Sammanträde med Primärvårdsstyrelsen den 29 januari 2016

Transkript

1 1 (3) Föredragningslista Sammanträde med Primärvårdsstyrelsen den 29 januari 2016 Plats: Kungshöjds konferens, Kaserntorget 11A, Göteborg. Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Förslag till instruktion för förvaltningschef (Bilaga a-b) Diarienummer PVV Säkerhetsredovisning 2015 (Bilaga a-b) Diarienummer PVV Föredragare säkerhetschef Bengt Hansson 3. Motion av Helén Eliasson (S) och H Linnarsson (S) om regionens ansvar för jämlik primärvård (Bilaga a-c) Diarienummer PVV Föredragare samordnande chefläkare Karin Rignér 4. Hyreskontakt för Öckerö vårdcentral och Öckerö rehabmottagning (Bilaga) Diarienummer PVV Föredragare ekonomichef Per Nyström 5. Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2015 (Bilaga a-b) Diarienummer PVV Föredragare ekonomichef Per Nyström Postadress: Kansli Lillhagsparken Hisings Backa Besöksadress: Lillhagsparken 6 Hisings Backa Telefon: Växel Webbplats: E-post: primarvarden@vgregion.se

2 Föredragningslista från Primärvårdsstyrelsen, (3) 6. Tvistehantering enligt Krav- och kvalitetsboken Diarienummer PVV Föredragare ordförande 7. Geografiersättning Styrsö vårdcentral Diarienummer PVV Föredragare ordförande 8. Delegeringsärenden (Bilaga) Diarienummer PVV Anmälningsärenden (Bilaga) Diarienummer PVV Informationsärenden A. Krishanteringsplan (Bilaga) Diarienummer PVV Föredragare säkerhetschef Bengt Hansson B. Information om förändringar i Krav- och kvalitetsbok (Bilaga) VG Primärvård 2016 Föredragare primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert C. Ärendeplan Status (Bilaga) Föredragare primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert D. Rapport från verksamheten Föredragare primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert E. Ekonomisk rapportering (Bilaga) Föredragning ekonomichef Per Nyström F. Rapport telefontillgänglighet Föredragare utvecklingsstrateg Katarina Olsson G. Effektiva betalningsrutiner Föredragare redovisningschef Annika Andersson H. Nya reglementen för styrelsen (Bilaga) I. Rapport från presidiet

3 Föredragningslista från Primärvårdsstyrelsen, (3) J. Inbjudningar - Seminarium om nya nationella riktlinjer för multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom 28 mars Invigning av Sävedalen rehabmottagning. K. Övriga frågor Ann-Sofie Alm Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( )

4 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVV Kansliavdelningen Handläggare: Hans Lilja Telefon: E-post: hans.lilja@vgregion.se Till Primärvårdsstyrelsen Instruktion för primärvårdsdirektör Förslag till beslut Primärvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Primärvårdsstyrelsen beslutar att godkänna instruktion för primärvårdsdirektör att gälla från Instruktion för primärvårdsdirektör ska fastställas vid varje ny mandatperiod. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har antagit ny instruktion för regiondirektör att gälla från den 1 januari 2016 med anledning av den nybildade förvaltningen Koncernkontoret. I samband med detta togs också fram förslag till ny instruktion för förvaltningschefer inom koncernen Västra Götalandsregionen. Instruktionen beskriver förvaltningschefens grundläggande arbetsuppgifter som ledande tjänsteman för förvaltningen. Instruktionen ska fastställas av respektive nämnd/styrelse. Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Hans Lilja Kanslichef Bilagor - Förslag till instruktion för förvaltningschef Västra Götalandsregionen daterad Beslutet skickas till Diariet. Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

5 1 (2) Datum Diarienummer RS Förslag till instruktion för förvaltningschef Västra Götalandsregionen Regiondirektören är Västra Götalandsregionens ledande tjänsteman, tillika chef för förvaltningschefer eller motsvarande. Organisationens ledande tjänsteman har ett övergripande ansvar för samordning, ledningssystemet, strategiska frågor, säkerhetsarbete med mera. Regiondirektören är också förvaltningschef för Koncernkontoret. I egenskap av den rollen ingår ett samordningsansvar för tjänstemannastödet till de centrala nämnderna och styrelserna 1. Regiondirektören utser förvaltningschefer efter samråd med berörda nämnder och styrelser. Detta ansvar är delegerat från regionstyrelsen. Förvaltningschefen har ansvar för de arbetsuppgifter som beskrivs nedan. Dessa kan kompletteras med det nämnden eller styrelsen beslutar. Regiondirektören utser också ansvariga tjänstemän som ska stå till förfogande för de nämnder som får sitt tjänstemannastöd från Koncernkontoret. Koppling till andra styrande dokument Reglementet beskriver politisk styrning och ansvar och har därmed också en viktig funktion i att spegla styrning och ansvar på förvaltningssidan. En del av ansvaret som förvaltningschef är delegerat från styrelsen eller nämnden och innebär att den politiska nivån har lämnat över frågor till förvaltningsnivån genom beslutad delegeringsordning. Båda dessa dokument är därför viktiga att beakta i relation till instruktionen. 1 Regionfullmäktige, regionstyrelsen med sina två utskott personalutskottet och ägarutskottet, hälso- och sjukvårdsstyrelsen, kollektivtrafiknämnden, regionutvecklingsnämnden, kommittén för rättighetsfrågor, folkhälsokommittén, kulturnämnden och miljönämnden samt de fem geografiska hälso- och sjukvårdsnämnderna (Norra, Södra, Östra, Västra och Göteborg). Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

6 , dnr RS (2) Förvaltningschefens arbetsuppgifter: Ansvara gentemot nämnden/styrelsen för att politiska beslut genomförs och följs upp Säkerställa att beslut som är fattade på delegering återrapporteras på ett korrekt sätt till nämnden/styrelsen Se till att månads- delårs- och årsrapporteringar färdigställs i tid till utskick till nämnden/styrelsen och att dessa håller god kvalitet Se till att ärenden som går upp för beslut till nämnden/styrelsen är tillräckligt beredda, korrekta och läsvänliga Se till att nämnden/styrelsen får tillgång till ärendena i god tid innan sammanträdet Se till att nämnden/styrelsen är väl informerad om verksamhetsområdet genom löpande information på nämndens sammanträden Informera nämnden/styrelsen om uppkomna tvister av betydelse samt avvikelser från ordinarie verksamhet När nämnden/styrelsen efterfrågar det, ge sin åsikt tillkänna ifråga om beslutsärendenas bakgrund, beredning och finansiering I förekommande fall upplysa nämnden/styrelsen om dess skyldigheter gentemot andra nämnder och styrelser samt regionfullmäktige Ta initiativ till utveckling av arbetsformerna mellan nämnden/styrelsen och förvaltningen Se till att de anställdas arbetsmiljö har en tillfredsställande utformning och att linjeansvaret är tydligt inom förvaltningen Se till att nämndens/styrelsens skyldigheter uppfylls vad gäller information och förhandling enligt lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Medverka i samordningen av Västra Götalandsregionens verksamheter genom att delta i koncerngemensamt arbete Ansvara för att förvaltningens löpande arbete är ändamålsenligt och effektivt och följer Västra Götalandsregionens styrande dokument Vid behov anpassa förvaltningens organisation för att säkerställa ändamålsenlighet och effektivitet Se till att arbetet med intern kontroll genomförs enligt beslutade styrdokument Se till att säkerhets- och miljöarbetet genomförs enligt beslutade styrdokument Ansvara för förvaltningens interna och externa kommunikation och för att kommunicera nämnden/styrelsens beslut Denna instruktion gäller från och med den XX månad 201X.

7 Västra Götalandsregionen 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVV Chefläkaravdelningen Handläggare: Bengt Hansson Telefon: E-post: bengt.hansson@vgregion.se Till Primärvårdsstyrelsen Redovisning av säkerhetsarbetet 2015 Förslag till beslut Primärvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Primärvårdsstyrelsen godkänner redovisningen av säkerhetsarbetet Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har anmodat samtliga förvaltningar att redogöra för säkerhetsläget i organisationen och det genomförda säkerhetsarbetet under Ärendet omfattar en uppföljning och utvärdering av säkerhetsarbetet i förvaltningen utgående från de frågeställningar som Regionstyrelsen formulerat. Fördjupad beskrivning av ärendet s säkerhetsfunktion lämnar, med anledning av detta, följande redovisning. Redovisningen utgår från de frågeställningar som Regionstyrelsen formulerat och följande skala för svar. 1 = Vi är långt ifrån att uppnå uppsatta mål. Mycket arbete återstår. 2 = Vi är inte riktigt nära att nå målen. En hel del arbete återstår. 3 = Vi är på gång att nå våra mål. Vi är på rätt väg. 4 = Vi bedömer att vi nå våra mål. Våra resultat är bra. 5 = Vi överträffar våra mål. Våra resultat är utmärkta. Mål 1 Förebyggande arbete Detta mål omfattar systematisk hantering av avvikelser, klassificering av lokaler, genomförande av risk- och sårbarhets- och händelseanalyser samt utbildning. Kansliet Göteborg, växel

