Divisionernas månadsrapporter Augusti 2016

Transkript

1 Divisionernas månadsrapporter Mars 2016 Divisionernas månadsrapporter April 2016 Divisionernas månadsrapporter Augusti 2016 Divisionernas månadsrapporter September 2016 Divisionernas månadsrapporter Oktober 2016 Foto: Petra Isaksson

2 Division Närsjukvård Resultatutveckling Utfall Divisionen har i sin handlingsplan som mål att reducera kostnaderna med 148 mkr under För att klara resultatkravet krävs att divisionen per augusti månad redovisar ett underskott med högst 86 mkr. Divisionen redovisar ett underskott med 183 mkr. Periodens resultat avviker med minus 97 mkr. De planerade sparåtgärderna har gett effekt motsvarande 33 mkr vilket är minus 48 mkr mot uppsatt mål per augusti (81 mkr). Utöver åtgärder i den ekonomiska handlingsplanen har divisionen lägre kostnader/högre ersättningar för ett antal poster vilket förbättrat resultatet med 25 mkr. Minskat köp av privatvård (besök hos privata sjukgymnaster och läkare) har förbättrat resultatet med 4 mkr. Även högre vårdvalsersättningar inom primärvård visar en resultatförbättring med 11 mkr. Ersättning för avgiftsfria besök beräknas nå taket i början på oktober vilket innebär att den positiva effekten blir mindre framöver. Intecknade stimulansmedel som ännu inte är förbrukade, uppgår till 8 mkr. Kostnadsökningar har också försämrat divisionens resultat med 74 mkr. Divisionens huvudsakliga ekonomiska problem är hänförligt till personalsituationen, att rekrytera och behålla sjuksköterskor på vårdavdelningar och den alltmer stora bristen på allmänläkare inom primärvården. Under sommaren har bristen varit mer påtaglig och kostnaden för sommaravtal har ökat jämfört med föregående år. Höga kostnader för inhyrd personal, övertid, vikarier och introduktion av nya medarbetare. Kostnaden för egen personal har försämrat resultatet med 35 mkr. Inhyrd personal har också i högre utsträckning anlitats under perioden. Ett antal hälsocentraler är helt utan ordinarie läkare och måste förlita sig på stafetter för att klara sitt åtagande. Även specialister inom internmedicin och psykiatri är i behov 1

3 av stafetter som till stor del planeras att fasas ut under Resultatförsämringen uppgår till 23 mkr för inhyrd personal. Läkemedelskostnader inklusive rabatter och statsbidrag har försämrat resultatet med 15 mkr. De största kostnadsökningarna finns inom cancerläkemedel och behandling av neurologiska sjukdomar. Hälften av resultatförsämringen 7 mkr avser kirurgiska cytostatikabehandlingar som utförs på länsdelssjukhusen. Årsprognos Prognosen för divisionen visar på ett underskott med 271 mkr, vilket är oförändrat jämfört med 2015 (270 mkr). Underskotten är i stort hänförliga till personalkostnader för egen och inhyrd personal, läkemedel och lab. Effekten av sparåtgärderna prognostiseras till 43 mkr av totalt 148 mkr. Luleå-Boden: Har i sin handlingsplan som mål att reducera kostnaderna med 76 mkr jämfört med Av de planerade sparåtgärderna kommer 14 mkr effektueras enligt prognos. Inom vuxenpsykiatrin pågår ett omfattande arbete med vårdprocesser och produktionsplanering vilket förväntas ge ekonomisk effekt från årsskiftet. Inom primärvården planeras för strukturella förändringar och minskning av antalet hälsocentraler samt reducerad primärvårdsjour. Kostnadsökningar prognostiseras med 47 mkr i form av högre personalkostnader för egen och inhyrd personal.behov av inhyrda läkare kvarstår vid lungmedicin och PCI-verksamheten men har avvecklats inom reumatologin. Ett fåtal väldigt dyra vårdtillfällen under början av året försämrar resultatet för köp av riks och region. Kiruna: Har i sin handlingsplan som mål att reducera kostnaderna med 17 mkr jämfört med Av det planerade sparåtgärderna kommer 5 mkr att effektueras enligt prognos. Reducering av vårdplatser för att minska bemanningskostnader är genomfört. Vårdavdelningr är ihopslagna fram till årsskiftet för att minska övertidsarbetet. Inom det akuta omhändertagande är översynen av verksamheten på IVAK genomförd och åtgärder kommer att vidtas. Kostnadsökningar prognostiseras med 4 mkr i form av högre personalkostnader för egen och inhyrd personal. 2

4 Gällivare: Har i sin handlingsplan som mål att reducera kostnaderna med 11 mkr jämfört med Av de planerade sparåtgärderna kommer 5 mkr att effektueras enligt prognos. Det saknas en stor andel sjuksköterskor både på vårdavdelningarna samt på akutmottagning. Uppdraget att minska inhyrda sjuksköterskor fullt ut har ej varit möjligt utan har genomförts på bekostnad av ökad övertid. Kostnadsökningar prognostiserasmed 11 mkr i form av högre personalkostnader för egen personal samt lägre vårdintäkter. Piteå: Har i sin handlingsplan som mål att reducera kostnaderna med 28 mkr jämfört med Av de planerade sparåtgärderna kommer 18 mkr att effektueras. Översynen av den rättspsykiatriska verksamheten kommer att påbörjas under hösten. Inom vuxenpsykiatrin pågår ett omfattande utvecklingsarbete. En plan för utfasning av stafettberoendet vilket på sikt ökar kvaliteten på verksamheten och sänker kostnaderna. Lägre utomlänsintäkter för rättspsykiatriska patienter är orsaken till att resultatmålet inte uppnås. Kostnadsökningar prognostiseras med 6 mkr i form av högre personalkostnader för egen och inhyrd personal. Kalix: Har i sin handlingsplan som mål att reducera kostnaderna med 11 mkr jämfört med Av de planerade sparåtgärderna kommer 1 mkr att effektueras enligt prognos. Översyn av vårdplatser och bemanningsplanering har ännu inte påbörjats. Kostnadsökningar prognostiseras med 13 mkr i form av högre personalkostnader på vårdavdelningar samt för inhyrda läkare. Även läkemedelskostnaderna för cytostatika och läkemedel för hematologiska och infektionssjukdomar ökar. Divisionsgemensamt: Enligt handlingsplanen ska kostnaderna reduceras med 4 mkr jämfört med Översyn pågår av olika aktiviteter /åtgärder. Åtgärder Prognosen visar att 30 procent av de målsatta åtgärderna enligt den ekonomiska handlingsplanen kommer att uppnås under året samtidigt som kostnaderna inom andra områden ökar. Med anledning av resultatet per tertial två och redovisad årsprognos så behöver sjukvården genomföra strukturella förändringar i större utsträckning. En översyn och samverkan om vilka uppdrag som varje sjukhus/hälsocentral ska ha behöver klargöras för att kunna effektivisera/reducera verksamhet. För att nå ett bra resultat krävs samverkan och dialog mellan sjukvårdsdivisionerna. Vidare ska redan beslutade åtgärder fortsätta. Det nya KPP-systemet kommer att möjliggöra tätare uppföljning per diagnosgrupper för att effektivisera vårdprocessarbetet. Följande åtgärder har närsjukvårdscheferna nu i uppdrag att genomföra för att minska kostnaderna: Akut omhändertagande. Strukturella förändringar inom det akuta omhändertagandet i länet. Intensivvårdsuppdraget för Kiruna och Gällivare sjukhus ska samordnas. Se över och effektivisera antalet jour-och/beredskapslinjer. En bättre samverkan mellan samjour och primärvårdsjour samt ökade möjligheter till distansvård ska minska kostnaderna. Internmedicin/rehab. Översyn av vårdavdelningarnas struktur och storlek för att möjliggöra effektiv schemaplanering. Detta ska resultera i ökad produktivitet, mindre övertid och minskat behov av vikarier. Det ska även förbättra arbetsmiljön på våra vårdavdelningar. De enheter som har möjlighet ska schemaläggningen omfatta större vårdområde än den egna avdelningen. Att införa expertvårdplane- 3

5 rare för att säkra att patienter vårdas på rätt vårdnivå. Vårdplanering kan göras av annan kompetens än sjuksköterska. Att minska andelen utskrivningsklara patienter är en viktig förutsättning för att minska medelvårdtiderna. Primärvård. Genomföra strukturförändringar inom primärvården. Ett antal hälsocentraler behöver stängas för att minska sårbarhet och reducera kostnaderna. Att fördela fler antal listade på färre hälsocentraler ger bättre möjligheter att klara bemanning, bättre service för patienten och god ekonomi. Förändra nivån på jouruppdraget i Luleå. Psykiatri. Effektivisera vårdprocesser i öppenvården. Översyn av den rättspsykiatriska verksamheten. Ekonomisk handlingsplan Utifrån direktiv från landstingsledningen har division Närsjukvård i uppdrag att vidta åtgärder som sänker kostnaderna med 148 miljoner kronor för att under 2016 minska underskottet till minus 122 mkr. Utfallet per augusti visar att divisionen reducerat sina kostnader med 33,1 mkr utifrån planerat 81,6 mkr. Prognosen har försämrats jämfört med förra prognostillfället, vilket beror på sommarens personalsituation samt att vissa åtgärder kräver mer tid till förankring. Vissa åtgärder tar betydligt längre tid att genomföra av olika skäl. Akut omhändertagande: Åtgärder avser i huvudsak en förändrad struktur på intensivvården på Kiruna sjukhus. En översyn av målsättning, kompetensprofil och struktur av det akuta omhändertagandet har gjorts. Intensivsvårdsuppdraget inom Kiruna /Gällivare ska samordnas. Vidare pågår arbete att organisera för en gemensam samjourslösning tillsammans med primärvården. Den ekonomiska effekten blir först Genomförandet av ekonomiska åtgärder i Gällivare går enligt plan. Personalsituationen under hösten innebär att IVAK i Piteå inte kan minska inhyrd personal som planerat. Internmedicin/rehab: Inom Luleå-Boden är åtgärder från 2015 års ekonomiska handlingsplan genomförda. Reuma klarar sin bemanning utan läkarstafetter från första 1 jan 2016 och vårdhygien reducerar sina kostnader enligt plan. Reducering av vårdplatser i Kiruna är genomförd från 1 februari men på grund av höga kostnader och dyra sommaravtal har utfallet av sparkravet reducerats och det ekonomiska målet kommer inte att uppnås. Som- 4

6 marens sammanslagning av vårdavdelningarna som ett led att minska personalkostnaderna har inte fått avsedd effekt. Gällivare har minskat inhyrda sjuksköterskor men kommer inte att klara målet under För att klara verksamheten har den egna personalen arbetat utöver ordinarie arbetstid. Kalix redovisar ingen effekt av de beslutade sparåtgärderna. Arbetet med en effektivare bemanning på vårdavdelningar ska fortgå under hösten. Förslaget från närsjukvården att se över kostnadsfördelning av cytostatikaläkemedel mellan sjukvårdsdivisionerna har strandat. Närsjukvården vid länsdelssjukhusen får idag bära hela kostnaden för kirurgens förskrivning och behandling. Internmedicin har därför ej kunnat reducera läkemedelskostnaderna från maj månad som var planerat. Primärvård: Avveckling av primärvårdsjour och beredskap till en gemensam samjourslösning i Kiruna är ännu inte effektuerad. Sammanslagning av Kalix och Grytnäs hälsocentraler planeras ske vid årsskiftet i avvaktan på politiskt beslut i september. Kostnader för stafettläkare beräknas minska först vid årsskiftet i Piteå då primärvården förtätar verksamheten och möjliggör en effektivare personalbemanning. Effekten av genomförd sammanslagning till Hällans hälsocentral har under våren följt plan men har ej kunnat reducera i lika omfattning under sommaren. Arvidsjaur har klarat drygt 50 procent av den periodiserade åtgärdsplanen. Ombyggnation är påbörjad för att kunna effektivisera verksamheten ytterligare under hösten. Vuxenpsykiatrin: Effektivisering av den psykiatriska vårdprocessen i Piteå går nu enligt plan och sparmålet uppnås först under En ökad produktivitet i kombination med effektivare personalbemanning kommer att leda till minskade kostnader från september månad. Från och med vecka 32 upphör behovet av inhyrda sjuksköterskor inom rättspsykiatrin i Piteå. Luleå-Boden har problem med sköterskebemanningen inom slutenvården. Övertidskostnader för befintlig personal har ökat i större utsträckning än planerat men istället används färre inhyrda. Beroendecentrum har svårighet att bemanna och har ökat användandet av stafettsköterskor Divisionsgemensamt: Här finns ett antal åtgärder som berör flera närsjukvårdsområden. Översyn av bassänger och reducerade hyreskostnader får ej effekt under året. I avvaktan på beslut kan kostnaderna reduceras från Stabsöversyn är inte påbörjad. Riks- och regionsjukvård: Hemtagning av ätstörningsvård är till stora delar genomförd. Ekonomiska effekter av åtgärder mot inhyrd sjukvårdspersonal En årsplan på kliniknivå för minskning av inhyrda är upprättad med rak periodisering över året. Det är svårt att göra annan periodisering då behovet av inhyrd personal varierar över året och att månadsvis analysera utfallet mot sparplan. Jämförelse med föregående år är lika viktigt att beakta. 5

7 Den planerade neddragning av inhyrd personal har i stort följt plan men håller inte för resten av året. Under hösten ser läget betydligt sämre ut och uppsatta mål kommer inte uppnås. Oförutsedda personalsituationer i form av fler vakanser, tillfällig frånvaro för randning samt sjukdom har lett till att divisionen tvingats anlita mer inhyrd personal utöver årsplaneringen. Divisionen har därför också oplanerade kostnadsökningar med 23 mkr under perioden. Kostnadsökningen finns inom akut omhändertagande (8,2 mkr, avser främst länsdelssjukhusen i Kiruna, Piteå och Kalix), internmedicin (8,4 mkr, avser främst internmedicin/geriatrik på Sunderbyn, Gällivare och Kalix sjukhus) och primärvård (5,8 mkr, avser främst ett antal hälsocentraler inom Luleå- Boden och Piteå närsjukvårdsområde). Totalt har divisionen ökade kostnader med 5,5 mkr för inhyrd personal. Intäkter Övriga intäkter prognostiseras minska med 12 mkr jämfört med föregående år. Patientavgifterna har minskat med 10 mkr. Den beror på förändrad taxa för patientavgifter och utökad avgiftsbefrielse för ungdomar och äldre (85+). Även vårdavgifter från andra huvudmän har minskat med 2 mkr. 6

8 Kostnader Inhyrd sjukvårdspersonal prognostiseras att minska med 11 mkr. Divisionen kommer att stoppa köp av inhyrd personal där avtalen så medger. Kostnader för köp av rikssjukvård beräknas öka med 6,6 procent. Förklaringen är att divisionen har skickat ett fåtal dyra patienter till Karolinska för ecmobehandlingar, orsakade av svininfluensa. Investeringar Kommentar Utfall 2016 Beräknad Typ av investering (Mkr) Av Landstingsstyrelsen beslutad ram 2016 Utfall beslut före 2016 Utfall Summa årsprognos för investeringar Inventarier 18,01 5,5 1,1 6,6 22,5 Närsjukvården totalt 18,01 5,5 1,1 6,6 22,5 7

