STATSTSKA CENTRALBYRÅN 1(33) Husållens eonomi (HEK) 2007 HE0103 nneåll 0 Aminisraiva uppgifer SCBDOK 3.1 1 nneållsöversi 0.1 Ämnesområe 0.2 Saisiområe 0.3 SOS-lassificering 0.4 Saisiansvarig 0. Saisiproucen 0.6 Uppgifssylige 0.7 Sereess oc regler för beanling av personuppgifer 0.8 Gallringsföresrifer 0.9 EU-reglering 0.10 Syfe oc isori 0.11 Saisianvänning 0.12 Uppläggning oc genomförane 0.13 nernaionell rapporering 0.14 Föränringar i unersöningen 2 Uppgifsinsamling 2.1 Ram oc ramförfarane 2.2 Urvalsförfarane 2.3 Mäinsrumen 2.4 nsamlingsförfarane 2. Daaberening 1.1 Observaionssoreer 1.2 Saisisa målsoreer 1.3 Uflöen: saisi oc miroaa 1.4 Doumenaion oc meaaa 3 Saisis bearbening oc reovisning 3.1 Saningar: anaganen oc beräningsformler 3.2 Reovisningsförfaranen 4 Sluliga Observaionsregiser 4.1 Prouionsversioner 4.2 Ariveringsversioner 4.3 Erfareneer från senase unersöningsomgången
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 2(33) 0 Aminisraiva uppgifer 0.1 Ämnesområe Ämnesområe: Husållens eonomi 0.2 Saisiområe Saisiområe: nomser oc inomsförelning Boene 0.3 SOS-lassificering Tillör (SOS) För unersöningar som ingår i Sveriges officiella saisi gäller särsila regler när e gäller valie oc illgänglige, se Förorningen om en officiella saisien (2001:100) 0.4 Saisiansvarig Mynige/organisaion: Saisisa cenralbyrån (SCB) Posaress: 701 89 Örebro Besösaress: Klosergaan 23 Konaperson: Joan Linberg Telefon: 019-17 60 64 E-pos: fornamn.efernamn@scb.se 0. Saisiproucen Mynige/organisaion: Posaress: Besösaress: Klosergaan 23 Joan Linberg Ja Saisisa cenralbyrån (SCB) 701 89 Örebro Telefon: 019-17 60 64 E-pos: fornamn.efernamn@scb.se 0.6 Uppgifssylige Uppgifssylige föreligger ine enlig lagen om en officiella saisien (SFS 2001: 99), vile innebär a uppgifslämnaren meverar frivillig.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 3(33) 0.7 Sereess oc regler för beanling av personuppgifer mynigeernas särsila versame för framsällning av saisi gäller sereess enlig 9 ap. 4 sereesslagen (1980:100). Vi auomaisera beanling av personuppgifer gäller reglerna i personuppgifslagen (1998:204). På saisiområe finns essuom särsila regler för personuppgifsbeanling i lagen (2001:99) oc förorningen (2001:100) om en officiella saisien. Vi ulämnane av miroaa görs förs en sereessprövning. Daa lämnas u via MONA (Microaa ONline Access). 0.8 Gallringsföresrifer Unersöningen om Husållens eonomi (HEK) omfaas av e bevaranebeslu. 0.9 EU-reglering nga vingane EU-ireiv finns för enna saisi. 0.10 Syfe oc isori Syfe är a arlägga en isponibla inomsens förelning blan olia usåll, belysa inomssruuren sam besriva boene oc boeneugiferna för usåll i olia upplåelseformer. Den officiella boenesaisien reovisas i HEK fr.o.m. 2003 års unersöning. De ersäer usållselen i Bosas- oc yresunersöningen (BHU). Saisien innefaar variabler som isponibel inoms, faorinoms, inoms av apial, sa, saepliiga oc saefria ransfereringar. Saisien reovisas blan anna efer bagruns- oc lassificeringsvariablerna usållsyp (osusåll oc familjeene), åler, ön, sysselsäningsgra, socioeonomis inelning, föelselan, boeneform/upplåelseform. Unersöningen ar genomförs varje år sean 197. Daamaeriale är använbar för åren 197, 1978 sam för varje år från 1980 ill 2007. För vissa år an förmögenesförelningen blan usållen besrivas. E isseriebro i saisien uppom på grun av saereformen 1990/1991. 0.11 Saisianvänning Saisien använs av många olia använare inom sila elar av samälle; Saisien från HEK använs i sor usräcning som e viig unerlag vi poliisa sällningsaganen oc beslu. Allmäneen använer saisien för a få en översilig besrivning av inomsförelningen sam boene oc boeneugiferna för båe usåll oc personer efer olia bagrunsvariabler som blan anna åler, ön, sysselsäning. Anra saisigrenar vi SCB använer HEK som unerlag, exempelvis Naionalräensaperna oc mirosimuleringsmoellen FAST. FAST-moellen är e
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 4(33) möjlig a simulera buge- oc förelningseffeer av änringar i sae- oc biragssysem. Använarna represeneras blan anna av Programråe för eonomis välfärssaisi oc Programråe för Mar oc bebyggelse. Delagane organisaioner i Programråe för eonomis välfärssaisi är Finanseparemene, Socialeparemene, Socialsyrelsen, LO, nsiue för social forsning, nsiue för framissuier, Örebro universie, negraion oc jämsälleseparemene oc Bovere. Delagane organisaioner i programråe för Mar oc bebyggelse är Finanseparemene, Sveriges Bygginusrier, SABO, Fasigesägarna Sverige, Bovere, Kungliga Tenisa ögsolan (KTH), Hyresgäsernas Risförbun, Länssyrelsen, Naurvårsvere, Lanmäerie, Sveriges ommuner oc lansing oc miljöeparemene. Anra använare är blan anna forsare oc föreag. nernaionella använare är blan anna Eurosa oc Luxemburg income suy (LS). 0.12 Uppläggning oc genomförane HEK är en urvalsunersöning som genomförs varje år. Populaionen besår av samliga usåll oc personer som var folboföra i Sverige uner unersöningsåre (inomsåre) 2007. Regisre över oalbefolningen (RTB) använs som urvalsram. Urvale ugörs av personer som är 18 år eller älre. Urvale är e s.. näversurval, vile beyer a båe urvalspersonen oc e personer som illör ans/ennes usåll ingår i unersöningen. Från oc me inomsåre 2000 samornas urvale me SCB:s Longiuinella niviaabas (LNDA), se 2.2. Urvalssorleen år 2007 var ca 17 000 usåll. Genom samorningen me LNDA ges möjlige a följa samma urvalseneer över i. Daainsamlingen ser genom en elefoninervju oc genom insamling av uppgifer från aminisraiva regiser. Efersom e är e urval av befolningen som ingår i unersöningen an e bli viss osäere när man reovisar variabler som är exrem sneförelae,.ex. apialvins. De påverar ocså osäereen för variabler är apialvins ingår. För personer som uner inomsåre reovisa sora apialvinser/-förluser vi försäljning av.ex. värepapper oc fasigeer görs ärför e illäggsurval. Syfe me illäggsurvale är a öa säereen i saningarna på e olia inomsparamerarna. Vi inervjun, som genomförs uner januari-maj åre efer inomsåre, sälls frågor om usålles sammansäning, uppgifer om boene oc boeneugifer, eonomis sö mellan olia usåll oc e anal bilfrågor. För personerna i usålle sälls ocså frågor om sysselsäning, arbesi, yre, barnomsorg, långvarig sju eller funionsiner, färjäns, emjäns, sam ugifer för anvår, läemeel oc sjuvår. Saisien över blan anna inomser, ersäningar, birag oc saer bygger på elar av nomsoc axeringsregisre (ot). Dessa regiseruppgifer ommer från Saevere (axeringsuppgifer oc onrolluppgifer), Försäringsassan, Cenrala suiesösnämnen, Saens pensionsver, Plivere oc Socialsyrelsen. För beräning av blan anna inoms från näringsversame, olia inäs- oc osnasposer för näringsiare ar uppgifer från sanariserae