8 Datum (4) Diarienummer PVV Den systematiska hanteringen av avvikelser fungerar bra inom men vi kan se en nedgång av antalet rapporterade avvikelser. Klassificering av lokaler är påbörjad, men en hel del arbete återstår. Ett stort problem är att många av våra verksamheter saknar en funktionell zonindelning. Det innebär att obehöriga kan ta sig hela väg in till expeditioner, behandlingsrum och personalrum. Detta är en säkerhetsfråga för både patienter och vår personal. Risk- och sårbarhets- och händelseanalyser genomförs regelbundet men det finns ett behov av fler utbildade handledare. Cirka ca 15 % av s personal har fått någon form av säkerhetsutbildning Sammantaget bedöms måluppfyllelsen till 3 Mål 2 Säkerhetsarbete är en ledningsfråga Detta mål innebär att säkerhetsarbetet är en ledningsfråga och kopplas till en tydlig beslutsordning i styrelser och nämnder. Säkerhetsarbetet i redovisas regelbundet i Primärvårdsstyrelsen och Centrala Samverkansgruppen. Inom förvaltningen finns en säkerhetsfunktion, med staben som styrgrupp och förvaltningsledningen som beslutsorgan. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen till 4 Mål 3 Västfastigheter ansvarar för fastighetsbunden säkerhet Mål 3 ger Västfastigheter ett ansvar för fastighetsbunden säkerhet. Något övertagande av detta ansvar från Västfastigheter har ännu inte genomförts för s del. Avtal för teknisk kompetens finns. Inventering av befintliga anläggningar är snart slutförd, vilket är en förutsättning för en överlämning. Inom förvaltningen pågår i dagsläget ca 120 byggprojekt. Behovet av att utveckla säkerhetsfrågor i lokalprocessen är stort. När det gäller fastighetsfrågor finns en väl utvecklad samverkan mellan, Folktandvården och Habilitering & Hälsa. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen till 3 Mål 4 Regionservice tillhandahåller administrativa säkerhetstjänster Mål 4 ger Regionservice uppdrag att tillhandhålla administrativa säkerhetstjänster omfattande fotografering, beställning och utlämnande av SITHS-kort, metodstöd vid risk- och sårbarhetsanalyser, genomförande av utbildningar, avtalsbevakning och larmhantering. Av dessa fungerar hanteringen av SITHS-kort och avtalsbevakningen relativt väl, medan övriga delar är i behov av såväl resurser som engagemang. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen till 3

9 Datum (4) Diarienummer PVV Mål 5 En ändamålsenlig risk- och krishanteringsorganisation Detta mål innebär att en beslutad handlingsplan för säkerhet ska finnas, att det finns upprättade kontinuitetsplaner och/eller kris- och beredskapsplaner och att övergripande risk- och sårbarhetsanalyser genomförs minst vart annat år och resulterar i handlingsplaner. En handlingsplan för säkerhet och Krishanteringsplan finns inom. Arbetet med uppdatering av kontinuitetsplaner pågår. Den del som omfattar reservkraft kommer att genomföras tillsammans med Västfastigheter, PKMC m..fl under Behov av övning utifrån den nya Krishanteringsplanen finns. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen till 3. Mål 6 Utveckla säkerhetskultur och utbildning i patientoch personsäkerhet Mål 6 omfattar att utveckla förvaltningens säkerhetskultur. Ett sätt att stärka säkerhetskulturen är att genomföras säkerhetsutbildningar. Uppföljningen av detta görs genom att utvärdera säkerhetskulturen till exempel i samband med enkäter. Följande förbättringsområden har identifierats: Benägenhet att rapportera händelser Lärande organisation Återföring och kommunikation kring avvikelser Arbetsbelastning och personaltäthet. Högsta ledningens stöd i patientsäkerhetsarbete, Samarbete mellan vårdenheter, överlämningar och överföringar av patienter och information samt information och stöd till personal vid negativ händelse Utbildningar har genomförts gällande personsäkerhet och patientsäkerhet. Den minskade benägenheten att rapportera händelser är ett observandum. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen till 3. Mål 7 Att rätt och riktig information når rätt mottagare i rätt tid Detta informationssäkerhetsmål omfattar att identifiera och klassificera skyddsvärd information och att de viktigaste processerna är identifierade. Det ska finnas kända rutiner som kan tillämpas vid IT-avbrott. har, inte minst i samband med förberedelserna för det nya vårdinformationssystemet, gjort ett omfattande arbete med identifikation och klassificering av information och identifikation av processer. Kända reservrutiner vid IT-avbrott finns. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen till 4.

10 Datum (4) Diarienummer PVV Regionövergripande risker som behöver hanteras över förvaltningsgränser Förutom de områden som behöver förbättra och utveckla vad gäller säkerhet så finns ett antal risker som måste hanteras regionövergripande. Hit hör att höja driftsäkerheten telefoni och datakommunikation. Regionen behöver ett gemensamt förhållningssätt till zonindelning av verksamheter och behörighetsstyrning. Det ställer krav på att vi har funktionella passagesystem. Vi behöver fortsätta utveckla gemensamma riktlinjer för hantering av ITfunktioner, t.ex patientmedverkan vid Lync-möte, dubbla SITHS-kort mm. Benägenheten att rapportera avvikelser tenderar att minska och här finns behov av gemensamma insatser för att vända trenden. Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Bengt Hansson Säkerhetschef Bilaga 1. Säkerhetsredovisning 2015 Svarsjournal. Beslutet skickas till Regionstyrelsen, dnr RS bengt.hansson@vgregion.se. Diariet.

11 Svarsjournal Diarienummer PVV Publikationsnamn Säk red 2015 Namn Anonym Datum :20:30 1. Ange förvaltning, bolag eller verksamhet inkl Primärvårdsstyrelsen & styrelse för PV 2. Ansvarig tjänsteman för svar i denna enkät är: Bengt Hansson 3. Antal personer som har medverkat och 5-10 personer påverkat svar i denna enkät är: 4. Svar i denna enkät har tagits fram: Ja, i samråd med andra förvaltningar 5. Svar i denna enkät har redovisats till nämnd, Kommer att redovisas senare styrelse eller bolagsstyrelse: 6. Mål 1 - Regionövergripande och Följande behöver hanteras: regiongemensamma risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser inom VGR 6. Mål 1 - Regionövergripande och Okontrollerad tillgänglighet till våra verksamheter - regiongemensamma risker som behöver hanteras Behörighetsstyrning till och zonindelning av regionens över förvaltnings- och bolagsgränser inom VGR - fastigheter.driftsäkerheteten för kommunikations/itsystem behöver höjas.fortsätta utveckla Följande behöver hanteras: gemensamma riktlinjer för hantering av IT-funktioner, t.ex patientmedverkan vid Lync-möte, dubbla SITHS-kort mmbenägenheten att rapportera avvikelser tenderar att minska - gemensamma insatser bör göras för att vända trenden.hantering av reservnummer 7. Mål 1 - Avvikelser hanteras på ett systematiskt 4 sätt. 8. Mål 1 - Verksamhetens lokaler är 3 säkerhetsklassificerade 9. Mål 2 - Ledningen har regelbunden genomgång 4 av säkerhetsfrågor 10. Mål 3 - Västfastigheter har tagit över ansvar 3 för fastighetsbundna säkerhetsanläggningar 11. Mål 5 - Handlingsplan för säkerhetsarbetet 5 finns och är fastställd av nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse. Om detta ingår i den interna kontrollplanen är det att jämställa. 12. Mål 5 - Krishanterings- och beredskapsplan Ja och kommentaren är: finns och är fastställd av nämnd eller styrelse och uppfyller krav i Västra Götalandsregionens krishanteringsplan se i bilaga 2 i denna plan. 13. Mål 5 - Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2015 i syfte att förbättra krishanteringsförmågan? 13. Mål 5 - Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2015 i syfte att förbättra krishanteringsförmågan? - Ja och antalet RSA vs krishanteringsförmåga som har genomförts är: 14. Mål 5 - Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2015 som påverkat krishanteringsförmågan? 14. Mål 5 - Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2015 som påverkat krishanteringsförmågan? - Ja och exempel på åtgärder är: 15. Mål 5 - Verksamheten genomför övningar inklusive utvärderingar inom området kris- och katastrofledning 16. Mål 6 - Anställda i förvaltningen får 3 Ja och antalet RSA vs krishanteringsförmåga som har genomförts är: 6 st. Bl. a en verksamhetsorienterad RSA i samband med framtagande av internkontrollplan. Ja och exempel på åtgärder är: Införande av Tjänsteman i beredskap dagtid. Mindre övningar har genomförts i samband med införandet.erfarenheter från större händelser, t.ex bussolyckan i Tranemo har tagit med i ny Krishanteringsplan. 2