9 Arbetad tid - årsarbetare Totalt arbetad tid (exkl j/b) omvandlat till årsarbetare Utfallet t.o.m. augusti visar på en viss ökning totalt jämfört med På en rullande 12-månadsreperiod ser vi att totalt arbetad tid ökat med 24 årsarbetare exklusive övertid. Sedan 2014 har vi ökat med 79 årsarbetare, inklusive övertid. Luleå/Boden Hög personalomsättning som medfört dubbelgång, introduktion och svårigheter att bemanningsplanera på ett effektivt sätt. Arbetet med uppgiftsväxling inom ramen för kompetensförsörjningsarbetet har börjat ge effekt. Kiruna Totalt arbetat tid har minskat jämfört med föregående år, främst i juli månad. Man har sett över schemaplaneringen enligt nya riktlinjer inom divisionen. Inom slutenvården och inom akut omhändertagande finns det medarbetare som delar tjänster inom enheterna. De man gjort och gör på dessa enheter är gemensamma schemaperioder, regelverk och schemaläggning i Timecare. Gällivare I psykiatrisköppenvård planeras verksamheten så att timvikarier inte tas in. Bemanningsbehoven är störst när det gäller läkare inom primärvård och internmedicin. Vid Pajala hälsocentral är fyra av fem läkartjänster vakanta. För sjuksköterskor är behovet störst främst inom internmedicin och akutmottagningen. Här saknades per augusti 17 ordinarie sjuksköterskor. Piteå Arbetad tid ligger i princip lika i jämförelse med föregående år. En effektiv bemanningsplanering är genomförd. Vårdplatsreduceringen påverkar strukturen, vilket innebär högre värden för arbetat tid per vårddygn. Kalix Inom med/rehab är ordinarie läkare under utbildning till specialister och dubbelspecialister, vilket tillfälligt ökat behovet av stafettlösningar. Brist på sjuksköterskor har inneburit helgtjänstgöring varannan helg. 8

10 Övertid (exkl j/b) omvandlat till årsarbetare Den totala övertiden inom närsjukvården fortsätter att öka, trots en minskning under sommarmånaderna. På en rullande 12-månadersperiod ser vi att övertiden omvandlat till årsarbetare har ökat med 14 årsarbetare sen Den totala övertiden för augusti 2016 i divisionen omvandlad till årsarbetare är 104 personer, jämfört med augusti 2015 då det var 122 årsarbetare. Luleå/Boden Övertiden har minskat jämfört med föregående år. Övertiden motsvarade 33,8 årsarbetare under juli månad, vilket är årets högsta värde. Motsvarande värde för juli 2015 var 45 årsarbetare. Att övertiden fortfarande är hög beror till stor del på att medarbetare ställer upp och täcker både kortoch långtidsfrånvaro. Kiruna Den totala övertiden har minskat till hälften från föregående år, och nuvarande övertid motsvarar 6 årsarbetare. Inom primärvården och akut omhändertagande har övertiden minskat medan den ökat inom internmedicin. På med/rehab har behovet av sjuksköterskor bidragit till ökad övertid samt även ökat antal sommarförmånspass och flyttade semesterveckor. Flera vakanta tjänster och brist på vikarier råder. Gällivare Den totala övertiden har ökat jämfört med föregående år. Stor brist på sjuksköterskor och stora svårigheter att rekrytera vikarier och timanställda har ökat övertiden för ordinarie personal. Lågt uttag av övertid inom psykiatrin. 9

11 Piteå Överiden har minskat i området, med störst minskning i augusti med drygt 5 årsarbetare. Ökat behov av timvikarier inom den länsgemensamma psykiatrin på grund av krävande omvårdnadssituationer i och med hemtagning av regionvårdspatienter. Kalix Den totala övertiden har ökat något jämfört med tidigare år. Inom slutenvården har bristen på personal samt sjukdom inneburit dyra lösningar med sommaravtal och övertid för ordinarie personal. Det styrdokument för bemanning som divisionsledningen fört ut kan inte genomföras i Kalix på grund av nuvarande bemanning. Möjlighet till en vårdkoordinator ses över. Antal anställda Antalet anställda Antalet anställda är ungefär lika med föregående år. Antal tillsvidareanställda per augusti 2015 var 3204 jämfört med i år Antalet visstidsanställda per augusti 2015 var 339 jämfört med i år 314. Totalt har vi minskat med 47 medarbetare, varav 22 tillsvidareanställda och 25 visstidsanställda. Antalet läkare har ökat med 11 tillsvidareanställda (från 334 tillsvidare till 345), och minskat med 8 vikarier (från 53 till 63). Ökning på tillsvidareanställda är främst i Luleå/Boden. Antalet sjuksköterskor har ökat med 14 tillsvidareanställda (från 1286 till 1300) och minskad med 30 vikarier (från 108 till 78). Antalet undersköterskor har minskat med 27 tillsvidareanställda (från 721 till 694) och ökat med 15 vikarier (från 108 till 123.) Luleå/Boden Antalet anställda har ökat något jämfört med föregående år. Utmaning med att klara kompetensförsörjningen gäller främst rekrytering av legitimerade sjuksköterskor, psykiatriker och distriktsläkare. Problemet ligger i att det är svårt att behålla erfarna medarbetare inom flertalet verksamhetsområden. Kiruna Antalet anställda har minskat jämfört med föregående år. Kiruna är ett svårrekryterat område. Gällivare Antalet anställda har minskat något, främst under sommarmånaderna. Personalstyrkan har ökat inom psykiatrin. Med/rehab har minskat an- 10

12 talet årsarbetare något på grund av en minskning av antalet vårdplatser. En minskning av vikarier och timanställda. Piteå Antalet anställda medarbetare ligger i paritet med föregående år. Kostnaderna för inhyrd personal har ökat i relation till föregående år främst på grund av ökade priser samt på grund av en ökad brist på distriktsläkare som medfört ett större behov av stafettlösningar. Även andelen inhyrda sjuksköterskor inom akut omhänderagande har ökat. Rekryteringsinsatser vad gäller legitimerade sjuksköterskor till den länsövergripande rättspsykiatrin medför att stafettberoendet upphör. Kalix Antalet anställda ligger på samma nivå som föregående år. Samlade åtgärder för arbetad tid, övertid och antalet anställda: En landstingsövergripande schemaöversyn planeras för att nå effektivare bemanningsplanering och hälsosamma scheman med möjlighet till återhämtning. Projektet påbörjas på Synderby sjukhus. En central kompetensmodell för karriärvägar för sjuksköterskor är under framtagande. Inväntar en bemanningsenhet som servar alla närsjukvårdsområden. Införandet av VNS pågår inom vissa verksamheter. HR-arbete med att utveckla utlandsrekryteringsprocessen. Översyn av handledning för nyanställd personal så att alla medarbetare kan erbjudas en bra introduktion. Kompetensväxling/Uppdragsväxling har påbörjats i mindre skala. Utökning av intag av sjuksköterskestudenter till LTU och handledning för studenterna är genomförd. Rekryteringsprojekt Gällivare. Ett kompetensförsörjningsprojekt pågår där HR- och kommunikationsavdelningen ingår. Bemanningsplanering, översyn av schemaplanering pågår i Gällivare. Rekryteringsinsatser är ett prioriterat område i Kiruna. Insatser med arbetsförmedlingen och kommunen är genomfört och ytterligare insatser planeras. Kompetensväxling påbörjad i Kiruna. Plan för avveckling av stafettberoende i Piteå, vuxenpsykiatri. Rekryteringsprojekt i Piteå för underläkare samt en delvis förändrad arbetsorganisation för omhändertagande av psykisk ohälsa. Strukturförändringar inom Piteå primärvård pågår. Öppnade av akutvårdsplatser i Kalix skapar bättre förutsättningar för att förhindra inläggningar med tillhörande vårdplaneringar på vårdavdelningarna. Ny ambulansorganisation är under framtagande i Kalix. Nya schemamodeller ses över för att korta ner beredskapstiden nattetid. Införande av vårdplatskoordinator ses över i Kalix. En ny modell för bemanningsplanering/schemaplanering är införd i divisionen för undersköterskor och sjuksköterskor. Det ekonomiska resultatet av den förändringen lär dock inte synas förrän efter årsskiftet. 11

13 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Målet för sjukfrånvaron är 4 procent. Sjukfrånvaron har minskat i hela divisionen, men målet nås inte då resultatet är 4,4 procent i augusti och ackumulerat 5,6 procent. Sjukfrånvaro per närsjukvårdsområde, augusti månad: Korttids Långtids Totalt Luleå/Boden 1,5 % 3,0 % 4,5 % Kiruna 1,0 % 3,1 % 4,1 % Gällivare 1,3 % 3,1 % 4,4 % Piteå 0,9 % 3,6% 4,5 % Kalix 1,5 % 2,9 % 4,4 % Sjukfrånvaro per närsjukvårdsområde, ackumulerat januari tom augusti: Korttids Långtids Totalt Luleå/Boden 2,2 % 3,5 % 5,7 % Kiruna 1,9 % 3,5 % 5,4 % Gällivare 2,3 % 3,4 % 5,7 % Piteå 1,7 % 4,2 % 5,9 % Kalix 1,8 % 3,4 % 5,2 % Luleå/Boden Har minskat både korttidssjukfrånvaron och långtidssjukfrånvaron. Efter sommarperioden kommer signaler på att sjukfrånvaron ökar, signaler som tas på allvar och följs för att sätta in adekvata åtgärder. Kiruna En stor minskning av långtidssjukfrånvaron och en marginell minskning av korttidssjukfrånvaron. Gällivare Både korttidssjukfrånvaron och långtidssjukfrånvaron har minskat från föregående år, men divisionsmålet på 4 procent uppnås inte. Ett aktivt rehabiliteringsarbete pågår för de långtidssjukskrivna. Om rekryteringssvårigheterna av sjuksköterskor kvarstår finns en farhåga att sjukfrånvaron ökar. Piteå Totala sjukfrånvaron har ökat under maj och juni jämfört med 2015 men minskat under juli och augusti från ca 7 procent till 4,5 procent per augusti. Viss oro finns för stigande sjuktal för medarbetare inom länsgemensam psykiatri. 12

14 Kalix Inom slutenvården ligger sjukfrånvaron lägre än 4 procent på grund av en minskning av långtidssjukskrivna, vilket är bättre än Inom primärvården är sjukfrånvaron högre än 4 procent kopplat till långtidssjukskrivningar. Rehabiliteringsplaner finns. Frisknärvaro Mått för måluppfyllelse Frisknärvaro* 71% 71% * andel medarbetare med max 5 dagar sjukfrånvaro per 12 mån period Divisionens totala frisknärvaro ligger på 71 procent jämfört med målet på 70 procent. Frisknärvaron för kvinnor är 69,4 procent och för män 77,9 procent. Vårt fokus är att alla medarbetare förblir friska och har ett hållbart yrkesliv. Frisknärvaro per närsjukvårdsområde: Luleå/Boden 71,4 % Kiruna 69,8 % Gällivare 63,0 % Piteå 74,3 % Kalix 72,3 % Luleå/Boden - En faktor som lyfts för att nå måluppfyllelse är trivsel på arbetsplatsen. Kiruna Uppmanar sina medarbetare att använda friskvårdsbidraget. Gällivare Behöver använda friskvårdsbidraget i större utsträckning. Arbeta aktivt med rehabiliteringsplaner för långtidssjuka. Förändra arbetssätt och arbetstider för hälsosamma scheman. Piteå Närsjukvårdsområdet uppfyller målet på 70 procent med en frisknärvaro på 74,3 procent. De verksamheter som inte når målet har eller har haft stora förändringar. Verksamheterna behöver arbeta med kommunikation och delaktighet i förändringsarbetet samt arbeta med att upptäcka tidiga signaler på ohälsa. Arbeta med tidiga samtal och ta stöd av HR-partner. Kalix Slutenvården når målet men inte primärvården vilket beror på antalet långtidssjukskrivningar. Åtgärder sjukfrånvaro/frisknärvaro Information och arbete kring den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påbörjad i samtliga närsjukvårdsområden. Arbete med förändringsledning och förändringskommunikation påbörjas i Piteå Tidiga samtal med stöd av HR planeras i Piteå. Aktiva rehabiliteringsinsatser. Luleå-Boden, Kiruna och Gällivare. Arbete med organisatorisk och social arbetsmiljö, trivsel och arbetstider planeras i Luleå/Boden. Aktivt arbete med rehabiliteringsplaner för långtidssjuka i Gällivare. 13

15 Förändra arbetssätt och arbetstider för hälsosamma scheman i Gällivare. Handlingsplaner finns för rehabiliteringsåtgärder och insatser inom HR i samtliga närsjukvårdsområden. Produktion Besök Förändring % Läkarbesök ,7% Primärvård ,9% Somatik ,4% Psykiatri ,8% Övriga vårdgivarbesök ,8% Primärvård ,9% Somatik ,6% Psykiatri ,2% Vårdtillfällen Förändring % Totalt ,9% Primärvård ,5% Somatik ,2% Psykiatri ,2% Läkarbesöken minskar något under perioden januari augusti. Tar man hänsyn till den privata primärvården så ökar läkarbesöken totalt sett. Införandet av akutkliniker har påverkat statistiken mellan somatisk vård och primärvård, vilket försvårar jämförelsen mellan åren. Antalet vårdtillfällen minskar kraftigt inom primärvården och ökar inom psykiatrin, då främst i Sunderbyn. Antalet vårdtillfällen minskar i Kiruna och är oförändrat i Kalix och Gällivare. Vårdtillfällen ökar något i Piteå. Den största ökningen finns i Sunderbyn (2,9 procent) Tillgänglighet Divisionen når inte tillgänglighetsmålet avseende nybesök till läkare inom 60 dagar. Andelen väntande besök ligger något lägre (34 procent) än samma period föregående år, däremot är andelen faktiskt genomförda besök högre 14

16 än föregående år. Trenden och variationen under året är likt den för Målet för tillgänglighet kommer inte nås under KC Hjärtsjukvård har förbättrat tillgängligheten avsevärt och ligger nu nära målet även under sommarmånaderna. Detta beror på förbättrad bemanning, ändrade arbetssätt med större rondområden för läkarna på avdelningarna. Detta för att frigöra kraft till heldagsmottagning, snabb bedömning av remisser, längre framförhållning i bokning samt produktionsplanering. KC Infektion/Hud/Lunga/Reuma lyckas inte uppnå kraven på god tillgänglighet. Det är främst inom lungsjukvården, där även den största volymen av patienter finns, det är problematiskt att uppnå målet. Bristen på lungläkare är främsta orsaken. Enheten jobbar aktivt med rekrytering och kommer nu under hösten att introducera såväl en utlandsrekryterad färdig specialist som en ST-läkare. KC:t arbetar aktivt med att effektivisera vårdprocessen, där syftet är att minska antalet remisser men även återbesök och inläggningar. KC Intermedicin/Geriatrik (njur-, gastro-, tarm-, endo-, neuro-, hema-) har en tillgänglighet motsvarande föregående år. För neurologi pågår kökortning samt förtydligande av samarbetet med primärvården för att tydliggöra uppdrag och ansvar. Enheten har startat kapacitets- och produktionsplanering. Inom gastro råder det brist på läkare, vilket påverkar tillgängligheten vid gastrosektionen i Sunderbyn. Läkarbemanningen ser dock bättre ut resten av året. Endo- och neurosektionerna har växlande tillgänglighet för nybesök beroende på små volymer och fördelning mellan typ av besök/verksamhet. Hema har relativt god tillgänglighet över tid. KC Rehabiliteringsmedicin. Smärtenheten har en förändrad struktur för bedömning. Förändringen innebär en fortsatt hög produktionsvolym men färre antal besök och färre teambesök för patienterna vid smärtutredning. Tillgänglighetsmålet för första besök uppnås och väntetiden till smärtrehabilitering på Garnis har väsentligen förkortats. Inom vuxenpsykiatrin pågår förändring av Luleå närpsykiatris arbetsorganisation och arbetssätt. Parallellt med det sker en översyn av fördelningen av personalresurser och ökade krav på produktion för samtliga närpsykiatrier. 15

17 Produktionsplanering pågår vid de flesta enheterna vid Sunderby sjukhus ett arbete som kommer att intensifieras under året. Under hösten ska närpsykiatrin i Boden och Kalix följa efter och se över arbetssätt och arbetsorganisation. Allmän internmedicin Gällivare har periodvis haft brist på läkare. Kardiologkompetens har därför hyrts in för att täcka upp. Tillgänglighetsmålet nås trots detta inte även om trenden har varit ökande. Vuxenpsykiatrin uppfylller målen. Allmän internmedicin Kiruna. Barnledigheter och randningar bland läkarna har medfört att enheten inte klarar tillgängligheten framförallt under våren och sommaren. Bättre bemanning under hösten kommer att förbättra tillgängligheten. 16

