Midgårdsvägen är i bruk. Ombyggnationen av Länstekniks lokaler vid Sunderby sjukhus är något försenad. Projektering planeras starta inom kort. Under perioden har Länsteknik arbetat med det systematiska brandsäkerhetsarbetet (SBA) i linje med regionens anvisningar.

88 Sida 88 (98) Ekonomi Periodens utfall Resultatutveckling Länsteknik redovisar ett resultat på +4,0 mkr per augusti 2017 vilket är 2,4 mkr bättre än periodbudget. Förändring Avvikelse årsbudget mot årsprognos Vo Avvikelse utfall Årsbudget Årsprognos mot periodbudget Divisionsgem Länsteknik Kompetenscentrum Vårdsystem Medicinsk Teknik Verksamhetssystem Infrastruktur och drift Teknikakuten Totalt Avvikelse utfall mot periodbudget VO Kompetenscentrum genererar divisionens största överskott vilket beror på lägre personalkostnader pga. sjukfrånvaro och personalomsättning. Avvikelsen på VO Medicinsk Teknik beror på att kostnaderna för uppgraderingen av EKG-databas var ej inräknade när MT tilldelades budgetram för EKG. Verksamhetsområdet ser även att budgetramen för ultraljud är för lågt beräknat. Detta beror på att kostnaderna för 2016, som ligger till grund för den överförda budgetramen, var mycket lägre i fjol än i år. En ytterligare orsak till avvikelsen mot budget är att vi inte kunnat avsluta avtalen med autoklaver och endoskopimaskiner pga. resursbrist på Sterilteknik. Denna kostnad ligger inte med i den överförda budgetramen. VO Infrastruktur och drifts avvikelse beror främst på att periodiseringen av kostnaderna inte följer periodiseringen av årsbudget.

89 Sida 89 (98) Den något höga positiva avvikelsen på VO Verksamhetssystem beror på att Förvaltningsobjekten Ekonomi och KPP har blivit tilldelade budgetram för kostnader som inte börjat debiteras än. VO Teknikakutens negativa avvikelse mot budget beror på att vi köpt in fler datorer än vad som var planerat i periodbudgeten. Verksamhetens intäkter Övriga intäkter: För perioden ligger övriga intäkter i enlighet med periodbudget. Årsprognosen för övriga intäkter visar på ett utfall på 53 mkr vilket är något högre än årsbudget. Verksamhetens kostnader Avskrivningar: Kostnaderna för avskrivningar per augusti håller periodbudget och även prognosen håller i stort sett årsbudget. Avvikelsen mellan den lagda årspro-

90 Sida 90 (98) gnosen och årsbudget genererar ett överskott på 1 mkr vilket beror på att vi har gjort mindre investeringar i år. Övriga kostnader: Per augusti avviker övriga kostnader negativt med 2 mkr mot periodbudget. Förklaringen till detta är att vi har köpt in fler datorer än planerat i periodbudgeten. Årsprognosen för övriga kostnader ligger på 91 mkr vilket är 0,9 mkr sämre än årsbudget. Avvikelsen beror på flera olika kostnadsposter såsom flytt, utökad brandvägg, kostnader för ComAround licens samt kostnader för övertagen MT-utrustning, som divisionen ej har budgeterat. Personalkostnader: Divisionen redovisar ett överskott för personalkostnader både i resultatet per perioden och i den lagda årsprognosen. Förklaringen till detta överskott är främst en större personalomsättning än förväntat men även övrig frånvaro. Årsprognos Division Länstekniks prognos för året är +5,6 mkr. Mer detaljerad information om det prognostiserade överskottet, se ovan. Eftersom Länsteknik inte har någon specifik upprättad ekonomisk handlingsplan, utan ska 2017 uppnå ett nollresultat, tyder prognosen på att divisionen kommer att generera ett spar på 3,8 %. Investeringar Typ av investering (Mkr) Av Landstingsstyrelsen beslutad ram 2017 Utfall beslut före 2017 Utfall 2017 Summa Beräknad årsprognos för investeringar ITutrustning MTprodukter Totalt Investeringarna på IT-sidan kommer att fortlöpa i någorlunda samma takt som fjolårets investeringar. En investering som på gång är byte av switchar, installation av trådlöst nätverk på hälsocentraler samt överfallslarm på akuten i Sunderbyn. Införande av ny pullprint skrivarlösning fortsätter i samma takt resten av året. I årsprognosen har divisionen för året räknat med en investeringspost på cirka 3 mkr som avser Tyst vårdmiljö. Investeringarna avseende detta projekt är tänkt att belasta Länstekniks investeringsram under en 2 års period med ett total på cirka 9 mkr. På MT-sidan beräknas investeringsramen förbrukas till hälften. Anledningen till detta är att för tillfället saknar vi några viktiga ramavtal på bl.a. ultraljud, mikroskop, autoklaver och defibrillatorer vilket påverkar investeringstakten.