12 utbildning i personsäkerhet 17. Mål 7 - Förvaltningens information är 3 klassificerad 18. Mål 7 - Det finns rutiner som kan tillämpas 5 vid IT-avbrott 19. Förvaltningar inom hälso- och sjukvård Ja, min verksamhet är inom hälso och sjukvård 20. Granskningar, skyddsåtgärder av större A. Granskningar/riskanalyser är: betydelse, riskanalyser och förbättringsåtgärder som har vidtagits under besvaras endast av förvaltningar inom hälso- och sjukvård. 20. Granskningar, skyddsåtgärder av större B. Skydds- och förbättringsåtgärder är: betydelse, riskanalyser och förbättringsåtgärder som har vidtagits under besvaras endast av förvaltningar inom hälso- och sjukvård. 20. Granskningar, skyddsåtgärder av större betydelse, riskanalyser och förbättringsåtgärder som har vidtagits under besvaras endast av förvaltningar inom hälso- och sjukvård. - A. Granskningar/riskanalyser är: 20. Granskningar, skyddsåtgärder av större betydelse, riskanalyser och förbättringsåtgärder som har vidtagits under besvaras endast av förvaltningar inom hälso- och sjukvård. - B. Skydds- och förbättringsåtgärder är: Systematisk och fördjupad analys samt återkoppling av medicinska avvikelser till förvaltningens ledningsgrupper. Se ovan

13 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVV Handläggare: Karin Rignér Telefon: E-post: karin.rigner@vgregion.se Till Primärvårdsstyrelsen Motion av Helén Eliasson (S) och H Linnarsson (S) om regionens ansvar för jämlik primärvård Förslag till beslut Primärvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Primärvårdsstyrelsen godkänner förvaltningens förslag till remissyttrande daterat och lämnar detta till regionstyrelsen som sitt eget. Sammanfattning av ärendet Primärvårdsstyrelsen har beretts möjlighet att lämna synpunkter på de förslag Helén Eliasson (S) och H Linnarsson (S) framfört i en motion om regionens ansvar för jämlik primärvård. Remissyttrandet ska vara inlämnat senast den 31 mars Fördjupad beskrivning av ärendet I motionen föreslås att regionfullmäktige ska uppdra åt Hälso-och sjukvårdsstyrelsen dels att utvärdera vårdvalets effekter för möjligheten att erbjuda en jämlik vård i hela regionen, dels att ta fram ett förslag till ny Krav- och kvalitetsbok som är bättre anpassad efter lokala förutsättningar och behov. I motionen konstateras att den ökade detaljstyrningen i Krav- och kvalitetsboken medför oönskade effekter för möjligheten att kunna erbjuda primärvård på mindre orter och i glesbygd. Det faktum att små och stora vårdcentraler har samma förutsättningar medför risker för en oönskad centralisering. Befolkningens behov av nära vård samt olika förutsättningar i regionen olika delar bör vara utgångspunkt för regelverket. I motionen tar man också upp regionens dubbla roll som dels finansiär på lika villkor till alla vårdgivare, dels som ansvarig för att erbjuda alla regionens invånare en vård på lika villkor. Detaljstyrning och avsaknad av tydlig ägarstyrning påverkar enligt motionsställarna den egna verksamheten negativt. I har de i motionen nämnda effekterna blivit tydliga. Två av s vårdcentraler har under 2015 stängts som en direkt effekt av de skärpta kraven på Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

14 Datum (2) Diarienummer PVV läkare på plats under hela öppettiden. Vi ser inför 2016 att de skärpta kraven på leg psykolog kan leda till liknande svårigheter. I har vi också kunnat konstatera att detaljstyrningen när det gäller handledning av blivande specialister leder till att det är omöjligt att arbeta konstruktivt med läkarförsörjningen på många enheter. Vid en eventuell översyn av Krav- och kvalitetsboken föreslår vi att man också tar ställning till regelverket för vitesförelägganden. Beredning Ärendet har beretts inom s stab. Marie- Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Karin Rignér Samordnande chefläkare Bilagor 1. Förslag remissyttrande daterat Motion av Helén Eliasson (S) och H Linnarsson (S) om regionens ansvar för jämlik primärvård, dnr RS Beslutet skickas till regionstyrelsen@vgregion.se. Diariet.

15 1 (2) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer PVV Ert diarienummer RS Motion av Helén Eliasson (S) och H Linnarsson (S) om regionens ansvar för jämlik primärvård Sammanfattning Primärvårdsstyrelsens ställer sig bakom motionens förslag att utreda vårdvalets effekter för möjligheterna att erbjuda jämlik primärvård i hela regionen. Primärvårdsstyrelsen ställer sig också positiv till att ta fram en Krav- och kvalitetsbok som möjliggör större anpassning till lokala förutsättningar och behov i regionens olika delar. Yttrande I en motion av Helén Eliasson (S) och H Linnarsson (S) föreslås att Regionfullmäktige ska uppdra åt Hälso-och sjukvårdsstyrelsen dels att utvärdera vårdvalets effekter för möjligheten att erbjuda en jämlik vård i hela regionen, dels att ta fram ett förslag till ny Krav- och kvalitetsbok som är bättre anpassad efter lokala förutsättningar och behov. Primärvården får i takt med medicinska landvinningar ett alltmer komplext uppdrag i att samordna vården och skapa kontinuitet för patienten. I motionen konstateras att sedan vårdvalet infördes så har antalet vårdcentraler i tättbefolkade områden ökat vilket är positivt. Samtidigt har intresset för att etablera sig på mindre orter varit lägre och konkurrensförhållandena ser därför olika ut beroende på lokala förhållanden. En ökad detaljstyrning i Krav- och kvalitetsboken gör det allt svårare för små aktörer i glesbygd att leva upp till kraven på fr.a. bemanning. Det faktum att samma förutsättningar gäller för alla vårdcentraler oavsett storlek riskerar att leda till oönskad centralisering. I motionen framhålls att detaljstyrningen blir kontraproduktiv och att befolkningens behov av nära vård samt olika förutsättningar i olika delar av regionen bör vara utgångspunkt för regelverket. Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

16 2 (2) I motionen tar man även upp regionens tudelade roll som dels finansiär på lika villkor till alla aktörer, dels ytterst ansvarig för jämlik vård på lika villkor i hela Västra Götaland. Detaljstyrning och avsaknad av tydlig ägarstyrning påverkar enligt motionsställarna den egna verksamheten negativt. Inom har effekterna av den ökade detaljstyrningen under 2015 fått effekter i form av stängningar av vårdcentralerna i Dalum och Fritsla. I dessa fall gäller det kraven på läkarbemanning som inte fullt ut har kunnat uppfyllas. De skärpta krav som Krav- och kvalitetsboken 2015 innebär är enligt vår bedömning en ideal situation, som för närvarande inte är möjlig att uppnå i alla delar av regionen. Det bästa blir det godas fiende. Vår bedömning är att den medicinska säkerheten kan upprätthållas med smidigare lösningar när det gäller läkarnärvaro. När det gäller krav på tillgång till psykolog på alla vårdcentraler 2016 tillkommer ytterligare en faktor som hotar enheter på mindre orter och i glesbygd. Vi vill från Primärvårdsstyrelsen vidare framhålla att även modellen för specialistutbildning av allmänläkare inom regionens vårdval är kontraproduktiv då kraven på handledning har jämställts med råd och stöd från nära kollega i det vardagliga patientarbetet. Förslag till alternativa handledarmodeller vilka med bibehållen kvalitet skulle kunna förbättra läkarförsörjningen har ställts från men avvisats av regionen. Därmed uppstår en ond cirkel där vårdcentraler med bemanningssvårigheter inte heller kan arbeta konstruktivt med läkarförsörjningen på sikt. Vid en eventuell översyn av Krav- och kvalitetsboken föreslår vi att man också förhåller sig till vitesfrågorna. Från Primärvårdsstyrelsens sida har vi vid flera tillfällen kunnat konstatera att höga vitesbelopp utdömts på för oss tveksamma grunder såväl avseende situation som belopp. Från Primärvårdsstyrelsens sida ställer vi oss bakom motionens förslag att utreda vårdvalets effekter för möjligheterna att erbjuda jämlik primärvård i hela regionen. Primärvårdsstyrelsen ställer sig också positiv till att ta fram en Krav- och kvalitetsbok som möjliggör större anpassning till lokala förutsättningar och behov i regionens olika delar. Primärvårdsstyrelsen Ann-Sofie Alm ordförande Marie- Louise Gefvert Primärvårdsdirektör

17

18

19

20 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVV Primärvårdsområde V3-6 Handläggare: Jörgen Thorn Telefon: jorgen.thorn@vgregion.se Till Primärvårdsstyrelsen Hyreskontrakt för Öckerö vårdcentral och Öckerö rehabmottagning Förslag till beslut Primärvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Primärvårdsstyrelsen beslutar om att teckna ett 10-årigt hyresavtal för ny gemensam lokal för Öckerö vårdcentral och Öckerö rehabmottagning i Öckerö centrum. Sammanfattning av ärendet I december 2014 beslutade Primärvårdsstyrelsen att ersätta nuvarande lokaler för Öckerö vårdcentral och Öckerö rehabmottagning med en ny gemensam lokal i Öckerö centrum. Hyresnivån och finansiering av hyran presenterades. Ett 10-årigt hyresavtal ger parterna en rimlig årlig kostnadsnivå. Finansiering Den nya lokalen, som vårdcentralen kommer att flytta till, blir ca 500 m2. Hyran för ny lokal blir ca tkr, jämfört med idag 405 tkr, en skillnad på 745 tkr. Lokalen behöver dessutom utrustas med nya inventarier i mottagningsrum och väntrum, larm etc. Detta kommer motsvara en årlig kostnad på ca 200 tkr. Den ökade kostnaden för Öckerö vårdcentral, kommer att finansieras av dels pålistning och dels personalförändringar. Öckerö rehabmottagningens nya lokal blir ca 400m2. Hyran för ny lokal blir ca 920 tkr per år vilket motsvarar befintlig hyra. Lokalen behöver utrustas med nya delvis nya inventarier i mottagningsrum, väntrum, larm etc. Investeringar som kommer att rendera en årlig kostnad på ca 150 tkr. Vi räknar med att klara finansieringen med dagens patientflöde och ser möjligheter att utöka antalet patienter genom samlokalisering med Öckerö vårdcentral. Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

21 Datum (2) Diarienummer PVV Ovan beskrivna hyresnivå beskrevs i det beslut som Primärvårdsstyrelsen tog i december 2014 om att etablera ny lokal. Ett 10-årigt hyresavtal skulle innebära en rimlig årlig kostnadsnivå för verksamheterna. Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Jörgen Thorn Primärvårdschef Beslutet skickas till Diariet.

