Sammanträde med Primärvårdsstyrelsen den 30 januari 2015

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med Primärvårdsstyrelsen den 30 januari 2015 Plats: Mötesplats Kungshöjd, Kaserntorget 11A, Göteborg Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2014 (Bilaga a-b) Föredragare ekonomichef Per Nyström 2. Delegeringsärenden (Bilaga) Diarienummer PVV Anmälningsärenden (Bilaga) Diarienummer PVV Informationsärenden A. Ärendeplan Status (Bilaga) Föredragare primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert B. Rapport från verksamheten Föredragare primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert Postadress: Kansli Lillhagsparken Hisings Backa Besöksadress: Lillhagsparken 6 Hisings Backa Telefon: Växel Webbplats: E-post: primarvarden@vgregion.se

2 Föredragningslista från Primärvårdsstyrelsen, (2) C. Inbjudningar - Palliativ konferens i Göteborgsområdet. - Spridningskonferens av erfarenheter från länets analysarbeten i bättre liv för sjuka äldre. D. Förslag verksamhetsbesök - den 16 mars och 4 maj. - gemensamt med Styrelsen för beställd primärvård den 27 april alternativt den 22 maj. E. Rapport från presidiet F. Övriga frågor Ann-Sofie Alm Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( )

3 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Ekonomiavdelningen Handläggare: Per Nyström, ekonomichef Telefon: E-post: Primärvårdsstyrelsen Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2014 Förslag till beslut Primärvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Primärvårdsstyrelsen godkänner årsredovisningen för vårdvalsverksamheten. 2. Primärvårdsstyrelsen översänder årsredovisningen till Regionstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Årsredovisning 2014 för vårdvalsverksamheten har upprättats i enlighet med gällande instruktioner upprättade av Regionkansliet. Enligt tidplanen ska årsredovisningen vara registrerad och klar i regionens ekonomisystem den 3 februari Beredning Vid Centrala samverkansgruppen den 26 januari 2015 kommer årsredovisningen 2014 att gås igenom med de fackliga parterna. Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Bilaga Årsredovisning 2014 vårdvalsverksamheten. Beslutet skickas till regionstyrelsen@vgregion.se Diariet Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växel

4 Sida 1(46) Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2014 Primärvårdsstyrelsen 2014 (Uppföljning 2014) Rapporten skapad av Camilla Karlsson, Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning driver 113 vårdcentraler väl spridda över regionens kommuner och stadsdelar. Utöver dessa vårdcentraler har vi 21 jourcentraler varav vissa i samverkan med andra vårdgivare. Tio av jourcentralerna bedrivs utöver vad som stipuleras i Kokboken och några av dem drivs efter tidigare politiska beslut i olika nämndområden. s Vårdcentral och jourcentral i Strömstad avvecklades den sista mars efter att primärvårdsstyrelsen ansökt och fått beviljat från HSN 1 om att i förtid få avbryta vårdvalskontraktet. Orsaken till primärvårdsstyrelsens ansökan var problematiken kring läkarförsörjningen och det ohållbara i att driva en verksamhet i enlighet med god vård på basis av bemanningsläkare. Primärvårdsstyrelsen har också fattat beslut om nedläggning av filialerna i Kvänum, Skepplanda, Sjuntorp och Östra Frölunda. har inte ansökt om ett förlängt avtal från och med 2015 för vårdcentralen i Floby. Förvaltningen har fått styrelsens uppdrag att etablera en filial i Floby. Från och med första september 2014 finns även Vårdval rehab under primärvårdsstyrelsens ansvar. har idag 49 rehabenheter och 55 utbudspunkter. Utöver de rehab mottagningar vi tidigare drev på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnderna har vi gjort en offensiv satsning och etablerat ytterligare fyra mottagningar. Nyetableringarna har skett i kommunerna Kungälv och Bollebygd samt stadsdelarna Torslanda och Styrsö. Ytterligare ansökningar kommer att lämnas in för rehabmottagningar i Mark och Svenljunga. Arbetet med att internt implementera varumärkesplattformen har fortsatt under året, i syfte att bygga förtroende hos västragötalänningarna. Exempel på insatser som genomförts under 2014 är serviceutbildningar för receptionister och sjuksköterskor i telefonrådgivning samt serviceutbildningar för nyanställda. Målet har varit att leverera ännu bättre service och bemötande i mötet med kunder. Via chefsseminarier och intranät sprider vi goda exempel från verksamheterna för att inspirera chefer och medarbetare till förbättringar. Flera mottagningar har infört Kundråd, ett forum för dialog med kunderna. Vi har även tagit fram ett koncept för s väntrum så att alla våra besökare ska känna sig välkomna och att väntetiden ska kännas bekväm när man kommer till oss. Inför vårdval rehab genomförde en kampanj som har fått stort genomslag och lockat fler och nya kundgrupper att söka till våra rehabmottagningar. Vår kultur ska präglas av pålitlighet, omtanke och nytänkande. Ett gott ledarskap med kommunikativa ledare som uppmuntrar sina medarbetare till engagemang och delaktighet på enheterna. Viktiga områden att utveckla är stöd till chefer, ta vara på och stödja medarbetare

5 Sida 2(46) som vill utvecklas, samt att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser som blir attraktiva för nuvarande och kommande medarbetare. En av strategierna i vår affärsplan, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. För att öka antalet listade arbetar vi aktivt med service och effektivisering av våra vårdprocesser. Vi produktionsplanerar för att öka vår tillgänglighet och att utnyttja alla våra professioner i vårdarbetet. Vi har bra samverkansformer mellan vårdcentral och rehabenheter. Vi Utvecklar och standardiserar den triageringsmodell som innebär att patienter som kontaktar och besöker oss triageras till för behovet lämpligaste vårdgivare, inklusive t.ex. fysioterapeut och psykolog. Förvaltningen har fått Primärvårdsstyrelsens uppdrag att införa webbtidbokning på alla vårdcentraler och rehabenheter. Vid årsskiftet finns nu denna möjlighet på alla rehabmottagningar men inte alla vårdcentraler på grund av att det är kö hos VGR IT för att få denna installation utförd. För att säkerställa en god läkarbemanning nu och i framtiden har en ny verksamhet i form av en utbildningsvårdcentral startat i Fristad. Här erbjuds utlandsutbildade läkare handledning och en kvalitetssäkrad introduktion i det svenska sjukvårdssystemet. Efter en noggrann rekryteringsprocess och språkutbildning började de första åtta EU - allmänspecialisterna i september. har överenskommelser med HSNK rörande Sjukskrivningsmiljarden sedan Inom uppdraget ligger att införa funktionen "Rehabkoordinator på vårdcentral" för samordning av enhetens insatser runt sjukskrivna personer. I VGR har HSNK valt att träffa en ettårig överenskommelse för 2014 och avtal är även tecknat för Ett stort antal medarbetare har engagerats för uppdraget och finansieras med dessa medel har hembesök till äldre och läkemedelsgenomgångar, hos listade patienter, varit i fokus. Vi arbetar generellt för att öka kvaliteten i kärnprocesserna vilket innebär en högre målrelaterad ersättning. Vi strävar även efter att nå en så hög täckningsgrad som möjligt genom att ha en hög tillgänglighet och att vara förstahandsalternativet för våra invånare men det är svårigheter i och med att vi i regionen inte har ett enhetligt gränssnitt gentemot sjukhusen. Patienter med psykisk ohälsa är en växande grupp i vår verksamhet. Vi förbereder oss för att införa Vårdsamordnare (Care manager) enligt regionens koncept på våra vårdcentraler. Internetbaserad KBT erbjuds på flera enheter och kommer att utvecklas än mer. För att fånga upp våra seniora kunder tidigt för att ge stöd till ett så friskt och hälsosamt liv som möjligt arbetar vi med konceptet "Seniorhälsan" på alla vårdcentraler. Sedan hösten 2014 införs även arbetssättet Hälsofrämjande och förebyggande metod i primärvård (Hälsolyftet)

6 Sida 3(46) vid alla vårdcentraler. Det nya journalsystemet Asynja Visph har efter att två piloter genomförts övergått i breddinförandefasen. I november samlade s förvaltningsledning alla chefer till en inspirationsdag med temat kundorienterat ledarskap. Då utsågs Vårgårda vårdcentral till vinnare av Årets förbättring för sitt utvecklingsarbete där de effektiviserar mottagningarna och skapar en hög tillgänglighet och en god arbetsmiljö vilket resulterar i god möjlighet att rekrytera medarbetare och vårdcentralen är fullbemannad. Prestationerna under 2014 är något lägre än Detta beror på flera faktorer. Vi har färre listade jämfört med 2013, flera "drop in" mottagningar har fått stängas p.g.a. för långa väntetider, minskande användning av hyrläkare samt ca färre besök pga av nedläggning av vårdcentralen i Strömstad. Införandet av nytt journalsystem har för berörda enheter också periodvis inneburit en något minskad produktion. På rehabmottagningarna syns en markant ökning av antal besök. Vi kan konstatera att har ökat antalet anställda jämfört med samma period Det är antalet läkare, psykologer och medicinska sekreterare som ökat. Tyvärr kan vi notera en ökning av sjukfrånvaron inom förvaltningen, analyser pågår. Krav- och kvalitetsboken för 2014 har haft stor betydelse för vår verksamhet ur ett finansiellt perspektiv eftersom ersättningsnivåerna för de olika parametrarna har legat kvar på 2013 års nivå. Det har alltså inte skett någon indexuppräkning för Ersättningen för fyra målrelaterade kvalitetsindikatorer togs också bort. Dessa två förändringar har haft en sammanlagd ekonomisk effekt på ca 80 mnkr. Detta har inneburit att vi inom under året har haft en tuff uppgift att klara en ekonomi i balans. (vårdval) visar ett resultat för 2014 på +20,6 mnkr, vilket är bättre än årsbudget på +13,0 mnkr. Resultatet för 2013 var +29,9 mnkr. P g a övergången av rehabverksamheten till Primärvårdsstyrelsen per den 1 september är jämförelser med budget och med föregående års utfall vanskliga. Vårdcentralerna visar ett resultat för 2014 på +12,0 mnkr, vilket i princip motsvarar budgeten på +13,0 mnkr. Resultatet för 2013 var +29,9 mnkr. Rehabverksamheten visar ett resultat för 2014 på +8,6 mnkr. När man bedömer det resultatet måste man dock beakta att 96% av ersättningarna är helt relaterade till produktion och att nästan 40% av årsproduktionen och därmed intäkterna härrör till perioden septemberdecember. De fyra höstmånaderna ska generera ett överskott. Det kommer inte heller att ske någon indexuppräkning av ersättningarna för 2015 jämfört med 2014 vilket innebär behov av en viss buffert vid ingången av 2015.

7 Sida 4(46) 2. Verksamheten vill vara en viktig del i den nära sjukvården för alla människorna i VGR och utgöra basen för den nära sjukvården utifrån invånarnas medicinska behov. Våra vårdcentraler skall vara välkomnande, lättillgängliga, erbjuda delaktighet och ha helhetssyn på den enskildes behov. Utbud bedriver 113 vårdcentraler väl spridda över regionens kommuner och stadsdelar. Utöver dessa vårdcentraler har vi 21 jourcentraler varav vissa i samverkan med andra vårdgivare. Tio av jourcentralerna bedrivs utöver vad som stipuleras i Kokboken och några av dem drivs efter tidigare politiska beslut i olika nämndområden. s Vårdcentral och jourcentral i Strömstad stängdes 31/3 då vi under många år haft svårigheter med att rekrytera allmänläkare. Vårdcentralen bemannades av läkare från bemanningsföretag, vilket innebar en mycket låg kontinuitet med de konsekvenser det medför i verksamheten. Efter att vi avslutat verksamheten gick hyreskontraktet för lokalen till Strömstad Läkarhus som från 1.a april tagit över driften av både vårdcentral och jourcentral. Från och med första september 2014 finns även Vårdval rehab under primärvårdsstyrelsens ansvar. har idag 49 rehabenheter och 55 utbudspunkter. Utöver de rehab mottagningar vi tidigare drev på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnderna har vi gjort en offensiv satsning och etablerat ytterligare fyra rehab mottagningar. Nyetableringarna har skett i kommunerna Kungälv och Bollebygd samt stadsdelarna Torslanda och Styrsö. Ytterligare ansökningar kommer att lämnas in för rehabmottagningar i Mark och Svenljunga. Rehab har enats om ett gemensamt sätt att anta uppgiften att ställa om från anslagsfinansierad till konkurrensutsatt verksamhet. Det sammanfattas av orden; tillsammans, en organisation samt bemötande och mottagande av kund-/ patient. Kommunikation är alltid viktigt och i tider av förändring en förutsättning för nå framgång och målet med en ekonomi i balans. Särskilda uppdrag har överenskommelser rörande Sjukskrivningsmiljarden sedan 2006 och det blir en satsning även 2015 men härefter är det oklart vad som kommer att ske. Inom miljarduppdraget ligger att införa funktionen Rehabkoordinator på vårdcentral för samordning av enhetens insatser runt sjukskrivna personer. Inom miljardarbetet har genusperspektivet en framträdande roll. Som en konsekvens av införandet av Vårdval rehab har vi gjort bedömningen att det inte längre är möjligt att erbjuda rehabilitering i form av MMR1 och MMR2 (multimodala team). PRIM-Up är ett utvecklingsprojekt finansierat av HSA för att inte tappa fart inför