STATSTSKA CENTRALBYRÅN (33) räensapsurag (SRU) använs. Saisien över boene oc boeneugifer ompleeras me uppgifer från fasigesaxeringsregisre. 0.13 nernaionell rapporering ngen inernaionell rapporering ser. 0.14 Föränringar i unersöningen För unersöningsår 2007 sicaes ingen enä om älreomsorg oc emjäns ill ommunerna. HEK2007 ar en mer sofisiera meo för borfallsuppföljning illämpas. Tiigare ar enas anelen svar i olia grupper använs som beslusunerlag för vila som sa gå ill borfallsuppföljning. Från oc me HEK2007 sueras även inomsuppgifer sam usållssammansäning från regiser när beslu as om vila som sa bearbeas yerligare. Dea ar meför a färre usåll ar vals u för borfallsuppföljning samiig som saningarna ar blivi bäre. Vi illäggsurvale av personer me sora apialvinser/förluser iar vi nu även på räna oc uelning för a få bäre saningar på maronivå för essa sneförelae variabler oc samiig unvia ouliers. För HEK 2007 publiceraes inge saisis meelane för Boene oc boeneugifer.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 6(33) 1 Översi Den årliga saisien över usållens eonomi bygger på uppgifer som samlas in genom en elefoninervju ill e urval av befolningen sam från aminisraiva regiser. Unersöningen ar genomförs varje år sean 197. Saisien reovisar inomsförelning för olia usåll oc personer efer olia bagrunsvariabler som blan anna åler, ön, sysselsäning sam boene oc boeneugifer för usåll i olia upplåelseformer för inomsåre 2007. 1.1 Observaionssoreer Målpopulaionen för unersöningen ugörs av e usåll som fanns i Sverige en 31 ecember 2007. Husållen besår av personer som enlig gällane lagar oc förorningar sulle a vari folboföra i Sverige 31 ecember 2007. reovisningen av inomssaisien använs elårsusåll. Helårsusåll ugörs av e personer som var folboföra vi såväl åres början som ess slu oc vars usåll ar en isponibel inoms sil från noll. Anleningen ill a enna avgränsning görs är för a minimera en överäcningen som finns, se 2.1. Urvalspopulaionen besår av personer som enlig gällane lagar oc förorningar sulle a vari folboföra i Sverige 31 ecember 2007. Efersom enas personer 18 år eller älre ingår i rampopulaionen, innebär e a personer yngre än 18 år som bor i egna usåll el sanas i unersöningen, se 2.2. Unersöningen använer vå efiniioner av usåll; familjeene oc osusåll. Kosusåll är uvubegrepp. En familjeene omfaar en eller vå vuxna som är gifa/sammanboene sam ev. barn uner 18 år. E emmavarane barn 18 år eller älre bilar en egen familjeene. Familjeene använs främs av mirosimuleringsmoellen FAST. E osusåll ugörs av alla personer som boe i samma bosa oc som ae gemensam "usållning" en 31 ecember 2007. nneboene ingår ine i osusålle. reovisningen av inomsförelningen sam för boenesaisien använs osusåll. E osusåll an beså av flera familjeeneer. Personer som är illfällig bora, men som förvänas åeromma, ingår i usålle. Barn som bor lia myce os båa förälrarna ränas me i e usålle är e är folboföra. nsiuionsusåll ingår ine i reovisningen. Deras inoms- oc ugifsförållanen är ine jämförbara me övriga usåll. Personer som är 6 år eller älre oc bor i särsil boene ingår oc. När usållens ugifer för boene sa besrivas avgränsas populaionen ill boene me äganerä, bosasrä oc yresrä, en så allae boeneugifspopulaioionen. boeneugifspopulaionen ingår ine: Husåll i anelslägene, i egen yresfasige, i småus på äg jorbrusfasige, e me anraansonra, e som är inneboene, e i särsil boene, e i suenbosa, e som yr möblera sam e som ine ar bo i bosaen ela åre.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 7(33) 1.2 Saisisa målsoreer A. Målpopulaionen vs. inivipopulaionen, se avsni 1.1. A0. Personer 0-19 år A1. Personer 18 år eller älre A2. Personer 20 år eller älre A3. Personer 20-64 år A4. Personer 6 år eller älre A. Helårs- oc elisansälla 20-64 år A6. Helårs- oc elisansälla uan näringsinoms 20-64 år B. Målpopulaionen vs. usållspopulaionen, se avsni 1.1. B1. Kosusåll B1a. Kosusåll är usållsföresånaren är 18 år eller älre B1b. Kosusåll är usållsföresånaren är 20-64 år B2. Familjeene B2a Familjeene är usållsföresånaren är 18 år eller älre B2b Familjeene enlig regisre över oalbefolningen (RTB) C. Maropopulaionen vs. inivipopulaionen inlusive avlina/uvanrae personer (överäcningen), se avsni 1.1 sam 2.2. D. Bosasusåll från fol- oc bosasräningen 1990 (FoB90) vs. bosasusåll oc barn i ålern 0-17 år. E. Boeneugifspopulaioionen vs. populaionen är avgränsar ill boene me äganerä, bosasrä oc yresrä, se avsni 1.1. Objegrupp Variabel Må Populaion nelning i reovisningsgrupper nomsförelningsunersöningen C - Faorinoms arbee oc apial - Saepliiga ransfereringar - Saefria ransfereringar Sa oc allmänna egenavgifer - Beal uneråll oc åerbeal suielån m.m. - Disponibel inoms - Summor A - Decilgrupper - Disponibel inoms inl. reavins per onsumionsene - Meelväre - Meian - Gini-oefficien - Anel
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 8(33) A - Decilgrupper - Disponibel inoms exl. reavins per onsumionsene - Meelväre - Meian - Gini-oefficien - Anel A - Gränsvären - Disponibel inoms inl. reavins per onsumionsene - Meian - Percenilgränser - Gini-oefficien - Anel A - Gränsvären - Disponibel inoms exl. reavins per onsumionsene A - Disponibel inoms per onsumionsene - Faorinoms per onsumionsene A - Disponibel inoms per onsumionsene - Faorinoms per onsumionsene - Meian - Percenilgränser - Gini-oefficien - Anel - Meelväre - Meian - Gini-oefficien - Topp 10% - Topp 1% - Meelväre - Meian - Gini-oefficien - Topp 10% - Topp 1% A - Husållsyp - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene - Meian A2 - Husållsyp - Åler - Kön - Disponibel inoms per onsumionsene - Meian A - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene - Meian A3 - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning - Disponibel inoms per onsumionsene - Meian A A - Föelselan - Viselsei i Sverige - Region - Disponibel inoms per onsumionsene - Disponibel inoms per onsumionsene - Meian - Meian