22 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer PVV Ekonomiavdelningen Handläggare: Per Nyström, ekonomichef Telefon: E-post: Primärvårdsstyrelsen Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2015 Förslag till beslut Primärvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Primärvårdsstyrelsen godkänner årsredovisningen för vårdvalsverksamheten. 2. Primärvårdsstyrelsen översänder årsredovisningen till Regionstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Årsredovisning 2015 för vårdvalsverksamheten har upprättats i enlighet med gällande instruktioner upprättade av Koncernkontoret. Enligt tidplanen ska årsredovisningen vara registrerad och klar i regionens ekonomisystem den 3 februari Beredning Information om årsredovisningen 2015 kommer att ges till de fackliga parterna vid Centrala samverkansgruppens möte den 25 januari Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Bilaga Preliminär årsredovisning 2015 vårdvalsverksamheten. Beslutet skickas till regionstyrelsen@vgregion.se. Diariet. Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

23 Sida 1(52) Datum Diarienummer PVV Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2015 Primärvårdsstyrelsen 2015 (Uppföljning 2015) Rapporten skapad av Camilla Karlsson, Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning vårdcentraler Vid årsskiftet 2014/205 bedrev 113 vårdcentraler i Västra Götaland. Till följd av hårdare krav i Krav- och kvalitetsboken (Kok-boken) stängdes under året de tre vårdcentralerna Floby, Fritsla och Dalum. Det är svårt, framförallt på landsbygden, att leva upp till de bemanningskrav som finns för läkare och specialistsjuksköterskor i Krav-och kvalitetsboken Kraven är besvärande eftersom tillgången på utbildade och erfarna medarbetare är en bristvara. Vi ser med oro på effekterna av detaljstyrningen och bedömer att flera mindre vårdcentraler kan vara hotade av ovan nämnda krav. Med många konkurrenter på marknaden, svårigheter att rekrytera läkare och det faktum att flera vårdcentraler inte har en ekonomi i balans gav Primärvårdsstyrelsen i uppdrag att göra en analys av vårdcentralsstrukturen. Primärvårdsstyrelsen tog beslut om att ansöka om förtida upphörande av vårdcentralerna i Viskafors, Åmål, Åby Skara och Brastad. Beslutet ska godkännas av regionfullmäktige. Primärvårdsstyrelsen tog beslut om stängning av vårdcentralen i Sätila från och med 1 januari rehabmottagningar Vi är stolta över att vi på kort tid har lyckats ställa om från anslagsfinansierad till intäktsfinansierad verksamhet. Under 2015 har vi startat upp en ny rehabmottagning i Partille och ansökt om start i Vårgårda. Rehab har under 2015 ökat sin produktion och klarat tillgänglighetsmålet. Utmaningar har fått ett något försämrat resultat i medarbetarundersökningen ,1 jmfr 66,2 i VGR. De områden som medarbetarna är nöjdast med är det sociala klimatet, lärande i arbetslivet, återkoppling och effektivitet. Utvecklingsområden är målkvalitet, arbetstakt och arbetsrelaterad utmattning. Den ökande flyktingtillströmningen har gett extra arbete för vårdcentralerna. har klarat uppdraget att genomföra hälsoundersökningar inom tre månader bra.

24 Sida 2(52) Datum Diarienummer PVV Det behövs ett tydligt stöd från regionen i att kommunicera det regelverk som gäller för EU Medborgare utan försäkringsskydd angående rätten till sjuk- och tandvård. I nuläget får vårdcentralen för Hemlösa själva bära ett tungt ansvar för att svara på dessa frågor och hantera massmedia. Antal besök på mottagning är lägre på vårdcentral jämfört med förra året till förmån för fler hembesök och telefonkontakter. har under året bedrivit och finansierat tio jourcentraler utöver de krav som ställs på oss i Krav-och kvalitetsboken. Aktiviteter arbetar aktivt med ständiga förbättringar för att utveckla en primärvård i världsklass. Några av våra utvecklingsarbeten är: Backa vårdcentral är med i utvecklingsprojektet Flippen som bedrivs av SKL. Projektet syftar till att tänka nytt när det gäller tillgänglighet och patientdelaktighet. Standardisering av triagemodell. Syftet är att säkerställa en enhetlig triagering på vårdcentraler och rehabenheter vilket innebär att patienter som kontaktar och besöker oss får träffa den lämpligaste yrkeskategorin. Fler läkare i har gått från att vara ett projekt till att bli en del av vårt ordinarie utvecklingsarbete. Beslutat att alla specialister ska ha minst 10 dagar kompetensutveckling varje år. Möjligheten för våra kunder att boka tid via webben har utökats. E-hälsotjänster utvecklas. Infört patientråd som ett led i att öka delaktigheten för våra patienter. Vi har fortsatt vårt arbete med servicefrågor och marknadsföring. Callme, ett nytt telefonsvarsystem, testas i slutet av 2015 Breddinförandet av det nya vårddokumentationssystemet AsynjaVisph har pågått under hela året. Ekonomi Primärvårdsstyrelsen totalt visar ett resultat för 2015 på 29,5 mnkr vilket är bättre än budgeten på 10 mnkr. Resultatet för 2014 uppgick till 20,6 mnkr men eftersom rehabverksamheten övergick till Primärvårdsstyrelsen under hösten 2014 så är jämförelsen mellan åren inte helt relevant Vårdcentralerna visar ett resultat för 2015 på 13,2 mnkr. Budgeten uppgick till 5 mnkr och resultatet för 2014 uppgick till 12,0 mnkr Under året har antalet listade minskat med 7300 vilket innebär lägre intäkter både jämfört med föregående år och jämfört med budget/plan Resultatet för vårdcentralerna har påverkats positivt av statliga engångsersättningar som avsåg 2014 års verksamhet, minskade läkemedelskostnader samt lägre kostnader för internservice

25 Sida 3(52) Datum Diarienummer PVV Rehabverksamheten visar ett resultat för 2015 på 16,4 mnkr. Budgeten uppgick till 5 mnkr. Vi har under året haft stort fokus på att alla enheter ska ha en ekonomi i balans. Alla enheter med prognosticerat underskott har haft krav på sig att ta fram handlingsplan med åtgärder i syfte att nå en ekonomi i balans Vi ser mycket stora ekonomiska utmaningar inför Primärvårdsstyrelsen har ålagts ett avkastningskrav av ägaren på 50 mnkr där 25 mnkr ska betalas in och 25 mnkr ska användas för att finansiera de jourer som bedrivs utöver kraven som ställs i Krav och Kvalitetsboken. En förändrad ersättningsmodell för vårdval rehab samt utebliven indexuppräkning av ersättningen innebär en belastning för rehabverksamheten i storleksordningen 35 mnkr. 2 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Ledstjärnan för s miljöarbete är regionens miljöpolicy. För att nå miljöpolicyns intentioner utgår det praktiska arbetet från målen i regionens antagna handlingsprogram för Instrumentet för att skall kunna bidra med att uppnå dessa mål för regionen är s miljöledningssystem - miljödiplomeringen. Samtliga enheter som skall vara diplomerade var diplomerade vid årsskiftet. har bidragit aktivt i det av initierade arbetet med giftfria lokaler som nu drivs vidare av regionens miljöavdelning med deltagande även av kommuner inom regionen. En kartläggning har bland annat gjorts av allt byggnadsmaterial som används vid renovering av en vårdcentral. En utbildningsdag för samtliga miljö- och kemikalieombud genomfördes under året med energi som tema. Föreläsningar hölls under den dagen av professor Tomas Kåberger om energisituationen i världen, av Lars Karlsson miljöavdelningen om regionens arbete för minskning av energianvändningen och av Hans Kardell Västfastigheter om Västfastigheters arbete inom området. En utbildningsdag om golvmaterial har även genomförts med deltagande av Västfastigheter, Miljöavdelningen och Regionservice. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa ingår sedan 2012 liksom övriga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen i det nationella nätverket för Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård. Vi är representerade i den regionala styrgruppen och har tillsatt en processledare, som ingår i det regionala

