Kompletteringar till ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407) Projektbenämning: Hållbara transporter ryggraden i den Hållbara staden Uppgifter om sökande: Jönköpings kommun Västra Storgatan 16 551 89 Jönköping Henrik Zetterholm henrik.zetterholm@jonkoping.se Tel. 036 10 60 71 1. Kommunal samhällsplanering i Jönköping De beslut vi fattar idag kan påverka vår utveckling under lång tid och vi måste planera noggrant, klokt och inte minst klimatsmart. I arbetet med vår stadsbyggnadsvision sker planeringsarbetet i gemensam dialog där många deltar i en öppen process. Genom detta arbetssätt blir så många aspekter som möjligt belysta och olika perspektiv lyfts fram. Stadsbyggnadsvisionen innebär att vi får ett sammanhållet arbete, som med helhetsperspektiv behandlar en rad olika aspekter av Jönköpings fortsatta stadsutveckling. Många olika aktörer är berörda och blir viktiga samarbetspartners, kommunens samtliga förvaltningar, föreningar och näringsliv deltar aktivt i arbetet. För att med helhetssyn och framgångsrikt utveckla Jönköping som stad och regioncentrum krävs insatser inom stadsbyggnadsvisionens fyra utvecklingsområden: - Stadens liv och innehåll - Förnyelse i stadskärnan - Förnyelse kring Munksjön - Stadens hållbara kommunikationer Stadsbyggnadsvisionens bärande idéer och handlingsinriktade punkter ger en tydlig inriktning i vårt arbete. Det är viktigt att inte se Stadsbyggnadsvisionen som en utredning utan som ett arbetssätt där vi i projektform med helhetssyn och i stark samverkan med stadens aktörer fortsätter att utveckla staden.
De strategiska samhällsbyggnadsfrågorna är kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ansvar. Eftersom många frågor till sin karaktär är nämndsövergripande ställs krav på långtgående samordning mellan olika kommunala verksamheter. Den kompetens som krävs för att genomföra utredningar och delprojekt finns spridd på flera olika förvaltningar. Stadskontorets Samhällsbyggnadsstrateg har som roll att initiera, koordinera och driva strategiska frågor avseende samhällsbyggnad, infrastruktur och kommunikationer som stöd åt kommunstyrelsen. Detta för att få ett helhetsperspektiv på utvecklingsfrågorna från idégenerering, planering till genomförande. För att skapa den attraktiva staden krävs också stabila, idérika och kompetenta samverkansorganisationer för vidareutveckling och skötsel. Stadsbyggnadsvisionens devis Från tanke till handling förutsätter därför en nära samverkan mellan kommunen och stadens aktörer.
2. Hållbara transporter och stadsutveckling Stadsbyggnadsvisionens bärande idéer, beslutade i kommunfullmäktige: - Kärnan ska ha en långsiktigt hållbar stadsutveckling socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Barnperspektivet och god tillgänglighet ska särskilt beaktas. - Kärnan ska utvecklas med en attraktiv stadsbebyggelse som innehåller både bostäder, service och arbetsplatser. - För att Kärnan ska få maximal attraktivitet krävs ett samspel mellan innehållet i dess södra del och stadskärnan samt med övriga stadsdelar i kommunen och omlandet. - Stadens liv och innehåll ska präglas av kreativitet, öppenhet och tolerans. - Stadsstrukturen ska utformas med en skala som ger attraktiva, trygga och upplevelserika platser och stråk samt ge plats för rekreation och grönska. - En urban stadsstruktur som ger förutsättningar för hållbara kommunikationer ska utformas. Arbetet med Stadens hållbara transporter sker parallellt med framtagandet av ett Ramprogram för södra Munksjön. Ambitionen är att förtäta staden och stärka regionens centrum genom en hållbar och successiv stadsutveckling. Dagens stadsbild Dagens visionsbild
För att kunna realisera tankarna i Stadsbyggnadsvisionen arbetar vi med följande strategier för att skapa urbana livsmiljöer. 1. Bygg ihop staden istället för att sprida ut den 2. Bygg flerfunktionella noder istället för bostadsområden 3. Bygg stadsrum istället för byggobjekt 4. Bygg tätare för hållbarhet istället för resursslösande 5. Bygg ut kollektivtrafik och gång- och cykelstråk istället för bilism 6. Sprid offentliga verksamheter strategiskt istället för centralisering 7. Bevara gamla byggnader i nya områden istället för ensartade miljöer 8. Gestalta Munksjöns stränder 9. Gröna rum i sekvens En övergripande och sammanhållen vision av hur staden ska struktureras och gestaltas är utomordentligt viktig, särskilt då omvandlingen kommer att ske successivt under lång tid. En viktig utgångspunkt för den hållbara staden är att den fysiska miljön ska uppmuntra mänskliga möten, fri rörelse, tillgång till grönska och utbyte av tjänster. Staden ska vara sammanhängande och kontinuerlig så att man upplever närhet mellan olika delar. Hållbarhet talar för en tätare stadsbyggnad. Det ger ett intimare stadslandskap vilket gynnar gång- och cykeltrafik som i sin tur ökar interaktionen mellan stadsdelar.