18 Trenden för allmän internmedicin i Kalix för tillgänglighet till nybesök har förbättrats sedan hösten Tillgängligheten har dock försämrats under sommarmånaderna. Arbete har skett med produktionsplanering, kompletterat med inhyrd kardiologkompetens samt kompetensväxling. Verksamheten planerar att utbilda en sjuksköterska som ska ansvara för pacemakerkontroller. Verksamheten räknar med att på ett hållbart sätt klara vårdgarantin sommaren 2017 när randande läkare är åter. Allmän internmedicin Piteå. Avdelningarna arbetar även här med kompetensväxling genom att vidareutbilda sjuksköterskor som sedan kan ansvara för skopier, hjärtekokardiografiundersökning samt pacemakerkontroller. Verksamheten använder sig av kapacitetsplanering och följer kontinuerligt sitt resultat. Verksamheten kommer att ha vissa problem med tillgängligheten under hösten då flera utbildningar är inplanerade för AT och ST läkare. Vilket gör att mottagningen blir svår att bemanna. Vuxenpsykiatrin Piteå har generellt nått tillgänglighetsmålen. Under 2016 med mindre bemanning men ökad produktivitet. 17

19 Genomförda behandlingar har legat i nivå med och högre än tillgänglighetsmålet fram till och med juli i år. Augusti månads siffror ligger på 70 procent. Oplanerade återinskrivningar En långsam minskning av andel oplanerade återinskrivningar har skett. Kalix NO är ett gott exempel där man arbetar strukturerat med förstärkt utskrivning för personer som riskerar att återinskrivas. När mycket svårt sjuka äldre vårdas för sina tillstånd så får man räkna med att återinskrivningar kommer att ske trots grundlig planering inför utskrivning. 18

20 På flera hälsocentraler pågår det olika aktiviteter för att trygga personer som behöver särskilda insatser inför utskrivning från sjukhus och för att undvika återinskrivningar. Det kan handla om att utföra strukturerade läkemedelsgenomgångar, utforma samordnade individuella planer tillsammans med patienten och att utse en fast vårdkontakt. Till och med juli 2016 är det sex hälsocentraler som minskat andel återinskrivningar med >10 procent jämfört med förra året. Spridningen av andel återinskrivna listade patienter, ligger mellan 9 procent och 18 procent vid de lanstingsdrivna hälsocentralerna. Någon enskild faktor kan inte förklara nivåerna av återinskrivningar på hälsocentralsnivå. Kvaliteten på slutenvården, primärvården samt kommunernas hälso- och sjukvård och äldreomsorg liksom hur samverkan dem emellan fungerar har betydelse för nivåerna av återinskrivningar. Även ålder och socioekonomi hos listade patienter påverkar nivåerna - faktorer som hälsocentralerna inte kan påverka. Därför kan aktiva hälsocentraler med hög andel äldre med komplexa och sammansatta behov, ha högre nivåer återinskrivna än mindre aktiva hälsocentraler. Divisionens styrkort Medborgare Indikator Andel med stort förtroende för våra vårdgivare SÖV SSV Riskbedömning avseende levnadsvanor vid depression, ångest och sömnstörning Riskbedömning avseende levnadsvanor vid ischemisk hjärtinfarkt Riskbedömning avseende levnadsvanor vid akut stroke Riskbedömning avseende levnadsvanor vid diabetes, hypertoni och övervikt Riskbedömning avseende levnadsvanor vid schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssymptom. Förstämningssyndrom Mål indikator 90 % 90 % 60% 60% 60% 60% 60% Symbol Utveckling 19

21 Förtroende Medborgarnas förtroende för landstingets verksamheter mäts regelbundet för olika verksamheter i landstinget. Enkäten som genomfördes i maj 2016 och som gäller somatiskt öppen -och slutenvård hade en svarsfrekvens på 47,5 procent. Av de som svarat är de flesta födda på 40- och 50-talet. 92 procent kände sig trygga och har förtroende för våra vårdgivare. Medicin-/rehabmottagningen vid Piteå och Kalix sjukhus fick bättre omdöme än snittet för Sverige. 95 procent kände sig bemötta med respekt och värdighet. Verksamheterna återför och har dialog kring resultat från den nationella patientenkäten på exempelvis arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Riskbedömningar levnadsvanor Riskbedömningar avseende levnadsvanor görs inom flera områden. Vissa verksamheter menar att riskbedömningar görs kontinuerligt och åtgärder vidtas men att dokumentationen brister. I vissa fall har det inte varit tekniskt möjligt, något som gör att arbetet med levnadsvanor inte fått ett fullständigt genomslag i statistiken. Utbildning och informationsinsatser genomförs och arbeten med att se över att rätt sökord används och hur dokumentation ska ske fortsätter. Verksamhet Indikator Telefontillgänglighet, Primärvård 0:an Läkarbesök inom sju dagar, Primärvård 7:an Andel som nås av vägambulans inom 30 min vid prio 1- uppdrag Dokumenterade vårdprocesser Andel läkemedelsgenomgångar för listade patienter 75 år med 5 läkemedel uthämtade senaste året Andel läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år med 5 läkemedel uthämtade senaste året Andel patienter 75 år med 5 uthämtade läkemedel och ett vårdtillfälle inom division Närsjukvård, som har en journalförd läkemedelsberättelse under samma period Mål indikator 95 % 90 % 90 % 5 st 50 % 50 % 70 % Symbol Utveckling 20

22 Andel inneliggande patienter som drabbas av vårdskador - VUVI 0 % Antal samordnade individuella Öka vårdplaneringar (SIP) för patienter 65 år -varav andel där patienten/anhörig 80% deltagit i vårdpla- neringen Andel patienter som upplever - delaktighet SÖV >80 % - tillräcklig information SÖV >80 % - delaktighet SSV >80% - tillräcklig information >80% SSV Tillgänglighet, Primärvården Till och med augusti har 91 procent av patienterna kommit fram via telefon samma dag. En förbättring sedan förra tertialrapporten med sju procent. Exempel på åtgärder som är gjorda och görs är översyn av schemaläggning, arbete med att öka flexibiliteten i resursutnyttjandet samt arbete med flöden och patientinformation för att minimera återuppringning. 13 av 28 hälsocentraler, eller 43 procent klarar målet. Andelen patienter som får läkarbesök inom sju dagar är 92,4 procent till och med augusti i år. 19 av 28 hälsocentraler, eller 68 procent klarar målet. Den främsta anledningen till att inte alla hälsocentraler kan erbjuda läkarbesök inom sju dagar är framförallt bristande bemanning. Uppgiftsväxling mellan läkare och sjuksköterskor är en del i att förbättra situationen, exempelvis AKS-sköterskor vid glesbygdshälsocentraler. Tillgänglighet, Akut omhändertagande Andelen som nås av vägambulans inom 30 minuter vid prio 1-uppdrag ligger konstant kring 90 procent. Skillnaderna mellan ambulansstationerna har att göra med schemaläggning (arbetstid, beredskap), befolkningskoncentrationen samt belastningen på ambulansresurserna i respektive kommun. Det totala antalet uppdrag har ökat med 4,7 procent jämfört med Dokumenterade vårdprocesser Divisionen har genomfört en kartläggning av antalet vårdprocesser som visar att 26 olika processer pågår varav 12 är målsatta enligt värdekompassen. Ytterligare 12 processer planeras att starta i år. Processledarna ska återrapportera processarbetet till divisionsledningen under Totalt utbildades 18 medarbetare under våren och ytterligare 36 medarbetare kommer att utbildas till processledare under hösten. Deras uppdrag är att kartlägga patientflöden, analysera resultat och initiera förbättringsarbeten. 21

23 Diagnoserna stroke, KOL, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och diabetes är vanligt förekommande i närsjukvården och flera närsjukvårdsområden arbetar med vårdprocesser knutna till dessa diagnoser. Divisionen har därför tagit fram värdekompasser med mål och mått för dessa diagnosgrupper. Varje närsjukvårdsområde har möjlighet att lägga till kvalitetsindikatorer som man vill följa. Resultaten för olika diagnosgrupper kan skilja sig mellan länsdelarna. Gällivare närsjukvårdsområde har tagit fram en värdekompass för palliativ vård. Samtliga närsjukvårdsområden har eller avser att starta med vårdprocessen för stroke. Diagnosgruppen är en av de mest resurskrävande och Norrbotten har utvecklingsmöjligheter bland annat beträffande patienternas tillfredsställelse med rehabiliteringen. Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Inom division Läns- och Närsjukvård är läkemedel ett fokusområde under Arbetet inleddes 2015 med att en länsövergripande rutin gällande läkemedelsgenomgång, läkemedelsberättelse och dokumentation antogs. Olika aktiviteter för att öka andel årliga läkemedelsgenomgångar har genomförts i varierande grad vid länets hälsocentraler. Jokkmokks hälsocentral som uppnått 48 procent läkemedelsgenomgångar för målgruppen, har bidragit till att Gällivare NO har en mycket positiv utveckling. Förbättringen beror främst på att de har ensat dokumentationsrutinerna. För att uppnå målsättningen att minst 50 procent av listade patienter 75 år med 5 läkemedel ska ha en årlig, journalförd läkemedelsgenomgång krävs även ett väl strukturerat arbetssätt och samarbete med kommunens sjuksköterskor. Under året har olika insatser gjorts för att fler inneliggande patienter ska få en läkemedelsberättelse i form av en Patientinformation (pinf) när de skrivs ut. Det har skett en ökning med nästan 70 procent av andel läkemedelsberättelser sedan arbetet inleddes. Piteå NO har gjort ett starkt resultat och närmar sig Kiruna NO som är länsledande. Vårdskador Andelen vårdrelaterade urinvägsinfektioner ska över tid elimineras. Det är svårt att dra slutsatser av resultat då endast 10 av 37 enheter mäter sina VUVI-resultat i dagsläget. Samordnade individuella planer (SIP) i öppenvård Andra tertialen visar att antalet genomförda SIP är oförändrat jämfört med samma period 2015 trots att färre hälsocentraler varit aktiva. Samtliga närsjukvårdsområden har målsättningen att öka antal SIP enligt de aktivitetsplaner som upprättats tillsammans med aktuella kommuner. Kalix NO fortsätter att vara länsledande vad gäller antalet genomförda SIP. I Kiruna NO satsar man nu på att analysera orsakerna till att så få SIP:ar är gjorda och att sätta in åtgärder för att stödja verksamheterna. 22

24 Delaktighet och information Divisionen har som långsiktig målsättning att patienten är delaktig i sin vård. Överlag arbetar verksamheterna med resultaten från den nationella patientenkäten (NPE) som genomförs med jämna mellanrum. Under våren 2016 har mätningar genomförts inom somatiken (öppen och slutenvård). Utmaningarna är att hitta arbetssätt så att patienterna känner sig delaktiga i beslut som rör deras vård och behandling. 53 procent av de som svarade på enkäten önskade få vara mer delaktig i besluten om sin vård och behandling. Medarbetare Indikator Antal chefer med fler än 35 direkt underställd personal Andel inhyrda timmar i förhållande till totalt arbetade timmar (ordinarie tid) - Läkare - Sjuksköterskor Övertid i förhållande till totalt arbetad tid Mål indikator 0 <15,4 % <1,7 % <2% Symbol Uteckling Förutsättningar för ett väl fungerande ledarskap Antal chefer med maximalt 35 medarbetare Insatser pågår för att se över ledningsstrukturen för att minska antalet direkt underställa per chef. Åtgärder: Ett uppdrag är påbörjat kring att stärka enhetschefens roll och i sin förlängning ge rätt förutsättningar för chefer på alla nivåer. Inom området hållbart ledarskap arbetar ledningen inom närsjukvården med att ta fram befattningsbeskrivningar för de olika chefsnivåerna inom närsjukvården med syfte att tydliggöra ansvar, befogenheter och uppdrag. Arbete pågår med att se över processer och vårdflöden. Samarbete ekonomi-hr-verksamhetsutveckling. Ett förbättringsarbete är påbörjat i Kalix på akuten med avseende att se över ledningsstruktur för att i den dagliga styrningen tydligare beskriva ledningsvägar och flöden inom akuten. I Kalix ser de över hur de kan stödja enhetscheferna bättre när det gäller rekrytering vid korttidsfrånvaro och den dagliga styrningen. Piteå har genomfört ett arbete med att se över ledningsstrukturen för att minska antalet underställda per chef. De har även en stödstruktur med sektionschefer för att avlasta de chefer som har många underställda. 23

25 Luleå/Boden har vidtagit åtgärder inom närsjukvårdsområdet genom att införa delat ledarskap med två enhetschefer, exempelvis inom akutpsykiatrin, för att förbättra förutsättningarna för ett gott ledarskap. Löpande personlig coaching av närsjukvårdschef till verksamhetschefer som i sin tur coachar enhetschefer är påbörjat i Gällivare och ska startas upp i Kiruna. Förtydligat att enhetschefer inte ska gå ut operativt i vården utan fokusera på ledarskapet. Insatser för ledarskapsutveckling med ledningen pågår i Kiruna och Gällivare. Insatser för ökad samverkan och gemensam syn på arbetsmiljöarbetet fack/arbetsgivare i Kiruna och Gällivare. Påbörjad utbildning för chefer i processledning i Gällivare. Andel inhyrda Både andelen inhyrda läkare (16,8 procent) och sjuksköterskor (2 procent) ökar. Den totala kostnaden för inhyrda i divisionen har ökat med drygt 5 mkr, samtidigt har det skett en minskning med 1800 timmar. Kostnaderna för inhyrda läkare ökar med 7 mkr, det beror främst på ökning av jour och beredskap. Kostnaderna för sjuksköterskor har minskat med 1,6 mkr. Inhyrda läkare har minskat i Gällivare, Kiruna och Piteå men ökat i Kalix och i Luleå-Boden. Inhyrda sjuksköterskor har minskat i Gällivare men ökat i övriga länet. Övertid Andelen övertid ökar jämfört med föregående år. Tom augusti ligger nivån på 3,8 procent. Mer utvecklad analys finns under tidigare avsnitt. 24

26 Division Länssjukvård Resultatutveckling Utfall Per augusti redovisar Länssjukvården ett resultat som uppgår till -94,5 mnkr. Det är en klar resultatförsämring jämför med föregående år. I resultatet ingår förbättring av intäkterna i förhållande till plan och då framför allt asylsjukvård och intäkter för medicinskt färdigbehandlade patienter. När det gäller kostnader ser vi kostnadsökningar avseende läkemedel, riks och regionsjukvård samt för personalkostnader. Årsprognos Länssjukvårdens prognos för året visar ett resultat på -131 mnkr vilket är en stor utmaning utifrån resultatmålet på 67 mnkr. I prognosen för året ingår en kostnadsökning på riks- och regionsjukvård med 15 mnkr kopplat till Karolinska universitetssjukhuset (KS). Det ingår även en engångskostnad på ca 3,3 mnkr för eftergransking av gynekologiska cellprovskontroller ända tillbaka till Det finns risk att länssjukvården får ta hela kostnaden för eftergranskningen även om utgångspunkten är att den bör delas med labbet vid Norrlansuniversitetssjukhus som vid tidpunkten hade det medicinska ansvaret. Det är kostandsökningen för riks- och regionsjukvården och eftergranskningarna av cellproverna som står förklarar försämringen av årsprognosen sedan april. Divisionens verksamhetsområden prognosticerar ingen resultatförsämring i jämförelse med aprilprognosen, totalt sett. I prognosen ingår även minskade kostnader på inhyrd personal, från ett utfall föregående år på 61 mnkr till 50 mnkr under Det innebär att länssjukvården inte kommer nå upp till ambition att minska inhyrd personal med 14,3 mnkr för helåret Vid föregående prognos räknade Länssjukvården med att minska kostnaden med ca 19 mnkr vilket innebär en försämrad prognos. Sedan föregående prognos har länssjukvården bl.a. tvingats till inhyrda sjuksköterskor vid ortopeden för att hålla avdelningen öppen under sommaren, samt att hålla upp operationskapaciteten på planerad nivå. Generellt visar utfallet och prognosen en minskning av inhyrda läkare i Sunderbyn och ökning av inhyrda i malmfälten, både avseende läkare och sjuksköterskor. 25