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 9(33) A - Husållsyp - Åler - Procen av meianväre för samliga personer - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel (raprocen oc olumnprocen) A2 - Husållsyp - Åler - Kön - Procen av meianväre för samliga personer - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel (raprocen oc olumnprocen) A - Åler - Procen av meianväre för samliga personer - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel (raprocen oc olumnprocen) A3 - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning - Procen av meianväre för samliga personer - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel (raprocen oc olumnprocen) A - Föelselan - Viselsei i Sverige - Procen av meianväre för samliga personer - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel (raprocen oc olumnprocen) A - Region - Åler - Procen av meianväre för samliga personer - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel (raprocen oc olumnprocen) A - Husållsyp - Husåll me en låg respeive ög - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 10(33) isponibel inoms (0 eller 200 procen av meianen) A2 - Husållsyp - Husåll me en låg respeive ög isponibel inoms (0 eller 200 procen av meianen) - Kön - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel A - Husållsyp - Husåll me en låg respeive ög isponibel inoms (0 eller 200 procen av meianen) - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel A3 - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning - Husåll me en låg respeive ög isponibel inoms (0 eller 200 procen av meianen) - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel A - Föelselan - Viselsei i Sverige - Husåll me en låg respeive ög - Disponibel inoms per onsumionsene - Anel
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 11(33) isponibel inoms (0 eller 200 procen av meianen) A - Region - Åler - Husåll me en låg respeive ög isponibel inoms (0 eller 200 procen av meianen) A3 - Kön - Arbesinoms - Helisarbee - Anel A3 A A - Kön - Kön (vinnor) - Kön (män) - Arbesinoms - Meelväre - Arbesinoms - Meelväre - Percenilgränser - Ginioefficienen - Arbesinoms - Meelväre - Percenilgränser - Ginioefficienen A - Arbesinoms - Meelväre - Percenilgränser - Ginioefficienen A - Kvinnors arbesinoms i procen av männens - Arbesinoms - Meelväre - Percenilgränser - Ginioefficienen A A - Åler - Kön - Kvinnors arbesinoms i procen av männens - Socioeonomis - Arbesinoms - Meian - Arbesinoms - Meian - Anel (vinnor i
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 12(33) B1a B1a grupp/ Sysselsäning - Kön - Husållsyp - Åler - Husållsyp - Åler - Kön procen av män) - Disponibel inoms - Meian - Disponibel inoms - Meian B1a - Deciler - nomssruur - Disponibel inoms per onsumionsene - Meelväre B1a - Deciler - nomssruur - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån - Anel B1a - Husållsyp - nomssruur - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene - Meelväre B1a - Husållsyp - nomssruur - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån - Anel B1a - Husållsyp - nomssruur - Åler - Kön - Disponibel inoms per onsumionsene - Meelväre B1a - Husållsyp - nomssruur - Åler - Kön - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån - Anel B1a - nomssruur - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene - Meelväre B1a - nomssruur - Disponibel inoms per - Anel
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 13(33) - Åler onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån B1b - nomssruur - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning - Disponibel inoms per onsumionsene - Meelväre B1b - nomssruur - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån - Anel B1a - nomssruur - Föelselan - Viselsei i Sverige - Disponibel inoms per onsumionsene - Meelväre B1a - nomssruur - Föelselan - Viselsei i Sverige - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån - Anel B1A - nomssruur - Region - Disponibel inoms per onsumionsene - Meelväre B1A - nomssruur - Region - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån - Meelväre - Läner - Disponibel inoms per onsumionsene - Meian - Ginioefficien - Topp 20 % inoms av boen 20 % inoms - Anel me inoms < 60 procen av meianen
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 14(33) 1.3 Uflöen: saisi oc miroaa Saisi: Unersöningen ar vå reovisningsområen; nomsförelningen oc Boene oc boeneugifer. Saisien över inomsförelningen spris i from av pressmeelane, saisisa meelanen (serie HE21) oc abeller på SCB:s webbplas. Även saisien över Boene oc boeneugifer spris i form av pressmeelane oc abeller på SCB:s webbplas. På webbplasen finns ocså resulaen av saisien inlag i Sveriges saisisa aabaser (SSD), är abelluag an göras för e anal variabler. Saisien spris även i form av abeller i Saisis årsbo för Sverige sam i Bosas- oc byggnassaisis årsbo. Miroaa: Sluregiser från unersöningen lagras i SAS-miljö. Unersöningen ar genomförs varje år sean 197. Daamaeriale är använbar för åren 197, 1978 sam för varje år från 1980 ill 2007. HEK spris även genom SCB:s mirosimuleringsmoell FAST. FAST är e veryg för a simulera buge- oc förelningseffeer av äna regelföränringar i.ex. sae- oc biragssysemen. HEK ugör basmaerial i enna moell. Tillgång ill FAST får man genom e abonnemang. 1.4 Doumenaion oc meaaa Uöver oumenaionen SCBDOK sapas varje år en variabelbesrivning som inneåller informaion om populaion oc reovisningsgrupper, bagruns- oc lassificeringsvariabler oc inoms- oc ugifsvariabler. Dessuom sapas vå variabelförecningar, över usållsvariabler oc inivivariabler, vila är förecningar över alla inervjuvariabler sam alla variabler som ommer från exerna regiser. På SCB:s webbplas finns oumenaionen Besrivning av saisien publicera. (www.scb.se Hia saisien - Saisi efer ämne Husållens eonomi Husållens eonomi (HEK)).
