1 (2) Föredragningslista Sammanträde med Primärvårdsstyrelsen den 20 november 2014 Plats: Mötesplats Kungshöjd, Kaserntorget 11A, Göteborg Tid: Kl. 09.00-12.00 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Plan för intern kontroll 2014 (Bilaga a-b) Diarienummer PVV 367-2014 Föredragare kanslichef Hans Lilja 2. Detaljbudget 2015 VG Primärvård (Bilaga a-b) Föredragare ekonomichef Per Nyström Diarienummer PVV 11-2014 3. Motion av Helena Holmberg (FP) om systematiskt arbete för at minska uteblivna besök (Bilaga a-c) Föredragare primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert Diarienummer PVV 280-2014 4. Flytt av Närhälsan Kyrkbyn vårdcentral till nya lokaler (Bilaga) Föredragare Marie-Louise Gefvert Diarienummer PVV 422-2014 5. Delegeringsärenden (Bilaga) Diarienummer PVV 30-2014 6. Anmälningsärenden (Bilaga) Diarienummer PVV 30-2014 Postadress: Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6 422 50 Hisings Backa Besöksadress: Lillhagsparken 6 Hisings Backa Telefon: Växel 010-435 80 00 Webbplats: www.narhalsan.se E-post: primarvarden@vgregion.se
Föredragningslista från Primärvårdsstyrelsen, 2014-11-20 2 (2) Informationsärenden A. Ekonomisk rapportering (Bilaga, utsänds 18 nov) Föredragare ekonomichef Per Nyström B. Redovisning antal hembesök (Bilaga) Föredragare primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert C. Ärendeplan Status (Bilaga) Föredragare Primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert D. Rapport från verksamheten Föredragare Primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert E. Rapport från presidiet Gunilla Josefsson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( www.vasttrafik.se )
Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2014-10-31 Diarienummer PVV 367-2014 Kansliavdelningen Handläggare: Hans Lilja, kanslichef Telefon: 070-207 3614 E-post: hans.lilja@vgregion.se Till Primärvårdsstyrelsen Plan för intern kontroll 2014 Förslag till beslut Primärvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Primärvårdsstyrelsen godkänner plan för intern kontroll inom Närhälsan 2014. Sammanfattning av ärendet Enligt kommunallagen 6 kap 7 är varje nämnd/styrelse ansvarig för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de lagar och föreskrifter som styr verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Regionstyrelsen har fastställt Riktlinjer för intern kontroll, RS 1195-2012. Denna plan för intern kontroll omfattar kontrollåtgärder för år 2014. Arbete med den interna kontrollplanen 2015 pågår och kommer att utgå från den pågående Risk- och sårbarhetsanalys som genomförs hösten 2014. Beslutsunderlag Följande handlingar har utsänds Lägesrapport till Regionkansliet om intern kontroll inom Närhälsan samt Plan för intern kontroll inom Närhälsan 2014. Beslutet skickas till Diariet Förvaltningsledning Närhälsan Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00
Stabschefsgruppen Datum 2014-10-28 Plan för intern kontroll 2014 PVV 367-2014, PVB 156-2014 Plan för Intern kontroll 2014 Enligt kommunallagen 6 kap 7 är varje nämnd/styrelse ansvarig för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de lagar och föreskrifter som styr verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt Från Regionstyrelsens riktlinjer för Intern kontroll (RS 1195-2012) Den interna kontrollen är en naturlig del i arbetet med styrning och ledning i verksamheten. Den interna kontrollen ska inom rimliga gränser säkerställa att målen med verksamheten kan nås och att detta sker på ett effektivt sätt. Att regler och riktlinjer följs och att rapportering och information i och om verksamheten är tillförlitlig samt att risker i verksamheten fångas upp och hanteras eller förebyggs. Denna plan för intern kontroll 2014 är reviderad utifrån de planer för intern kontroll som beslutats av styrelserna för de fyra tidigare Primärvårdsförvaltningarna och som tillämpats av den nya förvaltningen Närhälsan sedan starten 2012.
Stabschefsgruppen Datum 2014-10-28 Plan för intern kontroll 2014 PVV 367-2014, PVB 156-2014 EKONOMI Granskningsområde Rutin/System/Process Budget Månads-, del- och årsbokslut Ekonomisk uppföljning Avstämning rättvisande resultat Avstämning av balanskonto Attest Investeringar Bokföring och avstämning av anläggningstillgångar Läkemedelsgenomlysningar Risk Kontrollmoment Kontrollansva rig Att ekonomin inte medger utveckling Att lagar och anvisningar följs Ekonomichef Att ekonomin inte Ekonomichef och medger utveckling Att lagar och anvisningar följs chefscontroller Att verksamheten bedrivs Att ekonomin inte kostnadseffektivt och medger utveckling ändamålsenligt Chefscontroller Att beslut fattas på Rimlighetsanalyser och att lagar felaktiga grunder Att beslut fattas på felaktiga grunder Att inte rätt kostnader belastar verksamheten Att beslut fattas på felaktiga grunder Att inte rätt kostnader belastar verksamheten Att ej kostnadseffektiva läkemedel förskrivs Genomförande Styrdokument/Frekvens Genomgång av budget på enhetsoch totalnivå Centrala och lokala budgetanvisningar Genomgång av resultat på enhetsoch totalnivå Löpande under året och anvisningar följs Redovisningschef Löpande under året Löpande avstämning av rapporter ur ekonomisystemet Redovisningschef Aktuell attestförteckning finns upprättad och registrerad i ekonomisystemet och diarieförd Redovisningschef Delegationsordning Rätt investeringar finns i anläggningsregistret Regler för avskrivning och gällande finanspolicy följs Att vi på ett kostnadseffektivt sätt förskriver läkemedel på rätt sätt Redovisningsansvarig Redovisningschef Chefscontroller Lag om kommunal redovisning (1997:614) Regelverk fastställt av regionen Lag om kommunal redovisning (1997:614) Bokföringslag (1999:1078) Finanspolicy Tvärprofessionellt samarbete Rek-listan
Stabschefsgruppen Datum 2014-10-28 Plan för intern kontroll 2014 PVV 367-2014, PVB 156-2014 MEDARBETARE Granskningsområde Rutin/System/Process Personalkostnader Systematiskt arbetsmiljöarbete Rekrytering Bisyssla Köp av bemanningspersonal läkare Lönekartläggning Risk Att felaktig lön utbetalas. Att brister i arbetsmiljön inte upptäcks och åtgärdas. Att medarbetare anställs som inte uppfyller kompetenskraven. Att bisysslan inverkar negativt på verksamheten Att läkarkonsult anlitas utan att erforderligt beslut, ekonomisk skada för verksamheten. Att kartläggning inte görs och att vi bryter mot diskrimineringslagen och inte följer uppsatta mål för lönepolitiken. Kontrollmoment Granska månadslön, övertid, jour, retroaktiv lön t.ex. är rimlig mot den anställdes befattning och arbetssituation Att det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs på varje arbetsplats. Att beslut finns, att lagar avtal och riktlinjer följs. Att bisyssla tas upp vid utvecklingssamtalet och dokumenteras och inte strider mot gällande riktlinje. Att beslut finns och att rutinen kring beställning av bemannings personal läkare följs. Varje år görs en lönekartläggning där måltalen för lön följs upp som exempelvis osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Kontrollan svarig HR chef HR chef HR chef HR chef HR chef HR chef Genomförande Styrdokument/Frekvens Förvaltningens kontroller i löneutbetalningsprocessen. Varje månad. Handlingsplaner för varje arbetsplats redovisas och redovisas på lokala samverkansgrupper. Rekryteringsprocessen VGR styrdokument, kontrollrutin inför anställning av personal, Närhälsan. Vid varje nyanställning. Dokumenterade bisysslor bedöms av respektive chef och godkänns av HR chef. När blankett inkommer. Rutin kring beställning av bemanningspersonal läkare. När behov av bemannings personal uppstår. VGR:s lönepolicy, Lönepolitiska riktlinjer VGR, Närhälsans budget.