27 Ekonomisk handlingsplan Utfallet avseende sparåtgärderna motsvarar en hemtagning på 39 procent på det periodiserade sparet. De sparåtgärder som verksamheten har haft svårt att genomföra är framför kopplade till personal. Flertalet verksamhetsområden har lagt en plan för fördelningen av antalet veckor under året avseende inhyrd personal där sparet på inhyrd börjar slå igenom från och med denna månad. Nedan återfinns en utförligare redovisning av inhyrd personal. Ekonomiska effekter av åtgärder mot inhyrd sjukvårdspersonal Specialitet Uppdrag spar helår 2016 Planerat spar period 2016 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall spar Jan spar Feb spar Mars spar April spar Maj spar Juni spar Juli Utfall spar ack Aug Allmänkirurgi/Urologi -3,6-1,8 0,0 0,0-0,1 0,1 0,5-0,8-1,1-1,4 Ortopedi -3,6-2,6 0,0 0,0-0,7-1,2-2,0-0,8-1,9-2,0 Bild- och funktionsme -3,7-0,8-0,5-0,7 0,4 0,1 0,5 0,6 0,4-0,2 Barnsjukvård -0,4-0,2 0,0 0,0 0,6 0,7 0,8 0,9 0,5 0,5 Obstetrik/Gynekologi -1,5-0,9-0,5-0,5-1,0-1,0-1,7-0,8-0,2 0,6 An/Op/IVA -0,6-0,3 0,0-0,1 0,2 0,2 0,0 0,1 0,4 0,8 Ögon -0,1 0,0 0,0 0,0 0,4 0,6 0,9 1,3 1,6 1,4 Öron/näsa/hals -0,7-0,3 0,0 0,0 0,0 0,3 0,4 0,2 0,4 0,5 Div. gemensamt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 0,0 0,1 0,1 Totalt -14,3-7,1-1,0-1,3-0,2-0,1-0,5 0,8 0,3 0,3 Tabellen ovan skall tolkas som varav totala sparet som är riktat mot inhyrd personal. Här har vi valt att fylla i totala skillnaden i utfall mellan åren för respektive VO. Detta då vi kan se att det planerade sparet enligt handlingsplanen ofta är riktat mot vissa basenheter/kostnadsställen vilka delvis kan kompenseras av ökningar på andra basenheter/kostnadsställen. Länssjukvårdens mål är att sänka totala kostnaden för inhyrda med 14,3 mnkr under Många veckor var redan uppbokade och planerade i slutet av 2015 varför verksamheten har planerat (och periodiserat) med utgångspunkt att merparten av sparet effektueras efter sommaren. Prognosen för augusti indikerar att kostnaden för inhyrda kommer att sänkas med ca 11,2 mnkr (från 61,5 mnkr till 50,3) för helåret. Enligt prognosen per augusti kommer besparingen på inhyrd personal ske inom alla verksamhetsområden förutom på VO Ögon. För helåret innebär a prognosen per augusti en försämring jämfört med prognosen i april som indikerade en minskning med ca 19 mnkr. En förklaring till den försämrade prognosen för helåret är sjukskrivningar av läkare samt brist på sjuksköterskor under sommaren på ortopeden där alternativet hade varit att stänga vårdavdelningen under semestern. Utfallet på inhyrd personal visar att kostnaden minskar för inhyrda vid Sunderby sjukhus medan kostnaden för inhyrda ökar i Gällivare, både avseende läkare och sjuksköterskor. Den totala kostnadsminskningen i Sunderbyn avser läkare medan kostnaden för inhyrda sjuksköterskor ökar. 26

28 Intäkter Utfall Länssjukvården ökar intäkterna jämfört med föregående år. Ökningen härrör främst till Sunderby och Gällivare sjukhus och beror till stor del på asylintäkter. I Sunderbyn noterar vi även en kraftig ökning av intäkterna för medicinskt färdigbehandlade från ca 0,2 mnkr motsvarande period föregående år till nuvarande utfall om ca 2,2 mnkr. Ökningen av intäkter för medicinskt färdigbehandlade kommer i första hand från Luleå och Bodens kommuner. Denna ökning av intäkterna är i grunden snarare ett problem för verksamheten då medicinskt färdigbehandlade patienter tar upp vårdplatser för andra patienter som är i större behov av sjukhusvård. Kostnader Utfall Kostnadsutvecklingen är för närvarande för hög i länssjukvården, och då framför allt inom riks och regionsjukvården samt läkemedel. Kostnaden för riks och regionsjukvården ökar jämfört med föregående år. Bland de stora sjukhusen så är ökningen vid Uppsala Akademiska sjukhus och framför allt KS. Per augusti månad är kostnaden vid Karolinska ca 15 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Det är de sjukaste patienterna som inte kan erbjudas den vård de behöver på annat sätt som skickas till rikssjukvård. Under året har ett antal dyra patienter vårdats vid karolinska för bla stamcellstransplantationer och Cochleaimplantat för barn, samt akuta infektioner. För länssjukvårdens del står 10 patienter för ca 9,5 mnkr i kost- 27

29 nad vid karolinska. När det gäller kostnadsökningen på karolinska har länssjukvården påbörjat en granskning av vårdkonsumtionen. En stor utmaning för länssjukvården är kostnadsökningen för läkemedel. Kostnadsökningen kan framför allt hänföras till ögonsjukvården som växlat över till ett nyare och bättre men mycket dyrare preparat för patienter som inte längre svarar lika bra på det gamla preparatet. En jämförelse bland de nordliga länen visar dock att Norrbotten förskriver det nya preparatet i högre utsträckning än andra län, vilket föranleder en diskussion om det föreligger skillnader i kriterierna för insättning av läkemedlet. Ett annat verksamhetsområde där läkemedelskostnaden ökar är för cancerläkemedel på kirurgen/urologen. Här innebär läkemedlen att fler kan leva längre med sin sjukdom vilket blir kumulativt kostnadsdrivande. Tyvärr är läkemedlen för ögon och cancer riktade mot äldre patientgrupper, vilket ur demografiskt perspektiv är en ålderskategori som ökar i Norrbotten. Generellt kan det sägas att länssjukvården planerar att utveckla uppföljningen av läkemedel för att möjliggöra transparens och visualisering av förskrivningsmönster till processledare. Totalt har personalkostnaden (kontoklass 5) ökat med 7,2 procent. Ökningen av personalkostnaden kan främst hänföras till löner och social avgifter, övertid/jour och beredskap samt internpension. När det gäller övertid/jour och beredskap kan vi se att en ökning jämfört med motsvarande period tidigare år. Dock finns en svårighet för att säga hur stor ökningen är i och med att en stor kostnad för jour och beredskap bokades ut i november föregående år som upparbetats under mars tom september. Medelvärdet över månaderna indikerar dock en ökning på framför allt övertid/jour och beredskap som medarbetarna sparat inför framtiden. Kostnaderna för sjuktransporter förväntas stanna i nivå med föregående år. Per juli månad hade verksamheten nyttjat sjuktransporterna med ökad flygtid både för flygtransporter och helikopter. Per juli månad hade antalet flygtimmar ökat med 25 procent medan flygtiden med helikoptern hade ökat med 15 %. Ökningen av flygtid kan även noteras på intäkterna, vilka ökar avseende sjuktransporter för utomlänspatienter. Kostnaden för inhyrd personal har hitintills under året följt samma utveckling som föregående år. Nu under hösten är det dock planerat för ett minskat antal veckor med inhyrd personal. Under våren har ett utbrott av multiresistenta bakterier vid Sunderbysjukhus vilket medfört ökade kostnader för provtagning av personal och patienter samt krävt utbyte av viss inredning. Det förklarar delvis ökningen av de övriga kostnaderna som visas i digrammet ovan. 28

30 Investeringar Av Landstingsstyrelse n beslutad ram 2016 UTFALL 2016 Utfall beslut före 2016 Utfall 2016 Summa Beräknad årsprognos för investeringar 33,7 22,2 8,7 30,9 30,0 Divisionens investeringar går i stort enligt plan. Upphandling och installation av DT inom BFM går enligt plan. Tre stycken installeras under 2016 och installation av den fjärde påbörjas i slutet av året men utgiften kommer att belasta Installationsarbetet är ganska omfattande och stör flödet i den dagliga verksamheten. Arbetad tid - årsarbetare Basbemanningen omräknat till årsarbetare har ökat senaste året. Den totalt arbetade tiden har till och med augusti ökat med 2,4% vilket motsvarar ca 42 årsarbetare. Det inkluderar all arbetad tid, basbemanning, arbete under jour och beredskap samt mertid och övertid. Den totala arbetade tiden har ökat stadigt och den största ökningen finns inom verksamhetsområdena An/Op/IVA och Ob/Gyn. En förklaring till detta 29

31 är att dessa verksamheter har fler antal personer anställa. Divisionen har de senaste åren haft en tydlig strategi med att öka antalet specialistsjuksköterskor genom bland annat rekryteringskampanjer och satsning på studieförmåner. Arbetad tid på övertid har ökat i flera verksamheter men vi ser ett trendbrott under juli och augusti där arbete på övertid har minskat. Bemanningssituationen är fortsatt ansträngd. Vi har problem med en hög personalomsättning och en stor intern rörlighet. Störst problem finns inom divisionens vårdavdelningar på Kirurgen och Ortopeden. Antal anställda Antalet anställda per augusti har ökat med fem personer jämfört med augusti Antalet tillsvidareanställda har minskat något och antalet vikarier ökat. Antalet sjuksköterskor som inte är chefer har minskat samma period med 35 stycken och antalet undersköterskor/motsvarande har ökat med 10. En förklaring till minskat antal anställda sjuksköterskor är dels stor personalomsättning och intern rörlighet, samt övergång till resursenheten inom division Service. 30

32 Sjukfrånvaro Divisionens mål är att ha en sjukfrånvaro som är mindre än fyra procent av total bruttoarbetstid. Sjukfrånvaron har under de senaste åren ökat successivt och vid årsskiftet 2015 var den totala sjukfrånvaron 5,35 procent. Per augusti månad är den totala sjukfrånvaron 5,7 procent, vilket är i ungefär samma nivå som motsvarande period Det har däremot varit en högre sjukfrånvaro under april augusti, undantaget juli månad, jämfört med samma period under Korttidsfrånvaron är per augusti 2,3 procent och den långa sjukfrånvaron är 3,4 procent. Kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män, 6,1 procent jämfört med männens 3,3 procent. Skillnader mellan könen finns både i den korta och i den långa sjukfrånvaron. Högst korttidsfrånvaro finns inom Kir/uro, Lab och Ob/Gyn. Detta är med stor sannolikhet kopplat till hög arbetsbelastning och bemanningsproblematik. Högst långtidsfrånvaro har BFM, Ob/Gyn, LSS och ÖNH. Frisknärvaro Mått för måluppfyllelse Frisknärvaro* 66,2% 71% * andel medarbetare med max 5 dagar sjukfrånvaro per 12 mån period Kommentar Frisknärvaron har minskat något jämfört med tertial 1. Männen har en högre andel frisknärvaro jämfört med kvinnorna. 31

33 Produktion Besök Förändring % Läkarbesök ,6% Somatik ,9% Psykiatri ,6% Övriga vårdgivarbesök ,7% Somatik ,3% Psykiatri ,5% Vårdtillfällen Förändring % Totalt ,9% Somatik ,9% Psykiatri ,0% Kommentar: Länssjukvården har fram till och med augusti ca besök varav läkarbesöken står för ca 55 procent och sjukvårdande behandling för 45 procent. Arbetet med kompetensväxling mellan läkare och annan sjukvårdpersonal, främst sjuksköterskor, fortsätter och därför fortsätter också trenden att läkarbesöken minskar till förmån för sjukvårdande behandlingar. Producerade besök totalt är något lägre år 2016 jämfört med år 2015, men ligger på en högre nivå i jämför med båda åren 2013 och Antal besök i division länssjukvård åren

34 Tillgänglighet Kommentar: Grundkravet väntande innebär att patienter som står på väntelistan första onsdagen varje månad inte väntat längre än 60 dagar. Faktisk väntetid till besök innebär att patienten som kommer på ett besök eller behandlas/opereras inte väntat mer än 60 dagar. Måluppfyllelsen delas upp i en lägre måluppfyllelse på 70 % inom 60 dagar och en högre måluppfyllelse på 80 % inom 60 dagar Divisionen klarar den lägre måluppfyllelsen då 71 procent fick ett nybesök hos läkare inom 60 dagar, vilket är på ungefär samma nivå som under tertial och även jämfört med samma period tidigare år. Tre av sex verksamhetsområden klarade att erbjuda minst 70 procent av besökarna en tid inom 60 dagar och två av sex verksamhetsområden klarade att erbjuda minst 80 procent av sina besökare en tid inom 60 dagar. Kommentar: Antalet personer på väntelistan under tertial 2 har ökat och antalet väntande är vanligtvis som högst under juli och augusti månad. I juli var det närmare 6800 personer på väntelistan för nybesök till läkare i divisionen och i augusti står knappt 7500 på väntelistan för nybesök till läkare, det är drygt 1000 fler på väntelistan i år jämfört med juni och juli månad 2015 och ca 1700 fler jämfört med augusti De mest prioriterade patienterna får komma på besök under sommarmånaderna och relativit hög andel av dessa har inte väntat mer än 60 dagar på sitt besök. Andra på väntelistan till ett nybesök får i stället vänta längre och det är bara 47 33

35 procent av de som stod på väntelistan den sista juli som väntat 60 dagar eller kortare och knappt 40 procent av de väntande i augusti som väntat kortare än 60 dagar. Antalet på väntelista till behandling har sjunkit jämfört med första tertialet 2016, men jämfört med sommaren 2015 så är det ca 200 fler personer på väntelistan i juni och juli och augusti i år. Jämföra man i stället med år 2014 så är det ca 1200 fler som står på väntelista till behandling under juni, juli och augusti i år jämfört med samma period Endast 30 procent av de som stod och väntande på en behandling i augusti hade väntat kortare än 60 Den faktiska väntetiden under tertial 2 innebar att 59 procent av de som fått sin åtgärd under tertialet inte behövde vänta längre än 60 dagar. Under juli månad så hade 67 procent av de som fick sin åtgärd inte väntat längre än 60 dagar. De mest prioriterade patienterna får sin behandling och dessa har vanligtvis inte behövt vänta så länge. Det är förklaringen till varför den faktiska tillgängligheten i juli är högst av samtliga månader under året 34

36 Oplanerade återinskrivningar Kommentar Diagramet visar avslutade vårdtillfällen och andelen av dessa där patienterna blivit oplanerat återinskrivna vid en vårdenhet inom NLL inom 1-30 dagar efter utskrivning. Palliativa patienter, BB-patienter samt IVA-patienter är exkluderade. En journalgranskning är gjord på patienter 65 år och äldre som blivit utskrivna från på VO Kirurgi/Urologi (Kir/Uro) som haft en oplanerad återinskrivning inom 30 dagar. På Kir/Uro blev 60 procent av de granskade patienterna som skrivits ut från Kir/Uro återinskrivna på Kir/Uro och drygt hälften av dessa på grund av komplikationer av cancer och cellgiftbehandling där planeringen är att patienten hör av sig och får komma tillbaka vid behov. Journalgranskning är även genomförd och analyserad inom inom VO Ortopedi. Resultaten från journalgranskningarna har inte lett till några planerade förändringar i rutiner och arbetssätt på något av verksamhetsområdena Styrkort Ekonomi Landstingsstyrelsens delmål: Positivt resultat med 2 procent av verksamhetens nettokostnader Nya metoder och verksamheter införs med medvetna beslut Verksamheten är anpassad till den aktuella intäktsnivån Kostnadseffektiv verksamhet Indikator Mål indikator Symbol Utveckling Varje VO ska uppnå sitt resultatmål Resultatmål 2016= - 67 mkr T2= 4 av 10 verksamhetsområden klarar resultatmålet (40%) 35