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 1(33) 2 Uppgifsinsamling 2.1 Ram oc ramförfarane Målpopulaionen för usåll ugörs av e usåll som en 31 ecember 2007 fanns i Sverige. Husållen besår av personer som enlig gällane lagar oc förorningar sulle a vari folboföra i Sverige 31 ecember 2007. Unersöningens rampopulaion beso av personer som är 18 år eller älre oc som var folboföra i Sverige 31 ecember 2007. De briser som finns när e gäller rampopulaionens äcning av målpopulaionen är små. Överäcning: Överäcningen an elas upp i vå grupper. Dessa grupper ugör ryg 1 procen i unersöningens rampopulaion: Emigraner förorsaar överäcning om uflyning ine anmäls. Genomföra suier yer på a folboföringen inneåller e beyane anal personer som ine längre bor i lane. Dea är förmoligen en allvarligase valiesbrisen i folboföringen. Många som flyar u ur lane ar inge ege inresse av a anmäla uflyningen oc en el gör e eller ine. Vi en onroll som gjores i samban me fol- oc bosasräningen 198 ugjore en oanmäla uflyningen ca 0,1 procen av ela befolningen. Räna på elpopulaionen ulänsa meborgare ugjore en oanmäla uflyningen 1,0 procen för norisa meborgare oc 2,8 procen för övriga meborgarsap illsammans. Personer som ar myce låga eller ofullsäniga inoms-, birags- eller axeringsuppgifer. Uneräcning Briser i rapporeringen av föslar oc invanringen resulerar i uneräcningen i befolningssaisien. Den uneräcning som föreommer förlaras främs av e glapp i i som finns mellan urvalsragning oc referensipun, vile beyer a vi sanar informaion om e personer som ine fanns i Regisre över oalbefolningen (RTB) vi urvalsillfälle men som illommi fram ill en 31/12 inomsåre. Uneräcningen i unersöningen beöms oc vara lien. 2.2 Urvalsförfarane Unersöningens rampopulaion beso av personer som är 18 år eller älre oc som uner 2007 var folboföra i Sverige. Rampopulaionen ämas från Regisre över oalbefolning (RTB). Urvale ras i november samma år som mäåre oc e är e sraifiera obune slumpmässig urval (STOSU) uan åerläggning me fem sraa. Urvale är e s.. näversurval, vile innebär a urvalspersonens usållsmelemmar ocså ingår i urvale. Urvalssorleen ar uner åren variera mellan ca 10 000 oc 19 300 usåll. År 2007 rogs ca 17 000 personer me OSU (obune slumpmässig urval) inom varje sraum. För varje uval person sapas e förslag på usållssammansäning me jälp av RTB. Dessa personer bilae ca 17 000 usåll oc e oala anale unersöa personer uppgic ill ca 38 000. Rampopulaionen är sraifiera oc sraifieringen ar variera över åren. För HEK 2007 var sraifieringen enlig följane;
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 16(33) - 18-7 år (urval 10167 personer) - 7 år eller älre (urval 2287 personer) - Bosasrä (urval 4290 personer) - Avlina/emigraner (urval 200 personer) - Personer me sora apialvinser/förluser (urval 40 personer) För a möjliggöra särreovisning av essa grupper me illräclig go valie bilar e separaa sraa. E exra sraum görs är gruppen avlina/emigraner, vs. e personer som ränas som överäcning, ras för a få maropopulaionen a sämma överens me verligeen. Denna maropopulaion använs i uvusa i FAST-moellen för a unna simulera buge- oc förelningseffeer av änringar i sae- oc biragssysem. Maropopulaion använs även i reovisningen av marosummor. Efersom e är e urval av befolningen som ingår i unersöningen an e bli viss osäere när variabler som är exrem sneförelae,.ex. apialvins reovisas. De påverar ocså osäereen för variabler är apialvins ingår. För personer som uner inomsåre reovisa sora apialvinser/-förluser vi försäljning av.ex. värepapper oc fasigeer görs e illäggsurval. Syfe me illäggsurvale är a öa säereen i saningarna på inomsparamerarna. Dea sraum ingår ine i inervjun. Samorna urval Från oc me inomsåre 2000 samornas urvale me SCB:s Longiuinella niviaabas (LNDA). Genom samorningen me LNDA ges möjlige a följa urvalseneerna över flera år. Urvale ar en posiiv samorning me LNDA-unersöningen för a möjliggöra longiuinella suier av vissa variabler. Samorningen görs genom unia permanena slumpal för varje person i populaionen. (Teorin om samornae urval finns besrive inom föreagsunersöningar oc SAMU-syseme 1 ). Nycelvariabel i RTB är personnummer. När e ny personnummer yer upp i RTB får e e slumpal om e ine är frågan om åerinvanring. Slumpalen är liformig förelae mellan noll oc e. Så länge personen/personnumre exiserar i RTB bibeåller en si unia slumpal. De innebär a e personnummer får e uni slumpal när en yer upp för försa gången i RTB oc så länge personnumre exiserar ommer ea a vara oppla me e unia permanena slumpale. Om personerna åerinvanrar åerfår e sina gamla slumpal. Hur an samorningen se u? Samorning av urval görs å unersöningar ar samma ram, linane eller olia ämne sam önsemål om a förela uppgifslämnarbelasning jämnare över ramobjeen. Nean ommer a preseneras en or sammanfaning av Bagrunsfaa ill Eonomis saisi 2003:3. För a samorna vå, eller fler, urval me give sicprovssorle n 1 oc n 2 väljs vå goycliga onsaner 1 oc 2 i inervalle (0, 1). Elemen me n 1 anal slumpal me början från 1 i en rining (öger eller vänser) ingår i försa urvale. De anra urvale omfaar elemen me n 2 anal slumpal närmas 2, i samma eller en mosaa riningen som n 1. 1 Linblom, A. (2003). Bagrunsfaa ill Eonomis saisi. 2003:3 SAMU Te sysem for co-orinaion of frame populaions an samples from e Business Regiser a Saisics Sween. SCB
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 17(33) En samorning mellan vå, eller fler, urval an vara posiiv eller negaiv. Den posiiva samorningen resulerar opimal i fles gemensamma elemen oc en negaiva samorningen resulerar opimal i mins eller inga gemensamma elemen. Den maximala posiiva samorningen mellan vå unersöningar uppnås å e väljs samma sarpun oc samma rining. Den negaiva samorningen an uppnås genom a välja åsila sar puner men i samma rining. E alernaiv är a börja från samma sarpun (eller vå puner gansa nära varanra) oc ra urval i olia riningar. Se bil 1, 2 oc 3. De finns ine alli illräclig me elemen för a uppnå e maximala negaiva samorningen, vs. inga gemensamma elemen, men på e är säe minimeras anale gemensamma elemen. Figur 1. Posiiv samorning n 2 n 1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0, 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Figur 2. Negaiv samorning alernaiv 1 n 1 n 2 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0, 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Figur 3. Negaiv samorning alernaiv 2 n 1 n 2 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0, 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Genom en är enien an ramen elas i flera bloc all ea för a spria uppgifslämnarböran. På e är säe an unersöningar inom närbesläae områen väljas inom samma bloc. 2.3 Mäinsrumen Mäinsrumene är e inervjuformulär som använs i en aorsö elefoninervju. Exempel på felällor vi inervjuillfälle är a uppgifslämnaren an missförså frågorna inervjuaren säller eller svare uppgifslämnaren ger an regisreras felaig. För a minimera essa felällor finns i aorsöe e inbygg onrollsysem. Minnesfel an ocså föreomma efersom en el av frågorna avser förållanen mins 12 månaer baå i ien.