26 Sida 4(52) Datum Diarienummer PVV processledarnätverket och som bevakar det nationella arbetet. Det övergripande målet i vår handlingsplan för hälsofrämjande insatser är att ska utveckla miljöer, förhållningssätt, arbetssätt och metoder som stärker patienternas, medarbetarnas och befolkningens hälsa. Syftet är att inspirera och leda Västra Götaland att bli den friskaste regionen i världen. I handlingsplanen formuleras följande mål: Patientperspektivet hälsofrämjande vårdmiljö och bemötande samt hälsofrämjande möten. Patienter erbjuds systematiskt, jämlikt och på ett respektfullt sätt att samtala kring sina levnadsvanor. I samband med samtalet erbjuds evidensbaserade sjukdomsförebyggande enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal. Varje enhet/område har en intern rutin för evidensbaserat omhändertagande (individuellt/i grupp) av patienter med ohälsosamma levnadsvanor: rökning, matvanor, alkohol, fysisk aktivitet, sömn och stress. Samverkan och samordning sker inom och mellan områden. Med början 2013 införde varje vårdcentral funktionen Seniorhälsan, det vill säga hälsofrämjande, förebyggande, riskidentifierande och vårdplanerande verksamhet i samverkan internt och externt, för listade patienter 65+. Vi ser att genom denna metod möter vi människor som vid avslutat yrkesliv är mycket motiverade till livsstilsförändring införs arbetssättet Hälsofrämjande och förebyggande metod i primärvård (Hälsolyftet) vid alla vårdenheter. Vi har påbörjat ett utvecklingsarbete för att samordna Seniorhälsan och Hälsolyftet för att ge alla ett individanpassat erbjudande. I befolkningsperspektivet lyfts s medverkan i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete, till exempel i form av utbildningsinsatser och medverkar i folkhälsoråd. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. arbetar kontinuerligt för att erbjuda kunder/patienter en god tillgänglighet. Vårt mål är att uppfylla vårdgarantin till 100 %. För vårdcentralerna innebär det: Telefontillgänglighet 0 0:an innebär att kunden/patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som den söker. Telefontillgängligheten följs månatligen inom och rapporteras två gånger om året till Sveriges Kommuner och Landsting. Ett stort antal jourmottagningar finns öppna mellan kl vardagar samt minst sex timmar lördag, söndag och heldagar dit patienten kan

27 Sida 5(52) Datum Diarienummer PVV vända sig vid akut sjukdom efter vårdcentralens stängningstid. Vi ser ett alltmer ökande antal telefonsamtal till s vårdcentraler vilket innebär att sjuksköterskans resurser tas från mottagningsarbete till telefonrådgivning. Utvecklingsarbete pågår för att ta reda på varför patienterna ringer till oss och vi kan efter denna kartläggning styra om samtal av mer administrativ karaktär till andra yrkeskategorier och på så sätt skapa möjlighet för en högre tillgänglighet. Strax före årsskiftet 2015/2016 började s nya gemensamma standard för vårt telefonsvarssystem att införas. Detta innebär en kvalitetssäkrad medicinsk rådgivning, enhetliga telefonsvarsmeddelande och alla samtal ska besvaras så snabbt som möjligt. Patienterna erbjuds även möjlighet till direktkontakt istället för som nu få uppge sitt telefonnummer och bli uppringd. Besökstillgänglighet 7 7:an innebär att kunden ska, då medicinskt behov föreligger, erbjudas tid till läkare inom sju dagar. Tillgängligheten mäts sedan flera år av SKL under två veckor i mars och två veckor i oktober. På många av s vårdenheter pågår utvecklingsarbeten vars syfte är att utveckla både telefon- och mottagningsbesöksprocessen för att kunna erbjuda ännu bättre tillgänglighet. I slutet av året började implementeringen av s standardiserade primärvårdstriage för vårdcentral. Detta innebär att då patienterna kontaktar oss och behov av en konsultation föreligger triageras de till för behovet lämpligaste vårdgivare, inklusive t.ex. fysioterapeut och psykolog. För rehabenheterna gäller att ha en så god tillgänglighet som möjligt. Ett besök ska kunna erbjudas tid inom 7 dagar. Webbtidbokning finns idag på alla rehab mottagningar och snart på alla vårdcentraler. Se ytterligare information under kapitel 4.1. Se även kapitel 4.1 Vårdgaranti tillgänglighet. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Vi arbetar för en kvalitetsdriven vård, se även kapitel 3.

28 Sida 6(52) Datum Diarienummer PVV Mål: 15. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Indikator: 15.3 Genomförda läkemedelsgenomgångar i primärvården 75 år och äldre (%). Avser fördjupad läkemedelsgenomgång för patienter listade på vårdenheten som besökt vårdenheten Förvaltning/enhet: vårdvalsverksamhet Utfall: 46.3 % Målnivå : 65 % Åtgärdsplan Vi fortsätter att kvalitetssäkra våra registreringar av åtgärdskoder och läkarbesök på vårdcentral och särskilda boenden. Vi säkerställer rutiner för att alla listade patienter hos oss 75 år och äldre årligen kallas för en läkemedelsgenomgång hos läkare. Åtgärdsplan tas fram på de enheter som inte når upp till målet. Varje primärvårdsområde tar till vara egna goda exempel för att standardisera rutinen och nå målet. Tyvärr har vi upptäckt att tekniska problem (IT-system) inneburit att all information inte alltid fångats och rapporterats vidare trots att registrering skett korrekt. Arbete pågår tillsammans med IS/IT för att säkerställa att detta inte inträffar igen. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård skall vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov. Inom arbetar vi med att göra det enkelt för invånarna att känna igen oss som avsändare, förstå vårt budskap och skilja oss från övriga aktörer på marknaden. För att forma en tydlig och enhetlig grafisk profil arbetar vi främst med två saker, regionens logotype och dekorelement. Vårt långsiktiga mål i affärsplanens kundperspektiv är att våra kunder skall vara våra ambassadörer för sin vårdenhet. Allt arbete ska genomsyras av våra kärnvärden, pålitlig, omtänksam och nytänkande. Strategier för detta är att vi utvecklar ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande för både

29 Sida 7(52) Datum Diarienummer PVV sjukvård och hälsovård, har en hög serviceanda, vidareutvecklar vår tillgänglighet och delaktighet som skapar värde för kunden/patienten, och utvecklar vår kommunikation med kunden/patienten. Varje vårdcentral och rehabmottagning ska ha en systematisk dialog med sina kunder/patienter för att säkerställa att vi fångar deras upplevelser och möjliggör delaktighet. Förvaltningens affärsplan gäller för samtliga verksamheter. Den har ett övergripande fokus på att fortsatt ta tillvara och följa våra kunder/patienters upplevelse av mötet och behandlingen så att vi skall kunna utveckla verksamheten till att bli invånarnas första val av sjukvårdsinsatser genom ett högt förtroende för. Vi genomför kundenkäter två gånger per år. På vårdcentralerna genomförs s egen kund/patientenkät på våren och den nationella patientenkäten, (NPE) på hösten. Resultaten presenteras bl.a. i väntrum för att skapa en dialog med våra kunder. Den nationella patientenkäten ger möjlighet att jämföra oss med privata vårdgivare samt med vårdcentraler över hela landet. s egen kundenkät innebär en mer omedelbar resultatredovisning som i ännu högre grad motiverar till analys och utvecklingsarbete. Fortsatt utbildning inom service är en prioriterad insats i Nyanställda chefer och medarbetare får utbildning i förvaltningens Serviceguide som implementerades 2011 och reviderades En riktad utbildningsinsats inom serviceområdet har genomförts under 2015 för alla medarbetare som arbetar i våra receptioner. Liknande utbildningsinsats för sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning erbjuds fortlöpande. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare deltar i samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhus och arbetar för en sömlös vård och tillämpar "ett samtal in". Det vill säga att vill ta ansvar för att de kunder/patienter som är i kontakt med oss endast behöver ta en kontakt för att sedan, av oss, lotsas till rätt mottagning eller vårdgivare. Vi finns även med i relevanta sektorsråd för att säkerställa vårdkedjan. har överenskommelser om Sjukskrivningsmiljarden sedan 2006 och arbetet har fortgått utifrån vårdöverenskommelser med Hälso- och sjukvårdsnämnderna även Överenskommelserna innebär att områdena tidig samverkan, jämställd sjukskrivning samt hot och våld i nära relationer har stått i fokus. Guiden för tidig samverkan är under breddinförande på regionens vårdcentraler. Den ska vara ett stöd för vårdcentraler att få struktur och hållbara rutiner för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Målet är att samspelet mellan patienter, vårdenheter, Försäkringskassa, arbetsgivare/af ska fungerar så effektivt att vårdsökande får rätt insats i rätt tid. Efter införande av guiden kan det förenklade