För att uppnå kommunens mål med trafiken och minska behovet av privata motorfordon och öka andelen resor med kollektivtrafik, till fots eller med cykel krävs flera kraftfulla åtgärder. Inom stadsbyggnadsvisionen genomförs förtätningar av såväl bostäder som verksamheter i stadskärnan. Kring södra delen av Munksjön planeras också för en stor omvandling av industriområdet till nya stadsdelar. Arbetsresorna kommer därmed att kunna ske inom korta avstånd vilket innebär goda förutsättningar för att gå och cykla. Förtätningar av staden skapar även bra resandeunderlag och möjligheter att utveckla en attraktiv kollektivtrafik. Staden ska bli mer promenadvänlig. Stadens gator ska vara platser där människor rör sig och känner sig trygga. Gatorna ska ha karaktär av smala lokalgator eller huvudgator kantade av träd och med gott med utrymme för fotgängare och cyklister. Promenadstadens olika delar förenas genom urbana huvudstråk där kollektivtrafiken prioriteras. I dessa stråk finns förutsättningar för handel och annan service i bottenvåningarna. Tänkbara framtida stomlinjer för kollektivtrafiken 3. Ansökans omfattning 3.1 Plan för hållbart resande En viktig del i arbetet med att åstadkomma hållbara transporter utgörs av genomförandet av den plan för hållbart resande som har tagits fram inom ramen för Stadsbyggnadsvision 2.0 och som omfattas av denna ansökan. Nedan följer en något utvecklad beskrivning av innehållet i denna plan jämfört med vad som beskrivits i den tidigare ansökan. 3.1.1 Bilpoolsutvärderning och analys a. Utredning av bilbehov för kommunala tjänsteresor En kartläggning av de anställdas resor och bilbehov utförs, till exempel via en RVU och/eller via bildagböcker. Denna bör visa geografiska utgångspunkter och när över veckan som bilbehovet är störst. Den bör också utreda hur stor del av bilbehovet som är låst till fasta tider och hur stor del som kan planeras till andra tider samt hur stor framförhållning som behövs före resan. b. Utvärdering av den interna bilpoolen. En kartläggning av användning, kostnader, beläggningsgrad etc. Analys av utvecklingspotential. c. Jämförelse med alternativet att upphandla bilpool.