8 Sida 5(46) implementering av internetbaserat stöd och behandling, vilket innebär att HSA betalar för ett antal behandlingsprogram för depression och för implementeringsstöd till vårdcentraler som önskar delta. Sex av s vårdcentraler har hittills anslutit sig till detta utvecklingsprojekt. Vårdcentraler i Skaraborg har fått regionala projektmedel för att sprida konceptet Mobil närsjukvård i hela Skaraborg. Vara vårdcentral har varit pilot i ett projekt som innebär uppföljning av patienter efter utskrivning från sjukhus. Uppföljningen görs via hembesök eller telefonuppföljning av distriktssköterska timmar efter utskrivning. Marknad Under de fem år som vårdvalsmodellen funnits i regionen har haft en tydlig kund/patientrelaterad utveckling. Mer fokus på tillgänglighet och bemötande har bidragit till mer nöjda kunder/patienter. Arbetet med att internt implementera varumärkesplattformen har fortsatt under året, i syfte att bygga förtroende hos västragötalänningarna. Exempel på insatser som genomförts under 2014 är serviceutbildningar för receptionister och sjuksköterskor i telefonrådgivning samt serviceutbildningar för nyanställda. Målet har varit att leverera ännu bättre service och bemötande i mötet med kunder. Via chefsseminarier och intranät sprider vi goda exempel från verksamheterna för att inspirera chefer och medarbetare till förbättringar. Flera mottagningar har infört Kundråd, ett forum för dialog med kunderna. Vi har även tagit fram ett koncept för s väntrum så att alla våra besökare ska känna sig välkomna och att väntetiden ska kännas bekväm när man kommer till oss. Inför vårdval rehab genomförde en kampanj som har fått stort genomslag och lockat fler och nya kundgrupper att söka till våra rehabmottagningar. Förvaltningens affärsplan gäller för samtliga verksamheter. Den har ett övergripande fokus på att fortsatt ta tillvara och följa våra kunder/patienters upplevelse av mötet och behandlingen så att vi skall kunna utveckla verksamheten till att bli kundens första val av sjukvårdsinsatser genom ett högt förtroende för. Utveckling Vi förbereder oss på att kunna möta de nya krav som den nya patientlagen, som träder i kraft den 1 januari 2015, innebär. Syftet med den nya patientlagen är att stärka och främja patientens ställning, patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen innebär bl.a. att patienten får möjlighet att välja offentligt finansierad öppen hälso- och sjukvård i hela landet. Patienten ska också ha möjlighet att välja fast läkarkontakt inom primärvården. Den nya lagen vill driva på utvecklingen att arbeta med bemötande och kommunikation som ökar kvaliteten i mötet med patienten. Det ställs tydligare krav på hälso- och sjukvårdspersonalen att ge patienten en anpassad information. Barn har samma rätt till information som andra. Patienter med psykisk ohälsa är en växande grupp i vår verksamhet. Vi förbereder oss för att införa Vårdsamordnare (Care manager) enligt regionens koncept på våra vårdcentraler.

9 Sida 6(46) Internetbaserad KBT erbjuds på flera enheter och kommer att utvecklas än mer. Förvaltningen har fått Primärvårdsstyrelsens uppdrag att införa webbtidbokning på alla vårdcentraler och rehabenheter. Vid årsskiftet finns nu denna möjlighet på alla rehabmottagningar men inte alla vårdcentraler då det är kö hos VGR IT för att få denna installation utförd. Vi följer de öppna jämförelser som finns för primärvård och har ett ständigt pågående arbete med lärande och erfarenhetsutbyte internt och externt. Seminarier för alla chefer, med syfte att ge en teoretisk fördjupning inom förbättringskunskap samt att få ta del av varandras goda exempel, anordnas en till två gånger/år. Tema i vår var kvalitet i vården. Primärvårdens kvalitetsregister som innehåller data från > patienter med kroniska sjukdomar presenterades. I och med att IT-stödet Med Rave nu finns tillgängligt för alla vårdcentraler kan respektive behandlare se sina egna resultat vilket medger möjlighet till utveckling. På seminariet presenterades flera pågående forskningsarbeten för att stärka vårdkvaliteten. Exempelvis; när tar vi infektionsprovet CRP och till vilken nytta, hur når vi fler kvinnor för gynekologisk cellprovskontroll och KBT på nätet. Ett av dagens inslag var hygienfrågorna där vi ytterligare skärper uppmärksamheten om god hygien. Under året införs arbete med egenkontroll av följsamhet till hygienriktlinjerna samt inrättande av hygienombud på enheter. Förvaltningsledningen samlade alla chefer till en inspirationsdag i november under temat "Ett kundorienterat ledarskap. Då utsågs vinnaren av s tävling Årets förbättring. Många arbeten hade nominerats såsom, Förbättringsarbete för att utveckla patientflöden, teamarbete och behovs- och kapacitetsplanering för att öka tillgänglighet samt arbetsmiljö på vårdcentral, hygien- och omläggningsrutiner, hälsofrämjande arbetssätt, demensvård i samverkan med kommunen. Vårdcentralen i Vårgårda vann första pris för sitt utvecklingsarbete med behovoch kapacitetsplanering för att öka tillgänglighet för patienter och för att stärka medarbetarnas arbetsmiljö och därmed underlätta rekrytering av nya medarbetare. För tredje året i rad anordnade område V3 en kvalitetsdag för alla medarbetare i syfte att stimulera till utvecklingsprojekt och till att delge varandra exempel på olika pågående och genomförda utvecklingsarbeten. Flera postrar med exempel på forsknings- och utvecklingsarbeten presenterades. Till exempel, E-hälsa inom primärvård, personcentrarad vård, fysisk aktivitet promenader i grupp, nutrition i primärvård, akupunktur vid spädbarnskolik, gruppbehandling vid panikångest, våga se barn som far illa samarbete med Västra Götalands kompetenscentrum om våld i nära relationer samt exempel på ordning och reda på akutvagn för att säkra ett gott omhändertagande vid akuta tillstånd. IT-området Genomförandet av GIT-ning på alla datorer är med undantag av ett dussin datorer genomfört och arbete pågår med att stabilisera situationen för våra äldre journalsystem Profdoc Journal 3 och Medidoc, samt en del skrivarbekymmer till dem. Ett antal besök på vårdcentraler från VGR ITs ledning tillsammans med ISIT-avdelningen har genomförts som resulterat i ett antal

10 Sida 7(46) åtgärder. Införandet av Asynja Visph pågår och går allt bättre med minskande problem allteftersom finjusteringar görs. Planering pågår för att införandet ska vara genomfört på alla enheter under Vårdcentraler, barnavårdscentraler och rehabenheter i Viskafors, Fristad, Tranemo, Borås, Alingsås, Gråbo, Lerum, Boda, Trandared, Heimdal, Dalum, Ulricehamn, Dalsjöfors och Bollebygd har kommit igång. Vi förbereder oss även för att vårt telefonsvarssystem Tele-Q kommer att bytas i början av Inom IT-området krävs hjälp från regionen och leverantörer för att nya system och migreringar kvalitetssäkras innan de läggs ut i drift. Jämlik vård s intention är att i alla sammanhang ha med jämställdhets- och mångfaldsperspektivet samt barnrättighetsfrågor i vårt arbete. Alla anställa inom ska ha kompetens inom HBT-området. Utbildning erbjuds via s kunskapscentrum för sexuell hälsa. Flera mottagningar är HBT-diplomerade. Den ansvarsfördelning som fastställts i regionala överenskommelser (RMR) innebär ett tydligare och i vissa avseenden ökat ansvar för primärvårdsnivån när det gäller patienter med psykisk ohälsa. Det råder dock svårigheter att etablera den för patienterna så viktiga samverkan mellan vårdnivåerna p.g.a. svårigheter inom psykiatrin. Konsultationsmodellen som är en förutsättning för detta fungerar knappast någonstans i regionen. Ett samarbete mellan Kunskapscentrum för Jämlik vård och Barnhälsovården har inletts och utmynnat i att ett jämlikhetsprojekt har startats i Skaraborg som innebär utveckling inom följande fem områden; Förälder i första hand (hur involverar vi pappa/ partner mer på BVC), Stjärnfamiljen ex. ensamstående, homosexuella par. Kultur kompetens. Psykisk Hälsa (hur fångar vi upp pappor som ej mår bra efter förlossningen och Ord och bild ( hur kommunicerar vi utåt). Barn och ungdomars mänskliga rättigheter ska beaktas. deltar i regionens arbete som syftar till att öka barn och ungas inflytande och delaktighet. En handlingsplan har tagits fram för att implementera FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter. VGR:s projekt "Barn som anhöriga" har presenterats på alla ledningsgrupper och till särskilt berörd personal. En webbutbildning finns som hjälp till utbildning på enheterna. 2.1 Regionfullmäktiges mål Redovisas delvis separat enligt ny uppföljningsprocess.

11 Sida 8(46) Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet s ledningsgrupp antog under 2014 en handlingsplan för s övergripande miljöarbete under perioden Där listas de aktiviteter som tänker genomföra för att förverkliga regionens miljöhandlingsplan för denna period. Texten i detta avsnitt avser miljöarbetet för hela s verksamhet. För att minska användningen av fossil energi är s arbete mestadels inriktat på resor i tjänsten. Med utgångspunkt i regionens resepolicy strävar i första hand mot ett minskat resande över huvud taget. När resan är nödvändig är strävan att resandet sker med kollektiva färdmedel i första hand och att nödvändiga bilresor sker med fordon med förnyelsebara drivmedel i andra hand. Under 2014 minskade antalet resta mil i tjänsten med bil jämfört med 2013 med mil det vill säga med 1 %. Det motsvara ett var kring jorden vid ekvatorn. Flygresorna minskade med mil det vill säga med 37 %. har under året lyckats med att helt eliminera användningen av lustgas. använde under 2014 inga av de utfasningsämnen som ingår i regionens uppföljning. Arbetet under året har därför inriktas mot övriga utfasningsämnen som kan finnas inom olika delar av verksamheten. På initiativ av har ett projekt kring Giftfritt väntrum startat under Miljösekretariatet kommer att leda arbetet och i samverkan med flera förvaltningar och även kommuner skall materialval ses över; både byggnadsmaterial, inredning och t ex leksaker. deltar också i regionprojektet "TAGE" för att minimera kassation av möbler. Under 2014 har 970 medarbetare inom genomgått grundläggande miljöutbildning. Detta följs upp lokalt på alla enheter som en del av miljödiplomeringen. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Samtliga verksamheter inom har inventerat sina verksamheter i regionens Tillgänglighetsdatabas för att säkerställa att alla våra kunder har möjlighet att nå oss utifrån sina unika förutsättningar. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa ingår sedan 2012 liksom övriga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen i det

12 Sida 9(46) nationella nätverket för Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård (HSF). Vi är representerade i den regionala styrgruppen och har tillsatt en processledare, som ingår i det regionala processledarnätverket och som bevakar det nationella arbetet. Under 2013 togs en handlingsplan för s hälsofrämjande insatser fram. Handlingsplanen belyser de fyra HFS- perspektiven patient, befolkning, medarbetare och ledning och har en nära koppling till affärsplanen. Det övergripande målet är att ska utveckla miljöer, förhållningssätt, arbetssätt och metoder som stärker patienternas, medarbetarnas och befolkningens hälsa. Syftet är att inspirera och leda Västra Götaland att bli den friskaste regionen i världen. I handlingsplanen formuleras följande mål: Patientperspektivet hälsofrämjande vårdmiljö och bemötande samt hälsofrämjande möten. Patienter erbjuds systematiskt, jämlikt och på ett respektfullt sätt att samtala kring sina levnadsvanor. I samband med samtalet erbjuds evidensbaserade sjukdomsförebyggande enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal. Varje enhet/område har en intern rutin för evidensbaserat omhändertagande (individuellt/i grupp) av patienter med ohälsosamma levnadsvanor: rökning, matvanor, alkohol, fysisk aktivitet, sömn och stress. Samverkan och samordning sker inom och mellan områden. Primärvårdsläkare informerar patienter som är rökare och som remitteras för operation, om vinsterna av rökstopp samt erbjuder rökavvänjning vid vårdcentralen. För att fånga upp våra seniora kunder tidigt för att ge stöd till ett så friskt och hälsosamt liv som möjligt arbetar vi med konceptet "Seniorhälsan" på alla vårdcentraler. Vi ser att genom denna metod möter vi människor som vid avslutat yrkesliv är mycket motiverade till livsstilsförändring. Med start hösten 2014 började vi även införa arbetssättet Hälsofrämjande och förebyggande metod i primärvård (Hälsolyftet) vid våra vårdcentraler. Två vårdcentraler i område V4 och alla vårdcentraler i område V8 har påbörjat införandeprocessen. Alla vårdcentraler i ska ha implementerat metodiken I befolkningsperspektivet lyfts s medverkan i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete, t ex i form av utbildningsinsatser. Inom barnhälsovården är målet att bidra till bästa möjliga fysisk, psykiska och sociala hälsa för barn genom att; främja barns hälsa och utveckling förebygga ohälsa hos barn tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Under året har det nya barnhälsovårdsprogrammet börjat implementeras. Det innebär bl.a. ett

13 Sida 10(46) tydligare familjeperspektiv och inkluderar även föräldrar. Ett riktat föräldrastöd ska erbjudas där så behövs., barnhälsovård och mödrahälsovård, samarbetar med kommunernas öppna förskola där så är möjligt. Senast startade vi Familjecentral på Angereds vårdcentral. Denna familjecentral är en unik satsning för bl.a. föräldrarådgivning för föräldrar med barn upp till 12 år. Familjeförskolan Almen (förskolan för föräldrar med barn som har särskilda behov) kommer även att ha sin verksamhet på familjecentralen. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna arbetar kontinuerligt för att erbjuda kunder/patienter en god tillgänglighet. Vårt mål är att uppfylla vårdgarantin till 100 %. För VGPV innebär det: Telefontillgänglighet 0 0:an innebär att kunden/patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som den kontaktar oss. Telefontillgängligheten följs månatligen inom och resultatet rapporteras två gånger om året till Sveriges Kommuner och Landsting. Resultatet från den senaste publicerade, nationella mätning avser oktober 2014, Den visar att i VGR då besvarade 90 % av alla inkommande samtal samma dag. Motsvarande siffra för offentliga vårdcentraler i hela riket var 87 %. Besökstillgänglighet 7 7:an innebär att kunden/patienten, då medicinskt behov föreligger, ska erbjudas tid till läkare i primärvård inom sju dagar. Även detta mått mäts nationellt (SKL) sedan flera år tillbaka under två veckor i mars och två veckor i oktober. Mätningen som genomfördes i oktober visade en tillgänglighet i på 93 %, jämfört med 91 % i riket. Se utförligare uppgifter under kapitel 2.4. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland En chefläkaravdelning finns sedan våren 2012 där vi har samlat medicinsk kompetens för att säkerställa att vår vård är kvalitativt hög och säker. Denna avdelning samordnar arbetet och stödjer verksamheterna i att göra utredningar och därtill kopplade åtgärdsplaner. Ledningssystemet utvecklas fortlöpande med nya/uppdaterade riktlinjer för. Förankring sker i Medicinska rådet och i Läkemedelsrådet inför fastställande i förvaltningsledningen. Nu finns också ett årshjul knutet till vårt ledningssystem för att underlätta planering och samordning av verksamheternas olika aktiviteter. Stor vikt läggs vid att arbeta för en så korrekt läkemedelsförskrivning som möjligt. Förutom