Stabschefsgruppen Datum 2014-10-28 Plan för intern kontroll 2014 PVV 367-2014, PVB 156-2014 MEDBORGARE/PATIENT Granskningsområde Rutin/System/Process Läkemedelshanteringsrutin Basala hygienrutiner Tid för utskrift av journaldiktat Risk En vårdskada kan uppstå på patient eller risk för stöld av narkotikaklassade läkemedel Finns risk spridning av vårdrelaterade infektioner Kontrollmoment Kontroll av följsamhet till styrdokument Deltagande i Nationell punktprevalensmätning 2014 Kontroll ansvarig Chefläkare Chefläkare Genomförande Styrdokument/Frekvens Webb-baserad kvalitetsrevision samt besök vid slumpvis utvalda enheter. - Socialstytrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1 inklusive ändringsförfattningar) - Rutiner för läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården i VästraGötalandsregionen/antagna av Närhälsan. Görs årligen Sammanställning av antal enheter som genomför mätningen. - Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvård. - Närhälsan Riktlinje : Basala hygienrutiner och klädregler (godkänd 2014-04-15) Vårdskada genom att uppgifter inte finns i patientjournalen IT-logg PV-chef Logg-kontroll av VGRIT skickas till berörd PV-chef månatligen
Stabschefsgruppen Datum 2014-10-28 Plan för intern kontroll 2014 PVV 367-2014, PVB 156-2014 VERKSAMHET/PROCESS Granskningsområde Rutin/System/Process Beslutsordning Allmän handling lämnas inte ut eller lämnas ut i strid med lagstiftningen Risk Beslut fattas av beslutsfattare som saknar befogenhet Offentlighetsprincipen följs inte, brott mot sekretesslagen Kontrollmoment Beslut kontrolleras mot förvaltningens besluts- och delegeringsordning Uppföljning av klagomål och anmälningar. Kontroll ansvarig Kanslichef Kanslichef Genomförande Styrdokument/Frekvens Riktlinjer för beslutsfattande, Dnr PVV 104-2013 Delegeringsordning Dnr PVV 8-2014 - Utbildning och information för chefer hösten 2014. - Information på intranätet Tryckfrihetsförordningen Offentlighets- och sekretesslagen Förvaltningslagen Juridiska PM från Regionkansliet - Utbildning till chefer hösten 2014. - Information om allmänna handlingar på intranätet Hantering av allmänna handlingar Handlingar registreras inte eller hålls inte ordnade i enlighet med rättsregler. Uppföljning vid genomgång med chefer samt kontroll av diariet Kanslichef Framtagning av tydliga rutiner för diarieföring och förvaring i Närarkiv på enhet på intranät - Utbildning för chefer - Utbildning administrativ personal på enheter
Stabschefsgruppen Datum 2014-10-28 Plan för intern kontroll 2014 PVV 367-2014, PVB 156-2014 SÄKERHET Granskningsområde Rutin/System/Process Riktlinjer och rutiner inom säkerhetsområdet Risk Dessa är inte kända, saknas, inte uppdaterade eller följs inte Kontrollmoment Kartläggning och revision samtliga enheter Kontroll ansvarig Säkerhetschef Genomförande Styrdokument/Frekvens Utsänd förfrågan omfattande; - systematisk brandskyddsdokumentation, - plan för hot och våld - regelbunden loggranskning - katastrofmedicinsk beredskapsplan, - rutiner vid driftsstörning, - tillgång till reservelektricitet - personal som fått utbildning inom brand och hot/våld. SITHS-kort Tekniska säkerhetssystem Regelverket för kortutlämning Funktionen fungerar inte eller är otillräcklig Säkerhetsrutiner vid kortutlämning Kartläggning och revision samtliga enheter Säkerhetschef Säkerhetschef Kontroll av följsamhet hos kortutlämnare (KRA) Utsänd förfrågan och sammanställning/analys av inkomna svar.