30 Sida 8(52) Datum Diarienummer PVV läkarintyget använda. Rehabkoordinatorer har införts och arbetsformerna utvecklas fortlöpande. Fyra försäkringsmedicinska fora är nav i samverkan och för utbildningsuppdraget i försäkringsmedicin. För rehabiliteringsgarantin har ersättningsmodellen i vårdval rehab inneburit avveckling av ett antal team. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd vill vara en viktig del i den nära sjukvården för alla människorna i VGR och utgöra basen för den nära sjukvården utifrån invånarnas medicinska behov. vill uppfattas som välkomnande, lättillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov samt upplevas av invånarna som det naturliga förstahandsvalet. s intention är att i alla sammanhang ha med jämställdhets- och mångfaldsperspektivet samt barnrättighetsfrågor i sitt arbete. Vid all uppföljning där det är möjligt har vi med genusperspektivet. Principen är att bemöta och behandla alla utifrån individuella behov oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och ålder. I den av framtagna serviceguiden tas även mångfald upp. Här belyses vikten av bemötande i de olika faserna; före, under och efter ett besök på en mottagning. Serviceguiden är ett bra verktyg för våra chefer att ha en fortlöpande dialog i sin verksamhet med utgångspunkt från ovanstående grupper och för att se över så att mottagningens tillgänglighet och funktion passar alla invånare. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Analysen av s långsiktiga kompetensförsörjning utgår från den kompetensförsörjningsplan som varje år utarbetas inom förvaltningen. Vi har stora regionala skillnader när det gäller vår kompetensförsörjning och det ser också olika ut inom olika professioner. Det råder en generell brist på specialister i allmänmedicin i riket. har i planen angett ett bruttounderskott på 80 specialister. Medelåldern i gruppen är hög och inom en femårsperiod går 20% i pension. Behovet av ST-A är ca 30 st. Det finns regionala skillnader i svårigheten att rekrytera specialister i allmänmedicin men även inom ett primärvårdsområde se vi stora skillnader mellan olika vårdcentraler. Vårt underskott av specialister i allmänmedicin kan även ses i ljuset av att vi har ca 100 årsarbetande ST-läkare som tjänstgör på sjukhusen som ett led i sin utbildning till specialister. De kortsiktiga rekryteringsstrategier som vi har valt att använda är utlandsrekrytering i egen regi samt via rekryteringsföretag samt att vi har sett den stora grupp svenska ungdomar som studerar till läkare i andra EU-länder som en god rekryteringsbas. Här väljer vi att använda regionens specialistövergripande introduktionsprogram PLUS både för utlandsutbildade leg

31 Sida 9(52) Datum Diarienummer PVV läkare och färdiga specialister. har även utvecklat ett koncept med så kallad utbildningsvårdcentral. Idag finns en utbildningsvårdcentral i Fristad och långt gångna planer på att starta upp i Göteborg och Skaraborg. Långsiktigare strategier för att skapa intresse för specialitet allmänmedicin är t ex att ha ett stort antal läkarassistenter i tjänst på vårdcentral under sommaren. Under sommaren 2015 hade vi 45 läkarassistenter i våra verksamheter. Vi tar även emot svenska läkarstudenter som läser sin utbildning utomlands för praktik. De hinder som vi ser för vår kompetensförsörjning är framför allt den begränsning av STersättning som infördes under Vi har ett större behov av ST-läkare än vad nivån tillåter och kombinerat med det stora antalet specialister som går i pension under de närmaste åren befarar vi stora problem med bemanning. Istället för att begränsa inflödet behöver vi öka. ser möjligheten att använda alternativa handledarmodeller för ST-A som en strategi för att underlätta kompetensförsörjningen. Det är angeläget att det påbörjade arbetet inom detta område fortsätter. Vi har även stora regionala skillnader vad gäller att rekrytera t ex psykologer och medicinska sekreterare. Vad gäller psykologer så rustar sig för kravet i Kok-boken 2016 på tillgång till psykolog på vårdcentraler genom en noggrann kartläggning och tidiga insatser. Medicinska sekreterare är mycket svårrekryterade i storgöteborg. För att undvika att verksamheterna ska påverkas negativt har ett samarbete inletts mellan primärvårdsområdena kring Göteborg och området i Södra Älvsborg (V7). I detta område finns en pool av medicinska sekreterare som nu byggs ut ytterligare för att minska sårbarheten i Göteborg. En pool har även startats i Alingsås. genomför en kartläggning som sträcker sig över flera år av utbildningsbehovet för de kompetenser som krävs enligt Krav- och Kvalitetsboken. Detta gäller exempelvis kompetens inom Astma/KOL, diabetes och tobaksavvänjning. Där det reguljära utbildningsystemet inte kan tillgodose våra behov genomför vi uppdragsutbildningar. 3 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans s långsiktiga ekonomiska mål är att ha en ekonomi som medger utveckling. I detta ligger att ha en buffert för att klara framtida balanskrav även om nya utmaningar i form av omställningar skulle uppstå (t ex nyetableringar/avvecklingar och förändringar i Kok-boken). Förvaltningens egna kapital har som syfte att dels vara denna buffert och dels att möjliggöra större nödvändiga strategiska satsningar.

32 Sida 10(52) Datum Diarienummer PVV Förvaltningen står inför stora ekonomiska utmaningar under 2016: Konsekvenser av förändrad Krav- och kvalitetsbok för rehab (27 mnkr). Ingen indexuppräkning för rehab. (9 mnkr). Avkastningskrav från regionen tillkommer jämfört med 2015 (50 mnkr). Av dessa ska 25 mnkr betalas in till ägaren och 25 mnkr ska användas för att finansiera de jourer som bedrivs utöver kraven i Krav- och kvalitetsboken. Ett antal vårdcentraler och rehabenheter arbetar med att nå ekonomisk balans (buffert under omställningsperioden) Svårigheter att rekrytera specialister inom allmänmedicin (12 mnkr). Avslutande Breddinförande av Asynja VISPH (9 mnkr) Konsekvenser av privata nyetableringar Ombyggnation av lokaler i den takt hyresavtalen omförhandlas till mer ändamålsenliga lokaler samt i vissa fall flytt till helt nya lokaler. Regionens satsning på jämställda löner. Förvaltningen har jobbat hårt med kostnadskontroll och med intäktsförbättring bl a genom: Information och utbildning till medarbetare avseende Kok-boken och på vilket sätt varje medarbetare gör skillnad. Systematiskt analyserat verksamheternas ekonomiska förutsättningar med tonvikt på: - de enheter som har obalans mellan verksamhet och ekonomi - de variabler som ger ekonomiska förutsättningar i vårdvalssystemet - kostnadsslagen personal, bemanningsföretag, läkemedel, lokaler och lab/röntgen Detta har skett genom både traditionell controllingrunda med samtliga områden samt fördjupad controllingrunda med de enheter som har haft störst behov av det. Tillsammans med verksamheterna arbetat med att identifiera och effektuera förändringar som krävs för att anpassa verksamheten efter de förutsättningar som gäller i "Vårdval rehab" respektive "Vårdval vårdcentraler". Kontinuerligt under året följt utvecklingen för att se om handlingsplaner behöver revideras eller nya upprättas. Handlingsplanerna följs kontinuerligt upp så att vi dels ser att planerade aktiviteter genomförs samt att effekterna blir de förväntade. Strukturella förändringar i form av förslag till avveckling av vårdcentraler. Dessa förutsättningar gör att det budgeterade resultatet för 2016 uppgår till +7 mnkr. Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultatet kan jämföras inom och mellan verksamheterna s ledningssystem presenteras via vårt intranät och vi fortsätter att ta fram nya riktlinjer. Sedan 2014 finns även ett årshjul som stöd för chefer för att underlätta planering

33 Sida 11(52) Datum Diarienummer PVV och samordning av olika aktiviteter. Det långsiktiga målet för förvaltningen är att utveckla en primärvård i världsklass. Strategier för detta är att: utveckla ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande som omfattar både sjukvård och hälsovård, utveckla ett gemensamt system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar, vara en del i att utveckla interna, nationella och internationella jämförelser som är av relevans för en primärvård i världsklass samt att utveckla ett gemensamt forum för lärande och erfarenhetsutbyte. Nyckeltal och resultat: Mätning och uppföljning av Krav- och kvalitetsbokens kvalitetsparametrar för vårdcentral. Måltalet är 85 % i genomsnitt för alla indikatorer och mäts varje månad. Se även kapitel 4 Verksamhet. Mätning och uppföljning av kvalitetsparametrar för rehabverksamhet. Till exempel registrering i kvalitetsregistret BOA (bättre omhändertagande av patient med artros). Uppföljning av lärande organisation görs i den patientsäkerhetskulturmätning som genomförds vartannat år och senast under hösten Tre frågeområden mäts: lärandefokus, gemensam vision och förändringsbenägenhet. Resultatet visade 51 % positiva svar. Vårt måltal är 70. För att ge stöd till alla chefer i arbetet med att nå s mål ges bl.a. chefsseminarier varje år. I år var temat Hur ser framtidens sjukvårdsbehov ut och hur kan vi utveckla e- Hälsotjänster för att bättre motsvara befolkningens behov?. En stor utmaning för oss under 2015 är att vi inför ett nytt vårdinformationssystem, AsynjaVisph. För att den införandeplan, som säger att vi ska vara klara vid årsskiftet 2015/2016 ska hålla, krävs mycket stora insatser. Ett strukturerat förberedelsearbete pågår på alla s enheter som berörs. Vi arbetar generellt för att öka kvaliteten i kärnprocesserna vilket innebär en högre målrelaterad ersättning. Vi strävar även efter att nå en så hög täckningsgrad som möjligt genom att ha en så hög tillgänglighet som möjligt och att vara förstahandsalternativet för våra invånare men det är svårigheter i och med att vi i regionen inte har ett enhetligt gränssnitt gentemot sjukhusen.