14 Sida 11(46) sedvanliga chefläkarfrågor så finns kompetens knuten hit för att utveckla arbetet med avvikelsehantering. Patientsäkerhetsarbetet fortgår utifrån dess utarbetade handlingsplan. Utgångspunkten i denna plan är de tre prioriterade områden som identifierades vid 2011 års patientsäkerhetskulturmätning, nämligen benägenhet att rapportera avvikelser, överföring av information och patienter samt högsta ledningens stöd. Aktiviteter såsom utbildning i avvikelsehantering och MedControl Pro riktat till chefer och medarbetare fortsätter Likaså formerandet av gemensam struktur och arbetssätt för Samordnad vårdplanering (SVPL/Klara) och utveckling av ledningssystemet genom riktlinjer i olika medicinska frågor. Under 2013 genomfördes den första patientsäkerhetskulturmätningen i den nya förvaltningen med en svarsfrekvens på 81,6% vilket ger ett gott underlag för slutsatser. Våra största förbättringsområden är fortfarande benägenhet att rapportera avvikelser (43/40 för 2011/2013) och högsta ledningens stöd (42/42). På tredje plats kommer arbetsbelastning och personaltäthet (47/46) medan överlämning och överföring av patienter och information glädjande nog har förbättrats (40/47). En arbetsgrupp har bildats i med uppdrag att övergripande svara för att arbeta med intern kontroll genomförs i enlighet med regionstyrelsens riktlinjer. Gruppen har även i uppdrag att genomföra risk- och sårbarhetsanalys samt ta fram en organisation samt anvisningar och riktlinjer för det interna kontrollarbetet och verka för att öka riskmedvetenheten hos chefer och övriga anställda. Flera utvecklingsprojekt pågår för att standardisera våra vårdprocesser, till exempel telefonrådgivning, triagering och vårdprocessen vid högt blodtryck. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Samverkan med andra vårdgivare och huvudmän ska bedrivas så att patient och närstående upplever vården som en helhet. Utveckling av processerna i vårdkedjan sker bl.a. genom samverkan inom respektive Närvårdsområde. Andel hembesök/hemsjukvårdsbesök individer 75 år eller äldre (VG PV). 14,7% (VGR totalt 13%) Källa: Spear nov 2014 Antal hembesök/hemsjukvårdsbesök individer (VG PV) hembesök/hemsjukvårdsbesök (VGR totalt 78653) Källa: Spear nov 2014 (uppgift 12 månader tillbaka)

15 Sida 12(46) Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Antalet sjuksköterskor som får sin specialistutbildning betald av regiongemensamma medel Personalutskottet har gjort en treårig satsning på specialistutbildning för sjuksköterskor Under 2014 erhöll 18 så kalladeutbildningsplatser (under 2013 fick vi 9 platser). Efter beslut i förvaltningsledningen fördelades tjänsterna till verksamheter som har ett kompetensförsörjningsbehov som har uppmärksammats i förvaltningens kompetensförsörjningsplan. De sökande måste gå via det reguljära utbildningssystemet vilket innebär att vi inte förfogar över antagningsförfarandet. Det är till vår nackdel att endast två av fyra lärosäten erbjuder specialistutbildning till distriktssköterska på halvfart, nämligen Högskolan i Väst och Borås. Detta missgynnar naturligtvis sökande i Skaraborgsområdet. Inför 2015 har ytterligare 18 utbildningsplatser fördelats från personalutskottet till. Kostnaden för bemanningsläkare Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att kostnaderna för bemanningsläkare ska minska. Insatser görs för att identifiera och rekrytera läkare, både legitimerade läkare, ST-läkare och specialister i allmänmedicin. Det är framför allt genom att öka antalet fast anställda läkare som vi kan minska kostnaderna för bemanningsläkare. Under 2014 har förvaltningen t ex anställt ca 30 EU-specialister och cirka 40 läkare som gått sin utbildning i andra EU-länder. Beslut om bemanningsläkare fattas av primärvårdsdirektör efter beredning hos respektive vårdcentralchef. Även om vi kan öka inflödet av ST-läkare så behöver vi kunna ta om hand om dem erbjuda dem en utbildningsmiljö av hög kvalitet. Vi har svårigheter att tillgodose handledarskapet på vissa enheter, då reglerna kring utbildningsuppdraget i VGPV anger att en handledare endast får handleda två ST-läkare. Förvaltningen ser flera möjligheter att arbeta med andra handledarmodeller som inte skulle påverka utbildningskvaliteten på ett negativt sätt. Kostnaden för bemanningssjuksköterskor Förvaltningen arbetar aktivt med detta mål. Kostnaden har ökat jämfört med förra året. Bemanningssjuksköterskor har använts under tiden som vakanser tillsätts och vid oplanerad frånvaro. Kostnaden för bemanningspersonal har minskat med 15,2% jämfört med Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Andel anställda med erbjuden heltidsanställning Förvaltningen arbetar med denna fråga kontinuerligt. 78% av de som anställts har erbjudits heltid.

16 Sida 13(46) Andelen chefer som har genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap Målet är att samtliga chefer ska ha genomgått utbildningen. Information och stöd finns på förvaltningens intranät hade 48% av cheferna gått utbildningen. Under 2015 kommer utbildningen att ingå i förvaltningens introduktion för nya chefer vilket kommer att säkerställa att andelen chefer som genomgått utbildningen ökar. Andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i medarbetarenkäten I medarbetarenkäten mäts elva olika förbättringsområden vars summerade värden anger en nulägesanalys av verksamhetens prestationsnivå. Denna prestationsnivå kan ses som ett mått på arbetsmiljön. Riktvärdet är 70 och vi har ett värde strax över, 71. Västra Götalandsregionens medelvärde är 67,7. s värden är de nästa högsta i VGR. Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god i medarbetarenkäten Delaktighet har ett värde (76,9) strax under riktvärdet (80). Medarbetarna signalerar att de inte riktigt har tillräckligt inflytande på arbetsplatsen och att man till viss del saknar förståelse för vad de kan och inte kan påverka. Möjligheten att påverka beslut som tas på arbetsplatsen och befogenheterna i förhållande till arbetsuppgifterna kan behöva bli bättre. Medarbetarna behöver till viss del få större möjligheter att ha synpunkter på informationen som medarbetarna får från sin närmaste chef. Västra Götalandsregionens medelvärde är 73,9. Andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan s mål är att samtliga anställda ska ha en kompetensutvecklingsplan med mål som stödjer affärsplanen hade 92% av de anställda en kompetensutvecklingsplan. Andelen tillfälliga anställningar Andelen tillfälliga anställningar följs kontinuerligt var 19,6% tillfälligt anställda av samtliga anställda och 2013 var 18,5% tillfälligt anställda av samtliga anställda. 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans s ekonomiskt långsiktiga mål är att ha en ekonomi som medger utveckling. I detta ligger att ha en buffert för att klara framtida balanskrav även om nya utmaningar i form av omställningar skulle uppstå (t ex nyetableringar och förändringar i KoK-boken). Det sker några förändringar i Krav- och kvalitetsboken för vårdcentraler inför 2015 som får betydelse för vår verksamhet ur ett finansiellt perspektiv. Dessa förändringar har en sammanlagd ekonomisk effekt på ca 15 mnkr. Avseende rehab sker ingen indexuppräkning Bruttokostnaderna för vårdcentraler 2014 har minskat med 0,2%. Till delar förklaras detta med att en vårdcentral stängts. Kostnadsposterna bemanningsföretag och läkemedel utvecklas

17 Sida 14(46) positivt och har fortsatt att minska. Däremot har kostnaderna för personal och medicinsk service stigit med drygt 3%. Ett åtgärdspaket har tagits fram och arbetats med under året för att vända trenden och för att uppnå det ekonomiska målet. Det budgeterade resultatet för 2015 uppgår till 10 mnkr. Vi har ett antal vårdcentraler som har ett kvarstående omställningsarbete att göra Vi har även ett omställningsarbete att göra avseende Rehab för att möta de nya förutsättningarna i vårdvalet samt konkurrens i form av nyligen gjorda eller kommande etableringar. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Vi arbetar ständigt för att nå en så hög tillgänglighet som möjligt till de olika yrkeskategorierna inom utifrån våra kunders efterfrågan. Detta kan innebära besök öga mot öga, telefonsamtal, teambesök eller gruppbesök mm beroende på hur respektive enhet valt att skapa effektiva processer utifrån deras förutsättningar. I vårt utvecklingsstöd ges hjälp med metodik för att identifiera icke värdeskapande aktiviteter, att förenkla och att göra rätt från början är viktiga faktorer i effektiviseringsarbetet. Metodik har även utvecklats för att kunna göra produktions- och kapacitetsplaneringar vilket används i stor utsträckning för alla yrkeskategorier inom både mottagningsverksamheten och för telefontillgänglighetsprocesserna för att ytterligare kunna effektivisera arbetet med målet att kunna möta kundernas efterfrågan och behov. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Vårdcentraler med avtal i VG primärvård är ett förstahandsval för invånare med behov av hälso- och sjukvård. En trygg och förtroendefull primärvård förutsätter en god medicinsk kvalitet och säkerhet, hög tillgänglighet och kontinuitet samt en helhetssyn på individens livssituation, hälsotillstånd och vårdbehov. Vårdcentralerna ska utan avgränsningar vad gäller såväl fysiska som psykiska sjukdomar, ålder eller patientgrupper efter professionell bedömning, tillgodose/svara för individers behov av medicinsk rådgivning, diagnostik, behandling, omvårdnad, förebyggande, habiliterande och rehabiliterande åtgärder som inte kräver sjukhusets medicinska och tekniska resurser, annan särskild kompetens eller som täcks av annan huvudmans ansvar. s vårdcentraler och rehabenheter integrerar ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt i alla kontakter och i all vård och behandling samt verkar för en god och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen. Verksamheten ska bedrivas i nära samverkan mellan olika personalkategorier såväl inom som utom vårdenheterna för att erbjuda adekvata utrednings-, behandlings-, habiliterings- och rehabiliteringsansvar.

18 Sida 15(46) Uppdraget för Vårdval rehab innefattar arbetsterapi och fysioterapi på primärvårdsnivå för personer med förvärvad eller medfödd funktionsnedsättning. Primärvård är hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Verksamheten omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i öppenvård på mottagning och i hemmet. Införandet av Vårdval Rehab medför ett antal förändringar av verksamheten eftersom multimodal rehabilitering inte längre är möjligt enligt tidigare principer. Hjälpmedel är en del i vård och behandling. Rehabenheten ska, som ett led i rehabiliteringsprocessen eller behovsbedömning, förskriva hjälpmedel för rörelsehinder, ge kognitivt stöd och kommunikation, medicinsk behandling och ortoser. Samverkan med andra vårdgivare och huvudmän bedrivs för att patient och närstående ska uppleva vården som en helhet. Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Affärsplanenen för lyfter fram fyra fokusområden; kund/patient/medborgare, verksamheten, medarbetarna och ekonomin och lägger strategin för hur man skall nå måluppfyllelse. Lokala affärsplaner upprättas på alla enheter. För att tydligt kunna följa affärsplanens nyckeltal och övriga mätetal vi särskilt vill följa har ett IT-stöd, Näranalys, tagits fram och börjat användas sedan i början av året. Här kan vi enkelt se resultat i de fyra olika perspektiven på enhetsnivå, områdesnivå och förvaltningsnivå. En av strategierna i affärsplanen, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. En modell för att genom visualiseringstavlor, följa måluppfyllnad och omhändertagande av avvikelser, är framtagen och kommer att tillämpas på alla nivåer i linjen för att öka delaktigheten i styrning och utveckling av. Det långsiktiga målet för förvaltningen är att utveckla en primärvård i världsklass. Strategier för detta är att; utveckla ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande som omfattar både sjukvård och hälsovård, utveckla ett gemensamt system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar, vara en del i att utveckla interna, nationella och internationella jämförelser som är av relevans för en primärvård i världsklass samt att utveckla ett gemensamt forum för lärande och erfarenhetsutbyte. Nyckeltal och resultat: Uppföljning av Krav- och kvalitetsbokens kvalitetsparametrar. Måltalet är 85 % i genomsnitt för alla indikatorer och mäts varje månad. Vårt medelvärde för samtliga

19 Sida 16(46) vårdcentraler i år är 59 % vilket innebär en sänkning från 65 % för 2013 men en höjning från mars 2014 då vi nådde 57 %. Att vi skulle få ett lägre värde i år var väntat på grund av bl.a. att man för 2014 tagit bort ett antal parametrar där vi tidigare i princip hade maxresultat, till exempel rutiner för suicidprevention och sjukskrivning samt följsamhet till REK-listan (Lista för rekommenderade läkemedel). Kvalitetsparametern registrering utöver NDR (nationella diabetesregistret) är ändrad till registrering utöver i NDR och Svedem (svenska demensregistret). Telefontillgängligheten har för flera verksamheter blivit något försämrad, några av dem till följd av teknikproblem med telefonsvarsystemet TeleQ. Gränsvärden för läkemedelsavstämning är höjt från 30-60% till 40-70%. Vi intensifierar arbetet med att stötta vårdcentralerna för att nå kvalitetsmålen. Rehabenheterna ska registrera i kvalitetsregistret BOA, bättre omhändertagande av patienter med artros. Uppföljning av en lärande organisation görs i den medarbetarenkät som genomfördes för första gången i alla förvaltningar under hösten Värdet lärande i arbetet är ett av de elva förbättringsområden som finns i medarbetarenkäten. Lärande i arbetet är ett mått på om kunskapen hos medarbetaren används och tas tillvara på ett bra sätt om den yrkesmässiga utvecklingen är god och om arbetet är utvecklande och att det finns möjlighet till kompetensutveckling. Målvärdet är 70, vilket indikerar att lärande i arbetet är högt. Värde mindre än 65 indikerar att lärandet befinner sig i en kritisk zon. s genomsnittliga värde är 80,5. Vi arbetar för att öka kvaliteten i kärnprocesserna vilket innebär en högre målrelaterad ersättning. Vårt mål är att nå en så hög täckningsgrad som möjligt genom att vara förstahandsalternativet för våra invånare men det är svårigheter i och med att vi i regionen inte har ett enhetligt gränssnitt gentemot sjukhusen. Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Vårt långsiktiga mål är att våra kunder skall vara våra ambassadörer för sin vårdenhet. Strategier för detta är att vi: utvecklar ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande för både sjukvård och hälsovård, har en hög serviceanda, vidareutvecklar vår tillgänglighet och delaktighet som skapar värde för kunden/patienten och utvecklar vår kommunikation med kunden/patienten. Nyckeltal 2014 är: Rekommendationsgrad, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal *kvalitetsvärde 95. Bemötande, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 100. Tillgänglighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 90. Delaktighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 98. * Resultatet i enkäten uttrycks som ett kvalitetsvärde där maximala värdet är 100. Beräkningen görs utifrån att svarsalternativ med positiv laddning får ett värde. Värdet multipliceras med andel svar för respektive svarsalternativ.