Intern kontroll Arbetsgruppen för Intern kontroll 2014-10-22 Dnr PVV 367-2014, PVB 156-2014, Lägesrapport om arbete med Intern kontroll Bakgrund Regionkansliet har fått i uppdrag av Regionstyrelsen att samordna att arbetet med intern kontroll genomförs enligt regionstyrelsens riktlinjer (RS 1195-2012). För att få en lägesbild av 2014 års arbete önskar regionkansliet få information från verksamheterna. Informationen ska vara lämnad senast den 20 oktober. På uppdrag från styrelserna önskas en rapport omfattande perioden 2012-2014, denna rapport översänds som svar på regionkansliets begäran. Plan för intern kontroll Plan för intern kontroll inom Närhälsan är beslutad i de tidigare primärvårdsstyrelserna till och med 2011 och har används för arbetet inom Närhälsan men har aldrig formellt behandlats i de båda styrelser som tillsattes 2012. Plan för intern kontroll 2014 kommer därför att behandlas vid styrelsernas möten den 17 november. Plan för intern kontroll 2015 kommer att kunna läggas fram för styrelsen för beslut våren 2015 och då vara baserad på den risk- och väsentlighetsanalys som slutförts inom Närhälsan hösten 2014. Organisation för Intern kontroll En arbetsgrupp med uppdrag att svara för att arbetet med intern kontroll sker i enlighet med regionstyrelsens riktlinjer har bildats inom Närhälsan med start våren 2014. Medarbetare är utsedda utifrån perspektiven Medarbetare, Ekonomi, Medborgare/patient, Process/verksamhet och representerar samtliga stabsfunktioner. Arbetsgruppen kommer att slutföra en risk och väsentlighetsanalys i november som underlag för 2015 års plan för intern kontroll. Gruppen har inte haft uppdrag att arbeta med plan för intern kontroll 2014.
Lägesrapport Intern kontroll 2(5) Arbete med intern kontroll Under perioden har insatser genomförts baserat på tidigare analyser av risker. Nedan nämns några sådana insatser. Controllingrundorna Målet med controllingrundorna är att vara en del av styrsystemet där strategiska diskussioner sker direkt mellan primärvårdschef och förvaltningschef med stöd av ekonomicontroller och HR-konsult. Detta bidrar till en djupare dialog och ett erfarenhetsutbyte om hur verksamheten kan styras och om den styrs rätt. Controllingrundorna skapar också förutsättning för att alla får samma styrningsbudskap från högsta ledningen. Läkemedelsgenomlysningar I ett tvärprofessionellt samarbete har verksamhetslinjen - apotekare ekonomicontroller chefsläkare, gjort en genomlysning för att säkerställa att vi ur samtliga perspektiv förskriver läkemedel på rätt sätt. Efter genomlysningen har återkoppling skett direkt till berörd verksamhet för att åstadkomma ett förändrat beteende. Månatlig ekonomisk rapportering Under hela 2014 sker det varje månad en ekonomisk rapportering i ett standardiserat format linjevägen från verksamhetschef primärvårdschef förvaltningschef. Rapporteringen bygger på månadens utfall och vid förekomst av ekonomisk obalans skall verksamheten ta fram ett förslag till åtgärder. Dessa sammanställs i en handlingsplan samt påföljande månader lämnas en beskrivning av effekterna av föreslagna åtgärder i handlingsplanen. Rapporten får månadsvis en direkt återkoppling från förvaltningschefen till linjecheferna om handlingsplanerna är tillräckliga för att verksamheten skall få en ekonomi som medger utveckling. Näranalys En ny version av ett gemensamt uppföljningsverktyg för chefer på alla nivåer har tagits fram, NärAnalys. Verktyget signalerar avvikelser på ett tydligt sätt och medger därefter fördjupningar för fortsatt analys. Verktyget används i kommunikationen mellan chef-medarbetare, chef-chef och mellan controllers och chef. Syftet är att tidigt signalera avvikelser från mål i
Lägesrapport Intern kontroll 3(5) affärsplanen inom såväl verksamhet, ekonomi som medarbetare. Brandsäkerhet Genom en enkät 2013 till alla Närhälsans enheter framkom ett behov av att förbättra arbetet med systematiskt brandskyddsarbete och att den riktlinje som fanns inom förvaltningen behövde aktualiseras. Under 2014 har resurser för detta avsatts genom en projektanställning och under året har bland annat nya riktlinjer tagits fram, hjälpmedel för arbetet i form av mallar och checklistor samt information på intranätet. En utbildning pågår under 2014-2015 för chefer och brandskyddsombud. Chef inom offentlig förvaltning Behovet av att öka chefers och medarbetares kunskaper inom området offentlig rätt har uppmärksammats bland annat genom ett JO-beslut. Insatserna fokuserar på hantering av allmänna handlingar, beslutsordning samt serviceskyldighet och genomförs som information och utbildning till chefer samt en satsning på information via intranätet. Patientsäkerhet Under våren 2013 genomfördes den första patientsäkerhetskulturmätningen för att kartlägga förutsättningar för en säker vård. Svarsfrekvens var 81,6%. vilket gav ett bra underlag för slutsatser och en handlingsplan som fastställdes nov 2013. Fokusområden är benägenhet att rapportera avvikelser, högsta ledningens stöd samt överföring av patienter och information. Nedan anges några aktiviteter som genomförts: Två gånger årligen sammanställs antal MedControl PRO ärenden på förvaltningsnivå (start 2014) utifrån orsaksområde. Därigenom kan mönster och trender som indikerar brister framkomma som inte uppmärksammas av den egna enheten. Från hösten 2013 genomförs varje termin utbildning för chefer och medicinska rådgivare i patientsäkerhet och avvikelsehantering. Under 2014 har ett pilotprojekt för införande av patientsäkerhetsdialoger påbörjats. Utöver handlingsplanen har följande genomförts som ingår som åtgärder i den interna kontrollen: Kvalitetsrevision av läkemedelshanteringsprocessen vid samtliga
Lägesrapport Intern kontroll 4(5) enheter, 2014 En process för hur medicinska riktlinjer tas fram och implementeras har utarbetats för att säkerställa kvalitén. En struktur för att hantera gemensamma frågor rörande samordnad vårdplanering utifrån våra förvaltare av KLARA SVPL har tydliggjorts. Kontroll av att riktlinjer för basala hygienrutiner har följts. Intranätet har omstrukturerats för att förbättra sökbarheten av medicinska riktlinjer. Medarbetare Inom området medarbetare har följande åtgärder genomförts under perioden; Arbetsmiljöverket har i en rapport 2012 påpekat brister i chefstödet för vårdcentralchefer. Ett gemensamt introduktionsprogram för nya chefer samt en handledning och mentorprogram för alla chefer har tagits fram. Vid rekrytering gäller VGR:s rekryteringsprocess och Närhälsans framtagna kontrollrutin inför anställning av personal. Detta för att säkerställa att personal som anställs har erforderlig kompetens och uppfyller legitimationskravet där detta krävs. Varje chef har ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Gemensamma rutiner har tagits fram och implementerats avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kontroll sker genom redovisning i den lokala samverkansgruppen Bisyssla, rapporteras genom att fråga om bisyssla ställs vid anställning och i samband med det årliga utvecklingssamtalet. Vid bisyssla fylls detta i på blankett som godkänns av närmaste chef och som sedan slutgiltigt godkänns av HR chef efter prövning så att bisysslan inte strider mot gällande riktlinje. För att säkerställa att inte fel lön utbetalas skall chefer följa rutinen Förvaltningens kontroller i löneutbetalningsprocessen, en påminnelse finns i årshjul för chefer. Vid köp av bemanningspersonal av läkare har en rutin för beställning tagits fram. Innan beställning görs skall erforderligt beslut ha fattats av HR-chef. Varje år görs en kontroll av lön i olika befattningsgrupper, utifrån lönestruktur och jämför lön ur ett jämställdhetsperspektiv.