34 Sida 12(52) Datum Diarienummer PVV Beställarna ska i dialog med utförarstyrelserna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Effektiviseringskravet för VG Primärvård ligger inbakat i ersättningsmodellen. De värden som varje enhet får för de parametrar som genererar intäkter ger de ekonomiska förutsättningarna. Varje enhet har uppdraget att anpassa sin verksamhet så att man når det ekonomiska målet "en ekonomi som medger utveckling". Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av de samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar. Vi ser jämtegrering som en naturlig del i vardagsarbetet. Effekter av arbetet ska tillkomma både de som erhåller service och tjänster och för de medarbetare som utför tjänsten. Ett exempel vi har med detta synsätt är då vi ser över våra arbetssätt på BVC för att engagera fler pappor till besök och gruppaktiviteter. 4. Verksamheten Uppdraget för vårdcentraler bedriver idag 110 vårdcentraler i Västra Götaland. Sedan vårdvalets införande har cirka 90 privata konkurrenter tillkommit och har under de senaste åren avvecklat fyra vårdcentraler. Det innebär att det sedan införandet av vårdvalet har skett en stor ökning av antal vårdcentraler i Västra Götaland. För att klara det nya marknadsläget har flera enheter fått göra neddragningar både vad gäller lokaler och personal samtidigt som man har arbetat med olika typer av effektiveringar. Med fler konkurrenter in på marknaden, svårigheter att rekrytera läkare och det faktum att flera vårdcentraler inte får ihop sin ekonomi har primärvårdsstyrelsen gett i uppdrag att göra en analys av vårdcentralsstrukturen för att se vilka vårdcentraler som är livskraftiga och vilka som eventuellt inte är det. Att vara livskraftig innebär att vi kan hålla en hög medicinsk kvalitet samtidigt som vi har en ekonomi i balans. Idag är det flera vårdcentraler som har en god ekonomi. De kan dock inte använda sina pengar för att vidareutveckla verksamheten då dessa pengar används för att finansiera de verksamheter som går med underskott. Den 19 december tog primärvårdsstyrelsen beslutet om att ansöka om förtida uppförande av vårdcentralerna i Viskafors, Åmål, Åby Skara och Brastad. Beslutet ska godkännas av regionfullmäktige innan det går vidare till hälso- och sjukvårdsnämnderna.

35 Sida 13(52) Datum Diarienummer PVV Krav- och kvalitetsboken Detaljregleringen i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård medför svårigheter får vårdgivarna att bedriva verksamhet i glesbygd och på mindre orter. Det finns en rad krav i Kok-boken 2015 som innebär risker för stängning av enheter med hänsyn till bemanningsproblem gällande läkare och specialistsjuksköterskor. Det har fått konsekvensen att vårdcentralen Fritsla upphört samt vårdcentralen Dalum övergått till att vara en filial till vårdcentralen Ulricehamn från och med första september. Kok-boken 2016 är kravet på leg psykolog/leg psykoterapeut i samma lokaler ytterligare försvårande. ser med oro på effekterna av detaljstyrningen och bedömer att flera mindre vårdcentraler kan vara hotade av ovan nämnda krav. s bild är att Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård är alltför detaljerad och att detaljeringsgraden ökar från år till år. Effekten blir att det är svårt för utförarna att bedriva verksamhet i glesbygd och i av andra skäl svårbemannade områden. Att kraven är lika för en vårdcentral oavsett storlek medför också problem för små och utsatta vårdcentraler att svara upp och kan därmed driva fram en geografisk centralisering. Viktigt att det ges tillfälle till dialog med oss utförare då regelverket sätts. Rörligheten i modellen gör planering mycket vansklig då det uppstår svåröverblickade gummibandseffekter. Vitesförelägganden utan definierade grundförutsättningar drabbar därutöver redan mycket sårbara enheter i utsatta områden. För och primärvårdsnivån som helhet- är det en överlevnadsfråga att kunna arbeta långsiktigt och konstruktivt med kompetensförsörjning, särskilt i glesbygd. Vi vill därför särskilt lyfta fram de begränsningar som Krav- och kvalitetsboken medför på detta område. Kreativa lösningar, som enligt vårt förmenande på intet sätt innebär försämrad utbildningskvalitet, har inte accepterats av Vårdvalsenhetens företrädare. Därmed riskeras ytterligare utarmning av regionen utanför storstadsområdena. I detta sammanhang bör nämnas att det saknas en strikt definition av begreppet dokumenterad erfarenhet vilket äventyrar utlandsrekrytering av läkare. Det finns med regionens tolkning risk för diskriminering och brott mot EU:s regelverk när det gäller läkare från EU-länder utanför Norden. Detta gäller även för sjuksköterskor som ska utföra kvalificerade arbetsuppgifter- i praktiken är innebörden att man inte kan få vara ny i yrket eller inom vårdnivån. Det är ett faktum att trots att den goda viljan att leva upp till kraven i Kok-boken så är det emellanåt problematiskt i bristsituationer så bemanningsföretagen inte har kunnat leverera läkare och specialistsjuksköterskor när behov uppstår. Skör bemanning och ersättningsmodellen som sådan medför slutligen svårigheter att leva upp till krav på representation exempelvis i samverkan och i regionala utvecklingsprojekt. I vissa

36 Sida 14(52) Datum Diarienummer PVV områden representerar i dubbla ledningsgrupper för att matcha samverkanspartners interna organisation (ex en ledningsgrupp för verksamhet som berör vuxna och en som berör barn). I upplever vi att det finns höga förväntningar på vårt deltagande i en rad olika sammanhang där vår närvaro är angelägen men inte särskilt ersatt samtidigt som privata vårdgivare väljer att inte delta. Identifierade risker i Kok-bok 2015 Krav på specialist i allmänmedicin i tjänst 45 timmar i veckan innebär en svårighet för små enheter att klara. Krav på leg. läkare på plats på vårdcentralen under öppethållande (minst 45 timmar i veckan). Kravet innebär enligt besked till 2014 att läkare inte kan lämna mottagningen för exempelvis akutinsats på äldreboendet, vid vårdintygsbedömning, vid dödsfall och medför behov av att alltid ha dubbel bemanning under öppettiderna. Minst hälften av läkarna ska vara specialister i allmänmedicin med dokumenterad erfarenhet gällande hela verksamheten som ingår i uppdraget. Detta är krav för att få utbilda AT- och ST-läkare och minskar möjligheterna till kompetensförsörjning på de vårdcentraler där behovet är störst. Alternativa handledarmodeller för att med bibehållen kvalitet klara utbildningsuppdraget på utsatta vårdcentraler har föreslagits av men har inte accepterats. Det saknas redovisad definition på innebörden i dokumenterad erfarenhet. Läkare i beredskap och läkare på kvälls- och helgöppen mottagning kan bemannas med annan specialistläkare med erfarenhet av primärvård eller ST-läkare i allmänmedicin med adekvat kompetens godkänd av handledare och studierektor. s mening är att bedömning av adekvat kompetens ska göras av handledare och verksamhetschef vilka bör ha störst möjligheter att avgöra ST-läkarens förmåga i det aktuella sammanhanget utifrån sin kunskap om vederbörandes sätt att fungera i klinisk verksamhet. Krav på astma/kol- sjuksköterska Det saknas specifikation på i vilken omfattning specialistsjuksköterska ska erbjudas. Trots detta har viten utdömts utifrån nyckeltalet 1,5 timme/ 1000 listade och vecka. Det är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. har påtalat behovet av utbildningsplatser men detta har inte tillgodosetts, kösituation uppstår och under väntetiden har viten utdöms trots godkänd åtgärdsplan från berörda vårdcentraler. Krav på diabetessjuksköterska Krav på diabetessköterska, det saknas specifikation på i vilken omfattning Specialistsjuksköterska ska erbjudas. Trots detta har viten utdömts utifrån nyckeltalet 1,5 timme/ 1000 listade och vecka. Det är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Viten har utdömts till med denna kompetens dubbelbemannad vårdcentral med tillfällig