20 Sida 17(46) s kundenkät genomförs två gånger per år. Vårdcentralerna deltar vid ett av dessa tillfällen och dessutom i den Nationella patientenkäten (NPE). Rehabmottagningarna har genomfört enkäten två gånger under året. Höstens mätning för rehabmottagningarna gav ett ytterligare förbättrat resultat jämfört med vårens enkätundersökning, vilket är extra glädjande med tanke på den kraftsamling som gjorts i samband med starten av Vårdval rehab. Resultat från s kundenkät: Resultat från s kundenkät Rehabmottagningar 2013 vår 2013 höst 2014 vår 2014 höst Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Rekommendera Vårdcentraler 2013 vår 2013 höst 2014 vår 2014 höst Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Rekommendera I enkätsvaren lämnar c:a 20% av patienterna en kommentar under frågan Något annat som du vill framföra till oss? Kommentarerna handlar om uppskattning av gott arbete, bra bemötande och professionellt omhändertagande. Patienterna önskar bättre tillgänglighet till besök och telefonkontakt, bättre kontinuitet vid läkarbesök mm. Flera uttrycker att de är nöjda med att kunna boka tid via webben. Vårdcentralernas resultat från NPE 2013 presenterades i början av året. fick ett något bättre resultat denna gång jämfört med föregående år. Det är framför allt besöken hos sjuksköterskorna som lyfte resultatet. Resultat från NPE 2013 (läkare- och sjuksköterskebesök) NPE 2012 NPE 2013 män kvinnor Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Helhetsintryck Rekommendera

21 Sida 18(46) Serviceguiden som praktiskt beskriver och sätter norm för service inom har reviderats. Smärre justeringar är gjorda och våra kärnvärden är belysta i guiden. Utbildning i form av en interaktiv inspirationsdag om Service genomförs vår och höst 2014 för nyanställd personal. Vårt servicelöfte är Välkommen till din egen, exempelvis, barnmorskemottagning där vi tar hand om dig när du behöver det. För att kunna ge patienterna skriftlig information med sig hem efter besök på mottagningen och även för att de alltid ska veta vem de träffat och stärka känslan av att de varit på sin mottagning har enhetliga visitkort, kort för återbesök och provsvar m.m. tagits fram. Vi försöker även att skicka med skriftlig information om aktuell sjukdom där så är möjligt. Hur väl vi lever upp till rekommendationerna i Serviceguiden kommer bland annat att följas upp på ett systematiskt sätt med hjälp av en kundvårdsanalys. Metoden är ny för men förekommer i många andra servicebranscher. Metoden planeras att först testas av några verksamheter. Några mottagningar har testat en annan metod för att få in synpunkter från patienterna när det gäller service och bemötande. Patienterna intervjuas i samband med besöket på mottagningen med frågor som utgår från Serviceguiden. Vårdcentralerna har haft ett år med fortsatta svårigheter att besvara alla samtal samma dag. Statistik för årets första tio månader (Spear) visar att antalet inkomna samtal ökat med 4% och antalet besvarade samtal under samma period har minskat med 2%. Ökningen av antalet inkomna samtal säger inget om det verkliga behovet av telefonkontakter eftersom det i våra data finns många som ringer flera gånger när vårdcentralens kö är full. Antalet journalförda telefonkontakter (sjuksköterskor) har ökat med 3% under året. I denna statistik ingår samtal via TeleQ men också inom de olika specialmottagningarna. Som stöd till enheternas arbete med förbättring av telefontillgängligheten är s guide för god telefontillgänglighet framtagen. Guiden är tänkt som ett självskattningsinstrument och bygger på fakta och erfarenheter från patienter och personal. I guiden finns 18 påståenden som på olika sätt påverkar kundens uppfattning av telefontillgängligheten. Under året har upphandling av samtalsbokningssystem genomförts. Samtalsbokningssystem används av så gott som alla vårdcentraler och några rehabmottagningar. Leverantören TDC vann upphandlingen med sitt system CallMe vilket kommer att ersätta TeleQ under våren Inför byte av system pågår arbete för att genomföra s standard för menyval och meddelanden. Oavsett vilken av s verksamheter man kontaktar så ska man mötas av likartade meddelanden och knappval.

22 Sida 19(46) Verksamhetens miljöarbete Se avsnitt 2.1 Regionfullmäktiges mål - Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet. Analyslänkar (Länkar saknas) 2.4 Vårdgaranti - tillgänglighet arbetar kontinuerligt för att erbjuda kunder/patienter en god tillgänglighet. Vårt mål är att uppfylla vårdgarantin till 100 %. För innebär det: Telefontillgänglighet 0 0:an innebär att kunden/patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som den söker. Telefontillgängligheten följs månatligen inom och rapporteras två gånger om året till Sveriges Kommuner och Landsting. Nationella mätningen i oktober 2014 visar att i VGR besvarade 90 % av alla inkommande samtal samma dag. Motsvarande siffra för offentliga vårdcentraler i riket är 87 %. Förra mätningen i mars i år visade att offentliga primärvården då besvarade 94 % av alla inkommande samtal. Motsvarande resultat för offentliga vårdcentraler i riket var 90 %. Telefontillgänglighet 2014, anges i procent Vårdgivare Oktober 2014Mars 2014 VGR VGR privata vårdcentraler VGR alla vårdcentraler Riket offentliga vårdcentraler Riket privata vårdcentraler Riket alla vårdcentraler Källa: Sveriges kommuner och landsting VGR placerar sig på 8:e plats bland Sveriges 21 regioner/landsting. Besökstillgänglighet 7 till läkare 7:an innebär att kunden, då medicinskt behov föreligger, ska erbjudas tid till läkare inom sju dagar. Tillgängligheten mäts sedan flera år tillbaka under två veckor i mars och två veckor i oktober. Nationella mätningen som genomfördes under en 14-dagarsperiod i oktober visade en tillgänglighet i på 93 %, jämfört med 91 % i riket. Förra mätningen i mars i år visade en tillgänglighet på 94 % för offentliga primärvården i VGR. För riket som helhet var resultatet 92 %.

23 Sida 20(46) Besökstillgänglighet till läkare inom 7 dagar, i procent Vårdgivare Oktober 2014Mars 2014 VGR VGR privata vårdcentraler VGR alla vårdcentraler Riket offentliga vårdcentraler90 91 Riket privata vårdcentraler Riket alla vårdcentraler Källa: Sveriges kommuner och landsting VGR placerade sig på 4:e bästa plats av 21 landsting/regioner i Sverige. Ingen region uppfyllde vårdgarantikravet till 100 %. Måluppfyllelsen i landet varierar mellan % På många av s vårdcentraler pågår utvecklingsarbeten i syfte att utveckla både telefon- och mottagningsbesöksprocessen för att kunna erbjuda ännu bättre tillgänglighet. Arbetssätt och metoder ses över för att säkerställa att kundernas behov så långt möjligt kan tillgodoses. Förutom tillgänglighet per telefon och inom sju dagar arbetar en hel del vårdcentraler dagligen med någon form av drop in mottagning med triagefunktion, där patienten erbjuds tid till läkare eller sjuksköterska/distriktssköterska samma dag. Ett stort antal jourmottagningar är öppna mellan kl på vardagar och under minst 6 timmar på lör- sön- och helgdagar. Dit kan patienten vända sig vid akut sjukdom efter vårdcentralens stängningstid. Tillgänglighet Rehabilitering Besökstillgänglighet 7 till fysioterapeut och arbetsterapeut Sedan 1 september 2014 ingår rehab i vårdval, Västra Götaland. Enligt Krav- och kvalitetsbok 2014 ska tid till första besök hos fysioterapeut och arbetsterapeut erbjudas inom 7 dagar. Samtliga mottagningar kan erbjuda tid till både fysio- och arbetsterapeut samma dag vid akuta behov. 80 % av mottagningarna (108st) kan erbjuda tid inom 7 dagar. Källa: Sveriges kommuner och Landsting/vantetider.se.

24 Sida 21(46) 2.6 Prestationer Periodutfall 2014 Periodutfall 2013 Förändring i procent Nyckeltal prestationer Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Besök hos vårdvalsverksamhet ,8-3,5 beställd primärvård* Summa besök Produktion Utfall Budget Utfall Budget Prognos VG Primärvård Allmänläkarvård Läkarbesök BVC Läkarbesök i spec vård Sjuksköterskevård Sjuksköterska m fl BVC Sjukgymnastik *Övriga besök i primärvården Övriga besök i spec vård Summa *= Här ingår produktionsstatistik för övriga yrkeskategorier som förekommer inom som till exempel logoped, psykolog, dietist, leg. psykoterapeut, kurator och undersköterska samt fotvård. Rehabmottagningarnas besök ingår inte i sammanställningen. Dessa mottagningar hade under perioden besök. En jämförelse med besöksdata från tiden före Vårdval rehab visar att antalet besök hos arbetsterapeut och fysioterapeut har ökat markant. Prestationerna under 2014 är något lägre än Detta beror på flera faktorer. Vi har bl.a. färre listade jämfört med 2013, flera "drop in" mottagningar har fått stängas p.g.a. för långa väntetider, minskande användning av hyrläkare samt ca färre besök pga av nedläggning av vårdcentralen i Strömstad. Införandet av nytt journalsystem har för berörda enheter också periodvis inneburit en något minskad produktion. Analyslänkar (Länkar saknas)

25 Sida 22(46) 2.7 Patientsäkerhetsarbetet har fortsatt att utveckla patientsäkerhetsarbetet enligt den handlingsplan som fastställdes utifrån resultatet av mätningen av patientsäkerhetskultur Fokusområdena är benägenhet att rapportera avvikelser, högsta ledningens stöd, arbetsbelastning och personalbemanning samt överföring av information och patienter. Vi har byggt en struktur för samordnad vårdplanering utifrån våra förvaltare av KLARA- SVPL och samlar gemensamma frågor i en styrgrupp för vårdplanering. Vi har fortsatt att utveckla vårt ledningssystem med en rad nya riktlinjer. Intranätet har omstrukturerats för att förbättra sökbarheten. Positiva effekter av STRAMA- konceptet i form av minskat antal förskrivna antibiotika recept i VGR har konstaterats. När det gäller ärenden från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) iakttar vi ett fortsatt högt inflöde. Antalet interna utredningar utifrån avvikelser är också stort, sannolikt en effekt av ökad rapportering. 3. Personal Medarbetarna är s främsta resurs. Vår framgång på en konkurrensutsatt marknad är helt och hållet beroende av hur våra medarbetare förhåller sig till sitt uppdrag. Sambandet mellan konkurrenskraft och medarbetarnas arbetsresultat kan inte nog förtydligas. Att göra varje medarbetare medveten om att man som enskild kan påverka verksamhetens framgång är en utmaning för närmaste chef men kan också skapa ett stort engagemang. Strategier för att uppnå detta kan vara att verka för en hög ekonomiskt medvetenhet hos både chefer och medarbetare och att ha ett gott samverkansklimat på arbetsplatsen där alla medarbetare ser sig som viktiga medspelare för att uppnå målen i affärsplanen. s långsiktiga mål är att våra medarbetare ska vara goda ambassadörer för vår verksamhet. Arbetsplatsen ska uppfattas så attraktiv att den kan rekommenderas till en god vän. För att denna rekommendationsgrad ska vara hög behöver en rad förutsättningar uppfyllas Organisationskultur ska kännetecknas av en gemensam kultur som präglas av pålitlighet, omtanke och nytänkande. Det är dessa kärnvärden som vi vill ska prägla det bemötande våra patienter får där de kommer till våra verksamheter. Värderingarna ska bottna i ett gediget arbete på varje arbetsplats, där chef och medarbetare tydliggör vad kärnvärdena betyder för just deras arbetsgrupp. Så som vi vill uppfattas utåt måste vi leva inåt i vår organisation. Vi har i medarbetarundersökningen mätt i vilken utsträckning medarbetarna upplever att arbetsplatsen kännetecknas av pålitlighet, omtanke och nytänkande. Vi har också mätt i vilken utsträckning som medarbetarna vill rekommendera sin egen arbetsplats. Utvecklingsarbetet på varje arbetsplats kring den gemensamma plattformen är en naturlig