91 Sida 91 (98) Återrapportering av uppdrag Särskilda verksamhetsuppdrag Projekt Divisionen ska prioritera att delta i nedanstående projekt enligt projektdirektiv och projektplaner under Uppdrag: Vård på distans Beskrivning: Under kommer projektet "Vård på distans i Norrbotten" att genomföras. Projektet syftar till att koordinera, stödja, introducera, implementera och driftsätta paketerade lösningar genom användning av distansteknik mellan regionens olika vårdinrättningar och gentemot patienter i egna hemmet. Användning av distansteknik ska ses som en integrerad del i vårdens arbetssätt. Ansvarig: Verksamhetsdirektör, IT/MT-direktör och divisionschef Länsteknik Nuläge: Projektet pågår och Länsteknik är involverat i projektet. Installationer av olika typ av utrustning pågår runt om i regionen. Risker finns när det gäller kompetensförsörjning inom videotekniken då Länsteknik har tapppat medarbetare inom området. Uppdrag: Framtidens vårdadministrativa stöd Beskrivning: Regionen har beslutat att delta som optionspartner i SUSSAsamarbetet gällande upphandling av framtidens vårdadministrativa stöd som på sikt ska ersätta vårt VAS-system. Målsättningen är att upphandlingen ska slutföras under mitten/slutet 2017 och därefter ska de 5 region som deltar som huvudparters införa systemet innan det blir dags för oss, tidigast Under 2017 ska regionen starta upp det egna projektet samt delta i verksamhetsutvecklingsaktiviteter tillsammans med övriga SUSSA-regioner. Ansvarig: Regiondirektör, IT/MT-direktör och divisionschef Länsteknik Nuläge: Länsteknik deltar i de aktiviteter som optionspartners är inbjudna till i SUSSA-samarbetet. Uppdrag: Nationell lösning 1177 per telefon Beskrivning: Införa en centraliserad enhet i Norrbotten för 1177 telefoni, som jobbar enligt den nationella modellen. Ansvarig: Biträdande regiondirektör och verksamhetschef Infrastruktur Nuläge: Projektet löper enligt tidplan.