37 Sparåtgärderna ska effektueras 100 % 2016 T2= 39% Kommentar per vald indikator Varje VO ska uppnå sitt resultatmål Det är samma verksamhetsområden som uppnår sina resultatmål under tertial 2 som vid tertial 1. Det är verksamheter som påverkars mindre av kostnadsökningar för läkemedel och har mindre problem med personalbrist som når sina mål. Sparåtgärderna ska effektueras Divisionen har effektuerat 39 procent av det periodiserade sparet vid tertial 2. Utredning pågår för att ge förslag till att ytterligare koncentrera länssjukvårdens verksamheter. Medborgare Landstingsstyrelsens delmål: Högt förtroende för verksamheten Goda livsmiljöer En jämlik och jämställd hälsa Indikator Mål indikator Symbol Utveckling Följsamhet till aortascreening (Andel aortascreenade av kallade 65 åringar) Faktisk väntetid till undersökning Magnetröntgen (MR) inom 60 dagar ( ) 93% 80 % inom 60 dagar T1=96% Kommentar per vald indikator Följsamhet till aortascreening Följsamheten till aortascreeningen är bra, efter en påminnelse så har 93 procent kommit på screening. Under sommarmånaderna görs ingen screeningen. Verksamheten återupptas i september igen för att kalla resterade av alla som fyller 65 år under år Faktisk väntetid till undersökning Magnetröntgen (MR) inom 60 dagar Verksamhet Tillgängligheten till MR-undersökningar är fortsatt god. Köerna växer dock i dagläget och en upphandling MR trailer pågår. Målet är att börja göra avrop på avtalet fr.o.m. oktober i år så den goda tillgängligheten kan behållas. 36

38 Landstingsstyrelsens delmål: En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet En säker och kunskapsstyrd verksamhet God samverkan intern och externt Individcentrerad hälso-och sjukvård och kundorienterad service Indikator Mål indikator Symbol Utveckling Öka täckningsgraden i Palliativregistret Läkemedelsgenomgång - Patienter 75 år och äldre med 5 eller fler uthämtade läkemedel under det senaste året (rullande 12 månader) som har en vårdkontakt och journalförd läkemedelsgenomgång under vald period. Läkemedelsberättelser - Patienter 75 år och äldre med 5 eller fler uthämtade läkemedel samt ett vårdtillfälle inom länssjukvården under aktuellt år och en journalförd läkemedelsberättelserna under vald period. Följsamhet till basala hygien- och klädregler (BHK) Antal vårdkontakter på Hotell Vistet för patienter från Division Länssjukvård Öka T2= 44% (15 registrerade av 34 avlidna (april-juni) Öka genomgångarna T2= <1% Att öka läkemedelsberättelserna 2016 T2= 70 st av 1553 vtf 4% 2016 T2= Basala 88% 2016 T2=Kläder 96% Vårdkontakterna ska öka 2016 T2 =930 Kommentar per vald indikator Täckningsgraden i palliativa registret Täckningsgraden mellan de två mätperioderna har sjunkit något. (2016 T1= 50 %, 17 registrerade av 34 avlidna under jan-mars). Det handlar om två patienter färre som blivit registrerade under aktuell period. 37

39 Division närsjukvård har huvudansvaret för utveckling/samordning av den palliativa vården. När det gäller webbaserad utbildning palliativ vård följer divisionen detta på årsbasis. Läkemedelsgenomgångar Under hösten 2015 startade fokusområde läkemedel i samverkan med Division Närsjukvård. Målet att öka andelen patienter, 75 år och äldre, med 5 eller fler uthämtade läkemedel, som får en läkemedelsgenomgång från dagens nivå på under 1 procent första tertialen. Läkemedelsberättelser En svag ökning av antalet läkemedelsberättelser kan ses från 2 till 4 procent. Målet att öka läkemedelsberättelserna är också del i fokusområdet Läkemedels som startat under hösten. Följsamhet till basala hygien- och klädregler (BHK) Division Länssjukvård har hög följsamhet till basala hygien- och klädregler och värdesätter hög följsamhet till hygienpolicyn. Antal vårdkontakter på Hotell Vistet Vårdkontakterna på hotell Vistet ökar enligt plan, mer än en fördubbling andra tertialen 2016 jämfört med andra tertialen Kunskap och förnyelse Landstingsstyrelsens delmål: Strategisk hållbar utveckling Regionen är synlig och aktiv Ett öppet förhållningssätt till utveckling och förändring Tydlig styrning av förnyelseinitiativ 38

40 Indikator Antal enheter som infört plattformen för en lärande organisation i form av Dagliga pulsmöten Mål indikator 100 % dec 2016 Resultat 2016 T2=87% Symbol Utveckling Förbättringsmöten 100 % dec 2016 T2=83% Visualisering med styrtavlor 100 % dec 2016 T2= 58% Kommentar per vald indikator Införandet av en lärande organisation fortgår enligt plan. Medarbetare Landstingsstyrelsens delmål: Lika rättigheter och möjligheter Hållbart arbetsliv Dialog och samverkan Hälsofrämjande miljö Indikator Mål indikator Symbol Uteckling Sjukfrånvaron T2=5,7% Kommentar per vald indikator Sjukfrånvaron Vi når inte målet på <4% sjukfrånvaro. Under året har arbete påbörjats inom flera verksamheter för att skapa en bättre arbetsmiljö och skapa förutsättningar för balans mellan arbete och fritid. Inom flera verksamheter utförs övertidsarbete i stor omfattning, vilket sannorlikt påverkar sjukfrånvaron. Övergripande arbete pågår för att minska övertidsuttaget och att kunna skapa mer hälsosamma scheman. 39

41 Division Folktandvård Resultatutveckling Efter andra tertialet är Folktandvårdens resultat -3,0 mkr vilket är 6,1 mkr sämre än plan. Januari börjar med ett bra resultat vars nivå hjälpts av att fjärde kvartalets asyltandvårdsersättning blev 1,8 mkr större än beräknat. De därpå följande månaderna uppvisar en negativ avvikelse mot plan. Utfallsavvikelsen återspeglas främst av betydande personalinvesteringar och kraftig volymtillväxt av asyltandvårdsuppdraget där kostnadstäckningen är svag. Detta justerades i juni då ersättningsmodellen för asyltandvårdsuppdraget ändrades från capitering till ersättning per utförd åtgärd enligt gällande tandvårdstaxa. I juni bokfördes vidare en justeringspost som avsåg retroaktiv ersättning för utförd asyltandvård under årets första fem månader minskat tidigare erhållen capiteringsersättning. Med ersättningsmodell som mer rättvist speglar producerat vårdvärde, är resultatutvecklingen bättre men inte i nivå med plan varvid årsresultaet prognostiseras till negativt 6 mkr vilket följaktligen är 9 mkr sämre än plan. Det är främst orsakat av att intäkterna är sämre än plan utan att motsvarande förbättring av kostnaderna bedöms vara möjligt. Se nedan analys av intäkter och kostnader. Ekonomisk handlingsplan Verksamhet Sparkrav 2016 Spar P erio d 2016 Utfall P erio d 2016 Spar P ro gno s 2016 Anpassa barn- och frisktandvård 1,7 1,2 0 0,1 Värdeökande teknikutveckling 0,1 0,1 0 0,1 Behålla, rekrytera och utveckla bemanning 2 1,3 0,4 0,8 Kostnadsreducering 0,7 0,4 0,3 0,4 Rätt debitering 0,3 0,2 0,2 0,3 Köp av intern tandteknik 0,4 0,3 0,3 0,4 M inska omgörningar och uteblivande 1,1 0,7 0,5 1 T o talt 6,3 4,2 1,7 3,1 40

42 Handlingsplanen har ackumulerat per sista augusti i år givit 1,7 Mkr i resultatförbättring. Mer internt köpt tandteknik, bättre timintäktsnivå, fler tandläkartimmar, mindre omgörningar och uteblivande samt kostnadsåterhållsamhet är åtgärder med positiv effekt. Totalt på helårsbasis prognostiseras att 3,1 Mkr eller 50% av totala handlingsplanen att realiseras. Intäkter Övriga intäkter utgörs i allt väsentlig av vårdintäkter som är 7 mkr mindre än plan. Prognos är att sista tertialets vårdintäkter är fortsatt mindre än plan och vid årets sluts bedöms bli 11 mkr mindre än planerat. De lägre intäkterna är främst orsakat av mindre vårdtimmar vilket hänrör hygienistlegitimationsproblematiken och färre arbetade timmar pga färre anställda, och mer sjukfrånvaro än plan. Andel vårdtid av arbetad tid är också en bidragande orsak till mindre vårdtimmar. Landstingsersättningen följer plan. Kostnader Övriga kostnader bedöms bli 3 mkr högre än plan som främst beror på två orsaker. För det första används mer tandteknik i utförd tandvård och den tandteknik som köps görs i större utsträckning från externa tandteknik labb 41

43 än planerat. Den andra huvudorsaken är att kostnaderna för sjukresor och tolk är större än planerat. Personal kostnaderna prognostiseras vara 5 mkr mindre än plan pga färre arbetad tid och annan yrkesmix än plan. Investeringar Typ av investering (Mkr) Av Landstingsstyrelsen beslutad ram 2016 UTFALL 2016 Beslut Utfall före Summa Årsprognos Inventarier 9,1 7,7 7,7 9,1 Ram överförd från ,8 2,6 2,6 2,8 Totalt 11,9 2,6 7,7 10,3 11,9 Divisionen följer investeringsplanen. Ram överförd från 2015 avser utrustning till den nyrenoverade Folktandvårdskliniken i Öjebyn där Folktandvårdens samlade verksamhet i norra Piteå bedrivs från början av maj. Arbetad tid - årsarbetare 42

44 Antal anställda 18 avslutade anställningar from 1 maj till och med 31 augusti och 19 nyanställningar till och med 15 augusti. Flertalet tandläkare på väg in, både stipendiater och utlandsrekryterade. Största rekryteringsproblematiken ligger förnärvarande bland hygienister där behovet är stort men tillgången liten. Tandskötersutbildning med ca 60 studenter pågår, varav första kullen (27 st) går ut nu till jul. Sjukfrånvaro 43

45 Sjukfrånvaron har gått ner med ca 1% sedan förra tertialen. Detta kan delvis förklaras av att mätperioden innehåller semestermånader. Jämför man med fjolåret är trenden mycket positiv då framförallt långtidssjukfrånvaron minskat betydligt från föregående år. Flertalet aktiviteter på gång för att minska sjukfrånvaron på sikt. Bland annat är alla verksamhetsområden nu uppbokade eller avklarade vad gäller vår satsning på fokusgrupper i stress. Vi arbetar också aktivt för att våra chefer ska bli bättre i användandet av Adato. Frisknärvaro Mått för måluppfyllelse Frisknärvaro 49,5% > 70% Frisknärvaron har ökat något sedan senaste tertialen men ligger fortfarande långt från målet. Orsakerna till detta kan närmast förklaras av att mätperioden avslutats med semestermånader. Styrkort Ekonomi Indikator Mål indikator Symbol Utveckling Nettoresultat 3,2 mkr Folktandvårdens resultat för första tertialet är -3,0 mkr vilket är 6,1 mkr sämre än plan. Årsprognos är -6,1 mkr vilket är 9,3 mkr sämre än planerat. Prognosen avviker mot plan med 11,4 mkr mindre i intäkter och 2,1 mkr i lägre kostnader, se ovan under resultatutveckling, intäkter och kostnader för mer detaljer. Medborgare Indikator Andel vuxna med frisktandvårdsavtal Antal vuxna revisionspatienter Mål indikator 40% Symbol Utveckling Kariesfria 4-åringar 95% 19-åringar fria från 67% glattytekaries Andelen vuxna med frisktandvårdsavtal har öka svagt under början av året men har nu avstannat. Ett minskande antal vuxna patienter undersöks då stor del av vården ägnas åt barntandvård och akuta patienter. Antal vuxna revisionspatienter är i stort sett oförändrat av samma anledning. 44

46 Andelen kariesfria 4-åringar fortsätter att öka. Av de som är folkbokförda i länet är 94% helt kariesfria, bland asylsökande 4- åringar är motsvarande siffra 44% kariesfria. Andelen 19-åringar fria från glattytekaries fortsätter att öka. Verksamhet Indikator Mål indikator Symbol Utveckling < 6 månader i Förseningar alla kommuner Målet är att undersöka de vuxna revisionspatienterna enligt individuellt satta revisionsintervall. För att detta ska kunna genomföras är det viktigt att frigöra så mycket klinisk tid som möjligt. En bra bemanning inom alla yrkeskategorier och att minska andelen uteblivande bidrar till att få ett bättre patientflöde. Stora delar av den kliniska tiden upptas av akuta patienter. På asylsökande barn används i medeltal dubbelt så mycket vårdresurser per färdigbehandlat barn jämfört med de barn som är folkbokförda i länet. Under året har 6800 patientbesök genomförts av asylsökande, vilket är 2000 besök fler än under hela Mycket av resurserna används till dessa besök. Många nyanställda som är i behov av handledning är en bidragande anledning till den minskade kliniska tiden. Andelen försenade kallelser av vuxna revisionspatienter ökar. Kunskap och förnyelse Indikator Mål indikator Symbol Utveckling Regelbundna möten vid styrtavlan 100% har möten varje vecka Leanutvecklingen fortsätter i divisionen och andelen som har regelbundna möten vid styrtavlan ökar. Folktandvårdsdagarna kommer att fokusera på Lean. Centralt Leanstöd är tillsatt. Medarbetare Indikator Mål indikator Symbol Utveckling Rekryterade av stipendiater 75% Sjukfrånvaro < 4 % Frisknärvaro >70% Se kommentarer under respektive diagram. 45

47 Division Service Resultatutveckling Periodens resultat Divisionens resultat är 8,6 mkr, vilket är 4,2 mkr sämre än periodens resultatkrav. Kostnaderna för sjukresor överstiger budget med 11,4 mkr för perioden och exkluderas dessa klarar divisionen sitt resultatkrav med god marginal. Kostnader för fastighetsunderhåll är 7 mkr högre än plan, bl a har Kiruna sjukhus fått underhållsåtgärder för 5 mkr i år. Divisionens verksamheter i övrigt visar sammantaget ett litet överskott. Årsprognos Årets prognos är 2,3 mkr vilket är oförändrat sedan i april, och 11,7 mkr sämre än divisionens resultatkrav på 14 mkr. Förklaringen till att divisionen inte klarar sitt resultatkrav fullt ut är att kostnaderna för sjukresor ökar kraftigt i år och beräknas överstiga budget med 18,2 mkr. Kostnader för personalbostäder beräknas ge ett underskott på 2 mkr och övertagandet av fastighetsdrift i egen regi ger extra uppstartskostnader på ca 1,5 mkr. I prognosen ingår en negativ resultateffekt av oljeläckan i Gällivare med 1mkr samt resultatpåverkande personalkostnader för den nya avropsfunktionen för inhyrd vårdpersonal, som enligt plan skulle debiteras sjukvårdens divisioner. Flera verksamheter har förbättrat sin prognos tack vare återhållsamhet såväl med omkostnader som med t ex vikarietillsättning vid frånvaro. Ekonomisk handlingsplan För att klara resultatkravet på 14 mkr har divisionen planerat följande aktiviteter: (mkr) Verksamhet Sparkrav 2016 Sparkrav period Utfall Prognos 2016 Effektivare nyttjande av resurser 2,1 0,8 1,8 2,1 Avtalsuppföljning FM-avtal 0,3 0,3 0,6 0,8 Ändrade öppettider restaurang Sy 0,5 0,3 0,3 0,5 Outsourca utskrift och kuvertering av 0,2 0,1 0,0 0,2 kundfakturor Övriga åtgärder 3,4 1,2 1,1 2,9 Totalt 6,5 2,7 3,9 6,5 För att klara divisionens resultatkrav på 14 mkr har samtliga verksamheter fått neddragna budgetar. Alla har inte kunnat definiera konkreta mätbara åt- 46