26 Sida 23(46) fortsättning på den utveckling som påbörjats genom Serviceguiden. Under 2014 Har utbildningsdagar i Serviceguiden 2.0 att genomförts för nyanställda medarbetare. Flera utbildningsinsatser på detta tema har initierats, t ex breddutbildningen i bemötandefrågor för receptionister Ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i. Vi ska tydliggöra ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens Riktlinjer för beslutsfattande. Nya chefer i ska få en god introduktion, både kring förvaltningsgemensamma frågor och i verksamhetsspecifika delar. Introduktionen ska alltid följas upp av närmaste chef. Med en väl genomförd introduktion ökar chefens möjligheter att bedriva en bra verksamhet. Förvaltningen har ett introduktionsprogram för nya chefer som omfattar fem heldagar och är obligatorisk för nya chefer. För att förstärka stödet till chefer samt att erbjuda utvecklingsmöjligheter för chefer med längre erfarenhet har förvaltningen startat ett mentorprogram. Programmet genomförs i samarbete med Tandvården och Habilitering och Hälsa. Under våren har även möjlighet till handledning i grupp för chefer startats upp. Under 2014 har tre handledningsgrupper för chefer varit igång. Ytterligare ett exempel på utvecklingsarbete som syftar till att underlätta i chefskapet är utvecklingen av ett digitalt årshjul. Årshjulet finns på intranätet och i detta finns samlat processer och aktiviteter under aktuell månad då dessa ska påbörjas och avslutas. I oktober startade tredje omgången av s chefsutvecklingsprogram Ny Chef. Programmet genomförs tillsammans med Tandvården och fokuserar specifikt på de särskilda förutsättningar som våra chefer inom konkurrensutsatta offentliga verksamheter verkar under. Under 2015 planerar vi att utveckla ett mindre omfattande program för biträdande chefer. Att arbeta som biträdande chef kan vara första steget på en karriärväg och det är angeläget att fånga upp och identifiera medarbetare som vill utvecklas och i längden ta på sig ett fullt chefskap. är en stor förvaltning med möjlighet till en god intern chefsförsörjning. En ökad rörlighet bland chefer inom förvaltningen är positivt. Då finns möjligheter till nya utmaningar för chefer och förvaltningen kan ta vara på chefer som vill utvecklas. Vi ska förstärka och tydliggöra våra interna processer kring att identifiera och ta om hand medarbetare med intresse för chefskap och kring chefer som vill utvecklas vidare Stolta och nöjda medarbetare Forum för delaktighet och att ha en möjlighet att påverka utvecklingen på den egna arbetsplatsen är två förutsättningar som stärker engagemanget och kan höja motivationen hos våra medarbetare.

27 Sida 24(46) Vi ska utveckla ett relevant och attraktivt erbjudande för som arbetsgivare. När vi rekryterar nya medarbetare ska vi försäkra oss om att omtanke, pålitlighet och nytänkande finns med i kravspecifikationen för rekryteringen. Under året har vi påbörjat arbetet med att tydliggöra som en attraktiv arbetsgivare genom att utveckla arbetsgivarvarumärket. Söka jobbsidan på externa hemsidan har fått en ny utformning. Vi har en arbetsgivarprofil på Läkarkarriär och vi finns på Facebook och Linkedin. Arbetet fortsätter med att se över texter i platsannonser och med att utforma mässmaterial och broschyrer så att syns tydligare. Alla medarbetare inom ska ha en individuell utvecklingsplan. Utvecklingsplanen ska fokusera på hur varje medarbetare individuellt ska bidra till att uppnå målen i affärsplanen. Under hösten 2013 genomfördes en omfattande regional medarbetarenkät. Resultatet av denna har hanterats på arbetsplatsnivå och varje chef har tillsammans med sina medarbetare ta fram en handlingsplan för arbetsmiljöarbetet. Handlingsplanerna följdes upp under hösten Detta arbete kommer förhoppningsvis att stärka medarbetarnas möjlighet till delaktighet och inflytande. Ett mål i affärsplanen är att medarbetarna ska vara goda ambassadörer och kunna rekommendera sin egen arbetsplats. Vi mäter varje arbetsplats rekommendationsgrad och denna kommer att bli ett tydligt mål när det gäller att öka andelen stolta och nöjda medarbetare. Vid årsskiftet tecknade förvaltningen ett flextidsavtal med Vårdförbundet vilket innebär att 2015 har samtliga medarbetare möjlighet till flexibel arbetstid Bra arbetsmiljö och god hälsa antog under hösten 2013 en strategi för Hälsofrämjande arbetsplatser. Att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser är en framgångsfaktor i. En hälsofrämjande arbetsgivare är attraktiv och bidrar i förlängningen till god vård och kvalitet i verksamheten genom att Lägga en god grund för hälsa, välbefinnande och arbetsglädje och att både medarbetare och chefer stödjer affärsplanen, serviceguiden och den gemensamma plattformen. Genom att utveckla till en hälsofrämjande arbetsplats läggs en grund för det hälsofrämjande arbete som ligger i s uppdrag. Sjukfrånvaron har ökat inom regionen, så även i. Sjukfrånvaron är ca 0,7 % högre jämfört med samma tid Detta är mycket oroande. Vi kommer att förstärka våra insatser för att höja kompetensen hos våra chefer i arbetsmiljöfrågor genom att kontinuerligt erbjuda grundläggande utbildning. Med start höst 2014 kommer vi också att erbjuda en påbyggnadsutbildning för chefer där vi ska fokusera på fördjupat systematiskt arbetsmiljöarbete, rehabilitering, beställningskompetens för företagshälsovård, riskbruk samt mänskliga reaktioner vid förändring.

28 Sida 25(46) Under 2013 utarbetades en ny avtalskonstruktion mellan regionens förvaltningar och företagshälsovården Hälsan & Arbetslivet. Den nya avtalskonstruktionen har medfört höjda kostnader för förvaltningen. Vi har även beställt mer företagshälsovård 2014 jämfört med Denna kostnadsökning följs noggrant även på regionnivå då flera andra förvaltningar har konstaterat samma fenomen Strategisk kompetensförsörjning Målet med s kompetensförsörjningsprocess är att verksamheterna både på lång och kort sikt har den kompetens som krävs för att klara verksamhetens mål och uppdrag. Respektive chef ansvarar för att medverka systematiskt och analytiskt i processens olika delar kompetensanalys, planering, genomförande och utvärdering. HR-avdelningen utgör ett stöd i processen och medverkar till samordning av aktiviteter och insatser. Kompetensförsörjningsbehovet identifieras både på kort och lång sikt. Detta kan handla om yrkesgrupper som saknas men också om förmågor som behöver stärkas och utvecklas. Förvaltningens ambition är att utveckla och förstärka samarbetet med yrkeshögskolor och övriga lärosäten. T ex när det gäller utbildningskapacitet för medicinska sekreterare inom vår region försöker vi verka för ett utökat antal utbildningsplatser. Tyvärr har antalet utbildningsplatser i Vänersborg minskats vilket kan påverka tillgången på medicinska sekreterare i Fyrbodal på längre sikt. Ett exempel på att identifiera nya medarbetare är det samarbete som förvaltningen har med universiteten i Prag (Tjeckien), Cluj (Polen) och Budapest (Ungern). Dessa lärosäten besöker vi och försöker knyta kontakter med studenter som utbildar sig till läkare. Syftet är att på ett tidigt stadium skapa ett intresse för allmänmedicin som specialitet och på sikt kunna öka inflödet av ST-läkare i våra verksamheter. Hittills under 2014 har vi ca 40 anmälda läkare till regionens introduktionsprogram, PLUS. Under året har vi också rekryterat ca 30 specialister i allmänmedicin från olika europeiska länder. Under sommar har vi haft 45 läkarassistenter anställda på olika vårdcentraler. Detta är en del av en långsiktig satsning för att öka intresset för specialiteten allmänmedicin. För övrigt har vi stora möjligheter att identifiera nya medarbetare genom det stora antal studenter som vi varje år tar emot inom våra verksamheter. Det gäller i stort sett alla våra yrkeskategorier som har verksamhetsförlagd utbildning. Det är angeläget om att stimulera våra verksamheter att utbilda handledare och verka för att vi tar emot studenter. Förvaltningen har svårigheter att rekrytera specialister inom allmänmedicin. Rekryteringsbehovet är ungefär 75 specialister. Vi har även ett behov av att öka inflödet av ST-läkare. Kompetensförsörjningsbehovet är ca 300 ST-läkare. I dagsläget har vi 260 STläkare anställda. Vårt mål är att minst 80% av de ST-läkare som utbildas i vår förvaltning stannar kvar. s möjligheter att kompetensförsörja sig självständigt vad gäller STläkare begränsas påtagligt av de regelverk som finns i regionen kring t ex handledning under utbildningstiden. Vi har ett akut behov av att utveckla nya handledarmodeller som skiljer på handledare- och instruktörsrollerna. Om inte nya modeller kan utvecklas så löper vi risken att

29 Sida 26(46) ytterligare cementera den brist på specialister i allmänmedicin som redan finns, i synnerhet i våra landsbygdsområden. Det är väsentligt för förvaltningen att möjligheterna att rekrytera EU-specialister inte försvåras genom begränsningar i KoK-boken. För att underlätta introduktionen i det svenska sjukvårdssystemet för EU-specialister och legitimerade läkare med utbildning i annat EU-land har förvaltningen även startat en utbildningsvårdcentral i Fristad. Målet är att säkerställa läkarbemanningen nu och i framtiden genom en kvalificerad och standardiserad introduktion och fortbildning. Efter en noggrann rekryteringsprocess och fyra månaders språkutbildning började de första åtta EUspecialisterna i början av september. Under en sex månaders introduktionsperiod på utbildningsvårdcentralen sker kontinuerlig handledning, kompetensvärdering och planering av nödvändiga utbildningsinsatser. Handledningen utförs av erfarna allmänläkare från Fristad men även av medarbetare från andra vårdcentraler. Vi använder också regionens PLUS-programmet med inriktning mot specialister som introduktion för EU-specialister. Beslutet som fattades i HSU kring ett "tak" på finansieringen av ST-ersättningen för allmänmedicin inom regionen förväntas innebära att vårdcentralerna inom framför allt stor- Göteborg kommer att få svårigheter med sin kompetensförsörjning av ST-läkare. Vi har en åldersstruktur som innebär att under den kommande fem-årsperioden kommer många specialister att lämna för pension. Detta innebär att vi måste ha ett inflöde av ST-läkare även i alla område. Inom ramen för den satsning som personalutskottet har gjort på specialistutbildning för sjuksköterskor fick i år 18 nya platser. Tanken är att anställda grundutbildade sjuksköterskor kan få en så kallad utbildningstjänst där studier sker på halvtid och arbete på halvtid. Tyvärr erbjuder inte alla högskolor i vår region distriktsköterskeutbildningen på halvfart, varför några medarbetare istället har fått studera på helfart. Medarbetaren söker genom det reguljära utbildningssystemet och förvaltningen har därefter gjort ett urval med tanke på att utbildningen ska komma vårdcentraler utan magisterutbildade sköterskor tillgodo. Förvaltningen kartlägger kompetensförsörjningsbehov hos sjuksköterskor med anledning av kompetenskrav i Krav- och Kvalitetsboken. Vi ser behov av kompetensförsörjningsinsatser under flera år framöver, t ex har vi genomfört utbildning i Astma/Kol genom en uppdragsutbildning. Enligt fortbildningsrådets plan genomfördes under 2014 fortbildning för i princip samtliga målgrupper och verksamhetsområden. Exempel på större satsningar är Samtalskonst på olika nivåer. För sjuksköterskor "Vårdråd i samklang" (god service och bemötande vid telefonrådgivning, en dag) samt fördjupning i form av en "Konsultationsträning" på fyra dagar. För alla målgrupper erbjöds också Motiverande Samtal (fem dagar). Dessa utbildningar är stående och återkommer varje termin. Som en fördjupning av Serviceguiden och implementering av den gemensamma plattformen

30 Sida 27(46) genomfördes sex kurser "Från ord till handling - kunskap och inspiration på vägen till en Närhälsa med service i världsklass" för samtliga receptionister i motsvarande områden V1,2,3 och 7. Denna satsning fortsätter under 2015 för resterande områden. Inom område Rehab genomfördes en medarbetarutbildning inför vårdval Rehab för samtliga medarbetare samt utbildning i BOA (Artrosskola) och journalföring. Under året har vi planerat och bjudit in till breddutbildning i Suicidprevention, genomförandet startar Våra undersköterskor har erhållit en särskild satsning från personalutskottet, varför vi fortsatt utbildningarna som startade 2013, handledarutbildning och högskoleutbildningen Hälsofrämjande och förebyggande metodik, 5 hp." Vid årsskiftet upphörde den intraprenad som tidigare kallats KursDoktorn i den form den tidigare bedrivits. Från och med 2015 så kommer KursDoktorn att ingå i och erbjuder särskilda kurser som är obligatoriska för ST-läkare i allmänmedicin att genomgå. Här vänder vi oss till alla ST-A i Västra götalandsregionen. Inom ramen för KursDoktorn så kommer förvaltningen även att fokusera ökad kompetensutveckling för s specialister i allmänmedicin. Beslut om utbildningsinsatser sker i fortbildningsrådet. 3.2 Personalstruktur Personalstrukturen inom vårdcentralsverksamheten präglas till stor del av de kompetenskrav som finns i Krav och Kvalitetsboken (KoK-boken). Inga stor skillnader finns mellan 2013 och I KoK-boken 2016 förväntas krav finnas att alla vårdcentraler ska ha tillgång till psykolog. Detta innebära att flera av s primärvårdsområden behöver rekrytera fler psykologer och eventuellt omställa andra yrkeskategorier till förmån för psykolog. Kartläggning, nulägesanalys och planering inför 2016 pågår i samtliga primärvårdsområden. Det sker också en medveten förskjutning inom vårdcentralsområdet från grundutbildad sjuksköterska till distriktsköterska. Specialistutbildad sköterska är idag förstahandsalternativet. Den satsning som personalutskottet gjort på specialistutbildning för sjuksköterskor i VGR har medfört att har 9 (start 2013) plus 18 (start 2014) medarbetare som vidareutbildar sig till distriktsköterskor. I samband med införandet av Vårdval Rehab minskades antalet undersköterskor och rehabassistenter inom område rehab, framför allt då finansieringsmodellen inte ger några intäkter för insatser från dessa yrkeskategorier. Det har även skett en omställning av medarbetare då rehabiliteringen avvecklat multimodala team på grund av ovan nämnda finansieringsmodell. Omställningen blev mindre än väntat då många medarbetare vid besked om nedläggning sökte sig till andra arbeten inom och utanför VGR. Vi har vid införandet av Vårdval Rehab nyanställt arbetsterapeuter i Bohuslän. Tidigare fanns