Lägesrapport Intern kontroll 5(5) Säkerhet År 2013 genomfördes en kartläggning och revision av samtliga enheter omfattande följande områden; systematisk brandskyddsdokumentation, plan för hot och våld regelbunden loggranskning katastrofmedicinsk beredskapsplan, rutiner vid driftsstörning, tillgång till reservelektricitet personal som fått utbildning inom brand och hot/våld. Kartläggningen har använts som underlag för behov av revidering och aktualisering av riktlinjer, prioriteringar samt utbildning inom området. Andra åtgärder som genomförts inom området är bland annat; Revision av följsamhet till säkerhetsrutiner vid korthantering av KRA genomfördes våren 2014 Kartläggning och revision av funktionalitet och avtal avseende tekniska säkerhetssystem (Inbrottslarm, överfallslarm, passagesystem, brandlarm). Denna pågår För Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör
Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2014-10-30 Diarienummer PVV 11-2014 Ekonomiavdelningen Handläggare: Per Nyström, ekonomichef Telefon: 070-0824622 E-post: per.o.nystrom@vgregion.se Till Primärvårdsstyrelsen Detaljbudget 2015 VG Primärvård Förslag till beslut Primärvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Primärvårdsstyrelsen godkänner detaljbudget 2015 VG Primärvård under förutsättning att Regionfullmäktige godkänner Regionstyrelsens förslag till budget. Sammanfattning av ärendet Detaljbudget 2015 för VG primärvård har upprättats i enlighet med gällande instruktioner upprättade av Regionkansliet. Enligt tidplanen ska detaljbudgeten vara registrerad och klar i regionens budgetsystem den 25 november 2013. Bilaga 1. Preliminär detaljbudget 2015 VG Primärvård. Beslutet skickas till rapport@vgregion.se Diariet Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00
Sida 1(22) Datum 2014-11-11 Diarienummer PVV 11-2014 Närhälsan Detaljbudget 2015 VG Primärvård Primärvårdsstyrelsen 2015 (Uppföljning 2015) Rapporten skapad av Camilla Karlsson, 2014-11-10 Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning 2015 kommer Närhälsan att driva 112 vårdcentraler vilket är en färre än 2014 eftersom vårdcentralen i Floby övergår till att bli en filial. Vårdcentralerna i Dalum, Viskafors och Fritsla klarar inte de nya kraven i Krav- och kvalitetsboken (Kok-boken) 2015 om legitimerad läkare på plats under hela öppethållandet. Vi ansöker därför, på begäran av Primärvårdsstyrelsen, som ett alternativ till att inte acceptera villkoren i Krav- och kvalitetsboken, om en generell dispens för 2015 av Vårdvalsenheten. Från och med första september 2014 finns även Vårdval rehab under primärvårdsstyrelsens ansvar. Närhälsan har idag 49 rehabenheter och 55 utbudspunkter. Utöver de rehab mottagningar vi tidigare drev på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnderna har vi gjort en offensiv satsning och etablerat ytterligare fyra rehab mottagningar i Kungälv, Torslanda, Styrsö och Bollebygd. Under 2015 kommer vi att fortsätta vårt arbete med vår interna kulturresa. Alla våra möten med kunder och patienter ska genomsyras av våra kärnvärden pålitlighet, omtänksamhet och nytänkande. Inom Närhälsan arbetar vi med att göra det enkelt för invånarna att känna igen oss som avsändare, förstå vårt budskap och skilja oss från övriga aktörer på marknaden. Det är därmed problematiskt att godkännandesymbolerna för de båda vårdvalen består av regionens logotype och dekorelement. En av strategierna i vår affärsplan, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. För att öka antalet listade arbetar vi aktivt med effektivisering av våra vårdprocesser genom bl.a. produktionsplanering för att öka vår tillgänglighet och att utnyttja alla våra professioner i vårdarbetet. Under 2015 kommer vi att implementera en triageringsmodell som innebär att patienter som kontaktar och besöker oss triageras till för behovet lämpligaste vårdgivare, inklusive t.ex. fysioterapeut och psykolog. 2015 kommer hembesök till äldre och läkemedelsgenomgångar, hos listade patienter, att prioriteras. Vi arbetar generellt för att öka kvaliteten i kärnprocesserna vilket innebär en högre målrelaterad ersättning. Vi strävar även efter att nå en så hög täckningsgrad som möjligt genom att ha en hög tillgänglighet och att vara förstahandsalternativet för våra invånare men det är svårigheter i och med att vi i regionen inte har ett enhetligt gränssnitt gentemot
Sida 2(22) Datum 2014-11-11 Diarienummer PVV 11-2014 Närhälsan sjukhusen. Patienter med psykisk ohälsa är en stor och växande grupp i vår verksamhet. Vi kommer att införa Vårdsamordnare (Care manager) enligt regionens koncept på våra vårdcentraler. Internetbaserad KBT ska kunna erbjudas på fler av våra enheter. Webbtidbokning finns idag på alla rehab mottagningar och vårdcentraler. Fler och fler kundråd etableras på våra vårdcentraler för att utöka dialog och delaktighet med våra kunder. För att fånga upp våra åldrande kunder tidigt för att ge stöd till ett så friskt liv som möjligt så länge som möjligt arbetar vi med "Seniorhälsan" på alla vårdcentraler. Under 2014 2015 införs även arbetssättet Hälsofrämjande och förebyggande metod i primärvård (Hälsolyftet) vid alla vårdenheter. Under 2015 fortsätter vi breddinförandet av det nya vårddokumentationssystemet Asynja Visph på alla våra vårdenheter. Även telefonsvarssystemet TeleQ kommer att bytas i början av 2015. Inom IT-området krävs hjälp från regionen och leverantörer för att nya system och migreringar kvalitetssäkras innan de läggs ut i drift. Vi strävar efter att klara samma produktion under 2015 som 2014 trots den ökade belastningen som bytet av vårddokumentationssystemet innebär. Förändringar i ersättningsmodellen för 2015 innebär ca 15 mnkr i lägre ersättning för Närhälsan enligt genomförda simuleringar. Uppräkning av ersättningsbeloppen i 2015 års ersättningsmodell (prislista) uppgår till ca 1% vilket innebär att Närhälsan tappar ca 35 mnkr vid en beräknad kostnadsutveckling av ca 2%. Sammantaget innebär alltså förändringarna i Krav- och kvalitetsboken en ekonomisk utmaning i storleksordningen 50 mnkr. För Närhälsan innebär det också stora merkostnader att vi erbjuder fler utbudspunkter beträffande jourer jämfört med vad Krav- och Kvalitetsboken kräver. Utgångsläget vid framtagandet av detaljbudgeten för 2015 har sammantaget varit en obalans i storleksordningen 100 mnkr, varav det tidigare aviserade koncernbidraget till vår ägare uppgick till 50 mnkr. Om detta koncernbidrag tas bort så är obalansen istället i storleksordningen 50 mnkr. Verksamheten har under 2014 löpande arbetat med effektivisering av verksamheten såväl på intäkts- som på kostnadssidan. Samtliga enheter med negativa resultat kommer att ta fram handlingsplaner med åtgärder för att snarast möjligt under 2015 uppnå ekonomisk balans. Budgeten för 2015 innebär ett resultat på +5 mnkr för vårdcentralverksamhet vilket är 7 mnkr sämre budget jmf med 2014 (+13 mnkr). Budgeten för 2015 innebär en mycket stor utmaning för verksamheten med hänsyn till det beskrivna utgångsläget. Förvaltningen har åtagande i form av tidigare beslutade strategiska satsningar avseende breddinförande Asynja, utlandsrekrytering läkare och FoU (doktorander och nydisputerade).