48 gärder som enkelt går att följa upp, men vi väljer att göra bedömningen att om verksamheten klarar sin budget så har de också klarat sitt sparkrav. Hittills i år klarar divisionen sitt sparkrav och bedömningen är att det kommer att klaras av även totalt för året. Kostnader för inköpta livsmedel har minskat med 0,6 mkr jämfört med förra året. Ett nytt avtal med lägre priser är en förklaring, ett mycket framgångsrikt arbete med avtalsuppföljning är en annan. Förändrade öppettiderna på helger och kvällar i restaurangen i Sunderbyn beräknas ge sänkta kostander med 0,5 mkr. Förändringen är genomförd, bemanningen har anpassats och utfall följer plan. Under andra semesterperioden har restaurangen stängt middagsserveringen, som har skötts av patienthotellet istället. Ökade volymer sålt material till länets kommuner har hittills kunnat hanteras utan motsvarande ökning av personal. Detta ger för perioden en resultateffekt på 0,7 mkr. Trots lägre bemanning på lokalvården i Gällivare har verksamheten upprätthållits. På löneenheten behöver personalen inte längre arbeta övertid. Outsourcing av print och kuvertering av kundfakturor har startat i maj, men ger en blygsam ekonomisk effekt detta år. Ekonomiskt utfall landstinget Service ska också särskilt följa det ekonomiska utfallet i landstinget för vissa områden som berör andra delar av landstingets verksamheter. Patienthotell Sunderby sjukhus Beläggningen vid hotellet är hög när sjukhusets övriga vårdplatser är ansträngda och blir lägre så snart trycket minskar. Ett tydligt bevis för detta är att beläggningen vid hotellet sjönk kraftigt när sjukhusets övriga vårdplatser ökade omedelbart efter semesterperioderna. Trenden med en långsam men stadig ökning av beläggningen fortsätter och har under sommarmånaderna varit i genomsnitt 10 procent högre än Snittet under sommarmånaderna för måndag-torsdag ligger mellan procent och för fredag-söndag mellan procent. Medicinska insatser fortsätter att öka och nådde sin topp under juli månad då 506 gäster fick medicinska insatser. Antalet insatser per patient varierar från 4 till upp till 12 gånger per dag. Den ökade beläggingen har medfört högre intäkter än ifjol, men också något ökade kostnader för personal och material för att klara verksamheten under sommaren. Patienthotellet ingår nu i landstingets beräkningar av KPP-kostnad. En ny beräkning har gjorts av hotellets snittkostnad per patient och dygn, utifrån faktisk beläggning och kostnader Resultatet blev en kostnad på kr för patienter och kr för övriga gäster, en sänkning med 13 procent. Talen kan jämföras med vårdkostnad per dygn för en slutenvårdspatient mellan kr. Vårdnära service Några ekonomiska effekter av vårdnära service kan ännu inte redovisas. Den totala arbetade tiden på vårdavdelningar med VNS (vårdpersonal plus vårdnära service-medarbetare) är nio procent högre än före införandet. Vårdpersonalens arbetade timmar har sjunkit med 1,8 procent på vårdavdelningarna i 47

49 Kalix, medan i Sunderbyn är det oförändrat på de vårdavdelningar som har haft VNS under hela Ekonomiskt resultat av genomförda upphandlingar Under året har hittills 17 upphandlingar genomförts. Ekonomiska effekter kommer att beräknas vid årets slut på samtliga upphandlingar. Fastighetsdrift Övertagandet av fastighetsdrift och vaktmästeri i egen regi har börjat i Kalix i maj och fortsätter i Piteå, Gällivare och Kiruna under hösten. Det är ännu för tidigt att kunna mäta några ekonomiska effekter för landstinget. Intäkter Övriga intäkter har ökat med nio procent under perioden, vilket främst förklaras av att divisionen får intäkter motsvarande personalkostnaderna för vårdnära service under detta år, samt en försäkringsersättning på 11 mkr för oljeläckan i Gällivare i våras. Divisionen har också ökade hyresintäkter bl a för äldreboende i Gällivare samt ökade intäkter inom både material och hjälpmedelsverksamheten. Ökad beläggning på patienthotellet samt försäljning av kost till Luleå kommun bidrar också till en intäktsökning på ca 1 mkr. Prognosen för övriga intäkter är en ökning med 47 mkr eller 5,6 procent. Förutom försäkringsersättningen enligt ovan avser hälften av ökningen vårdnära service och den andra hälften hjälpmedel, material och hyror. Divisionens landstingsbidrag har sänkts i år, dels som ett spar med 12,6 mkr och dels som en redovisningsteknisk fråga avseende kostnader för planerat fastighetsunderhåll (22,5 mkr) som kommer att bokföras som investeringar istället för att hela kostnaden tas innevarande år. Kostnader 48

50 Kostnaderna för sjukresor uppgår till 75 mkr för perioden, vilket är en ökning med 8,4 mkr eller 12,5 procent jämfört med förra året. Nästan hela ökningen beror på ökade kostnader för resor med taxi kopplat till det nya taxiavtal i länet som gäller från årsskiftet. Antal taxiresor har ökat med 1,5 procent och kostnaderna med 20 procent. En del av prisökningen beror på nya krav på fordon för liggande transporter, som därför blivit dyrare. Kostnaden för flyg och tåg är 9,3 mkr och har ökat med 7 procent för perioden, vilket beror på ökat antal resor. Snittkostnaden per resa har minskat något. Kostnaderna för buss har minskat med 4 procent och för komfortbussarna, dvs. de bokningsbara linjerna, är minskningen 12 procent. Kostnaden för egen bil är 6,2 mkr en minskning med 11 procent jämfört med 2015 och med 17 procent sedan Antal resor har minskat med 24 procent samma period vilket beror på att egenavgiften höjdes från 60 till 100 kronor. Ersättningen för resa med egen bil höjdes samtidigt med 2 kr per mil, vilket medfört att kostnaden per resa ökat med 10 procent. Prognosen för året är lagd utifrån antagandet att kostnadsutvecklingen följer samma mönster som förra året och slutar på 117 mkr för sjukresorna totalt. Det motsvarar en kostnadsökning på tolv procent och ger ett underskott mot budget på 18,2 mkr. Avskrivningarna har ökat med 4,5 mkr för perioden, och beräknas öka med 6 mkr för helåret. Ökningen beror på investeringar i äldreboende och elevboende i Gällivare samt ökad volym inköpta hjälpmedel. Övriga kostnader har ökat med 8 procent jämfört med föregående år vilket framförallt förklaras av ökad försäljning av material från Länsservice samt oljeläckan i Gällivare som kostat 12 mkr och är av engångskaraktär. Båda dessa poster har motsvarande ökning av intäkter. P g a ett antal stora underhållsprojekt är kostnaderna för fastighetsunderhåll 2 mkr högre än i augusti ifjol medan energi och yttre skötsel är 4 mkr lägre. Detta förklaras av mildare väder i början av året och lägre elpriser. Prognosen är att övriga kostnader totalt sett är på samma nivå som förra året, trots den kraftiga ökningen för perioden. Detta förklaras framförallt av förändrad redovisningsmodell för planerat fastighetsunderhåll (komponentavskrivningar) som beräknas ge lägre kostnader med 22,5 mkr för året. Övergång till fastighetsdrift i egen regi på fyra orter i länet ger lägre omkostnader och ökade personalkostnader. Ökade volymer på Länsservice samt oljeläckan ger ökade kostnader i nästan samma nivå. Personalkostnaderna har ökat med 12,5 mkr eller 7 procent för perioden, vilket är något lägre än planerat. Av ökningen avser 7,4 mkr vårdnära service, som finansieras av centrala medel och inte belastar divisionens resultat. Exklusive vårdnära service är personalkostnaderna 3 mkr lägre än periodens budget, vilket framförallt förklaras av återhållsamhet med vikarietillsättning vid frånvaro samt ett antal vakanser. Kostnaderna för övertid (exkl VNS) har minskat med 29 procent eller 0,6 mkr och uppgår till 1,5 mkr för perioden. Prognosen för året är oförändrad sedan april och innebär en ökning av kostnaderna med 22 mkr eller 8 procent. Den största posten avser vårdnära service, som ifjol kostade 12,7 mkr och i år är prognostiserad till 19,4 mkr, d v s en ökning med 6,7 mkr. Övrig kostnadsökning förklaras av årets lönerevision, övertagande av fastighetsdrift i egen regi samt ett antal nya tjänster såsom avropsfunktion för inhyrd vårdpersonal, förstärkning på HR verksamhetsstöd samt strategisk FM-enhet. 49

51 Inventarier Typ av investering (Mkr) Av Landstingsstyrelsen beslutad ram 2016 Investeringar Utfall beslut före 2016 Utfall beslut 2016 Summa Beräknad årsprognos för investeringar Inventarier 7,7 1,8 1,0 2,8 10,0 Hjälpmedel 32,0 27,4 27,4 44,0 Service totalt 39,7 1,8 28,4 30,2 54,0 Av årets ram på 7,7 mkr har bl a ny inredning till restaurangen på Piteå älvdals sjukhus köpts in för 0,6 mkr och på patienthotellet i Sunderbyn har köksinredning bytts ut för 0,5 mkr. Under perioden har hjälpmedel köpts in för 27,4 mkr vilket är en ökning med 6 procent jämfört med föregående år. Stor efterfrågan från både länets kommuner och sjukvården samt pågående utbyte av dyra hjälpmedel (sängar, el- och komfortrullstolar) förklarar ökningen. Årets prognos beräknas till 44 mkr, att jämföra med förra årets utfall 38 mkr. Fastighetsinvesteringar Byggprojekt (mkr) Utfall Budget / kalkyl Upparbetat under året 1608 Upparbetat totalt 1608 Återstår mot budget / kalkyl Diff mot budget / kalkyl A Divisionsfinansierade 11,1 2,2 6,3 4,7 - B Underhållsprojekt 60,5 23,5 53,0 7,5 - C Specialprojekt i länet * 4,0 4,2 4,0 - - I Investeringsprojekt 148,0 50,8 75,9 69,5 2,7 Summa 223,6 80,7 139,2 81,7 2,7 Investeringsprojekt För interna hyresgäster Beslut ,5 16,5 17,5 31,0 - För externa hyresgäster 12,0 3,4 3,6 8,4 - Beslut 2016 För interna hyresgäster 71,8 26,5 48,9 20,3 2,7 Beslut före 2016 För externa hyresgäster Beslut före 2016 Komponentinvesteringar 11,8 3,0 3,0 8,8 - Utan beslut 2,9 1,4 2,9 - - Summa beslut 148,0 50,8 75,9 69,5 2,7 *) I C-projekt ingår kostnader för oljeläckaget i Gällivare med 12,0 mkr för vilket försäkringsersättning har erhållits med 11 mkr. Avslutade investeringsprojekt Byggprojekt (mkr) Budget / kalkyl Upparbetat under året Upparbetat totalt Diff mot budget / kalkyl I270 Sunderby sjh, mvstolpar+automater 3,5-2,5 1,0 I281 Sunderby sjh, reservkraftaggregat 6,0-4,6 1,4 I289 Lt-huset, ljudstudio 0,3-0,5-0,2 I338 E*G-re sjh, byte bassängtäcke 0,2 0,2 0,2 - I340 E*Pajala HC, belysning 0,3 0,2 0,2 0,1 50

52 Byggprojekt (mkr) Budget / kalkyl Upparbetat under året Upparbetat totalt Diff mot budget / kalkyl I270 Sunderby sjh, mvstolpar+automater 3,5-2,5 1,0 I460 E*PÄS, byte utebelysning 0,9-0,9 - I463 Öjeby sjhem, installation komfortkyla 4,0 0,6 3,6 0,4 Summa avslutade/aktiverade 11,2 1,0 12,5 2,7 Investeringen i motorvärmarstolpar och nya automater vid Sunderby sjukhus gjordes i mindre omfattning än planerat. Vid beslut om medel för reservkraft till Sunderbyn och komfortkyla till Öjeby sjukhem var inte kostnaderna klara och en extra reservation gjordes, men det visade sig att projekten klarades till lägre kostnad än beräknat. I ombyggnationen för ljudstudion i landstingshuset behövdes bland annat extra borrningar i betongväggar för att klara ventilationen vilket medförde en fördyring med 200 tkr. Antal årsarbetare Den arbetade tiden har ökat med 6,6 procent i år jämfört med samma period förra året och ökningen har framförallt skett från april och framåt, då Vårdnära service i Sunderbyn utökade med 13 anställda p g a start på två nya avdelningar samt fastighetsdriften i Kalix togs över i egen regi i maj. I princip hela ökningen förklaras av utökad verksamhet; vårdnära service, fastighetsdrift samt vikariepoolen i Sunderbyn och resursenheterna i länet som Service fick ansvar för i år. De två sistnämnda ska inte belasta Service med timmar och kostnader, då det är vårdpersonal som arbetar i vården, men vissa problem kvarstår med att timmarna ska hamna rätt i IT-systemen. Justerat för att perioden innehåller en arbetsdag mer än ifjol samt de nya verksamheterna har den arbetade tiden endast ökat med 0,2 procent. 51

53 Under de senaste åren har divisionen fått ett utökat ansvar för ett flertal projekt och verksamheter vilket avspeglas i den arbetade tiden. Totalt under 2015 ökade arbetade timmar i divisionen med 12,5 procent, vilket motsvarade 59 årsarbetare. Exkluderas patienthotellet i Sunderbyn, bemanningsenheten, vårdnära service, strategiskt inköp samt att 2015 innehöll en arbetsdag mer än 2014 så återstår en ökning med 1,9 procent eller 9 årsarbetare. Denna ökning bestod huvudsakligen av utökad bemanning i restaurangen i Sunderbyn (utökade öppettider), på löneenheten (byte av HR-system) samt vid hjälpmedelsverksamheten på Länsservice. Den senare beror på ökning av uthyrda och sålda hjälpmedel till kommunerna och finansieras med intäkter. Under 2016 har volymen personal fortsatt att öka. Ökningen är planerad och till största delen kopplad till nya uppdrag. Restaurangen i Sunderbyn har återgått till samma bemanning som 2014 och löneenheten har som mål att nästa år återgå till samma bemanning som innan byte av HR-system. Antal anställda Statistiken för antal anställda inkluderar både personalen i vårdnära service, vikariepoolen i Sunderbyn och vårdens resursenheter (ca 90 anställda), där de senare övergått till Service i februari i år. En minskning motsvarande resursenheternas anställda bör synas hos sjukvårdsdivisionernas statistik. Dessa tre enheter förklarar i stort sett hela ökningen jämfört med förra året. Vikariepoolen har tagit in ett antal vikarier i april inför sommaren. Vårdnära service har utökats i Sunderbyn med 13 anställda i april och har nu 51 anställda, vilket är 29 fler än samma månad Återtagandet av fastighetsdrift och vaktmästeri i egen regi har hittills inneburit en ökning av fem medarbetare i maj och en i augusti. En driftledare har börjat arbeta med återtagande av lokalvården i Sunderbyn i egen regi från juli månad. Divisionens övriga verksamheter har mycket små förändringar i 52

54 antal anställda. Enstaka förstärkningar har gjorts såsom avropsfunktion för inhyrd vårdpersonal, inom HR verksamhetsstöd samt strategisk FM-enhet. Divisionen har även inrättat ny tjänst som flyttsamordnare. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron på 5,3 procent januari till augusti är något lägre jämfört med föregående år beroende på en minskning av långtidsfrånvaron om 0,1 procentenheter. De första fyra månaderna var sjukfrånvaron lägre än motsvarande period föregående år till stor del på grund av mindre säsongsbetonade sjukdomar under mars månad. Ökningen av sjukfrånvaron under maj juli förklaras dels genom långtidsfrånvaro där nya lösningar för medarbetare hittats under augusti samt till del av en något högre sjukfrånvaro bland sommarvikarier i år jämfört med tidigare år. Under maj månad förekom även flertalet korttidsfrånvarotillfällen på grund av influensor. Arbetet med tidig rehabilitering och samtal med närmsta chef om anpassade arbetsuppgifter vid sjukfrånvaro fortgår. Sjukfrånvaro i resursenheter och bemanningspool ger en något för hög siffra för divisionen med ca 0,2 procent på grund av att närvarotiden huvudsakligen fördelats till vården medan sjukfrånvaron i sin helhet ännu är kvar på Service. Frisknärvaro Mått för måluppfyllelse Frisknärvaro* 50,6 % 70 % * Andel medarbetare med max 5 dagar sjukfrånvaro per 12 mån period Frisknärvaron är fortsatt lägre än landstingets mål vilket har en direkt korrelation med den relativt höga sjukfrånvaron i relation till landstingets målsättning om en sjukfrånvaro under 4 procent. Styrkort Medborgare Landstingsstyrelsens delmål: Högt förtroende för verksamheten. Goda livsmiljöer. En jämlik och jämställd hälsa. Indikator Mål indikator Utfall Utveckling Antal genomförda aktiviteter riktade till patienter/anhöriga Minst 1 per sjukhus 53