Kartläggning av andra kommuners upphandlade bilpooler, kostnader per mil, bokningssystem, nyckeltal för antal bilar per anställd etc. Sammanställning och analys av krav för att handla upp en extern bilpool, med jämförelse av den interna bilpoolen. Om analysen visa att det är bättre att handla upp extern bilpool genomförs en närmare utredning och upphandling. 3.1.2 Målgruppsinriktad information om resvanor och resealternativ till allmänheten a. Information till områden där cykelpotentialen är god I Jönköpings kommun har en utredning gjorts över vilka områden pendlingspotentialen med cykel är som störst. De grupper som utpekas i utredningen är områden där många har sin arbetsplats inom lämpligt avstånd och med en topografi som inte avsevärt försvårar cykling. Mer än 20 000 personer i Jönköping har sin arbetsplats inom cykelavstånd från hemmet. De potentiella cykelpendlarna utgör cirka 64 % av de förvärvsarbetande med bostad och arbetsplats inom det undersökta området och 49 % av alla förvärvsarbetande i samma område. De största antalen potentiella cykelpendlare bor i stadsdelarna Centrum öster, Liljeholmen, Ekhagen, Jönköping söder och Bymarken. Områden där flest potentiella cykelpendlare har sin arbetsplats är Centrum väster, Centrum öster, A6-Ryhov, Huskvarna centrum, Ljungarums industriområde och Gamla flygfältet. Till dessa områden bör informationen ha fokus på cykling. b. Information i samband med infrastrukturell åtgärd Att kombinera information om resvanor med information om ny och bättre infrastruktur ökar både intresset och stärker känslan av omsorg från kommunen vilket i sin tur ökar möjligheterna att fler ändrar sitt beteende. För att ändra invånarnas beteende kan krävas återkommande information. Vid ett infrastrukturprojekt finns alla möjligheter att på ett naturligt sätt informera. Förslag på information i utskick, annonser eller redaktionell plats i lokaltidningen: Vad är det för typ av åtgärd som vidtagits? Vad innebär det praktiskt i restid, trygghet, tillgänglighet? Vad gör kommunen mer för att skapa en attraktiv stad? Hur kan den enskilde invånaren bidra hållbart resande: miljö, ekonomi, hälsa? Erbjudande om prova-på-kort till kollektivtrafiken, bilpool etc. c. I samband med flytt I samband med förändring i livet innan man infunnit sig i nya vardagliga rutiner och vanor är man som person mer påverkbar än annars. Det är därför lämpligt att försöka påverka människor i samband med flytt, både flytt inom kommunen och nyinflyttade till kommunen. Det är då lämpligt att skicka information som är anpassad till det området de aktuella personerna flyttar till. Genom att hälsa välkommen till den nya bostaden i kombination med vilka resmöjligheter som finns känns informationen uppmuntrande. Förslag på information i utskicken: Erbjudande om prova-på-kort till kollektivtrafiken, bilpool etc. Information om busstrafiken i området. Cykelkarta. Vad gör kommunen mer för att skapa en attraktiv stad? Hur kan den enskilde invånaren bidra hållbart resande: - miljö ekonomi - hälsa? d. Till bilister Eftersom bilen har många fördelar i vissa sammanhang måste vi respektera att inte alla alltid kan ställa bilen. För att nå bilister och göra det bästa av situationen föreslår vi aktiviteter på tankstationer. Man kan med fördel välja tankstationer i områden där trafiken tenderar att växa och där det finns god tillgång till kollektivtrafik. Från resvaneundersökningen kan landbygdsområden med hög bilreseandel sorteras ut.