31 Sida 28(46) all arbetsterapi i Bohuslän inom kommunernas regi. 3.4 Sjukfrånvaro Västra Götalandsregionens målsättning är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5% eller lägre. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50%. s sjukfrånvaro är 6,0% jämfört med VGRs sjukfrånvaro som är 6,3%. Sjukfrånvaron har ökat med 0,7% jämfört med samma period Andelen långtidssjukskrivna har ökat jämfört med samma period Sjukfrånvaron ökar i övriga regionen samt i hela riket. Det är svårt att dra några enkla slutsatser till varför sjukfrånvaron ökar. De grupper som vi ser har en ökad sjukfrånvaro är bl a yngre medarbetare generellt, sjuksköterskor, medicinska sekreterare och undersköterskor. De åtgärder som vi kommer att fokusera på för att bryta de trenden kortsiktigt: ett intensifierat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkansdialog och uppföljning påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att försöka arbeta så strukturerat som möjligt enligt s rutiner för rehabilitering utbildningsinsatser för chefer i rehabprocessen, förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete, tidiga signaler på ohälsa hos medarbetare samt mänskliga reaktioner vid förändring Åtgärder på lång sikt för att påverka sjukfrånvaron: ett utvecklingsarbete pågår inom HR-avdelningen för att stärka förvaltningens hälsofrämjande arbete stärka, förenkla och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 6,3 4,2 6,3 Undersköterskor m.fl. 6,9 7,3 6,9 Läkare 6,0 3,1 4,7 Administratör vård 7,8 3,6 7,7 Rehabilitering och förebyggande 6,4 2,3 5,6 Sjukhustekniker/labpersonal 5,3 20,3 6,2 Teknik, hantverkare 55,9 2,5 9,8 Kök, städ, tvätt 0 3,1 2,6 Administration 3,5 1,5 3,3 Summa 6,5 3,1 6,0

32 Sida 29(46) Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid December 2014 December 2013 Kvinnor 6,5 5,7 Män 3,1 2,8 Totalt 6,0 5,3 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) December 2014 December 2013 Kvinnor 62,2 55,4 Män 44,6 51,0 Totalt 60,8 55,0 3.6 Jämställdhet och mångfald Jämix nio nyckeltal 1. Andelen yrkesgrupper där könsfördelningen är mellan 40-60% Av de sju stora yrkeskategorierna är det en yrkesgrupp som är jämt könsfördelad, det är yrkesgruppen läkare. 2. Andel kvinnor i förvaltningsledningen Andelen kvinnor i förvaltningsledningen är 63 %. 3. Andel chefer som är kvinnor i förhållande till andel anställda som är kvinnor. Andelen chefer som är kvinnor är 80% och andelen anställda som är kvinnor är 86 %. 4. Skillnad mellan kvinnor och mäns löner Kvinnors löner är 66 % av männens. 5. Skillnad i långtidsfrånvaro mellan kvinnor och män. Kvinnors långtidssjukfrånvaro är 62% och männens är 45%. Kvinnors långtidssjukfrånvaro är 17% högre än männens. 6. Genomsnittligt uttag av föräldradagar av män och kvinnor samt skillnad mellan kvinnor och män i uttag av föräldradagar av de som tagit ut. 137 män har tagit ut dagar och 630 kvinnor har tagit ut dagar. Vilket gör ett genomsnittligt uttag av dagar för män med 53 dagar och för kvinnor med 92 dagar. Skillnaden mellan män och kvinnor är 39 dagar. 7. Skillnaden i sysselsättningsgrad (andel kvinnor - män) samt skillnaden i andelen med reducerad heltid.

33 Sida 30(46) Av kvinnor arbetar 70% heltid jämfört med männen där 87% arbetar heltid. Andelen deltidsarbetande män är 20% och andelen deltidsarbetande kvinnor är 21%, skillnaden är 1%. 8. Skillnad i andel tillsvidareanställda Av kvinnorna är 82% tillsvidare anställda och av männen är 74% skillnaden är 8%. 9. Jämställdhetsarbete Vi har utarbetat en plan för Jämställdhet och mångfald för. Denna är dock inte formellt antagen detta kommer att ske Jämställdhetsarbetet i ska leda till en miljö där jämställdhetsaspekten är integrerad inom all verksamhet. Alla anställda ska arbeta på lika villkor. Det är önskvärt med en jämn könsfördelning i samtliga befattningar. Kvinnor och män ska ha lika lön för lika och likvärdigt arbete. Ingen diskriminering får förekomma. Jämställdhet och mångfald handlar om attityder och värderingar. Det är viktigt att frågorna belyses i utvecklingssamtal och vid arbetsplatsträffar. Chefer och medarbetare har tillsammans ett ansvar för att planens mål uppnås. Cheferna ansvar för att frågorna tas upp på arbetsplatsträff och att planens aktiviteter genomförs. Jämställdhet och mångfald främjar en god arbetsmiljö. Det är viktigt att attrahera och behålla personal med hög kompetens, vilket innebär att vi inte kan diskriminera någon grupp eller individ. Genom att personalsammansättningen speglar befolkningens sammansättning kan vi ännu bättre möta våra kunders krav och behov. Jämställdhet och mångfald skapar mervärde för både medarbetare, verksamhet och de som utnyttjar våra tjänster samt ökar vår konkurrenskraft. Genuskompetent ledarskap Ökad kunskap om jämställdhet och genusfrågor hos chefer och medarbetare kan påverka att vi blir en attraktiv arbetsgivare. Under 2013 genomfördes regionens webbaserade utbildning för primärvårdens chefer. Under 2014 har många nya chefer anställts, dessa har inte i lika hög grad gått utbildningen. Under 2015 kommer denna utbildning att ingå i introduktionen för nya chefer inom. Inom vårdvalet har vi 155 chefer av dessa har 75 gått utbildningen vilket motsvarar 48%.

34 Sida 31(46) 3.7 Personalvolym Anställda per personalgrupp Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor , ,4 Undersköterskor m.fl , ,1 Läkare , ,2 Administratör, vård , ,0 Rehabilitering och förebyggande , ,2 Sjukhustekniker/labpersonal 68 1,5 75 2,0 Utbildning, kultur och fritid 1 0,02 1 0,03 Teknik, hantverkare 6 0,1 5 0,1 Kök, städ, tvätt 1 0,02 1 0,03 Administration 151 3, ,9 Summa Personalvolymen för s vårdvalsdel har ökat med 763 anställda mellan 2013 och Den största ökningen är i personalgruppen rehabilitering och förebyggande detta som en följd av vårdval Rehab som infördes den 1 september, verksamheten flyttades då över från beställd primärvård. I övriga personalgrupper har det skett en ökning i antalet läkare som är en grupp som är identifierad i kompetensförsörjningsplanen där efterfrågan är större än utbudet. Inom Rehabliteringsverksamheten finns 705 anställda och vårdcentralsverksamheten har ökat med 58 anställda jämfört med Ofrivillig deltid Förvaltningen har 14 anställda med ofrivillig deltidsanställning, samtliga är kvinnor. Förra året hade förvaltningen 16 ofrivilligt deltidsanställda. Vi har under året minskat med 2 personer, det är lättare att erbjuda heltids anställning på större vårdcentraler i större städer där det finns fler verksamheter. De ekonomiska ramarna avgör om heltid kan erbjudas men möjligheten till heltid prövas alltid. Rehabverksamheten har minskat antalet ofrivilligt deltidsanställda med 10 personer inom gruppen rehabilitering och förebyggande. Övergången till vårdval rehab har gjort det möjligt att erbjuda högre sysselsättningsgrad för de fysioterapeuter och arbetsterapeuter som så önskat.

35 Sida 32(46) 3.8 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Utfall 2014 Utfall 2013 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt har ett stort och långvarigt utnyttjande av bemanningsföretag. Det är framförallt inom specialister i allmänmedicin som avropas från bemanningsföretag. Detta skapar problem med kvalitet, kontinuitet, arbetsmiljö och ekonomi. Stora ansträngningar har gjorts inom förvaltningen för att minska användandet av bemanningsföretag se kap 3 strategisk kompetensförsörjning. Orsaken till användandet av bemanningsföretag är att tillgången på specialister inom allmänmedicin inte motsvarar efterfrågan. Under hösten 2014 har ett projekt som benämns "Fler läkare i " startats upp. På olika håll i förvaltningen bedrivs arbete för att minska beroendet av bemanningsföretag. Projektet är en förstudie där förvaltningen vill belysa möjligheterna att göra en kraftsamling för att minska beroendet av bemanningsläkare. Målet med förstudien är att utarbeta en väl förankrad implementeringsplan, innehållande ett fullgott underlag för ett genomförandebeslut inklusive åtgärder, tidsplan, risker, kostnader baserade på in- och omvärldsanalys. Förstudien beräknas vara klar 30 april Kostnaderna förbemanningsföretag har minskat mellan 2013 och 2014, vilket framför allt beror på en mycket strikt koppling till verksamheternas ekonomi. Kostnaderna för bemanningsföretag har minskat med 15,2% (37,5 mnkr) jämfört med förra året. Kostnaderna är klart lägre än perioden maj-dec 2013, då kostnaden i snitt var 21,3 mnkr/månad. Under 2014 är kostnaden 17,5 mnkr i snitt. I den totala kostnaden ingår jourcentraler och beredskap där vi samverkar med privata vårdgivare och där kostnaden bokförs i sin helhet inom. 3.9 Personalkostnadsanalys I vårdval har personal volymen ökat mellan 2013 och 2014 med 763 anställda. Anledningen till volymökningen är rehabiliteringens övergång från beställd vård till vårdval när Vårdval Rehab infördes den 1 september. Inom Rehabiliteringsverksamheten finns 705 anställda. Vårdcentralsverksamheten har ökat med 58 anställda jämfört med Volymförändring har skett i följande grupper: Sjuksköterskor, barnmorskor en minskning med 13 anställda i vårdvalet görs anpassningar efter budget löpande.

36 Sida 33(46) Läkare, en ökning med 41 anställda. För läkare är efterfrågan större än utbudet för specialist allmänmedicin. Under 2014 har specialist allmänmedicin minskat med en. Den stora ökningen har skett i gruppen ST-läkare som ökat med 24 och underläkare, ej legitimerad, som ökat med 19. anställer ej legitimerade underläkare som väntar på AT-tjänstgöring som en rekryteringsfrämjande åtgärd. Administratör vård, en ökning med 47 anställda. Här har skett en ändring av kategorikod från administratör, annan till kanslist vårdadm. Administratör annan hamnade under gruppen Administration vilket inte blev rätt. Detta har rättats under Administration en minskning med 15 anställda. En förklaring är flytten av administratör annan till kanslist vårdadm med en minskning på 40 anställda. Samtidigt har antalet chefer ökat med 25 i och med att rehabiliteringen numera ingår i vårdvalet. Rehabilitering och förebyggande, inom denna grupp är en stor volymökning, beroende på att Rehabiliteringsverksamheten har flyttat från beställd vård till vårdval. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter har ökat, arbetsterapeuter mer än fysioterapeuter. Psykologer har ökat och psykoterapeuter och kuratorer minskat. Detta är kopplat till den förestående förändringen Kok-boken Personalkostnaderna har ökat med 3,6% jämfört med föregående år. Kostnadsökningen förklaras främst av lönerevision och höjda sociala avgifter. Lönerevisionen för förvaltningen 2014 var 3,1%, de sociala avgifterna har ökat med 1,1 %-enheter. Mertid och övertid, används vid hög arbetsbelastning, oplanerad frånvaro och för att täcka tillfälligt för vakanser. Mertids- och övertidstimmar har ökat med 1,78% jämfört med OB tillägg, inom är det bara viss verksamhet som regelbundet arbetar obekväm arbetstid. driver 21 jourcentraler, dessa har öppet kvällstid och på lördag och söndag. 4. Övrigt har inget övrigt perspektiv. 5. Ekonomi som helhet bedöms klara balanskravet då det ekonomiska resultatet är 20,6 mkr och det egna kapitalet vid årets slut är 276,7 mnkr. Både förvaltningen och flera av våra verksamheter har ett resultat som ligger i linje med vårt ekonomiska mål - en ekonomi som medger utveckling. Men ett antal av våra verksamheter

37 Sida 34(46) har ett hårt arbete framför sig för att nå ekonomisk balans. Krav- och kvalitetsboken Det har inte skett några stora förändringar i ersättningsmodellen i Krav-och kvaltitetsboken inför Men några förändringar har skett som fått stor betydelse för vår verksamhet. Ersättningsnivåerna för de olika parametrarna låg kvar på 2013 års nivå. Det innebar, ur ett verksamhetsperspektiv, att det inte skedde någon indexuppräkning för Den ekonomiska effekten av detta för var ca 70 mnkr. Följande kvalitetsindikatorer ersattes ej 2014: - förekomst av rutin för suicidprevention - dialogmöte med försäkringskassan - förekomst av skriftlig rutin avseende sjukskrivning - följsamhet till REK-listan Som en följd av att ersättningen för ovanstående indikatorer togs bort så höjdes istället ersättningen per kvalitetspoäng. En konsekvens av förändringen var att verksamheterna fick svårare att få höga kvalitetspoäng då relativt "säkra" indikatorer togs bort. För några indikatorer har gränsvärdena för ekonomisk ersättning höjts. Den ekonomiska effekten för av förändringarna avseende kvalitetsindikatorer var ca 10 mnkr. Dessa två förändringar har en sammanlagd ekonomisk effekt på ca 80 mnkr och har haft en tuff uppgift för att klara en ekonomi i balans Verksamhetens mål i ekonomiperspektivet Långsiktigt mål En ekonomi som medger utveckling Nyckeltal Marknadsandel 65% Disponibelt eget kapital 80 mnkr Andel enheter med positivt eget kapital 100% Strategier Öka förståelsen för och sprida kunskapen om varför kunder väljer respektive inte väljer oss. Öka förståelsen bland anställda om vilka åtgärder som skapar intäkter. Arbeta systematiskt med att ta tillvara på erfarenheter som lyckats vända negativa