92 Sida 92 (98) Uppdrag: Tyst vårdmiljö Beskrivning: Under 2017 kommer ett projekt för upphandling och införande av ett modernt patientkallelsesystem för samtliga fem sjukhus att genomföras. Det ska tecknas ett långsiktigt avtal och lösningen ska införas sjukhusvis, start i Kalix och därefter Piteå. Eventuella om- och nybyggnationer på bland annat Sunderby sjukhus ska också införa upphandlad lösning. Lösningen ska också gå att skala ut till hälsocentralerna om de har behov av patientkallelsesystem. Ansvarig: Biträdande regiondirektör och verksamhetschef Infrastruktur Nuläge: Behovsanalys och kravspecifikationsarbete under hösten Komplicerat läge då det finns akuta behov i verksamheterna men det finns ingen upphandlad enhetlig lösning för hela regionen. Uppdrag: Dataskyddsförordningen Beskrivning: Projektet syftar i huvudsak till att skapa ordning och reda utifrån de krav som finns i Personuppgiftslagen och den kommande Dataskyddsförordningen. Samt att skapa följsamhet till HSLF-FS 2016:40 Ansvarig: Verksamhetsdirektör, informationssäkerhetsansvarig och divisionschef Länsteknik Nuläge: Det pågår ännu inget arbete på Länsteknik relaterat till Dataskyddsförordningen. Frågan ägs av Verksamhetsavdelningen och Länsteknik avvaktar initiativ. Uppdrag: MTU i icke professionell miljö Beskrivning: Regionen ser att ett arbete behöver göras för att bl.a. tydliggöra ansvar, säkerhet och hantering av medicintekniska produkter i ickeprofessionell miljö. Uppdraget omfattar att göra en nulägesbeskrivning samt problembeskrivning för gällande hantering, d.v.s. framtagande av en komplett kartbild för nuvarande hantering där Region Norrbotten är involverad. För 2017 ska uppdraget utökas/kompletteras med utgångspunkt från det som genomförts under Ansvarig: MT-strateg och verksamhetschef MT Nuläge: Rapport är under färdigställande. Uppdrag: Service support MT-/Dental-utrustningar Beskrivning: Vårdverksamheterna har i nuläget hanteringsansvar för regionens dentalutrustningar. Service och underhåll utförs idag av en extern serviceorganisation enligt gällande serviceavtal. Syftet är att samordna aktiviteter som härrör till hanteringsansvaret i ett länsperspektiv och därmed höja kvalitén. Uppdraget omfattar att utreda möjligheten att överta hanteringsansvaret för regionens dentalutrustningar avseende omfattning samt finansiering och resurser. Ansvarig: Divisionschef Folktandvården, MT-strateg och verksamhetschef MT Nuläge: Underlag för beslut är under färdigställande.

93 Sida 93 (98) Uppdrag: Arkitektur Beskrivning: Länsteknik, ska tillsammans med IT/MT-avdelningen, utreda och föreslå hur IT/MT-arkitektur ska hanteras i Region Norrbotten. Utredningen ska föreslå en organisation, uppdragsbeskrivning, ansvarsfördelning, roller och effekter av förslagen. En eventuell implementation ska påbörjas under Ansvarig: IT/MT-direktör och divisionschef Länsteknik Nuläge: Uppdrag finns och är bemannat men Länsteknik har utmaningar när det gäller att frigöra tid för uppdraget. Arbete pågår när det gäller kompetensförsörjningen inom arkitekturområdet. Uppdrag: Förbereda för ett eventuellt införande av Office 365 Beskrivning: Regionen är idag starkt beroende av de hjälpmedel och funktioner som idag kan tillhandahållas av produkter från Microsoft. Den globala utvecklingen pekar också tydligt på en transformation där allt mer funktionalitet i Microsofts utbud av tjänster, helt eller delvis flyttas ut i de molnbaserade lösningarna. Utvecklingen går fort och på lång sikt så finns det tydliga indikationer på att erbjudandet från Microsoft i allt större utsträckning kommer att hänvisas till Office 365. Region Norrbotten kommer under 2018 att skriva ett nytt avtal med Microsoft gällande bl. a Office licenser. I detta avtal kommer Region Norrbotten troligen ansluta sig till tjänsterna som benämns Office365. Uppdraget för 2017 ska initialt innefatta en grundlig analys av nuläge och alternativa vägval med utgångspunkt från det arbete som genomförts under Underlaget ska resultera i ett förslag till en övergripande handlingsplan med förslag på åtgärder inför uppstart av avtalsförhandling med Microsoft som ska vara klart i maj Uppdraget ska konkretiseras i samverkan mellan Länsteknik och IT/MTavdelningen. Ansvarig: IT-strateg och verksamhetschef Infrastruktur Nuläge: Pilot pågår på Länsteknik och IT/MT-avdelningen. Hittills mycket fokus på teknikinförandet. Övriga aktiviteter kopplat till uppdraget fortskrider under hösten. Uppdrag: Mobilitetstrategi Regionens verksamheter har ett stort behov av effektiva hjälpmedel som underlättar mobilitet och flexibilitet i vardagen. I dagsläget upplevs situationen ohållbar med bristfällig kvalité och obefintligt applikationsutbud för de mobila terminaler som idag kan erbjudas. Personalen väljer istället i allt större utsträckning att köpa och använda privata mobila enheter samt ansluta för synkronisering av e-post och andra tjänster som anses vara nödvändiga för det dagliga arbetet. Uppdraget för 2017 ska initialt innefatta en grundlig analys av nuläge och alternativa vägval med utgångspunkt från det arbete som genomförts under 2016.