37 Sida 15(52) Datum Diarienummer PVV sjukskrivning av båda medarbetarna. Detta trots god läkarbemanning vid tillfället. Krav på öppethållande 45 timmar i veckan. Kravet är försvårande för små enheter m.h.t bemanningskrav på framför allt läkare enligt ovan. Identifierade risker i Kok-bok 2016 Krav på psykolog/motsvarande, Vårdcentralen ska i samma lokaler som övrig verksamhet bedrivs tillhandahålla leg psykolog alternativt leg personal med motsvarande kompetens (förtydligat som leg psykoterapeut eller psykiater). Detta krav är mycket svårt för små vårdcentraler och vårdcentraler i glesbygd eller i övrigt svårbemannade områden att klara. Det har hittills varit mycket svårt att rekrytera dessa kompetenser utanför städerna. Det är dessutom önskvärt att det till denna typ av krav finns tydlighet i vilken kapacitet som ska finnas för att kravet ska sägas vara uppfyllt. Uppdraget för Rehab Införandet av Vårdval Rehab är en av de största förändringar som rehabverksamheten ställts inför. Vi har på kort tid lyckats ställa om rehabverksamheten till nya förutsättningar inom Vårdval Rehab. Framgångsfaktorer har varit att vi genomfört omställningen tillsammans som en organisation och där patient, bemötande och mottagande varit i fokus. Alla patienter ska erbjudas tid inom sju dagar vilket vi uppnår. I enkätundersökningar framkommer att patienterna är lika nöjda som tidigare med delaktighet, tillgänglighet och bemötande. Vi har i år startat en rehabenhet i Partille kommun och även ansökt om att starta i Vårgårda kommun Vi har i nuläget 50 rehabenheter och 57 utbudspunkter vilket innebär att vi finns på 107 olika platser. Vi arbetar kontinuerligt med att kvalitetssäkra och standardisera behandlingsmetoder som används inom rehabområdet. En gemensam standard för trycksaker och patientinformation har tagits fram vilket säkerställer och effektiviserar arbetet samt skapar trygghet för patienterna. Vi har också tagit fram ett system där vi snabbt kan göra uppföljningar i verksamheten inom område kvalitet, produktion och ekonomi. Vi har vid två tillfällen under 2015 haft fokusgrupper tillsammans med patienter för att lyssna in synpunkter om trycksaker, patientinformation och bassängverksamhet. I slutet av oktober gav primärvårdsdirektören uppdraget att se över rehabiliteringens nuvarande organisation. Bakgrunden till detta var beslutet att inte fusionera ihop rehabiliteringen med vårdcentralsverksamheterna samt den uppkomna ekonomiska situationen i Göteborg. Efter genomförd översyn, samverkan med berörda fackliga organisationer och beslut av primärvårdsdirektören har vi fått i uppdrag att minska antalet områden inom rehab från tio till åtta. Det är i Göteborgsområdet som förändringen ska ske genom en minskning från fyra till två områden. Förändringen ska genomföras så snart som möjligt under Inga

38 Sida 16(52) Datum Diarienummer PVV organisatoriska förändringar föreslås på enhetschefs- eller medarbetarnivå. Målet är att åstadkomma en så konkurrenskraftig och attraktiv organisation som möjligt; både på kort och på lång sikt. Vi har genom ett målmedvetet utvecklingsarbete lyckats minska kostnaderna per behandling inom MMR2 i Mölnlycke vilket innebär att vi kan behålla verksamheten trots att beställningen upphör Uppföljning Koncernledningens mål och strategier; en patientdriven vård, rätt kompetens och ett sammanhållet vårdsystem, synkroniseras med s affärsplan. Det långsiktiga målet för förvaltningen är att utveckla en primärvård i världsklass och s affärsplan för pekar på fyra perspektiv; kund/patient/medborgare, verksamheten, medarbetarna och ekonomin och lägger strategin för hur man skall nå måluppfyllelse. Lokala affärsplaner upprättas på alla enheter. En av strategierna i affärsplanen, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. En modell för att genom visualiseringstavlor, följa måluppfyllnad och omhändertagande av avvikelser, är framtagen och kommer att tillämpas på alla nivåer i linjen för att öka delaktigheten i styrning och utveckling av. Nyckeltal som följs är: Uppföljning av Krav- och kvalitetsbokens kvalitetsparametrar. Måltalet är 85 % i genomsnitt för alla indikatorer och mäts varje månad. Utfallet för målrelaterade kvalitetsindikatorer är oförändrat jämfört med föregående år. Det har tillkommit två nya parametrar 2015, Olämpliga läkemedel 75 år och äldre samt Andel hembesök av besök 75 år och äldre. Man har även höjt ersättningsgränserna för rökning. Maxpoängen har ändrats från 30 till 32. Medelvärdet avseende uppfyllelsegrad har ökat marginellt från 58 % till 59 % sedan augustirapporten. 3 enheter når 80 %, 14 enheter ligger mellan % och 19 enheter inom intervallet %. Rehabenheterna registrerar i kvalitetsregistret BOA, bättre omhändertagande av patienter med artros. Uppföljning av en lärande organisation görs i den medarbetarenkät som genomfördes för första gången i alla förvaltningar under hösten Värdet lärande i arbetet är ett av de elva förbättringsområden som finns i medarbetarenkäten. Lärande i arbetet är ett mått på om kunskapen hos medarbetaren används och tas tillvara på ett bra sätt om den yrkesmässiga utvecklingen är god och om arbetet är utvecklande och att det finns möjlighet till kompetensutveckling. Målvärdet är 70, vilket indikerar att lärande i

39 Sida 17(52) Datum Diarienummer PVV arbetet är högt. Värde mindre än 65 indikerar att lärandet befinner sig i en kritisk zon. s genomsnittliga värde är 80,5. Resultatet av samma undersökning 2015 visar ett värde på Vi arbetar för att öka kvaliteten i kärnprocesserna vilket innebär en högre målrelaterad ersättning. Vårt mål är att nå en så hög täckningsgrad som möjligt genom att vara förstahandsalternativet för våra invånare men det är svårigheter i och med att vi i regionen inte har ett enhetligt gränssnitt gentemot sjukhusen. Vi utökar servicen till våra patienter genom att erbjuda tidbokning via webben. Så snart Ett av våra långsiktiga mål är att våra kunder skall vara våra ambassadörer för sin vårdenhet och strategier för detta är att vi; utvecklar ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande för både sjukvård och hälsovård, har en hög serviceanda, vidareutvecklar vår tillgänglighet och delaktighet som skapar värde för kunden/patienten och utvecklar vår kommunikation med kunden/patienten. Nyckeltalen som följs utifrån vår egenkundenkät två gånger per år är: rekommendationsgrad, bemötande, tillgänglighet, och delaktighet. s kundenkät genomfördes i april-maj och besvarades av sammanlagt 7991 personer som besökt rehabmottagning eller vårdcentral. Enheterna får, som tidigare, goda omdömen när det gäller bemötande. Patienterna är jämfört med tidigare mätningar, något mindre nöjda med tillgängligheten till vårdcentralerna. Det handlar om bristande tillgänglighet till läkartider och svårigheter att komma fram till vårdcentralerna på telefon. Många patienter som besökt rehabmottagningar är mycket nöjda med den behandling som erbjuds där. Webbtidbokning och funktionerna i Mina vårdkontakter efterfrågas och uppskattas.

40 Sida 18(52) Datum Diarienummer PVV I nedanstående diagram finns resultat från enkätundersökningarna Nationella patientenkäten genomfördes för vårdcentralerna under hösten. Mätningen omfattade samtliga landets vårdcentraler. Resultatet är inte helt jämförbart med tidigare års enkäter eftersom det skett förändringar av frågor och resultatberäkning. s resultat ligger under region- och rikssnittet. Resultatet från årets enkät sammanfattas i sju olika dimensioner. För s del ligger styrkan inom de frågor som sammanfattas i

41 Sida 19(52) Datum Diarienummer PVV dimensionen Emotionellt stöd medan det största förbättringsområdet finns inom dimensionen Tillgänglighet. Diagrammet visar s, VGR:s och Sveriges resultat för dimensionen Helhetsintryck som bl. a omfattar frågan om man kan rekommendera enheten till andra. Utveckling Under 2015 fortsätter den interna kulturresan och ett viktigt steg i det arbetet är att vidareutveckla och premiera kommunikativt ledarskap. Ett av våra mål i affärsplanen är att ha kunder som ambassadörer och detta arbetar vi med genom att dels fokusera på vår service samt att bjuda in till kund/patientråd. Genom dessa råd får både hög delaktighet från patienterna samt snabb feedback på den vård som vi erbjuder. Seminarier för s alla chefer, med syfte att ge en teoretisk fördjupning inom förbättringskunskap samt att få ta del av varandras goda exempel anordnas varje år. Tema i år var Framtidsvisioner i vården samt Hur engagera medarbetare i utvecklingsarbetet. På seminariet presenterades flera exempel på nytänkande om hur vi bland annat kan involvera våra patienter i den egna sjukvårdsprocessen för att öka kvalitet och effektivitet i vården. Grundutbildning i förbättringskunskap erbjuds och finns även som ett självinstruerande material. Pris i tävlingen s nytänkande gick till rehabmottagning och vårdcentral i Bollebygd för deras teamarbete runt patienter med stress och utmattningssymtom samt till vårdcentralen Frölunda för utveckling av hembesöksteam. Breddinförandet av det nya vårddokumentationssystemet AsynjaVisph/Take Care går mot sitt slut. Vid årsskiftet återstår endast delar av Göteborgsområdet. Här har ett omfattande arbete gjorts kring elektroniska laboratorieremisser samt elektroniska svar tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset och VGRIT. De flesta del betungande är hanteringen av