Information till dessa bilister kan förslagsvis innehålla: Fördelar med ökat lufttryck i däcken. Hur kör man sparsamt vad gör det för skillnad i tid, pengar och miljö. Hur påverkas bränsleförbrukningen av hastigheten? Erbjudande om prova-på-kort i kollektivtrafiken, bör vara för minst 2 veckor. Möjlighet finns även att erbjuda rabatterade kollektivtrafikkort. Information om bilpool och jämförelse i kostnad mellan bilpoolsbil och egen bil. Informera om vilka alternativ som finns i anslutning till närliggande bostadsområden. e. Information till kommuninvånare som är benägna att ändra resbeteende och där det finns möjlighet att cykla eller åka kollektivt Jönköpings kommun har under våren 2009 låtit göra en omfattande resvaneundersökning i Jönköpings kommun. Genom undersökningen framkommer i vilka områden befolkningen är mest benägna att ändra sina resbeteenden. För att få så stor effekt i förhållande till insats som möjligt föreslår vi informationskampanjer till dessa områden. För att undersöka förutsättningarna ytterligare har kartläggningar över närhet till kollektivtrafikhållplats och potential att arbetspendla på cykel studerats. Följande områden föreslår vi för en hushållskampanj (sammanslagningen av orter är den samma som i resvaneundersökningen): 1. Kommuninvånare som har mindre än 5 km till stadskärnan (60 % av invånarna), enligt Potential för arbetspendling med cykel. 2. Kortebo/Bymarken. 3. Österängen/Öxnehaga. 4. Huskvarna Söder/Bråneryd/Gråbo. Områdena i punkt 2,4 är enligt resvaneundersökningen mest förändringsbenägna. Alla stadsdelarna inom de grupperade områdena har dock inte lika bra förutsättningar för cykelpendling. Därför bör man undanta eller förbättra enligt följande: Cykelpotentialen är inte bra i Öxnehaga. I Bråneryd är tillgången till busshållplats dålig. Informationen till områdena bör vara anpassad och presentera vilka färdsättsalternativ som finns tillgängliga i området samt en positiv presentation av resultatet i resvaneundersökningen. 3.1.3 Tjänsteresor, samarbeta med privata arbetsgivare För att spara resurser och för att företagarna själva ska kunna dela erfarenheter föreslås arbete i grupper om sex till åtta företag. För att arbetsgivarna själva ska arbeta med frågorna krävs att man skapar en relation genom långsiktigt arbete och sedan finns med som stöd. Det viktigaste är att få företagen medvetna om vilka vinster som finns i arbetet, både ekonomiska vinster och miljövinster. Tjänsteresor - arbetsområden Möjligheter och förutsättningar med resfria möten tid, pengar och fritid. Är användandet av bilpool ett alternativ? Vad kostar det? Vad kostar företagsbilarna och hur används dessa? Finns det pengar att spara? Kan tillgång till kollektivtrafik fungera? Privat bil i tjänsten - hur används bilarna? En mobil arbetsplats där arbetsmiljölagen gäller. Informera företag om förutsättningar och ekonomi med miljöbilar. 3.1.4 Resor till och från arbetet med privata och offentliga arbetsgivare Det finns många områden att arbeta med för att påverka de anställdas resor till och från
arbetet. Nedan finns en mängd olika förslag listade. Det finns möjlighet att arbeta med allt ifrån en aktivitet i taget till flera parallellt. Information i samband med nyanställning Subventionera kollektivtrafikkort Skapa förutsättningar för de anställda genom att anlägga bra cykelställ och se till att det finns möjligheter att duscha. Cykla till arbetet på arbetstid Erbjud cykelservice på våren Fortsatt arbete med cykelaktiviteter Förmånsbeskatta eller ta bort parkeringsplatser vid arbetet. 3.1.5 Barns skolvägar I arbetet för att få fler att gå och cykla föreslår vi ett arbete i flera steg. Arbetet inriktas på ett par skolor i taget i områden där förändringsbenägenheten och stor, och med åldersgrupper där påverkan når störst effekt. Satsningens tre steg: 1. Arrangera vandrande skolbussar. 2. Hämta- och lämnaplatser i anslutning till skolorna. 3. Kvalitetssäkra stråk. Det optimala är om vandrande skolbussarna kan gå längs kvalitetssäkra stråk där det är: Trygga passager. Ljussättning längs vägen. Breddade gångvägar. Ordentliga cykelställ i anslutning till skolorna. Arbetet bör följas upp för att kartlägga vad arbetet har bidragit till i minskade utsläpp och säkerhet kring skolorna. Informera sedan föräldrar, elever och lärare om vilka positiva effekter som uppnåtts och berätta vilka fysiska åtgärder som genomförts. 