55 Information till patientorganisationerna har genomförts vid ytterligare tre tillfällen på sjukhusen i länet. Vid en träff var fokus på lokalutformning och tillgänglighet. Sammanfattande måluppfyllelse Andelen fordon som klarar de nya miljökraven ökar. Andelen ekologiska livsmedel ökar främst hos entreprenörerna som dock har en bit kvar till landstingets enheter. Övriga miljöaktiviteter enligt landstingets övergripande handlingsplan följer i huvudsak plan. Verksamhet Landstingsstyrelsens delmål: En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet. En säker och kunskapsstyrd verksamhet. God samverkan internt och externt. Personcentrerad hälso-och sjukvård och kundorienterad service. Indikator Mål indikator Utfall Utveckling Avvikelsehantering Avvikelser från kund Förbättringsförslag och avvikelser från medarbetare Ej åtgärdade inom 30 dagar Att tillhandahålla FM-tjänster Servicekompass Vårdnära servicetjänster Patienthotellet Sy Att köpa varor och tjänster Servicekompass Upphandlade avtal Samordnade inköp sjukvårdspersonal Att administrera ekonomi och dokument Servicekompass Nya frikortsrutiner Andel e-fakturor Att tillhandahålla stöd inom HR Servicekompass Samordnad korttidsrekrytering Grönt Grönt 100 % andel Minska kostnad Grönt Öka Grönt Avvikelsehantering Antalet avvikelser från kund totalt ligger stabilt mellan perioderna medan andelen patientrelaterade avvikelser minskar. Avvikelser och förbättringsförslag i Synergi från divisionens medarbetare ökar markant medan andelen avslutade inom en månad minskar vilket tyder på att arbetet med att analysera inkomna avvikelser inte håller samma takt. 54

56 Att tillhandahålla FM-tjänster Vårdnära service Totalt arbetade timmar på vårdavdelningar med VNS mäts för att se om kompetensväxling sker och uppföljning visar en ökning med nio procent med VNS och minskning med 1 procent utan VNS. Städkvalitet når inte målnivån medan tillgängligheten är fortsatt hög. En översyn av kvalitetsbedömningen av städning kommer att göras med utgångspunkt från förutsättningarna för vårdnära service. Patienthotell Sunderby sjukhus Beläggningen är fortfarande under målet eftersom sommarmånaderna innebär normalt en nedgång. Städkvaliteten är betydligt under målnivån och en handlingsplan finns men som inte hunnit visa effekt ännu. Att köpa varor och tjänster Upphandlade avtal Två prioriterade upphandlingar har avslutats under tertial 2 och resultatet ligger i linje med vad som planerats. De återstående fem prioriterade upphandlingarna ska enligt plan genomföras innan årets slut, men vissa farhågor om att de hinner avslutas finns. Avrop av sjukvårdstjänster Andel lösta behov av antal inkomna uppdrag har sjunkit från 78 procent första tertialen till 49 procent och beror främst på att behoven har ökat markant. Priset per timme har ökat vilket hänger ihop med låg leverantörstrohet (ca 45 procent). Nytt avtal från 2017 är upphandlat för försörjning av läkare till länets hälsocentraler. Att administrera ekonomi och dokument Nya frikortsrutiner Det nya e-frikortet infördes för patienterna i juni. Uppföljning av implementeringen kommer att göras under hösten, men redan nu har antalet krediteringar av vårdavgifter minskat jämfört med före införandet. Andel e-fakturor Antalet e-fakturor från leverantör ökar, under augusti var andelen strax under målnivån på 60 procent. Andelen e-fakturor till kund ligger däremot still och nya marknadsföringsinsatser planeras. Att tillhandahålla stöd inom HR Samordnad korttidsrekrytering Det systematiska kvalitetsarbetet visar på att kvaliteten ökar. Systemstöd för bemanning är den enskilt största frågan för att kunna öka täckningsgraden och minska behov av mer- och övertid i berörda verksamheter. Sammanfattande måluppfyllelse Genomförandet av kundundersökningar har varit låg under sommarperioden medan några riskanalyser har genomförts. Registrering och analyser av inkomna avvikelser har ökat markant. Divisionen blev certifierad enligt ISO 9001:2015 i juni samt ansökan om Utmärkelsen Svensk Kvalitet har skickats in i augusti. 55

57 Kunskap och förnyelse Landstingsstyrelsens delmål: Strategisk hållbar utveckling. Regionen är synlig och aktiv. Ett öppet förhållningssätt till utveckling och förändring. Tydlig styrning av förnyelseinitiativ. Indikator Mål indikator Utfall Utveckling Andel medarbetare i förbättringsprojekt 50 % Andelen medarbetare i förbättringsprojekt har ökat kraftigt under året och närmar sig målet. Förbättringsprojekt är allt från mindre förbättringar till stora projekt och bedrivs inom större delen av divisionen. Förbättringstavlor och tavelmöten förekommer vid flera arbetsplatser. Sammanfattande måluppfyllelse Divisionen har en omfattande samverkan med entreprenörer, kommuner och andra landsting, främst genom samverkan genom återkommande möten en eller flera gånger per år. Antal personer i praktik eller APU ökar som ett led i att underlätta framtida rekrytering. Medarbetare Landstingsstyrelsens delmål: Lika rättigheter och möjligheter. Hållbart arbetsliv. Delaktiga medarbetare. Hälsofrämjande miljö. Indikator Mål indikator Utfall Trend Sjukfrånvaro 4,0 % Målet för året om 4 procent har inte nåtts. Dock ses en svagt positiv trend i minskad sjukfrånvaro jämfört med samma period förra året. Divisionen arbetar fortsatt aktivt med tidig rehabilitering och HR-partner uppmärksammar chefer på nya rehabiliteringsärenden veckovis enligt rutin. Sammanfattande måluppfyllelse Sjukfrånvaron visar en svag minskande trend liksom som frisknärvaron, men bägge indikatorerna är långt från målvärdena. 56

58 Ekonomi Landstingsstyrelsens delmål: Positivt resultat med 2 procent av skatt, utjämning och generella statsbidrag. Nya metoder och verksamheter införs med medvetna beslut. Verksamheten är anpassad till den aktuella intäktsnivån. Kostnadseffektiv verksamhet. Indikator Mål indikator Utfall Utveckling Ekonomiskt resultat 14 mkr (exkl VNS) Divisionen klarar inte sitt resultatkrav varken för perioden eller i årsprognosen. Förklaringen är dock den vid planering för året ej kända kostnadsökning som skulle komma för sjukresor och exkluderas den så klarar övriga verksamheter sitt resultatkrav med god marginal. Sammanfattande måluppfyllelse Arbetet med kostnadskontroll och ökad produktivitet för att klara den ekonomiska handlingsplanen sker parallellt med förbättringsarbete inom både divisionen och landstingsgemensamt. Målet är att ett utvecklat arbetssätt med avtalsuppföljning av divisionens egna avtal ska leda till kostnadssänkningar. Divisionen beräknar att klara årets mål för kostnadssänkningar i den ekonomiska handlingsplanen. Avrapportering av särskilda uppdrag Genomföra åtgärder enligt den ekonomiska handlingsplanen Ett antal åtgärder pågår eller har genomförts och totalt sett beräknas divisionen klara av planerad besparing i år. Fortsätta genomförandet av vårdnära service i samverkan med divisionerna Närsjukvård och Länssjukvård. Projektet fortgår enligt plan med ytterligare två vårdavdelningar på Sunderby sjukhus i maj. Projektet har tillförts ett större ansvar för framarbetade handlingsplaner för kompetensväxling efter sommaren. Det är ett fortsatt problem att inventering och städning av förråden i Sunderbyn inte fortlöper enligt plan vilket förhindrar en förskjutning av ansvaret för förråden till vårdnära service. Utreda förutsättningarna för samordnade patienttransporter på sjukhusen med början vid Sunderby sjukhus. Projektet beräknas slutredovisas i oktober. Genomföra projektet Effektiva inköp i samarbete med samtliga divisioner. Under juni togs beslut att genomförandet av piloten flyttas fram till november. Piloter blir två hälsocentraler och leverantörsenheten på Administrativ service inköp. Under sommaren systemtester utförts inför uppgradering av systemet i höst. Arbetet med e-lärande har påbörjats. Fortsätta arbetet om samarbetsformer med länets kommuner om försörjningsfrågor. Arbetet med att skapa ett samverkansavtal om medicintekniskt förbrukningsmaterial har fortsatt. Samverka om kostförsörjning inom Luleå kommun. 57

59 Projektet om produktion av kost är avslutat och överlämnat till projektägaren. Samverkan med Luleå kommun om nytt kök pågår och nästa steg är en avsiktsförklaring mellan båda parter i september. Samordna avrop av inhyrd vårdpersonal. Hittills har uppdrag nästan uteslutande mottagits och genomförts för hälsocentralerna. Planen är att från september öppna upp för landstingets samtliga vårdverksamheter. Övervägande del av alla behov resulterar i direktupphandling vilket är mer tidskrävande än avrop från ramavtal. Ta fram en inköpsstrategi. Förslag till en inköpsstrategi är framtagen och har överlämnats till landstingsdirektören. Planen är att den ska komma upp och på landstingsstyrelsens sammanträde i slutet av oktober. 58

60 Division Länsteknik Resultatutveckling Utfall Länsteknik redovisar ett positivt resultat med 16 mkr i augusti. Resultatet är 4 mkr bättre än vid samma period år 2015 och 12 mkr bättre än budget för perioden. Lägre personalkostnader, bidrar med drygt 4 mkr vilket i sin tur beror på rekryteringsglapp. Lägre kostnader inom video, telefoni, kommunikation och server bidrar med 6 mkr. Årsprognos Länsteknik gör bedömningen att årets resultatkrav på 4 mkr kommer att överträffas och prognosen för helåret ligger på 11 mkr. Det finns fortfarande en del osäkerhet när det gäller prognosens träffsäkerhet, bland annat står Länsteknik inför att flertalet medarbetare ska flytta ut från Sunderby sjukhus. Erfarenheter från tidigare år visar även att årets sista månader brukar vara kostnadskrävande. Ekonomisk handlingsplan Under år 2016 har Länsteknik ett resultatkrav på ett redovisat överskott med 4 mkr. Någon specifikt utpekad handlingsplan har inte upprättats beroende på att resultatkravet har inarbetats i årets budget. Detta innebär att om Länsteknik klarar att hålla budgeten så är resultatkravet uppfyllt. Generellt sett pågår ett ständigt arbete hos Länsteknik med att se över avtal, möjligheter att ta hem drift från externa leverantörer och allmän återhållsamhet när det gäller anlitande av konsulter, resor, konferenser och utbildningar. Resultatet tom augusti är bra och bedömningen enligt ovan är att resultatkravet kommer överträffas med god marginal. 59

61 Intäkter Utfall Intäkterna till och med augusti är 4 mkr bättre än budget. Medicinsk teknik står för 3 av dessa. Det förklaras av att Länsteknik har tagit över ansvaret för endoskopi, bildgivande ultraljud, patientövervak, diatermi, mobil röntgenutrustning och dialysutrustning. Länsteknik har inte fått budget för detta utan budget ligger kvar hos respektive verksamhet. I och med det har verksamheten debiterats, vilket då ger ett överskott. På samma sätt ligger motsvarande kostnader utan budget hos medicinsk teknik. Årsprognos Intäktsprognosen är osäker och bedömningen är ett årsutfall som är något lägre än helårsutfallet förra året. Kostnader Utfall Avskrivningarna i augusti är 1 mkr bättre än budget. Jämfört med föregående år har dock en liten ökning skett. Utfallet för övriga kostnader är något bättre än budget i augusti. En stor del i förklaringen är lägre konsult-och telefonikostnader. Personalkostnaderna ökar något jämfört med föregående år men är 4 mkr bättre än budget för perioden. Längre rekryteringsglapp i samband med att det har blivit svårare att rekrytera vissa kompetenser förklarar största delen av överskottet. 60

62 Årsprognos Jämfört med förra året kommer avskrivningarna att öka något, främst beroende på reinvesteringar av kommunikationsnätet (NLLnet). Övriga kostnader förväntas bli något högre än budget vid årets slut. En bidragande orsak är engångskostnader i och med att stora delar av Länsteknik kommer att flytta från Sunderby sjukhus till nya lokaler i Luleå. Totalt utfall för året bedöms dock bli betydligt lägre än föregående år. Personalkostnaderna på årsbasis bedöms bli cirka 5 mkr bättre är budget. Orsaken är som tidigare nämnts rekryteringsglapp och återhållsamhet med utbildningar och resor. Investeringar Typ av investering (Mkr) Av Landstingsstyrelsen beslutad ram 2016 Utfall beslut före 2016 Utfall 2016 Summa Beräknad årsprognos för investeringar IT-utrustning MT-produkter Totalt Kommentar Investeringarna på IT-sidan kommer att öka under hösten i och med att reinvestering av NLLnet har påbörjats. Införande av ny skrivarlösning (pullprint) fortsätter med en något högre takt resten av året. MT-investeringarna har blivit något billigare är beräknat vilket inneburit att prognosen från april på 32 mkr har justerats till 28 mkr. Arbetad tid - årsarbetare 61

63 Antal anställda Sammanfattande kommentar Trenden gällande årsarbetare/ arbetad tid/antal anställda följer Länstekniks utveckling vad gäller utökat uppdrag kopplat till bemanning. Under de senaste 12 månaderna har ett flertal rekryteringsglapp funnits. Avslutade rekryteringar förväntas påverka kommande utfall. Visst förväntat övertidsarbete har förekommit under perioden främst kopplat till VAS, förebyggande underhåll och driftsättningar. Totalt ligger övertidsarbetet strax under timmar. 62

64 Sjukfrånvaro Kommentar Det är positivt att sjukfrånvaron minskar något även om Länstekniks mål på 3 % inte uppfylls, den är ändå lägre än landstingets mål som är 4 %. För perioden januari-augusti ligger den totala sjukfrånvaron på 3,9 %. För augusti ligger totala sjukfrånvaron på 2,9 %, vilket är något bättre än målet på 3 % och betydligt bättre än samma period 2015 då sjukfrånvaron låg på 4,1 %. Männen har högre sjukfrånvaro än kvinnorna. Förebyggande åtgärder för att motverka fler sjukskrivningar pågår i nära samverkan med företagshälsovården, bl.a. genom stresskola för ett antal medarbetare som identifieras i riskzon för utmattning/sjukskrivning. Företagshälsans psykolog har även anlitats för en föreläsning i ämnet Att hantera din stress för divisionens medarbetare. Enstaka rehabiliteringsärenden pågår där samtliga har en rehabiliteringsplan med planerade åtgärdet och med mål att återgå till ordinarie arbete. I arbetet med rehabilitering har samtliga rehabiliteringsbevakningar i Adato-systemet rensats, statistik är nu tillförlitlig för divisionen. Frisknärvaro Mått för måluppfyllelse Frisknärvaro* 59,6 % 71 % * andel medarbetare med max 5 dagar sjukfrånvaro per 12 mån period Kommentar Frisknärvaron har minskat. Fler medarbetare har fler än 5 sjukfrånvarodagar under en löpande period på 12 månader. Beställning från landstingsdirektören 1. Övertagande av hanteringsansvar för spol&diskinfektorer Kommentar: Beslut taget att överta hanteringsansvaret enligt utredningen och rekrytering pågår. 2. Övertagande av investeringsansvar Kommentar: Arbetet för 2016 är klart. Produktansvariga utsedda för 2017 och arbetet med underlag för övertagande av driftansvar för 2017 fortgår. Arbetet går enligt plan. 3. Hantering av MTU i icke professionell miljö Kommentar: Arbetet går i stort enligt plan. Karläggning har gjorts och dokumenterats på konkreta fall med intressenter och brukare. Ett utkast är inlämnat till beställaren och dialog kring fortsättningen är inplanerad. 63