Sida 3(22) Datum 2014-11-11 Diarienummer PVV 11-2014 Närhälsan Dessa åtaganden beräknas uppgå till 40 mnkr för 2015. Vad gäller rehabverksamheten har Närhälsan i samband med införandet av vårdval rehab valt en offensiv strategi innebärande uppstart av nya enheter. Detaljbudgeten för 2015 innebär ett resultat på +5 mnkr för rehabverksamheten och det budgeterade överskottet syftar till att påbörja uppbyggnad av ett eget kapital för verksamheten. 2 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Närhälsans främsta instrument att uppfylla Västra Götalandsregionens miljöpolicy och målen i miljöprogrammet för 2014-2016 är vårt miljöledningssystem miljödiplomering. Målet är att samtliga enheter skall vara diplomerade, vilket också förnärvarande 100% av enheterna är. Närhälsans ledning har antagit en handlingsplan för Närhälsans miljöarbete för 2014-2016 med inriktning på mera strategiska uppgifter och utredningar för att stödja arbetet med regionens miljöprogram. Resultaten skall varje år redovisas i Närhälsans ledningsgrupp vid ledningens genomgång. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Närhälsan ingår sedan 2012 liksom övriga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen i det nationella nätverket för Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård. Vi är representerade i den regionala styrgruppen och har tillsatt en processledare, som ingår i det regionala processledarnätverket och som bevakar det nationella arbetet. Det övergripande målet i vår handlingsplan för hälsofrämjande insatser är att Närhälsan ska utveckla miljöer, förhållningssätt, arbetssätt och metoder som stärker befolkningens, patienternas och medarbetarnas hälsa. Syftet är att inspirera och leda Västra Götaland att bli den friskaste regionen i världen. I handlingsplanen formuleras följande mål: Patientperspektivet hälsofrämjande vårdmiljö och bemötande samt hälsofrämjande möten. Patienter erbjuds systematiskt, jämlikt och på ett respektfullt sätt att samtala kring sina levnadsvanor. I samband med samtalet erbjuds evidensbaserade sjukdomsförebyggande enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal. Varje enhet/område har en intern rutin för evidensbaserat omhändertagande (individuellt/i grupp) av patienter med ohälsosamma levnadsvanor: rökning, matvanor, alkohol, fysisk
Sida 4(22) Datum 2014-11-11 Diarienummer PVV 11-2014 Närhälsan aktivitet, sömn och stress. Samverkan och samordning sker inom och mellan områden. Med början 2013 införde varje vårdcentral funktionen Seniorhälsan, det vill säga hälsofrämjande, förebyggande, riskidentifierande och vårdplanerande verksamhet i samverkan internt och externt, för listade patienter 65+. Vi ser att genom denna metod möter vi människor som vid avslutat yrkesliv är mycket motiverade till livsstilsförändring. 2014 2015 införs arbetssättet Hälsofrämjande och förebyggande metod i primärvård (Hälsolyftet) vid alla vårdenheter. I befolkningsperspektivet lyfts Närhälsans medverkan i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete, till exempel i form av utbildningsinsatser och medverkar i folkhälsoråd. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. Det senaste halvåret har trenden av minskande antal listade kunder till Närhälsans vårdcentraler börjat plana ut men är fortfarande ett stort bekymmer för oss. För rehabenheterna gäller att ha en så god tillgänglighet som möjligt för kontakt och besök så att befolkningen i VGR ser Närhälsans rehabenheter som sitt förstahandsval. Under 2015 införs en gemensam standard för vårt telefonsvarssystem som innebär en kvalitetssäkrad medicinsk rådgivning, enhetliga telefonsvarsmeddelande och alla samtal ska besvaras så snabbt som möjligt. Patienterna erbjuds även möjlighet till direktkontakt istället för som nu få uppge sitt telefonnummer och bli uppringd. Närhälsan arbetar kontinuerligt för att erbjuda kunder/patienter en god tillgänglighet. Vårt mål är att uppfylla vårdgarantin till 100 %. För vårdcentralerna innebär det: Telefontillgänglighet 0 0:an innebär att kunden/patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som den söker. Telefontillgängligheten följs månatligen inom Närhälsan och rapporteras två gånger om året till Sveriges Kommuner och Landsting. Ett stort antal jourmottagningar finns öppna mellan kl. 17.00 22.00 vardagar samt minst sex timmar lördag, söndag och heldagar dit patienten kan vända sig vid akut sjukdom efter vårdcentralens stängningstid. Besökstillgänglighet 7 7:an innebär att kunden ska, då medicinskt behov föreligger, erbjudas tid till läkare inom sju dagar. Tillgängligheten mäts sedan flera år av SKL under två veckor i mars och två veckor i oktober. På många av Närhälsans vårdenheter pågår utvecklingsarbeten vars syfte är att utveckla både telefon- och mottagningsbesöksprocessen för att kunna erbjuda ännu bättre