3.1.6 Sprid information om lyckade åtgärder och genomförda undersökningar Det finns möjlighet att sprida informationen både internt i kommunen via nyhetsbrev och intranätet och till allmänheten via lokalpress. Till media kan man antingen skicka pressmeddelanden och få artiklar alternativt köpa små annonser med positiva budskap. För att få bästa resultat anlitas en reklambyrå. Exempel på olika teman: 40 % åker kollektivt för att det är snabbt, smidigt eller bekvämt! Testa du också! Undersökning visar att vissa resenärer tyckte det är smutsigt på resecentrum, nu börjar vi städa oftare. X % i din stadsdel är villiga att ändra sitt resbeteende, bidra du också! I X satsar vi nu på att upprusta cykelbanorna för att underlätta för dig. Nu har kommunen köpt nya cyklar, gör det du med! 3.2 Uppföljande resvaneunderökning I ansökan ingår även att göra en uppföljande resvaneundersökning av det slaget som genomfördes 2009. Undersökningen är en normal resvaneundersökning och av utrymmesskäl redovisas ingen fördjupad beskrivning av denna. 3.3 Trafikanalysutredningar I Stadsbyggnadsvisionens övergripande och strategiska arbete med Kommunikationsstrategin och Ramprogrammet arbetar vi fram ett huvudnät för samtliga trafikslag som kommer att
utgöra vårt nya trafiksystem. Vår målsättning är att resbehoven inom samt till och från Jönköpings centrala delar i mycket större utsträckning än idag ska ske med hållbara färdmedel såsom till fots, med cykel eller kollektivtrafik. De hållbara färdmedlen ska ges förutsättningar att utvecklas så att de får en kraftig ökad konkurrenskraft gentemot bilen. Biltrafiksystemet ska trimmas och anpassas efter de hållbara färdmedlens krav på framkomlighet och säkerhet. Även kommunens arbete med Utbyggnadsstrategin där framtida bostads- och verksamhetsområden pekas ut kan komma att innebära förändringar i vårt trafiksystem. Detta nya trafiksystem kommer att innebära en rad större förändringar av dagens trafiksystem och för att kunna genomföra dessa förändringar behöver vi genomföra mer detaljerade analyser av trafiken än vad som gjorts i arbetet med Kommunikationsstrategin för att hitta lösningar som gynnar kollektivtrafiken, gång och cykel. 3.4 Planering av framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafik En närmare beskrivning av bakgrund och behov av dessa utredningar redovisas under rubriken Fördjupningsfrågor Kommunen söker även investeringsstöd, hur relateras ansökningarna till varandra? se nedan. 4. Fördjupningsfrågor 4.1 Kommunen söker även investeringsstöd, hur relateras ansökningarna till varandra? För att nå kommunens miljömål och klara en god stadsutveckling och en förtätning av befolkningen inom staden behöver olika etappvisa åtgärder genomföras de närmaste åren. Investeringsansökan avser ett genomförandeskede för punkt 3,5 och 6 i den beskrivning av totalt nio punkter som ingår i kommunens plan för att skapa hållbara transporter ur ett systemperspektiv, se nästa fördjupningsfråga nedan. När vi i planeringsskedet tar fram förslag till åtgärder för att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken för i huvudsak stomlinjerna är det av största vikt att dessa åtgärder är realistiska och möjliga att genomföra enligt lämplig tidplan. För att kunna gå från tanke till handling är det en förutsättning att vi redan i planeringsskedet så långt som möjligt vet att det finns investeringsmedel för att genomföra de förslag till åtgärder som vi tar fram. Kommunen bedömer det mycket svårt att klara exempelvis målet om en fördubbling av kollektivtrafikresandet till 2020 utan statligt stöd. Investeringsansökans syfte var att kraftigt förbättra förutsättningarna för att tillräckliga medel avsätts. Det handlingsprogram som ska ligga till grund för en sådan satsning måste alltid innehålla tydliga åtgärder med kostnader och tidplan för genomförande. Detta ger att de mål och åtgärder som planeras blir realistiska och konkreta både för politiken och medborgarna och faktiskt kan genomföras på önskat sätt. Denna planeringsansökan ökar förutsättningarna för att kunna göra en väl genomarbetad handlingsplan som underlättar ett genomförande. Eftersom kommunikationsfrågorna är en del av vår stadsutveckling så är det av största vikt att åtgärderna blir genomförda så att inte trafiksituationen hindrar en attraktiv stadsutveckling. Kollektivtrafiken, gång- och cykelsystemet behöver finnas rätt dimensionerat när stadsdelarna och befolkningen växer. Planeringsansökan innehåller även delar som inte har någon direkt koppling till investeringsansökan. Tex. genomförande av Plan för hållbart resande samt uppföljande resvaneundersökning. 