94 Sida 94 (98) Med utgångspunkt från verksamheternas behov, så ska en mobil strategi utformas som omfamnar helheten med allt från säkerhet, administration och mobila möjligheter. Uppdraget ska konkretiseras i samverkan mellan Länsteknik och IT/MTavdelningen. Ansvarig: IT-strateg och verksamhetschef Infrastruktur Nuläge: Inget arbete har påbörjats när det gäller mobilitetstrategi. Uppdrag: Dynamisk IT-arbetsplats Beskrivning: Det finns ett behov och intresse att kunna få smidigare och effektivare tillgång till systemstöd i vården. På flera håll i landet introduceras klientvirtualisering som en modell för att kunna skapa en optimal miljö för vårdens medarbetare. Uppdraget ska omfatta framtagande av ett konkret förslag för att introducera virtualisering av klienter i utbyggnadsprojektet (D/E) Sunderby sjukhus. Detta i syfte att personalen på ett enkelt, snabbt och säkert sätt kan få tillgång till de system och tjänster via tunna klienter - mobila eller stationära. Ansvarig: IT-strateg och verksamhetschef Infrastruktur Nuläge: Inget arbete pågår. Ansvariga måste enas om uppdragets förväntade leverans. Uppdrag: Övertagande av ansvar för all AV-teknik Beskrivning: Idag är det är en splittrad hantering av regionens konferensrum utrustning s. k. AV-teknik (audiovisuell teknik). Nuvarande hantering är ineffektiv, inte användarvänligt och inte kostnadseffektiv. Länsteknik får i uppdrag att utreda en eventuell flytt av uppdraget till Länsteknik. I utredningen ska en nulägesbeskrivning samt uppdragsbeskrivning, finansiering och effekter av förslaget tas fram. Ansvarig: IT/MT-direktör och verksamhetschef Infrastruktur Nuläge: Uppdraget är ännu inte påbörjat. Uppdrag: Regionens behov av lagring och återsökning av undersökningsdata Beskrivning: Regionen ser att ett arbete behöver göras för att möte upp verksamheternas behov av lagring, återsökning av undersökningsdata samt kontexthantering. Uppdraget omfattar att göra en kartläggning av intressenter samt deras specifika utrustningar och system samt att sammanställa intressenternas olika behov på lagring, återsökning, bearbetning av undersökningsdata samt kontexthantering. För 2017 ska uppdraget utökas/kompletteras med utgångspunkt från det som genomförts under Ansvarig: MT-strateg och verksamhetschef MT Nuläge: Införande i verksamheterna ÖronNäsaHals och Endoskopi fortgår samt planering för införande inom verksamheten Ögon.