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 18(33) 2.4 nsamlingsförfarane Uppgifer samlas in genom elefoninervjuer oc från aminisraiva regiser. nervju nervjuerna genomförs me aorsö (WinDAT). nervjuerna genomförs uner januari-maj åre efer inomsåre. Frågor om usålles sammansäning oc boeneform avser förållane en 31/12 inomsåre, mean övriga frågor gäller ela inomsåre. Frågor ring boeneugifer sälls ill em som bo i sin bosa ela åre. Vissa frågor sälls om alla personer i usålle. De innebär a en sor el av frågorna besvaras i en s.. inire inervju. nervjuarbee är uppela i fyra omgångar. För a göra en inelning av urvale i fyra unersöningsomgångar ämas uppgifer om boeneform (yreslägene, bosasrä eller småus) från Fasigesaxeringsregisre. Fasigesaxeringsregisre inneåller uppgifer om blan anna fasige. De illgängliga uppgiferna är mins 1 år gamla. De an vara svår a oppla iop en person me en särsil fasige. De gäller främs för bosasräer oc yreslägeneer efersom en fasige an beså av många lägeneer. Felällor i inervjun är exempelvis a uppgifslämnaren an missförså frågorna eller a svare regisreras felaig. För a minimera essa felällor finns onroller inbygga i inervjun. Den sörsa felällan är minnesfel efersom e flesa frågor avser förållanen mins 12 månaer baå i ien. Frågor om ugifer för anvår, sjuvår oc läemeel an vara svåra a besvara efersom blan anna ögosnassy oc rabasysem påverar ugiferna. För a försöa minsa risen för minnesfel finns e urag av frågorna i informaionsbreve. Husålle ar å möjlige a förberea sig genom a a fram uppgifer innan inervjun genomförs. Aminisraiva regiser De aminisraiva regisren är i försa an ill för aminisraiva änamål oc svarar ärme ine alli mo saisiens beov. E exempel på ea är usålles sammansäning. elefoninervjun frågar vi efer usålles melemmar oc an på så vis sapa e usåll ring urvalspersonen. För borfalle använs uppgifer från RTB. RTB-familjen an beså av en ensamsåene eller personer som är gifa me varanra (även regisrera parnersap), evenuella barn ill essa personer som är folboföra på samma aress ingår ocså, ea oavse barnes åler. RTB-familjen an även beså av sammanboene som ar gemensamma barn. RTB-familjen an beså av maximal vå generaioner. För sammanboene par uan gemensamma barn finns inga uppgifer för a sapa orrea usåll. Därme ser en översaning av anelen ensamboene oc ensamsåene usåll. För a onrollera valieen på anra viiga variabler görs en avsämning mellan olia regiser. Kvalieen på uppgiferna i e aminisraiva regisren beöms vara bra. 2. Daaberening E omfaane gransnings- oc räningsarbee uförs. nervju För inervjun genomförs onroller i samban me inervjun oc efer avslua inervju, logisa onroller oc väreonroller. Tros ea föreommer fel i maeriale. Exempelvis är sysselsäningsnivån uner åre svår a mäa. De görs en auomais oning av socioeonomis
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 19(33) grupp uner inervjun/i WinDAT. De är ungefär 90 procen som oas på ea sä, övriga 10 procen oas manuell. Aminisraiva regiser De variabler som ämas från olia aminisraiva regiser beöms ålla go valie. När uppgiferna aviseras ill SCB gransas e i olia seen av bearbeningarna innan e goänns för inläggning i respeive regiser. Gransning av aa Vi sapane av variabler an fel uppså. Omfaane onroller görs är e sapae variablerna bl.a. säms av mo uppgiferna från e aminisraiva regisren. Framsällning av resula Punsaningar oc onfiensinervall ar beränas me jälp av e av SCB:s egenuveclae esimaionsprogram, EXTRACT. bagrunen av EXTRACT ligger CLAN97 oc EOS för beräningen av esimaens meelfel. Yerligare bearbeningar görs i EXCEL för a sapa e abeller som sean publiceras på SCB:s webbplas, www.scb.se, se avsni 1.3.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 20(33) 3 Saisis bearbening oc reovisning 3.1 Saningar: anaganen oc beräningsformler Unersöningens målpopulaion är usåll. avsni 1.2 (Saisisa målsoreer) reogörs för vila målsoreer som man uifrån HEK vill saa för respeive objesyp. Flerale av e variabler som anges i abellen finns ire illgängliga i, eller an ärles uifrån, SCB:s regiser. Me unanag för e inelningar som baseras på socioeonomis gruppillörige, gäller essuom a samliga inelningar i reovisningsgrupper elvis eller el baseras på regiserinformaion. För målsoreer efinierae uifrån variabler för vila SCB sanar regiserinformaion baseras saningarna på en variabelinformaion som finns illgänglig för e svarane. För målsoreer efinierae uifrån variabler för vila informaion finns illgänglig i SCB:s regiser finns vå möjligeer. e fall å regiserinformaion an använas, ev. som omplemen ill insamla svarsinformaion, för inelning i reovisningsgrupper, unyjas variabelinformaion för samliga obje i urvale i saningsförfarane. övriga fall baseras saningarna på en variabelinformaion som finns illgänglig för e svarane. Nean reogörs i ealj för ur saningsförfarane går ill för målsoreer efinierae som oalsummor. För målsoreer efinierae uifrån e saisisa måen meelväre, percenil sam Gini-oeffecien är framsällningen ine så ealjera, uan isälle änvisas ill lämplig lieraur. 3.1.1 Soreer efinierae som oalsummor Lå U beecna mängen av e N personer som illör urvalsramen i sraum ( 1,..., ). Lå viare U HH beecna mängen av e N HH usåll som är ienifierbara uifrån e sammanlag N 1 N personer som ingår i urvalsramen U U. Sluligen, för usåll i U HH, lå U i 1 beecna mängen av e N i personer som ugör usålle oc lå U i beecna mängen av e N i N i personer i usålle som är valbara uifrån urvalsramen U. Lå y beecna en variabel som är av inresse oc lå y beecna variabelns väre för person. Då målobjeen ugörs av usåll gäller a en oal för variabeln y som an saas ges av: yhh i i U HH yi är: yi y U i Toalsumman för variabeln y i usåll i oc:
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 21(33) i 1 om usåll i illör reovisningsgrupp 0 annars Den oal som an saas å målobjeen ugörs av personer ges av: ynd y i i U HH är: yi Ui y Toalsumman för variabeln y för e melemmar i usåll som illör reovisningsgrupp i me: 1 om person illör reovisningsgrupp 0 annars 3.1.2 Beräningsformler vi saning av oalsummor För a saa soreerna yhh respeive ynd ras, vile ocså besrivs i avsni 2.2, enlig urvalsesignen OSU-UÅ e urval s om n personer från e N personer som illör i urvalsramen i sraum ( 1,..., ). sraum erålls sluligen svar från m av e n personer som illör urvale s ( 1,..., ). Mängen svarane i sraum beecnas r ( 1,..., ). Av avsni 2.2 framgår även a urvale i HEK är e näversurval. Uner en urvalsesign som använs ar ine alla usåll som illör mängen U HH samma sannolie a inlueras i e urval. Denna sannolie är nämligen en funion av ur många personer i e usåll som är valbara uifrån urvalsramen. Någo förenla gäller a ju fler valbara personer som finns i e usåll, eso sörre cans är e a usålle inlueras i e urval. Genom a använa en s.. näversvi vi saningsförfarane beaas ea faum. HEK ges näversvien för person U i av: a n ( ) n / N ( l) l U i ( ) ( ) / N ( l) är () oc i () beecnar e sraum respeive e usåll som person illör. Beräningsformler å variabelinformaion på urvalsnivå unyjas i saningsförfarane Då informaion för samliga obje i urvale unyjas, använs Horviz-Tompson-esimaion för a saa oalerna ovan. Lå w Na / n för s ( 1,..., ). Soreen yhh saas me:
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 22(33) 1 ) ( ) ( ˆ s yi i yhh w mean soreen ynd saas me: 1 ) ( ˆ s i y ynd w Förusa a inga mäfel exiserar är ovansåene esimaorer väneväresriiga. Esimaorernas varians saas me: 1 2 ) ( ) ( ) ( ) ( 2 1 / 1 ) ˆ(ˆ s s yi i yi i yhh n n a a N n n N V respeive: 1 2 ) ( ) ( 2 1 / 1 ) ˆ(ˆ s s i y i y ynd n n a a N n n N V Beräningsformler å variabelinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane Borfall uppsår om man ine lycas få svar från samliga uvala obje. Föreomsen av borfall meför alli en öning av urvalsfele. Om e ice-svarane objeen essuom sysemais avvier från e svarane beräffane e variabler som unersös illommer yerligare e fel. Sorleen av ea fel, som är av sysemais naur oc benämns borfallsseve eller borfallsbias, an i praien ine vanifieras. Ofa an man oc reucera e fel som borfall ger uppov ill genom a unyja s.. jälpinformaion i form av regiservariabler. Kalibrering av vier är en i ea sammanang båe effeiv oc flexibel meo. (För mer informaion, se.ex. Lunsröm 1997; Lunsröm oc Särnal 1999, 2001). 2 Om en jälpinformaion som finns illgänglig samvarierar väl me e uvala objeens svarsbenägene, an man förväna sig a borfallsbiasen reuceras genom unyjane av jälpinformaionen. Om jälpvariablerna essuom ill beyane el samvarierar me viiga 2 Lunsröm, S. (1997). Calibraion as a sanar meo for reamen of nonresponse. Doorsavanling, Socolms universie. Lunsröm, S. oc Särnal, C.E. (1999). Calibraion as a sanar meo for reamen of nonresponse. Journal of Official Saisics, 1, 30-327. Lunsröm, S. oc Särnal, C.E. (2001). Esimaion in e Presence of Nonresponse an Frame mperfecions. SCB.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 23(33) unersöningsvariabler, bör unyjane av jälpinformaionen yerligare reucera borfallsbiasen samiig som även urvalsfele reuceras. Då enas variabelinformaion för oc ynd uifrån esimaorer som unyjar alibrerae vier. Vi val av jälpinformaion bör man, om möjlig, välja en på så sä r unyjas i saningsförfarane, saas oalerna yhh (i) (ii) (iii) a en samvarierar me svarsbenägeneen a en samvarierar me (viiga) unersöningsvariabler a en avgränsar (viiga) reovisningsgrupper. Om personerna i borfalle siljer sig från e svarane me avseene på unersöningsvariablerna så an saningarna som grunar sig på enbar e svarane bli seva. Om exempelvis e svarane ill ögre anel bor i yresrä än e som ine svara finns ris för översaning av usåll boene i yresrä. För a försöa reucera evenuella borfallsseveer ar vier beränas me jälp av alibrering. Sorleen på varsåene seveer orsaae av borfalle är svåra a mäa. Efer en sammanvägning av analysen ring e re rierierna (se avsnie om onfiensinervall si 38) sam efer onroll av viernas förelning använs jälpveor besriven i abellen. Uppgiferna i jälpveor för en viss variabel an vara anal personer me väre på en variabel oc/eller oalen för en variabel. abellen mareras vilen yp av uppgifen som använs. Hjälpvariabel (lasser) Anal personer Anal månaer Toalen Ålerslass (10) Kön H-region (9) X X X Eonomis bisån X X X Barnbirag X X Unerållssö X X Förälrapenning vi föelse X X Förälrapenning vi illfällig vår av barn X X Bosasbirag X X Bosasillägg ill pensionärer X X Sjupenning X X Arbesmarnassö (A-assa m.m.) X X Suiesö X X Löneinoms () X X Föelselan (6) X nvansringsår (3) X Husållsyp/familjeyp (10) X
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 24(33) För variabeln arbesi oc e besrivane boenevariablerna använs impueringsmeo för borfallsompensaion (se avsni 4.1.4). Meoen as fram me jälp av saisis förubesäma regler illsammans me regiservariabler sam inomna vären från inervjun. Variabeln barnomsorgsugif as fram i FAST-moellen. Lå x beecna en jälpveor som sapas uifrån jälpvariablerna. Soreen yhh saas me: ˆ yhh 1 r w i( ) yi( ) mean soreen ynd saas me: ˆ ynd 1 s w yi( ) är w Nga / m för r ( 1,..., ). Vien g, som är en alibreringsvi som erålls å jälpinformaionen använs för alibrering, ges av: g 1 N N 1+ x a xi( ) a xi( ) xi( ) xi( ) 1 m r 1 m r är oc x avser samliga osusåll i Sverige oc ärför ämas från Regisre över xi x U i oalbefolningen (RTB) eller från noms- oc axeringsregisre (ot). Ovansåene esimaorers varians saas me: Vˆ(ˆ yhh ) 1 N m 2 m 1 N r u HH m r u 1 HH / m 2 respeive: Vˆ(ˆ ynd ) 1 N m 2 m 1 N r u ND m r u 1 ND / m 2