4.2 Beskriv vilka åtgärder i projektet som går utöver normal kommunal planeringsverksamhet? Genom stadsbyggnadsvisionens process- och projektorienterade arbetssätt, som både sker förvaltningsövergripande med bred förankring inom kommunens samtliga förvaltningar och i
nära samverkan med fastighetsägare, exploatörer, näringsidkare, myndigheter, organisationer och föreningar, samlas delprojekten och de olika åtgärderna på ett unikt sätt i en helhet kring Jönköpings stadsutveckling som inte sker i normal kommunal planeringsverksamhet. Jönköpings kommun planerar att ta ett helhetsgrepp på hållbara transporter ur ett systemperspektiv med både lokalt och regionalt perspektiv samt i både befintliga och nya stadsdelar: 1. Hur kan Götalandsbanan/Europabanan kopplas samman med det lokala transportsystemet för en ökad attraktivitet i det regionala resandet? 2. Nya områden bör byggas i kollektivtrafikstråk för att öka förutsättningarna för att skapa en attraktiv kollektivtrafik. (se Utbyggnadsstrategin) 3. En mer attraktiv kollektivtrafik skapas i etapper där den första etappen är att öka framkomligheten bl.a. genom att bygga separata körfält för busstrafiken i stomlinjer med syfte att skapa förutsättningar för att på sikt övergå till spårbunden kollektivtrafik. 4. Befintlig kollektivtrafik förbättras genom fler turer. (10 mnkr/år extra fr.o.m. 2010) 5. Ett attraktivt gång- och cykelnät byggs ut i kommunen för att i första skedet skapa sammanhängande stråk Jönköping och övriga tätorter. 6. Ett hyrcykelsystem införs i centrala Jönköping och Huskvarna. 7. Jönköpings kommun bidrar till en ökad användning av bilpooler hos allmänheten genom att om möjligt handla upp en extern bilpool för kommunala tjänsteresor. 8. Parkeringsnorm och parkeringsavgifter ses över. 9. Bedriva ett mer aktivt beteendepåverkansarbete för hållbart resande. Bilen har länge varit en norm för vårt samhällsplanerande, med de mål och den viljeinriktning som finns genom Ålborg-åtagandena, antagna av kommunfullmäktige, måste vi använda oss av en ny norm i planeringen och genomförande. Vi arbetar för att främja attraktiva alternativ som är tillgängliga för alla genom att hitta åtgärder som ökar andelen resor med hållbara färdmedel som kollektivtrafik, till fots och med cykel. Dessa färdmedel utgör nu också vår nya norm för samhällsplaneringen och vi måste höja dess attraktivitet. För att detta ska kunna ske måste trafikplaneringen ske som en integrerad del i stadsutvecklingen. 4.3 Beskriv hur projektet relateras till övrig stadsutveckling? Kommunen söker medel för genomförande av en plan för hållbart resande, trafikanalysförändringar, uppföljande resvaneundersökning och planering av framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafik. Detta är delar inom det arbete som sker inom stadsbyggnadsvisionens utvecklingsområde stadens hållbara kommunikationer och ingår främst i genomförandet av kommande kommunikationsstrategi. Eftersom ett av de största och mest strategiska omvandlingsområdena inom kommunen, från lågutnyttjad industrimark till täta stadsdelar, ligger inom stadsbyggnadsvisionens geografiska område sätter stadsbyggnadsvisionens genomförande ramverket och ambitionsnivån för kommunens övriga samhällsplanering i form av nyexploatering samt, omvandlings- och förtätningområden. Stadens centrala delar rymmer väldigt många målpunkter, både för stadens, kommunens och regionens befolkning varför trafiksituationen här påverkar ett stort antal människor. Kan vi erbjuda lämpliga alternativ till bilen kommer stadens attraktionskraft att öka för besökare och invånare. Jönköping den 20 augusti 2010