95 Sida 95 (98) Förvaltning Nedanstående uppdrag ska bedrivas i förvaltning: Uppdrag: Operatörsbyte telekommunikationstjänster Beskrivning: Under 2017 kommer Region Norrbotten troligen att byta operatör avseende telekommunikation. Ett operatörsbyte kommer påverka Länstekniks planering. Ansvarig: IT/MT-direktör och verksamhetschef Infrastruktur Nuläge: Upphandlingen är avslutad och nytt telekommunikationsavtal är tecknat. Planering av övergång är påbörjad. Inplanerad träff med leverantör för genomgång av avtal i sin helhet, lämpliga abonnemangstyper etc. Under hösten kommer implementering av nya abonnemangsformer påbörjas och nya rutiner tas fram. Uppdrag: Införa operativsystemet Windows 10 Beskrivning: Under 2017 kommer Länsteknik att påbörja implementation av operativsystemet Windows 10. Införandet kommer att påverka Länstekniks övriga uppdrag och det påverkar även Region Norrbottens användare. Ansvarig: IT/MT-direktör och verksamhetschef Infrastruktur Nuläge: En mindre pilotgrupp är igång på Länsteknik. Planering av steg två i piloten pågår och genomförs under hösten i två delar. Dels en större pilotgrupp på Länsteknik och dels en versionsuppgradering för de som deltagit i första piloten. Parallellt med detta anpassas arbetsprocesserna för att stödja framtida uppgraderingar som kommer att ske ett par gånger per år. Under hösten kan vissa administrativa datorer uppgraderas med start i två pilotverksamheter. VAS beräknas ha stöd för Windows 10 i slutet av året. Därefter kan utrullning ske i vårdverksamheterna. Övrigt Uppdrag: Övertagande av investeringsansvar Beskrivning: Uppdraget omfattar övertagande av investeringsansvar. Omfattning för 2018: Ventilatorer Anestesiutrustningar Kuvöser Kolposkop 24h-blodtryck inklusive tillhörande databas Sugar Centrifuger Operationsbord CTG inklusive tillhörande databas Ansvarig: MT-strateg och verksamhetschef MT Nuläge: Arbetet pågår enligt plan.

96 Sida 96 (98) Uppdrag: Systemförvaltningsetableringar Beskrivning: Divisionen ska genomföra följande etableringar tillsammans med objektsidan: Fyra kompletteringsetableringar: NLL Ekonomi tillförs tre nya applikationer; Frikortshantering, Tandvårdsstöd och investeringsstöd. NLL Personal; tillförs supportstödet HR-portal. Fem nyetableringar; Akutjournal, Kostnad per patient (KPP), Kardiologi, Fastigheter och Facility Management. Ny tjänst på Länsteknik; Temperaturövervak Fyra om etableringar; Operationsplanering, Övervak, Datacenter och Arbetsplats Ometablering tjänst Länsteknik; Dicom worklist, Mediaarkiv Ansvarig: IT/MT-direktör och chef intern utveckling Nuläge: kompletteringsetableringen av tandvårdsstöd avslutats och korttidsrekryteringen påbörjats tjänsten IT-självservice är införd om etablering av infraobjekten har fortsatt och Bild- och funktionsmedicin är genomförd Påverkan omvärld Länsteknik är en stödverksamhet inom Region Norrbotten vilket innebär att divisionens uppdrag påverkas av interna och externa händelser/planer. Dessa händelser/planer kan innebära att Länstekniks lagda planering kan behöva justeras om så är nödvändigt. Den möjliga påverkan Länsteknik i dagsläget kan identifiera beskrivs ovan och någon/några av dessa initieras kommer det att påverka Länstekniks planer.

97 Sida 97 (98) Länstekniks svar på uppdragen Vision Tillsammans för Norrbotten - Bästa livet, Bästa hälsan Vår verksamhetsmodell Vår verksamhetsmodell kan liknas med ett hus för att beskriva utgångspunkterna för ledning och utveckling inom Region Norrbotten. Husets grund är våra värderingar som bidrar till stabilitet och synliggör det vi gemensamt står för. Väggarna är viktiga principer för utveckling och de tre trianglarna i taket samverkar och hjälper oss att leda och utveckla hela vår verksamhet. I mitten på huset finns medarbetarna som är vår största tillgång och som ger huset liv. Varje medarbetares vilja att ständigt förbättra sitt och teamets arbete, är kraften som ska leda oss mot regionens vision som symboliseras av den blå himlen.