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 2(33) är: u HH g a Bˆ ( i( ) yi( ) xi( ) HH ) me: B ˆ HH N m 1 r a 1 xi( ) xi( ) N m 1 r a xi( ) i( ) yi( ) oc: u ND g a Bˆ ( yi( ) xi( ) ND ) me: B ˆ ND N m 1 r a 1 xi( ) xi( ) N m 1 r a xi( ) yi( ) 3.1.3 Saningsförfarane för soreer efinierae uifrån övriga saisisa må Meelvären Då målobjeen ugörs av usåll gäller a usållsmeelväre för variabeln y i reovisningsgrupp ges av: i i U HH U i y HH i i U HH y yhh N HH Noera a om z / 1 Ni för i U så gäller a z 1 för alla i U HH, vile i sin ur innebär a zhh N HH. Sålees gäller a nämnaren i uryce för y HH an beraas som en sore efiniera som en oalsumma. Då målobjeen ugörs av personer gäller a personmeelväre för variabeln y i reovisningsgrupp ges av: U i y ND i U HH U i y i U HH U i ynd N ND Noera a om z 1 för alla så gäller a znd N ND, vs. även nämnaren i uryce för y ND an beraas som en sore efiniera som en oalsumma.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 26(33) HEK saas ovansåene meelvären me: yˆ HH ˆ Nˆ yhh HH respeive: yˆ ND ˆ N ˆ ynd ND är formeluryc för ˆ yhh, HH Nˆ, ˆ ynd oc N ˆ ND ges i avsni 4.1.2. Varianserna för esimaorerna ŷ HH oc ŷ ND saas uifrån uryc som erålls å formelurycen för ŷ HH oc ŷ ND approximeras genom Tayloruvecling av försa orningen. (För mer informaion om ur variansesimaorer erålls me jälp av Tayloruvecling av försa orningen, se.ex. ap. i Särnal, Swensson, Wreman 1992.) 3 Perceniler oc percenilgruppsoaler Då målobjeen ugörs av usåll, lå: F HH ( ) i i U HH N { yi HH } är { } är en iniaorfunion såan a: 1 { A} 0 om villore A är uppfyll annars Funionen FHH () anger anelen usåll i reovisningsgrupp vars usållsoal ine översiger e numerisa väre. Lå p beecna e väre för vile FHH ( p ) p, vs. för 100 p % av usållen i reovisningsgrupp gäller a usållsoalen ine översiger e numerisa väre p. Tale p benämns en p :e percenilen i reovisningsgrupp. Då målobjeen ugörs av inivier, lå: F ND ( y) i U HH U i N { y ND y} 3 Särnal, C.E., Swensson, B. oc Wreman, J.H. (1992). Moel Assise Survey Sampling. New Yor: Springer- Verlag
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 27(33) Funionen FND (y) anger anelen personer i reovisningsgrupp vars variabelväre ine översiger e numerisa väre y. Lå y p beecna e väre för vile FND ( yp ) p, vs. för 100 p % av personerna i reovisningsgrupp gäller a variabelväre ine översiger e numerisa väre y p. Tale y p benämns en p :e percenilen i reovisningsgrupp. Efersom såväl FHH () som FND (y) är efinierae som voer av oalsummor, saas e genom a oalsummorna ersäs me mosvarane esimaorer enlig avsni 4.1.2. Om variabelinformaion på urvalsnivå unyjas i saningsförfarane ges en esimaor för p av: ˆ p min{ ˆ ( ) ( ( )) oc H i FHH i p 1 s } mean: ˆ p min{ ˆ ( ) ( ( )) oc H i FHH i p r } 1 använs om enbar variabelinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane. På mosvarane sä saas y p me: yˆ p min{ y y Fˆ ND ( y ) p oc H 1 l s U i( l) } om variabelinformaion på urvalsnivå unyjas i saningsförfarane, mean: yˆ p min{ y y Fˆ ND ( y ) p oc H 1 l r U i( l) } använs om enbar variabelinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane. Vi saning av soreer i HEK som unyjar reovisningsgrupper efinierae från percenilmå, använs saae perceniler enlig ovan för a sapa reovisningsgruppsinelningen. För esimaorer av perceniler beränas inga variansesima. Gini-oefficiener Gini-oefficienen är e må som använs för a reovisa ur sor spriningen är i en inomseller förmögenesförelning. Koeffecienen, som beränas uifrån en s.. Lorenz-urvan, är e ojämliesmå. Förusa a en variabel som sueras enas an ana ice-negaiva vären, gäller a Gini-oefficienen efiniionsmässig anar e väre mellan 0 oc 1, iagram 1. Då gäller a ju ögre väre oefficienen anar, eso mer ojämli är en förelningen som sueras.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 28(33) Diagram 1. Lorenz-urvan Gini- oefficienen är en rosa yans anel av ela riangeln. Då målobjeen ugörs av usåll efinieras soreen Gini-oefficien för reovisningsgrupp som: G HH i U HH i j j U HH 2N yi HH yhh yj mean efiniionen å målobjeen ugörs av inivier ges av: G ND i U HH j U HH Ui l U j 2N l ND ynd y y l Om variabelinformaion på urvalsnivå unyjas i saningsförfarane ges en esimaor för av: G HH G ˆ HH 1 s i( ) 2Fˆ ˆ * HH yhh ( yi( ) ) w yi( ) 1 är: Fˆ * HH ( yi( ) ) 1 l s i( l) w [ { l yi( l) < Nˆ yi( ) HH } + { i( l) i( )}/ 2] mean:
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 29(33) G ˆ HH 1 r i( ) 2Fˆ ˆ * HH yhh ( yi( ) ) w yi( ) 1 är: Fˆ * HH ( yi( ) ) 1 l r i( l) w [ { l yi( l) < Nˆ yi( ) HH } + { i( l) i( )}/ 2] använs om enbar variabelinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane. På mosvarane sä saas G ND me: G ˆ ND är: w l 1 l s U i ( l ) 2 ˆ ynd Fˆ * ND ( y ) y 1 Fˆ wl l [ { yl < y} + { l * 1 l s l U i ( l ) ND ( y ) Nˆ ND }/ 2] om variabelinformaion på urvalsnivå unyjas i saningsförfarane, mean: G ˆ ND w l 1 l r U i ( l ) 2 ˆ ynd Fˆ * ND ( y ) y 1 är: Fˆ wl l [ { yl < y} + { l * 1 l r l U i ( l ) ND ( y ) Nˆ ND }/ 2] använs om enbar variabelinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane. Varianserna för ovansåene esimaorer av Gini-oefficienen saas me jälp av en variansesimaor som ges i Tabell 4.1, s. 13 14, i Sansröm, Wreman oc Walén (198). 4 Konfiensinervall 4 Sansröm,. A., Wreman, J.H. oc Walén, B. (198). Variance esimaors of e Gini coefficien - probabiliy sampling. Promemorior från P/STM nr. 17, SCB.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 30(33) Osäeresinervall beränas enlig formeln punsaning ± 1,96 * (saning av esimaorns meelfel) är såväl pun- som meelsfelssaning beränas me jälp av e av SCB egenuvecla program, EXTRACT. Uner förusäning a sicprovssorleen är sor sam (i) (ii) a en esimaor som använs är approximaiv väneväresriig, vs. ice-sev a esimaorns varians enas beror av samplingvariansen oc borfallsvariansen oc (iii) a e regiservariabler som använs i alibreringen uppfyller e re rierierna gäller a sannolieen är ca 9 procen a man me e använa urvals- oc saningsförfarane eråller e inervall som äcer in en söa soreen. Naurligvis är ine samliga ovansåene förusäningar perfe uppfylla i praien. Även om jälpvariablerna är lo vala ommer esimaorn a vara beäfa me viss seve, elvis ill följ av varsåene borfalls- oc äcningsfel men ocså ill följ av anra fel av sysemais araär. Viare är e rolig a esimaorns varians unersaas. Uöver samplingvariansen oc borfallsvariansen illommer även e variansbirag från anra osäeresällor av slumpmässig naur, men vanligvis an enas en el av ea variansbirag fångas upp av en variansesimaor som använs. Tyvärr är e ine möjlig a avgöra i vilen usräcning som avvielser från förusäningarna ovan föreligger oc vila effeer essa avvielser får för olningen av e osäeresinervall som preseneras i ermer av fais onfiensgra. En reommenaion är oc a man bör vara försiig me a ola e presenerae inervallen som regelräa onfiensinervall. 3.1.4 Svarsborfall Svarsborfall, vanligen förora ill borfall, uppsår när vären på en eller flera observaionsvariabler (ex. regiservariabler eller inervjufrågor) i en unersöning ine an inämas. - Sanas alla vären för en person är e frågan om objesborfall. - Sanas enbar vissa vären, anlar e om pariell borfall. Anelen svarsborfall i HEK2007 Avböje meveran 14,9 Ej anräffae 13,3 Förinra meveran 3,1 Toal svarsborfall 31,4 Svarsborfalle är ovia borfalle är följane grupper överrepresenerae: De som sanar löneinoms, e som erålli eonomis bisån oc e som invanra ill Sverige från läner uanför Noren. Blan e svarane är barnfamiljerna någo överrepresenerae. Svarsborfalle i HEK ar öa uner 2000-ale. Borfalle ar oc variera mellan åren. De år å urvale vari sor ar borfalle vari ögre. samban me a målpopulaionen uöaes ill a