Sida 5(22) Datum 2014-11-11 Diarienummer PVV 11-2014 Närhälsan tillgänglighet. Rehabmottagningarna ska erbjuda tid för bedömning/behandling inom sju dagar. Webbtidbokning finns idag på alla rehab mottagningar och på alla vårdcentraler. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Vi arbetar för en kvalitetsdriven vård, se även kapitel 3 Nedan redovisas de indikatorer där vi inte når regionfullmäktiges mål och därmed lagt en handlingsplan för 2015. Nedanstående siffror beskriver utfallen t.o.m. augusti 2014. Indikator: 15.3, Genomförda läkemedelsgenomgångar i primärvården 75 år och äldre (listad på enheten, fördjupad läkemedelsgenomgång) Målnivå: => 60 % Utfall: 47.7%. Källa; Spear Kok id 201 (VGR totalt har 47.5 %) Måluppfyllelse; 79,5% Åtgärdsplan Vi kommer att kvalitetssäkra våra registreringar av åtgärdskoder och läkarbesök på vårdcentral och särskilda boenden. Vi upparbetar rutiner för att alla listade patienter hos oss 75 år och äldre kallas för en läkemedelsgenomgång hos läkare. Prognos för 2015: 55 %. Indikator: 17.1 Andel listade patienter som fått hembesök/hemsjukvårdsbesök Målnivå => 20 % Utfall: 14.8 % Källa: Spear Kok id 54 (VGR totalt har 13.1 %) Måluppfyllelse: 74%
Sida 6(22) Datum 2014-11-11 Diarienummer PVV 11-2014 Närhälsan Åtgärdsplan Vi fortsätter att produktionsplanera arbetet på vårdcentralerna för att optimera möjligheten till kontakt och besök för de olika behov som föreligger. Vi arbetar för att få mera tid för hembesök för läkare. Vi utser distriktssköterskor med ansvar för de äldre på vårdcentralerna för att ge större möjlighet till hembesök, t.ex. en mobil distriktssköterska. Vi kommer att ändra våra rutiner så att hembesök erbjuds patienter på de särskilda boendena i avsevärt större utsträckning. Vi fortsätter att utveckla koncept för mer sjukvård i hemmet i samverkan med närsjukvårdsområdena i enlighet med den utvecklingssatsning som HSA stödjer. Prognos för 2015: 20 %. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Närhälsan skall vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov. Inom Närhälsan arbetar vi med att göra det enkelt för invånarna att känna igen oss som avsändare, förstå vårt budskap och skilja oss från övriga aktörer på marknaden. För att forma en tydlig och enhetlig grafisk profil arbetar vi främst med två saker, regionens logotype och dekorelement. Det är därmed problematiskt att godkännandesymbolerna för enheter som ingår i Vårdval vårdcentral och Vårdval rehab består av just dekorelementet och logotypen. Det innebär att det blir svårt för invånare att skilja leverantörerna från varandra då alla vårdgivare uppfattas som verksamheter som tillhör Västra Götalandsregionen. Det är ingen i längden som vinner på detta, varken kund/patient, offentlig eller privat vårdgivare. Vårt långsiktiga mål i affärsplanens kundperspektiv är att våra kunder skall vara våra ambassadörer för sin vårdenhet. Strategier för detta är att vi utvecklar ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande för både sjukvård och hälsovård, har en hög serviceanda, vidareutvecklar vår tillgänglighet och delaktighet som skapar värde för kunden/patienten, och utvecklar vår kommunikation med kunden/patienten. Nyckeltal 2015 är: Rekommendationsgrad, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal *kvalitetsvärde 95. Bemötande, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 100.
Sida 7(22) Datum 2014-11-11 Diarienummer PVV 11-2014 Närhälsan Tillgänglighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 90. Delaktighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 98. * Resultatet i enkäten uttrycks som ett kvalitetsvärde där maximala värdet är 100. Beräkningen görs utifrån att svarsalternativ med positiv laddning får ett värde. Värdet multipliceras med andel svar för respektive svarsalternativ. Förvaltningens affärsplan gäller för samtliga verksamheter. Den har ett övergripande fokus på att fortsatt ta tillvara och följa våra kunder/patienters upplevelse av mötet och behandlingen så att vi skall kunna utveckla verksamheten till att bli invånarnas första val av sjukvårdsinsatser genom ett högt förtroende för Närhälsan. Vi genomför kundenkäter två gånger per år. På vårdcentralerna genomförs Närhälsans egen kund/patientenkät på våren och den nationella patientenkäten, (NPE) på hösten. Resultaten presenteras bl.a. i väntrum för att skapa en dialog med våra kunder. Den nationella patientenkäten ger möjlighet att jämföra oss med privata vårdgivare samt med vårdcentraler över hela landet. Närhälsans egen kundenkät innebär en mer omedelbar resultatredovisning som i ännu högre grad motiverar till analys och utvecklingsarbete. Flera enheter har startat kund/patientråd vilket innebär att en grupp kunder bjuds in för att föra dialog, med chef och medarbetare, om hur bemötande, tillgänglighet mm upplevs på vårdenheten och är ett exempel på hur vi vill involvera våra kunder i utvecklingen av Närhälsan. Fortsatt utbildning inom service är en prioriterad insats i Närhälsan 2015. Nyanställda chefer och medarbetare får utbildning i förvaltningens Serviceguide som implementerades 2011 och reviderades 2014. En riktad utbildningsinsats inom serviceområdet fortsätter under 2015 för alla medarbetare som arbetar i våra receptioner. Liknande utbildningsinsats för sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning erbjuds fortlöpande. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Närhälsan deltar i samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhus och arbetar för en sömlös vård och tillämpar "ett samtal in". Det vill säga att Närhälsan vill ta ansvar för att de kunder/patienter som är i kontakt med oss endast behöver ta en kontakt för att sedan, av oss, lotsas till rätt mottagning eller vårdgivare. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Närhälsan vill vara en viktig del i den nära sjukvården för alla människorna i VGR och utgöra basen för den nära sjukvården utifrån invånarnas medicinska behov. Närhälsan vill uppfattas som välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes
Sida 8(22) Datum 2014-11-11 Diarienummer PVV 11-2014 Närhälsan behov samt upplevas av invånarna som det naturliga förstahandsvalet. Närhälsans intention är att i alla sammanhang ha med jämställdhets- och mångfaldsperspektivet samt barnrättighetsfrågor i sitt arbete. Vid all uppföljning där det är möjligt har vi med genusperspektivet. Principen är att bemöta och behandla alla utifrån individuella behov oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och ålder. I den av Närhälsan framtagna serviceguiden tas även mångfald upp. Här belyses vikten av bemötande i de olika faserna; före, under och efter ett besök på en mottagning. Serviceguiden är ett bra verktyg för våra chefer att ha en fortlöpande dialog i sin verksamhet med utgångspunkt från ovanstående grupper och för att se över så att mottagningens tillgänglighet och funktion passar alla invånare. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Analysen av Närhälsans långsiktiga kompetensförsörjning utgår från den kompetensförsörjningsplan som varje år utarbetas inom förvaltningen. Vi har stora regionala skillnader när det gäller vår kompetensförsörjning och det ser också olika ut inom olika professioner. Det råder en generell brist på specialister i allmänmedicin i riket. Närhälsan har i planen angett ett bruttounderskott på 80 specialister. Medelåldern i gruppen är hög och inom en femårsperiod går 20% i pension. Behovet av ST-A är ca 30 st. Det finns regionala skillnader i svårigheten att rekrytera specialister i allmänmedicin men även inom ett primärvårdsområde se vi stora skillnader mellan olika vårdcentraler. De kortsiktiga rekryteringsstrategier som vi har valt att använda är utlandsrekrytering i egen regi samt via rekryteringsföretag samt att vi har sett den stora grupp svenska ungdomar som studerar till läkare i andra EU-länder som en god rekryteringsbas. Här väljer vi att använda regionens specialistövergripande introduktionsprogram PLUS både för utlandsutbildade leg läkare och färdiga specialister. Närhälsan har även utvecklat ett koncept med så kallad utbildningsvårdcentral. Långsiktigare strategier för att skapa intresse för specialitet allmänmedicin är t ex att ha ett stort antal läkarassistenter i tjänst på vårdcentral under sommaren. De hinder som vi ser för vår kompetensförsörjning är framför allt den begränsning av STersättning som infördes under 2014. Vi har ett större behov av ST-läkare än vad nivån tillåter och kombinerat med det stora antalet specialister som går i pension under de närmaste åren befarar vi stora problem med bemanning. Istället för att begränsa inflödet behöver vi öka. Närhälsan ser möjligheten att använda alternativa handledarmodeller för ST-A som en strategi för att underlätta kompetensförsörjningen. Det är angeläget att det påbörjade arbetet inom detta område försätter.
Sida 9(22) Datum 2014-11-11 Diarienummer PVV 11-2014 Närhälsan Vi har även stora regionala skillnader vad gäller att rekrytera t ex psykologer och medicinska sekreterare. Vad gäller psykologer så rustar Närhälsan sig för kravet i Kok-boken 2016 på tillgång till psykolog på vårdcentraler genom en noggrann kartläggning och tidiga insatser. Medicinska sekreterare är mycket svårrekryterade i storgöteborg. För att undvika att verksamheterna ska påverkas negativt har ett samarbete inletts mellan primärvårdsområdena kring Göteborg och området i Södra Älvsborg (V7). I detta område finns en pool av medicinska sekreterare som nu byggs ut ytterligare för att minska sårbarheten i Göteborg. Närhälsan genomför en kartläggning som sträcker sig över flera år av utbildningsbehovet för de kompetenser som krävs enligt Krav och Kvalitetsboken. Detta gäller ex kompetens inom Astma/KOL, diabetes och tobaksavvänjning. Där det reguljära utbildningsystemet inte kan tillgodose våra behov genomför vi uppdragsutbildningar. 3 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Närhälsans långsiktiga ekonomiska mål är att ha en ekonomi som medger utveckling. I detta ligger att ha en buffert för att klara framtida balanskrav även om nya utmaningar i form av omställningar skulle uppstå (t ex nyetableringar och förändringar i KoK-boken). Förvaltningens egna kapital har som syfte att dels vara denna buffert och dels att möjliggöra större nödvändiga strategiska satsningar. Det sker några förändringar i KoK-boken för vårdcentraler inför 2015 som får stor betydelse för vår verksamhet ur ett finansiellt perspektiv. Dessa förändringar har en sammanlagd effekt på ca -50 mnkr, varav modellen står för -15 mnkr och utebliven indexuppräkning för -35 mnkr. Förvaltningen har åtagande i form av tidigare beslutade strategiska satsningar avseende: -breddinförande Asynja -utlandsrekrytering läkare -FoU (doktorander och nydisputerade) Dessa åtaganden beräknas uppgå till 40 mnkr för 2015. Förvaltningen har jobbat hårt med kostnadskontroll och med intäktsförbättring. Bruttokostnaderna 2014 har till och med augusti minskat med 0,4%. Kostnadsposterna bemanningsföretag och läkemedel minskar. Personalkostnaderna har stigit med 3,5%. Samtliga enheter med negativa resultat kommer att ta fram handlingsplaner med åtgärder för att snarast möjligt under 2015 uppnå ekonomisk balans. Dessa förutsättningar gör att det budgeterade resultatet för 2015 uppgår till +10 mnkr.