38 Sida 35(46) resultat till positiva. Vidareutveckla arbetet med att sänka kostnader som inte går ut över vårdkvalitet. Resultat Vår marknadsandel avseende vårdcentraler är 62,8% var marknadsandelen 64,0%. Det disponibla gemensamma egna kapitalet var vid årsskiftet X mnkr. Exempel på Aktiviteter Djupanalys av genomförd marknadsgenomlysning på områdesnivå. Genomlysning läkemedel gjord på förvaltningsnivå och på områdesnivå. Systematiskt analysera verksamheternas ekonomiska förutsättningar med tonvikt på: - de enheter som har obalans mellan verksamhet och ekonomi - de variabler som ger ekonomiska förutsättningar i vårdvalssystemet - kostnadsslagen personal, bemanningsföretag, läkemedel och lab/röntgen Tillsammans med verksamheterna arbeta med att identifiera och effektuera förändringar som krävs för att anpassa verksamheten efter de förutsättningar som gäller inom vårdval. Kontinuerligt under året följt utvecklingen för att se om handlingsplaner behöver revideras eller nya upprättas. 5.1 Ekonomiskt resultat (vårdval) visar ett resultat för 2014 på +20,6 mnkr, vilket är bättre än årsbudget på +13,0 mnkr. Resultatet för 2013 var +29,9 mnkr. 1 september startade "Vårdval Rehab". Samtidigt gick s rehabverksamhet över till Primärvårdsstyrelsen. Detta gör att jämförelse med föregående års utfall och årets budget är vanskliga. Primärvårdsstyrelsen TOTALT Ack utfall Ack budget Avvikelse Föreg års ack utfall Förändring mkr mkr mkr Regionintäkter 3 708, ,4 106, ,7 2,9% Övr intäkter 301,0 262,9 38,2 294,4 2,3% Summa intäkter 4 009, ,2 144, ,0 2,8% Personal , ,2 58, ,0 8,5% Bemanningsföretag -209,4 0,0-209,4-246,9-15,2% Läkemedel -629,8-709,3 79,5-683,5-7,9% Medicinsk service -271,5-260,7-10,8-263,3 3,1% Lokalkostnader -255,5-231,9-23,6-233,8 9,3%

39 Sida 36(46) Övriga kostnader -559,9-531,8-28,0-540,7 3,5% Avskrivningar -10,1-9,3-0,8-9,6 5,7% Summa kostnader , ,2-134, ,7 3,1% Finansiella poster -0,2 2,0-2,2 0,6-144,0% Resultat 20,6 13,0 7,6 29,9-31,0% Vårdcentraler Vårdcentralerna visar ett resultat för 2014 på +12,0 mnkr, vilket i princip motsvarar budgeten på +13,0 mnkr. Resultatet för 2013 var +29,9 mnkr. Försämringen gentemot 2013 är främst en konsekvens av att det utifrån ett utförarperspektiv inte sker någon indexuppräkning 2014 (beräknad helårseffekt 70 mnkr). Vi har tagit kostnader av engångskaraktär (3 mnkr) i samband med avveckling av filialer samt nedläggning av vårdcentralen i Strömstad. Primärvårdsstyrelsen Vårdcentraler Ack utfall Ack budget Avvikelse Föreg års ack utfall Förändring mkr mkr mkr Regionintäkter 3 581, ,4-21, ,7-0,7% Övr intäkter 293,2 262,9 30,3 294,4-0,4% Summa intäkter 3 874, ,2 9, ,0-0,6% Personal , ,2 151, ,0 3,6% Bemanningsföretag -209,4 0,0-209,4-246,9-15,2% Läkemedel -629,8-709,3 79,5-683,5-7,9% Medicinsk service -271,5-260,7-10,8-263,3 3,1% Lokalkostnader -234,5-231,9-2,6-233,8 0,3% Övriga kostnader -547,9-531,8-16,1-540,7 1,3% Avskrivningar -9,7-9,3-0,4-9,6 1,3% Summa kostnader , ,2-8, ,7-0,2% Finansiella poster -0,2 2,0-2,2 0,6-141,4% Resultat 12,0 13,0-1,0 29,9-59,9% Regionintäkterna. Sedan årsskiftet har antalet listade minskat med ca 8820, varav 4370 avser Strömstad som vi stängde 31/3. För övriga vårdcentraler har antalet listade minskat med ca 4450, vilket innebär 370 i snitt per månad. Jämfört med tidigare år har tappet börjat plana

40 Sida 37(46) ut och är nu mer än halverat. Den registrerade vårdtyngden (ACG-case-mix) har utvecklats olika för våra verksamheter. - Medelvärdet är sänkt från 1,03 till 1,02. - Antal enheter med lika eller förbättrat värde är 59, antal med försämrat är 54. Täckningsgraden är ur ett förvaltningsperspektiv oförändrad: - Medelvärdet är oförändrat 62%. - Antal enheter med lika eller förbättrat värde är 62, antal med försämrat är enheter når upp i 70%, 66 enheter ligger mellan 60-69% och 36 enheter inom intervallet 50-59%. Förra året var värdena för motsvarande intervall 11, 68, Vårt högsta respektive lägsta värde är i princip oförändrat. Utfallet för målrelaterade kvalitetsindikatorer är försämrat jämfört med föregående år. Främst handlar det om effekter av förändringar i krav- och kvalitetsboken där man tog bort ett antal parametrar (vilka vi i princip hade full pott på) samt där man ändrade gränsvärden för ersättning avseende läkemedelsavstämning. - Medelvärdet avseende uppfyllelsegrad är sänkt från 65% till 59%. - Antal enheter med förbättrat värde är 47, antal med försämrat är enheter når 80%, 14 enheter ligger mellan 70-79% och 19 enheter inom intervallet 65-69%. Förra året var värdena för motsvarande intervall 6, 22, Vårt högsta värde har minskat från 27,2 (86%) till 25,6 (85%) - Vårt lägsta värde har minskat från 10,0 (32%) till 8,3 (28%). Personalkostnaderna har ökat med 3,6% jämfört med föregående år. Kostnadsökningen förklaras främst av lönerevision och höjda sociala avgifter. Lönerevisionen för förvaltningen 2013 var 3,1%, de sociala avgifterna har ökat med 1,1 %-enheter. Avseende budgetavvikelse se nedan under kostnader för bemanningsföretag. Kostnaderna för bemanningsföretag har minskat med 15,2% (37,5 mnkr) jämfört med förra året. Kostnaderna är klart lägre än perioden maj-dec 2013, då kostnaden i snitt var 21,3 mnkr/månad. Under 2014 är kostnaden 17,5 mnkr i snitt. I den totala kostnaden ingår jourcentraler och beredskap där vi samverkar med privata vårdgivare och där kostnaden bokförs i sin helhet inom. Avvikelsen (-209 mnkr) mellan utfall och budget förklaras av att regionen beslutat att det inte ska ske någon budgetering på bemanningsföretag utan att samtliga bemanningskostnader ska budgeteras som personalkostnad. Läkemedelskostnaderna har minskat med 7,9% (53,7 mnkr). Fortfarande har vi positiva nettoeffekter av patentutgångar, sänkta priser och av det arbete som är nedlagt i våra verksamheter kring läkemedelsförskrivning samt genomförda läkemedelsavstämningar.

41 Sida 38(46) Medicinsk service har ökat med 3,1% jämfört med föregående år (8,1 mnkr). Primärvårdsstyrelsen Rehab Ack utfall Ack budget Föreg års ack utfall mkr mkr mkr Regionintäkter 127,6 0,0 0,0 Övr intäkter 7,9 0,0 0,0 Summa intäker 135,5 0,0 0,0 Personal -93,5 0,0 0,0 Bemanningsföretag 0,0 0,0 0,0 Läkemedel 0,0 0,0 0,0 Medicinsk service 0,0 0,0 0,0 Lokalkostnader -21,0 0,0 0,0 Övriga kostnader -11,9 0,0 0,0 Avskrivningar -0,4 0,0 0,0 Summa kostnader -126,9 0,0 0,0 Finansiella poster 0,0 0,0 0,0 Resultat 8,6 0,0 0,0 Rehab Rehab visar ett resultat för 2014 på +8,6 mnkr. När man bedömer resultatet och prognosen måste man beakta några saker: -Produktionsplan Ersättningsmodellen är till 96% är relaterad till produktion. Det gör att regionersättningen, fördelad över året, kommer att ha en direkt koppling till ledigheter och därmed produktionsplanering. Under hösten dvs sep-dec ligger 38 % av årsproduktionen. Det innebär att det inte finns en matchning mellan intäkter och kostnader månadsvis och att hösten planmässigt ska generera ett överskott. -Vårdvalet är nytt Det finns en naturlig osäkerhet i verksamheten kring hur modellen ska slå. Det har inneburit att man har varit sparsam med ledigheter, inköp och satsningar. -Balans Det ekonomiska fokuset har redan från början legat på att långsiktigt klara ekonomin. Vi har identifierat några utmaningar för att nå målet. -det sker inte någon indexuppräkning för ett stort antal konkurrerande etableringar. Förvaltningen har arbetat med att bygga en buffert för att klara detta dels genom att klara ett

42 Sida 39(46) överskott på enhetsnivå, dels genom att lägga hela det förvaltningsinterna avkastningskravet som buffert för framtiden. Nedanstående redovisning avser regionfullmäktiges beslut om besparingar på externa kostnader för konsulter, kurs och konferenser samt PR. Primärvårdsstyrelsen omfattas inte av detta beslut och har därmed varken besparingskrav eller målnivåer. Dock skall samtliga förvaltningar redovisa enligt nedanstående tabell. Utfall Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart Kurs och konferenser, konto 4611, motpart Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart Åtgärder vid ekonomisk obalans Primärvårdsstyrelsen har inte uppdraget att upprätta en handlingsplan för år 2014, då vi har en ekonomi i balans per 31 december 2013 samt en positiv resultat för Eget kapital Det ingående egna kapitalet 2014 för vårdval är 246,0 mnkr. I samband med att rehab gick över från styrelsen för beställd vård till primärvårdsstyrelsen överfördes rehabs andel av det egna kapitalet (10,1 mnkr). Resultatet för 2014 är 20,6 mnkr, vilket ger ett utgående eget kapital på 276,7 mnkr. Eget kapital (mnkr) IB 1/ beslut* Resultat UB 31/ Mål** Vårdcentraler 246, ,0 258,0 400,0 Rehab ,1 8,6 18,7 40,0 Totalt 246,0 10,1 20,6 276,7 440,0 * beslut att överföra rehabs andel av Eget Kapital 10,1 mnkr från Styrelsen för beställd vård ** motsvarar en månads kostnader, vilket är kravet från regionen på leverantörer. Förvaltningens egna kapital skall - vara en buffert för att klara framtida balanskrav. - finansiera förvaltningsgemensamma eller regionbeslutade satsningar. Förvaltningen står inför stora ekonomiska utmaningar under 2015: - Konsekvenser av förändrad Krav- och kvalitetsbok för vårdcentraler (15 mnkr). - Ingen indexuppräkning för rehab. - Konsekvenser av privata nyetableringar t ex Angered, Frölunda, Tibro och Tjörn (en

43 Sida 40(46) etablering som listar på sig individer innebär ett intäktstapp på ca 33 mnkr). - Ett antal vårdcentraler och rehabenheter arbetar med att nå ekonomisk balans (buffert under omställningsperioden) - Svårigheter att rekrytera specialister inom allmänmedicin (12 mnkr). - Breddinförande av Asynja VISPH (24 mnkr) - Ombyggnation av lokaler i den takt hyresavtalen omförhandlas till mer ändamålsenliga lokaler samt i vissa fall flytt till helt nya lokaler tex Ljungskile. (3-5 mnkr/ aktuell vårdcentral) - Regionens satsning på jämställda löner. Förvaltningen har som mål att ha ett eget kapital i nivå med de krav som ställs i vårdvalsmodellen på nya aktörer, det vill säga en månads betalningsförmåga, vilket i praktiken innebär t ex 3,5 mnkr/vårdcentral. För är målet att ha ett eget kapital på 440 mnkr. Dagens nivå, 276,7 mnkr, motsvarar en betalningsförmåga under 3 veckor. Under 2014 har förvaltningen gjort satsningar finansierade av avkastningskravet. Dessa poster motsvarar en kostnad på 35,8 mnkr. 5.4 Investeringar Enligt beslut i regionfullmäktige är investeringsutrymmet 2014 (låneramar) för vårdval 39,0 mnkr. Investeringsutrymmet avser både fastighets- och utrustningsinvesteringar. Arbetsinriktningen för förvaltningen är att verksamheten ska kunna investera för det belopp som man långsiktigt kan finansiera via driftsbudgeten (avskrivning, räntor och hyror). Investeringsbehovet under 2014 avseende medicinsk utrustning och inventarier bedömdes i budgeten till 24,0 mnkr. Under 2014 har investeringar gjorts för 13,1 mnkr. 6. Bokslutsdokument och noter Se bilaga Analyslänkar Årsredovisning /../userfiles/1/documents/1999_2253_E61A1.xlsx vårdvalsverksamhet Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2,

44 Sida 41(46) Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag Avskrivningar 4, Utrangeringar/nedskrivningar 4, Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av eget kapital Investeringsverksamhet 7 Investeringar Anläggningstillgångar överfört mellan enheter Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten

45 Sida 42(46) ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar 7 Materiella anläggningstillgångar - maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

46 Sida 43(46) Noter till årsredovisningen 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Specialdestinerade statsbidrag Investeringsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt 0 0 Lämnade bidrag, externt 11 0 Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt

47 Sida 44(46) Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier Finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Totalt Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt 14 4 Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt 52 70

48 Sida 45(46) Övriga finansiella kostnader, internt Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto Investering i anläggningstillgångar Årets investering i maskiner och inventarier Årets pågående investering 0 0 Totalt Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde -6 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 1 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0-31 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 31 Försäljningar/utrangeringar 0 0

49 Sida 46(46) Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt Eget kapital Eget kapital vårdvalsverksamhet Överföring eget kapital Rehab vårdvalsverksamhet Årets resultat Totalt

50 Sida 1 av 4 Anmälan av delegeringsbeslut Datum /jc diarienummer PVV Anmälan av delegeringsbeslut till PVV sammanträde den 30 januari 2015 Förslag till beslut Primärvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Primärvårdsstyrelsen godkänner redovisningen av delegeringsbeslut. Ärendet Följande beslut som fattats med stöd av delegering anmäls. Hyresavtal, diarienummer Dok Reg.dat Nr Händelse/Åtgärd Handl 1 st Hyreskontrakt Aspen 7, Vara sjukhem och vårdcentral, Allégatan 46, Vara Per Nyström Inkom/Utgick Avs/Mott IN Vara kommun Avslag på begäran om allmän handling, diarienummer Dok Reg.dat Nr Händelse/Åtgärd Handl 1 st Svar angående Överklagan med anledning av beslut om begäran om utlämning av allmän handling 1 st Överklagande av beslut att inte lämna ut allmänna handlingar, till Kammarrätten i Göteborg Hans Lilja Hans Lilja Inkom/Utgick Avs/Mott UT Kammarrätten Göteborg IN Privatperson Kansli Lillhagsparken 6, Hisings Backa, växeln

51 Datum Sida 2 av 4 1 st Beslut om vägran att utlämna allmän handling Hans Lilja UT Privatperson Utse attestanter och utanordnare, diarienummer Dok Reg.dat Nr Händelse/Åtgärd Handl 1 st Attestanter vårdval st Attestanter vårdval Annika Andersson Annika Andersson Inkom/Utgick Avs/Mott UT Enligt skrivelse UT Enligt skrivelse Anställning av personal tillsvidare Antal lediga befattningar Anställda Antal ansöknin gar Titel Ref nr Enhet Fysioterapeut/Sjukgymnast 2014/5126 Trollhättan rehabmottagning Distriktssköterska 2014/5200 Skogslyckan vårdcentral Distriktssköterska diabetes 2014/4214 Munkedal vårdcentral Sjuksköterska/Distriktssköterska 2014/4778 Fjällbacka vårdcentral Sjuksköterska/Distriktssköterska timanställning 2014/4900 Lysekil vårdcentral Kurator/KBT-terapeut 2014/5317 Lysekil vårdcentral Distriktssköterska/Sjuksköterska 2014/5348 Lysekil vårdcentral Distriktssjukgymnast 2014/4582 Grästorp rehabmottagning Distriktssköterska med BVC 2014/4477 Sollebrunn vårdcentral Undersköterska 2014/4480 Sollebrunn vårdcentral Distriktssköterska 2014/5572 Sollebrunn vårdcentral Sjuksköterska/Distriktssköterska 2014/4362 Stenungsund vårdcentral Psykolog 2014/5000 Stora Höga vårdcentral Kanslist 2014/5672 Solgärde vårdcentral Vårdcentralschef 2014/4721 Mölnlycke vårdcentral Vårdcentralschef 2014/4644 Krokslätt vårdcentral Undersköterska 2014/4642 Åby vårdcentral Distrikssköterska 2014/4827 Åby vårdcentral Specialistläkare inom barn och ungdomsmedicin 2014/4394 Barn och ungdomsmedicin Enhetschef 2014/4766 BMM/Gyn/Um M Medicinsk sekreterare 2014/5120 Torslanda vårdcentral Distriktssköterska/Sjuksköterska 2014/5030 Dalum vårdcentral Medicinsk sekreterare 2014/4988 Gamlestadstorget vårdcentral Specialist i allmänmedicin/specialistläkare 2014/5270 Gamlestadstorget vårdcentral Sjuksköterska med ASTMA/KOL specialitet 2014/5283 Gamlestadstorget vårdcentral Barnsjuksköterska/Distriktsskötersk 2014/4427 Ekmanska vårdcentral

52 Datum Sida 3 av 4 a Specialist i allmänmedicin 2014/4969 Ängabo vårdcentral Distriktssköterska/sjuksköterska 2014/4914 Brämaregården vårdcentralen Distriktssköterska med diabetesutbildning 2014/5001 Vårdcentralen Fristad Specialist allmänmedicin 2014/2185 Eriksberg vårdcentral Medicinsk sekreterare 2014/4639 Nossebro Vårdcentral Distriktssjukgymnast 2014/4586 Vara vårdcentral Biomedicinsk analytiker 2014/4798 Vara vårdcentral Kurator 2014/5318 Vara vårdcentral Sjuksköterska BVC 2014/5485 Vara vårdcentral Medicinsk sekreterare 2014/5514 Gibraltargatan vårdcentral Medicinsk sekreterare 2014/4855 Torpavallen vårdcentral Distriktssköterska/diabetesskötersk a 2014/5163 Vårdcentralen Bollebygd Distriktssköterska med diabeteskompetens 2014/4548 Björkekärr vårdcentral Biträdande vårdcentralschef 2014/5728 Högsbo vårdcentral Sjukgymnast/Fysioterapeut 2014/4893 NärRehab Medicinsk sekreterare 2014/4629 Opaltorget vårdcentral Kurator 2014/4876 Opaltorget vårdcentral Undersköterska, vikariat 2014/5281 Vårdcentralen Södra Torget Undersköterska 2014/4667 Skene vårdcentral Distriktssköterska 2014/4668 Skene vårdcentral Fysioterapeut/Distriktssjukgymnast 2014/5287 Gullspångs Vårdcentral Sjukgymnaster/Fysioterapeuter och Arbetsterapeut 2014/5119 Primärvårdsrehab, Borås Arbetsterapeut och Sjukgymnaster/Fysioterapeuter 2014/5124 Primärvårdsrehab, Borås Logoped, visstid 2014/5125 Primärvårdsrehab, Borås Två BVC sjuksköterskor 2014/4570 Majorna vårdcentral BVC-sjuksköterska 2014/5697 Munkebäck barnavårdscentral Fysioterapeut/Distriktssjukgymnast 2014/4731 Tibro vårdcentral Undersköterska 2014/5432 Sätila vårdcentral Fysioterapeut/Distriktssjukgymnast 2014/4730 Primärvårdsrehab Skövde Logoped 2014/5420 Primärvårdsrehab Skövde Fysioterapeut/Distriktssjukgymnast 2014/5299 Ågårdsskogens vårdcentral, Fysioterapeut/Distriktssjukgymnast 2014/5300 Ågårdsskogens vårdcentral, Gamlestadstorget Kanslist 2014/4543 rehabmottagning Specialist i allmänmedicin 2014/4585 Vårdcentralen Partille Barnsjuksköterska/Distriktsskötersk a - BVC 2014/5557 Vårdcentralen Partille Specialistläkare i allmänmedicin 2014/4594 Furulund vårdcentral Undersköterska 2014/5221 Furulund vårdcentral Distriktssjukgymnast 2014/4595 Kungälv rehabmottagning 1 1 3

53 Datum Sida 4 av 4 Distriktssjukgymnast 2014/4823 Uddevalla rehabmottagning Distriktssjukgymnast 2014/4828 Uddevalla rehabmottagning Distriktssjukgymnast 2014/4829 Uddevalla rehabmottagning Fysioterapeut/sjukgymnast 2014/5225 Tjörn rehabmottagning Handlingar erhålls på begäran från någon av styrelsens sekreterare.

54 Kansliavdelningen Hans Lilja, ANMÄLNINGSÄRENDEN Primärvårdsstyrelsen Anmälda vid styrelsemöte Diarienummer PVV Till styrelsen inkomna skrivelser Inkomna skrivelser Handläggare Dnr Beslut Ansökan från om bidrag för omställningskostnader som en följd Per Nyström PVV av införandet av Vårdval rehab, RS Motion av Eva Olofsson med flera (V) om att starta mobil röntgen i VGR. RS Karin Rignér PVV Motion av Rose-Marie Antonsson (SD) om översyn av rutiner avseende läkares Karin Rignér PVV anmälningsplikt gällande medicinskt olämpliga körkortsinnehavare. RS Protokoll RS 7 Reviderad delegeringsordning för regionstyrelsen. RS Marie-Louise Gefvert PVV Protokoll 42 Detaljutformning av den politiska organisationen. RS Marie-Louise Gefvert PVV Protokoll 64 Överenskommelse angående bassängverksamhet 2014, HSN Per Nyström PVV Protokoll 71 Överenskommelse angående bassängverksamhet 2014 och 2015, HSN Per Nyström PVV Protokoll 171 Förslag till reglementen. RS Hans Lilja PVV Protokoll 609 Planeringsdirektiv för tillägg. RS Per Nyström PVV Protokoll RS 611 Uppgiftsområden för regionstyrelsens utskott. RS Hans Lilja PVV Protokoll 612 Förslag till detaljerad investeringsplan för RS Per Nyström PVV Protokoll 626 Tillägg till gällande riktlinjer för tillämpning av inköpspolicyn i Per Nyström PVV

55 Kansliavdelningen Hans Lilja, ANMÄLNINGSÄRENDEN Primärvårdsstyrelsen Anmälda vid styrelsemöte Diarienummer PVV Västra Götalandsregionen. RS Protokoll RS 627. Uppdelning av eget kapital för vårdval Rehab. RS Per Nyström PVV Protokoll 632 Inriktning för medverkan vid Almedalsveckan RS Marie-Louise Gefvert PVV Reglemente för primärvårdsstyrelsen Hans Lilja PVV Samtliga handlingar och skrivelser kan erhållas via diariet, tfn eller styrelsens sekreterare.

56 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Ärendeplan 2015 Datum Primärvårdsstyrelsen/ Styrelsen beställd primärvård Camilla Karlsson/Hans Lilja Möte/Ärende Planerat Styrelse Handläggare NOT möte PVV/PVB Plan för intern kontroll PVV/PVB Hans Lilja Reviderad delegeringsordning PVV7PVB Hans Lilja Motion av Eva Olofsson med flera (V) om utökad subvention av preventivmedel PVB Kerstin Torgeby Svar inlämnas senast 31 mars 2015 Motion av Eva Olofsson med flera (V) om att starta mobil röntgen i Västra Götalandsregionen PVV Karin Rignér Svar inlämnas senast 30 april 2015 Motion av Rose-Marie Antonsson (SD) om översyn av rutiner avseende läkares anmälningsplikt gällande medicinskt olämpliga körkortsinnehavare PVV Karin Rignér Svar inlämnas senast 30 april 2015 Delårsrapport per mars PVV/PVB Per Nyström Delårsrapport per september PVV/PVB Per Nyström Redovisning av medarbetarenkät PVB/PVV Ulrika D Eriksson Jämställdhetsplan Inte fastställt PVV/PVB Ulrika D Erikson Nya lokal för Opaltorget Inte fastställt PVV Gudny S vårdcentral Information om Asynja/VISPH Inte fastställt PVV/PVB Benny Johansson Överenskommelser 2016 Inte fastställt PVB Per Nyström Budget 2016 Inte fastställt PVV/PVB Per Nyström Nya lokaler för BUM Öckerö Inte fastställt PVB Peter Almgren Från mötet Ansökan om ny Rehabenhet Partille Inte fastställt PVV Helen Andersson Patientsäkerhetsberättelse Inte fastställt PVV/PVB Karin Rigner Säkerhetsrapport 2014 Inte fastställt PVV/PVB Karin Rignér Hälsofrämjandepaket Inte fastställt PVV/PVB Karin Rignér Kansliavdelningen

57 Maria Olsson, Ulrika Larsson

58

59 Välkommen till spridningskonferens av Erfarenheter från länets analysarbeten i Bättre liv för sjuka äldre Ta del av erfarenhet och kunskap från delregionala analysprojekt som pågått under den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Konferensen är en avslutning för analysarbetet som pågått inom Västra Götaland. Målgrupp: Politiker, vårdsamverkansområdenas ledning och kanslier, LiSA- gruppen, Ledningskraftsteamen, Länssamverkansgrupp äldre, Regionkansliet, VästKoms kansli, utvecklingsledare, verksamhetsansvariga och kvalitets- och utvecklingsansvariga i organisationerna. Datum: Onsdagen den 18/3 Lokal: Elite Park, Göteborg Tid: Anmälan senast fredagen den 27/2, ange vilka två seminarier du vill delta i, se programmet på nästa sida. Välkommen! Analysgruppen i Västra Götaland Vänd och läs programmet!

60 Program Kaffe och registrering Inledning Ann Söderström, Hälso- och sjukvårdsdirektör Thomas Jungbeck, Direktör VästKom Sammanfattning av det nationella analysarbetet. Maj Rom, Sveriges kommuner och landsting Undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar i Västra Götaland Anna Kjellström Epidemiolog, Regionkansliet Hälsooch sjukvårdsavdelningen, område analys och uppföljning Frukt, mingel och posterutställning Rapport från en tvärprofessionell utvärdering av uppföljning av sköra äldre med två eller fler sjukhusinläggningar under sex månader. Anders Hansson MD distriktsläkare, studierektor för ST, FoUU centrum i Fyrbodal. Koordinatorer Vårdsamverkan Fyrbodal: Christel Schemmel Sjuksköterskechef Trollhättans stad, Hanna Holgersson utskrivningssköterska MÄVA, Forskningssjuksköterska NU-sjukvården, Veronica Arvidsson distriktssköterska Fjällbacka VCT, utvecklingssekreterare Lunch Se fortsättning på andra sidan