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 31(33) omfaa älre personer som bor i s.. särsil boene (boene på insiuion) öjes borfallsnivån efersom e är en svår grupp a nå för inervju. För a minsa snevriane effeer av borfalle görs en ria borfallsuppföljning. De primära i HEK:ens borfallsuppföljningen är a minsa effeerna av borfalle snarare än a minsa borfallsnivån. Aminisraiv aa använs som jälpinformaion vi beslu om vila som sa gå ill uppföljningen. De grupper som birar mes ill borfalles snevriane effe priorieras i borfallsuppföljningen. Kalibrering oc impuering använs för borfallsompensaion i urvale (se si 30). Kalibrering använs för e flesa esimaen som baseras på e svarane i inervjun. Vi ränar me a enna meo rafig reucerar en snevriane effe som borfalle ar. mpuering använs för vissa av boene variabler bl.a. usållsyp, uppvärmning m.fl. mpueringen av usållsyp baseras på regiseruppgifer för usållssammansäningen, vile birar ill a anale ensamboene oc ensamsåene me barn översaas (oc anale sammanboene par unersaas). Vi reovisning av variabler som finns i aminisraiva regiser använs uppräningen uan jälpinformaion basera på ela urvale. 3.2 Reovisningsförfaranen De bagruns- oc lassificeringsvariabler som ämas från inervjun oc aminisraiva regiser använs för a bila reovisningsgrupper. Den uvusaliga reovisningen av inomsförelningen görs för personer/usåll (osusåll oc familjeene). Efersom saisien reovisar inomser oc ugifer för inomsåre använs elårspopulaionen, e personer som enlig gällane lagar oc förorningar sulle a vari folboföra i Sverige uner ela 2007. nsiuionsusåll ingår ine i reovisningen. Deras inoms- oc ugifsförållanen är ine jämförbara me övriga usåll. Personer som är 6 år eller älre oc bor i särsil boene ingår oc. Kosusåll an reovisas fr.o.m. 1991 års unersöning. Unanag gäller för år 1992 är begreppe osusåll ine finns sam för åren 1993-1994 är begreppe enas finns för e svarane i unersöningen. För reovisning över en längre isperio, från 197 oc framå, använs familjeene. För a göra jämförelser av.ex. isponibel inoms mellan olia yper av usåll använs e visysem är inomsen relaeras ill usålles sammansäning. Den isponibla inomsen ivieras me en vi som gäller för usålle. Visyseme reovisas nean. Tabell 1Evivalenssalan/onsumionsenessalan 2007 Ensamboene oc försa vuxna i e samboförållane 1,00 Anra vuxen i samboförållane 0,1 Yerligare vuxen 0,60 Försa barne 0-19 år 0,2 Anra oc påföljane barn 0-19 år 0,42
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 32(33) Ovansåene sala är basera på Svens onsumionsenessala som föreslogs i ureningen om Förbära saisi om usållens inomser, SOU 2002:73. Efer isussioner me olia använare ar SCB beslua a använa enna revierae version av Svens onsumionsenessala. Disponibel inoms per onsumionsene (e) är uvureovisningen för personer. Disponibel inoms per e an ses som en iniaor på en eonomisa välfär som e usåll förfogar över. Alla personer i e usåll ar illgång enna eonomisa välfär eller eonomisa sanar. Genom a reovisa usålles isponibla inoms per e på alla inivier i e usåll an man ocså visa förelningen av en eonomisa sanaren för ela befolningen. Dea är en reommenera meo som ofa använs i forsarvärlen oc ocså i en saisi som as fram inom EU oc anra naionella saisibyråer. en officiella publiceringen av inomsförelningen görs ingen reovisning på regional nivå. en regiserbaserae inomssaisien (se nomssaisi oalräna, Besrivning av saisien) reovisas äremo inivisaisi efer ommuner. en officiella reovisningen av befolningens boene reovisas boeneugifer för regionerna Sor-Socolm, Sor-Göeborg, övriga ommuner me fler än 7 000 invånare sam övriga ommuner me minre än 7 000 invånare. Vi reovisning av boeneugifer använs boeneform för a sapa reovisningsgrupperna äganerä, bosasrä oc yresrä. Unersöningen ar vå reovisningsområen; nomsförelningen oc Boene oc boeneugifer. Saisien över inomsförelningen spris i from av pressmeelane, saisisa meelanen (serie HE21) oc abeller på SCB:s webbplas. Saisien över Boene oc boeneugifer spris i form av pressmeelaneoc abeller på SCB:s webbplas. På webbplasen finns ocså resulaen av saisien inlag i Sveriges saisisa aabaser (SSD), är abelluag an göras för e anal variabler. Saisien spris även i form av abeller i Saisis årsbo för Sverige sam i Bosas- oc byggnassaisis årsbo. HEK spris även genom SCB:s mirosimuleringsmoell FAST. FAST är e veryg för a simulera buge- oc förelningseffeer av äna regelföränringar i.ex. sae- oc biragssysemen. HEK ugör basmaerial i enna moell. Tillgång ill FAST får man genom e abonnemang. Exper Group on Houseol ncome Saisics - Te Canberra group, Final Repor an Recommenaions, Oawa 2001, SBN 0-968824-0-8, Si 41
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 33(33) 4 Sluliga observaionsregiser 4.1 Prouionsversioner e är oumene (SCBDOK) ar framagningen av neansåene sluliga observaionsregiser besrivis. Regiser Husållens eonomi Regiservarian Kosusåll Regiserversion 2007 Regiser Husållens eonomi Regiservarian nivier Regiserversion 2007 Forsa oumenaion, av regisrens ealjerae inneåll, finns på SCB:s webbplas. Där besrivs alla variabler oc väremänger m.m. Doumenaionen iar u är: ps://www.2.scb.se/meaaa. Klica ig fram me jälp av namnen på Regiser, Regiservarian oc Regiserversion som är angivna i ovansåene abell. 4.2 Ariveringsversioner Ej auell ännu. 4.3 Erfareneer från senase unersöningsomgången Fel uppäces i variabeln KUTDSF (Saefri aieuelning ill näringsiare) i noms- oc axeringsregisren. KUTDSF ingår blan anna i isponibel inoms (2004 års efiniion). Felen innebar a en isponibla inomsen unersaaes för inomsår 2006 oc översaaes för inomsår 2007. Saefri aieuelning ill näringsiare (KUTDSF) ingår i följane variabler, som följaligen ocså påveraes av fele: CKAP CDSP04 CDSP04H CFAKT04 CDSPKEH04 Ränor oc uelningar exl. ränebirag Disponibel inoms, 2004 års efiniion Disponibel inoms, 2004 års efiniion Faorinoms, 2004 års efiniion Disponibel inoms per onsumionsene, 2004 års efiniion, familj Felen beömes ine som sora på oalen men å e une bli sörre onsevenser om maeriale brös ne eller använes på inivinivå informeraes uner som öp miromaerial som inneöll ovansåene variabler. Efer a felen ae räas upp uppaeraes eferfrågae abeller oc iagram på emsian. Publiceringen av nomsförelningen 2007 försenaes några vecor ill följ av fele.