Sida 10(22) Datum 2014-11-11 Diarienummer PVV 11-2014 Närhälsan Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultatet kan jämföras inom och mellan verksamheterna Närhälsans ledningssystem presenteras via vårt intranät och vi fortsätter att ta fram nya riktlinjer. Sedan 2014 finns även ett årshjul som stöd för chefer för att underlätta planering och samordning av olika aktiviteter. Det långsiktiga målet för förvaltningen är att utveckla en primärvård i världsklass. Strategier för detta är att: utveckla ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande som omfattar både sjukvård och hälsovård, utveckla ett gemensamt system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar, vara en del i att utveckla interna, nationella och internationella jämförelser som är av relevans för en primärvård i världsklass samt att utveckla ett gemensamt forum för lärande och erfarenhetsutbyte. Nyckeltal och resultat: Mätning och uppföljning av Krav- och kvalitetsbokens kvalitetsparametrar för vårdcentral. Måltalet är 85% i genomsnitt för alla indikatorer och mäts varje månad. Mätning och uppföljning av kvalitetsparametrar för rehabverksamhet. Till exempel registrering i kvalitetsregistret BOA (bättre omhändertagande av patient med artros) Uppföljning av lärande organisation görs i den patientsäkerhetskulturmätning som genomförds vartannat år och senast under våren 2013. Tre frågeområden mäts: lärandefokus, gemensam vision och förändringsbenägenhet. Resultatet visade 51 % positiva svar. Vårt måltal är 70. Jämfört med övriga förvaltningar inom regionen hade Närhälsan bland de tre bästa resultaten för många frågeområden i patientsäkerhetskulturmätningen. För att ge stöd till alla chefer i arbetet med att nå Närhälsans mål ges bl.a. chefsseminarier varje år. I vår kommer temat på dessa seminarier att handla om metodstöd för att hur vi kan motivera och engagera alla medarbetare i förbättringsarbetet. Vi förbättrar telefontillgängligheten till Närhälsans alla mottagningar genom att skapa en samsyn över telefonsamtalens flöden till vårdcentral, jourcentral och 1177 Vårdguiden på telefon. Vårt processarbete handlar mycket om att öka vår tillgänglighet och att utnyttja alla våra professioner i vårdarbetet. Under 2015 kommer vi att implementera den triageringsmodell som är framtagen inom Närhälsan som innebär att patienter som kontaktar och besöker oss
Sida 11(22) Datum 2014-11-11 Diarienummer PVV 11-2014 Närhälsan triageras till för behovet lämpligaste vårdgivare, inklusive t.ex. fysioterapeut och psykolog. En stor utmaning för oss under 2015 är att vi inför ett nytt vårdinformationssystem, AsynjaVisph. För att den införandeplan, som säger att vi ska vara klara vid årsskiftet 2015/2016 ska hålla, krävs mycket stora insatser. Ett strukturerat förberedelsearbete pågår på alla Närhälsans enheter som berörs. Vi strävar efter att klara samma produktion 2015 som vi hade 2014 trots dessa stora påfrestningar. Upphandlingsprocessen av telefonsvarsystem innebär att ett nytt system sätts i bruk under 2015. I samband med denna process prioriterar de berörda stabsfunktionerna ett nödvändigt stöd till enheterna. Möjligheten för våra kunder att komma i kontakt med oss på ett snabbt och smidigt sätt är mycket avgörande för graden av kundnöjdhet inom Närhälsan. Inom IT-området krävs hjälp från regionen och leverantörer för att nya system och migreringar kvalitetssäkras innan de läggs ut i drift. Närhälsan fortsätter att utveckla patientsäkerhetsarbetet enligt den handlingsplan som fastställdes utifrån resultatet av mätningen av patientsäkerhetskultur 2013. Fokusområdena kommer även 2015 att vara är benägenhet att rapportera avvikelser, högsta ledningens stöd, arbetsbelastning och personalbemanning samt överföring av information och patienter. När det gäller ärenden från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) iakttar vi ett fortsatt högt inflöde. Antalet interna utredningar utifrån avvikelser är också stort, sannolikt en effekt av ökad rapportering vilket är en önskad effekt av vårt patientsäkerhetsarbete. Under 2015 kommer vi att utveckla vårt samarbete med patientnämnderna i syfte att förbättra oss i bemötande. Vi arbetar generellt för att öka kvaliteten i kärnprocesserna vilket innebär en högre målrelaterad ersättning. Vi strävar även efter att nå en så hög täckningsgrad som möjligt genom att ha en så hög tillgänglighet som möjligt och att vara förstahandsalternativet för våra invånare men det är svårigheter i och med att vi i regionen inte har ett enhetligt gränssnitt gentemot sjukhusen. Beställarna ska i dialog med utförarstyrelserna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Förvaltningens regionersättning hanteras via ett regelverk, en ersättningsmodell, i Krav- och kvalitetsboken. De ekonomiska förutsättningarna för respektive vårdcentral påverkas av den egna vårdcentralens uppnådda värden samt på prisnivån på de olika parametrarna i ersättningsmodellen.
Sida 12(22) Datum 2014-11-11 Diarienummer PVV 11-2014 Närhälsan Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av de samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar... Vi ser jämtegrering som en naturlig del i vardagsarbetet. Effekter av arbetet ska tillkomma både de som erhåller service och tjänster och för de medarbetare som utför tjänsten. Ett exempel vi har med detta synsätt är då vi ser över våra arbetssätt på BVC för att engagera fler pappor till besök och gruppaktiviteter. 4. Verksamheten 2015 kommer Närhälsan att driva 112 vårdcentraler vilket är en färre än 2014 eftersom vårdcentralen i Floby övergår till att bli en filial. Vårdcentralerna i Dalum, Viskafors och Fritsla klarar inte de nya kraven i Krav- och kvalitetsboken 2015 om leg. läkare på plats under hela öppethållandet. Vi ansöker därför, på begäran av primärvårdsstyrelsen, som ett alternativ till att inte acceptera villkoren i Krav- och kvalitetsboken, om en generell dispens för 2015 av Vårdvalsenheten. Vårdcentralen Dalaberg ligger också i farozonen när det gäller att klara det utökade kravet. Utöver vad Krav- och kvalitetsboken stipulerar bedriver vi ytterligare tio jourcentraler och flera jourcentraler med utökad öppethållande tid. Från och med första september 2014 finns även Vårdval rehab under primärvårdsstyrelsens ansvar. Närhälsan har idag 49 rehabenheter och 55 utbudspunkter. Utöver de rehab mottagningar vi tidigare drev på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnderna har vi gjort en offensiv satsning och etablerat ytterligare fyra rehab mottagningar i Kungälv, Torslanda, Styrsö och Bollebygd. Uppdraget för Vårdval rehab innefattar arbetsterapi och fysioterapi på primärvårdsnivå för personer med förvärvad eller medfödd funktionsnedsättning. Primärvård är hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Verksamheten omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i öppenvård på mottagning och i hemmet. Hjälpmedel är en del i vård och behandling. Rehabenheten ska, som ett led i rehabiliteringsprocessen eller behovsbedömning, förskriva hjälpmedel för rörelsehinder, ge kognitivt stöd och kommunikation, medicinsk behandling och ortoser. Införandet av Vårdval Rehab medför ett antal förändringar av verksamheten eftersom multimodal rehabilitering inte längre är möjligt enligt tidigare principer.