65 4. Hantering av undersökningsdata Kommentar: Svårt att få svar eller tid för möte med verksamheten. För att Länsteknik ska lyckas med uppdraget är det absolut nödvändigt att verksamheten involveras i arbetet. Ett flertal möten är dock genomförda och dokumenterade 5. Handlingsplan NLL:s väg mot molnet Kommentar: Extern projektledare har påbörjat arbetet. Implementering av en första del som handlar om hantering av mobiltelefoner och surfplattor har påbörjats. Utredning pågår också för att kartlägga på hur Office 365 kan användas för mobila användare. 6. Handlingsplan larm- och kallelsesystem inom NLL Kommentar: Några mindre upphandlingar/installationer är genomförda. En leverantörsträff genomförd där vårdverksamheterna haft möjlighet att lära sig om tyst vårdmiljö. Ett arbete med en landstingsövergripande upphandling påbörjas under tredje kvartalet projektledare måste tillsättas. 7. Handlingsplan BI Kommentar: Projektet BI-lyftet har tagit fram ett förslag på en projektplan. Projektetarbetet har initierats men inväntar formellt godkännande av projektstyrgruppen. Etablering av projektgrupp och styrgrupp är i det närmaste klart. 8. Handlingsplan för hantering av mobila applikationer inom NLL Kommentar: Arbetet ligger i vänteläge vilket har med informationsklassning att göra. 9. Handlingsplan för fler nivåer på informationsklassning av landstingets elektroniska information Kommentar: Arbetet är i vänteläge och eftersom övergripande modell för informationsklassning fortfarande saknas kan inget arbete påbörjas. 10. Kartläggning av modell för tjänstekontrakt Kommentar: Det nationellt framtagna verktyget (eklient objekt 4) införs före årsskiftet. 11. Effektivare arbetssätt med en dynamisk IT-arbetsplats Kommentar: Arbetet påbörjas under senhösten Styrkort Ekonomi Landstingsstyrelsens delmål: Positivt resultat med 2 procent av verksamhetens nettokostnader Nya metoder och verksamheter införs med medvetna beslut Verksamheten är anpassad till den aktuella intäktsnivån Kostnadseffektiv verksamhet Indikator Mål indikator Symbol Utveckling Färre konsulttimmar Ökad automatik i beställningar Utfall max 6,2 mkr E-klients beställarstöd för användare 64

66 införd Kommentar per vald indikator Hittills ligger konsultkostnaderna på 3 mkr. Årsutfallet bedöms i nuläget bli något bättre än målet Arbetet med att införa ett beställarstöd är planerat till slutet av år Bedömningen är att tidplanen kommer att hålla Medborgare Landstingsstyrelsens delmål: Högt förtroende för verksamheten Goda livsmiljöer En jämlik och jämställd hälsa Indikator Mål indikator Symbol Utveckling Antal driftavbrott, gäller interna och externa tjänster Minska Kommentar per vald indikator Länsteknik har haft färre oplanerade driftstörningar än samma period förra året. De driftstörningar som förekommit har dessutom varit små till omfattningen. Verksamhet Landstingsstyrelsens delmål: En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet En säker och kunskapsstyrd verksamhet God samverkan intern och externt Individcentrerad hälso-och sjukvård och kundorienterad service Indikator Mål indikator Symbol Utveckling Kundenkät Löpande registrering och återkoppling av inkomna utvecklingsärenden till Länstekniks projektkontor Incidentprocessen Genomförs En väg in Implementerad Intern utbildning avvikelsehantering Teknikronder inom MT Registrering av avvikelse tillämpas Genomförs Kommentar per vald indikator 65

67 En kundenkät har genomförts. Resultatet var genomgående positivt och betygen har förbättrats jämfört med förra enkäten. Teknikakuten genomför en ny enkät under oktober Processer för beredning, beslut och genomförande av projekt fortsätter att vara väl fungerande och effektiva. Arbetet med att samordna och styra så att alla IT/MT-relaterade projekt hanteras via Länstekniks projektkontor flyter på bra. Alla IT/MT relaterade projekt följer NLLs projektmodell Projektil. Projektkontoret hade den sista augusti 50 IT/MT projekt registrerade. I nedanstående tabell framgår projekttyp och fas Projekttyp Antal Initiering Etablering Genomförande Avveckling Avslutade /vilande IT/MT Exempel på projekt under genomförande med stor påverkan på verksamheten är KPP (Kostnad Per Patient), Resursplanering, Kortare väntetider i cancervården, Vård på distans och Investeringsprocess med elektroniskt stöd. Projektkontoret har tillfört projektledning till 17 projekt. Vidare har 23 projektutredningar hanterats under andra tertialet. Process- och effektkartläggningar, riskanalyser och nyttovärderingar bidrar till att skapa bra beslutsunderlag inför kommande utvecklingsaktiviteter genom bland annat samsyn och förankring av målbilder samt bättre förutsättningar för att rätt projekt prioriteras och tillsätts med rätt kompetens Incidentprocessen är införd och används inom Länsteknik, uppföljning sker månadsvis Utbildning i avvikelshantering för Länstekniks personal är planerad och ska genomföras före årsskiftet. Registrering av ärenden som rör patientsäkerhet tillämpas men fortfarande saknas delar kring övriga avvikelser. En eftersläpning finns när det gäller teknikronder. Arbetet kommer att prioriteras under återstoden av året. Intern kontroll Länsteknik har tre planerade aktiviteter när det gäller internkontroll. Uppföljning av hur VIS har implementerats inom Länsteknik 66

68 Uppföljning av införandet av pullprintlösningar för landstingets skrivare Uppföljning, utifrån anvisning, av läsplattor i landstingets organisation. Kommentar VIS tillämpas till stor del och utbildning har genomförts med all personal. Som exempel kan nämnas att Länsteknik har implementerat ett ledningssystem där grunderna nu finns i VIS. Successivt förs dokumentation in i systemet för att så småningom bli den enda vägen för att hitta uppdaterad och giltig dokumentation för rutiner mm. Under hösten genomförs ytterligare utbildningar med ambition att all personal ska ha kunskap om ledningssystemet och ha god kunskap om VIS. Införande av pullprint (utskrifterna tas ut med hjälp av Siths-kort) har tagit fart och i slutet av augusti hade användare anslutit sitt kort till den nya lösningen. Den tas emot positivt vid de verksamheter där den har införts. Uppföljning av läsplattor kommer att genomföras i slutet av året. Kunskap och förnyelse Landstingsstyrelsens delmål: Strategisk hållbar utveckling Regionen är synlig och aktiv Ett öppet förhållningssätt till utveckling och förändring Tydlig styrning av förnyelseinitiativ Indikator Antal tjänster som förvaltas enligt PM3 LIPP, processarbete Andel av användarna som har en användarprofil Andel av informationsmöten som lyfter upp konkreta förbättringar i verksamheten Mål indikator Symbol Utveckling Alla Incidentprocess införd Alla användare 100 % Kommentar per vald indikator Arbete pågår med arbetssätt för att tillämpa förvaltningsmodellen PM3 på enkla tjänster. Det är en stor mängd enkla tjänster, närmare 200 st, som berörs av förändringen. Arbetet går väldigt långsamt på grund av resursbrist kopplad till organisationsförändringen med flytt av Länstekniks projektkontor. Bedömningen är att endast en liten mängd tjänster kommer att vara klara till årets slut. Det pågår även ett arbete med att tillämpa PM3 på samordnade Medicintekniska informationssystem. Det arbetet går sakta framåt men har varit kom- 67

69 plext eftersom det funnits en gränsdragningsproblematik utifrån det juridiska perspektivet. Ett processbaserat arbetssätt för strukturerad hantering av felanmälningar (incidenter) har framgångsrikt införts där syftet bl.a. är att höja kvalitén i Länstekniks leverans. Gällande användarprofiler så är profilerna framtagna, men tekniska begränsningar och beroenden till journalsystemet VAS gör att de inte kan implementeras. På Länstekniks informationsmöten finns en stående punkt som redovisar förbättringar som har skett under året. Medarbetare Landstingsstyrelsens delmål: Lika rättigheter och möjligheter Hållbart arbetsliv Dialog och samverkan Hälsofrämjande miljö Indikator Mål indikator Symbol Uteckling Jämix Medarbetarindex -Totalt -Ledning Kränkande särbehandling/ mobbing Upplevd hälsa Öka Öka Öka 0 % Öka Kommentar per vald indikator Jämix inga nya data tillgängliga. Länsteknik bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete i enlighet med Landstingets handlingsplan för jämställdhetsintegering. Utfallet följer Länstekniks aktivitetsplan för jämställdhet. Medarbetarundersökning inga nya data tillgängliga. Ny mätning sker under september Arbete pågår utifrån föregående års resultat på individ grupp- och divisionsnivå. Totalt sett bedöms läget som gott. Ett aktivt arbete för att ständigt förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön pågår bland annat genom olika teman kopplade till medarbetaruppföljningen som exempelvis värdegrund, hälsofrämjande arbete och jämlikhet. Delar av Länsteknik kommer under våren 2017 att lämna Sunderby sjukhus för att frigöra yta under ombyggnationen av sjukhuset. Även de medarbetare som idag fysiskt sitter i barackerna utanför Sunderby sjukhus samt i landstingshuset omfattas av flytten. Ny lokal är Midgårdsvägen 11, Luleå. Ett förändringsarbete gällande utformning av nya lokaler samt kvarvarande lokaler vid sjukhuset kopplat till arbetsmiljö, arbetssätt och flöden pågår. Delaktighet sker dels i partsamverkan, dels i en lokalgrupp med representanter från respektive verksamhetsområde och skyddsombud 68

70 Division Kultur och utbildning Resultatutveckling Utfall Divisionens underskott efter åtta månader uppgår till 6,4 mkr. De två naturbruksgymnasierna underskott uppgår till 16,9 mkr. Kalix naturbruksgymnasium övergick till Kalix kommun den 1 augusti och divisionen har i tertialen reserverat avvecklingskostnader som kommer att infalla under hösten. Divisionens underskott vägs upp av ett överskott på kulturområdet med 10,5 mkr. Överskottet beror dels på att divisionens planerade sparkrav men också på att planerade aktiviteter kommer att genomföras senare i höst. Då sommaren räknas som lågsäsong för Norrbottensmusiken har överskottet växt till 4,4 mkr. I takt med att arrangemangen kommer igång under hösten beräknas överskottet reduceras. Norrbottens museums underskott har de senaste månaderna legat på ett oföränderligt underskott på 0,3 mkr. Då museet inför 2016 hade ett underskott på 2,9 mkr i budgeten är det glädjande att utfallet inte ligger i paritet med planen. Under våren har verksamheten genomgått en verksamhetsöversyn med hjälp av en utomstående konsult. Anpassning av personal och allmän återhållsamhet har lett till att kostnaderna ligger lägre än budgeterat. Årsprognos Divisionens årsprognos beräknas ge ett underskott med ca 15,2 mkr. Naturbruksgymnasiet vid Gran har ökat sina elevintäkter med fler elever än budgeterat, men det syns inte fullt ut i prognosen på grund av förändring av planerade pensioneringar. Prognosen och utfallet för Kalix naturbruksgymnasium har samma belopp då verksamheten övergått till Kalix kommun den 1 augusti och de planerade avvecklingskostnaderna är uppskattade och ingår i utfall och prognos. 69

71 Ekonomisk handlingsplan V erksamhet S parkrav 2016 S par P eriod 2016 Utfall P eriod 2016 S par P rognos 2016 Kulturbidrag 2,6 1,7 1,7 2,6 Divisionsgemensamt 0,4 0,3 0,3 0,4 T otalt 3,0 2,0 2,0 3,0 Kommentar För 2016 har division kultur och utbildning ett sparkrav på 3 mkr, exklusive skolornas underskott. Divisionen budgeterade sparkravet på ett separat kostnadsställe och besparingarna kommer huvudsakligen från Kulturbidrag (2,6 mkr) och divisionsgemensamt (0,4 mkr). Sparkravet uppskattas löpa enligt tolftedelar och bedöms uppnå. Intäkter Utfall Utfallet av intäkter för perioden ligger ca 10 mkr sämre än budget. Orsaken till differensen beror på att elevintäkterna budgeterats ca 15,6 mkr högre än verkligt utfall (för att lägga en budget i balans) medan de extra anslag som divisionen fick under våren för insatser inom integration och mångfald med 5,3 mkr reducerar differensen. Årsprognos Den bedömda årsprognosen indikerar lägre intäkter än föregående år. Då Kalix naturbruksgymnasium är budgeterad för hela året blir differensen mellan fjolårets utfall och årets prognos/utfall av intäkterna ca 11 mkr lägre. Även här förbättrar de extra anslagen på 5,3 mkr årsprognosen. 70

72 Kostnader Utfall Övriga kostnader Utfallet följer budget relativt väl. Divisionens spar med 8/12-delar har infriats. Personalkostnader Kostnaderna för personal ligger något lägre än budgeterat. Tjänsterna för nationella minoriteter och resurscentrum för konst har varit vakant under del av året samt att Kalix naturbruksgymnasium övergick till Kalix kommun 1 augusti. Skolan har varit budgeterad för hela året, vilket ger ett överskott per augusti. Årsprognos Övriga kostnader Prognosen för Kalix naturbruksgymnasiums övriga kostnader har ökat med ca 2,3 mkr jämfört med förra tertialen. Orsaken till ökningen beror på ökade avvecklingskostnader än de som var kända i april. Även ökade kostnader för projektbidrag avseende de extra anslagen på 5,3 mkr var inte kända vid apriluppföljningen. Personalkostnader Den bedömda årsprognosen indikerar lägre personalkostnader än föregående år. Det är främst naturbruksgymnasiet i Kalix som står för den största minskningen, ca 5,8 mkr lägre än budget. Verksamheten var budgeterad för hela 2016 men övergick till Kalix kommun 1 augusti. 71

73 Investeringar Typ av investering (Mkr) Av Landstingsstyrelse n beslutad ram 2016 UTFALL 2016 Utfall Utfall beslut 2016 före 2016 Summa Beräknad årsprognos för investeringar Inventarier 4,9 0,5 0,2 0,7 6,0 Konst 0,5 0,3 0,3 0,8 Konstnärlig gestaltning 0,0 0,0 0,0 0,6 Totalt 5,4 0,8 0,2 1,0 7,4 Kommentar Av genomförda investeringar som avser 2015 är det hittills bara naturbruksgymnasiet i Kalix som syns i utfallet, förutom inköp av landstingskonsten. Det mesta av investeringarna (från 2015 års medel) vid museets verksamheter i Björkskatan är också inköpta, men ännu inte aktiverade. Verksamheten avvaktar de sista fakturorna. Arbetad tid - årsarbetare 72

74 Kommentar Se kommentar nedan. Antal anställda Kommentar Under de första månaderna av året genomfördes en museiutredning på Norrbottens museum. I utredningen framkom det att det inte finns tillräckligt med pengar för att bedriva verksamhet. Personalkostnader och hyror belastar ekonomin. För att kunna ha pengar till att bedriva verksamhet behöver arbetsgivaren minska personalkostnaderna med ca 4 miljoner kr. Genom frivilliga avgångar och pensionslösningar har arbetsgivaren lyckats att minska antal medarbetare och arbetad tid. Det har totalt inneburit en minskning på sex heltidsanställda och två visstidsanställd. Tre medarbetare har erbjudits särskild avtalspension. Två tjänster kommer inte ersättas efter pension. I slutet av året förväntas antal årsarbetare, antal anställda och arbetad tid att minska ytterligare. 1 augusti övergick Kalix naturbruksgymnasium till Kalix kommun. 21 medarbetare valde att tacka ja till verksamhetsövergången. Sju lärare blev uppsagda på grund av arbetsbrist och två av dessa fick nya arbeten hos annan arbetsgivare. Två medarbetare kunde omplaceras till Kalix sjukhus. Sjukfrånvaro Indikatorer i divisionsplanen Mått Mål nll Medarbetarindex totalt Frisknärvaro (mer än 5 dagar) (%) 71 68,3 72, ,6 66 Korttidssjukfrånvaro av bruttoarbetstid (%) - 1,6 2,2 1,6 1,7 2,1 73