Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Kicki Markusson,, ann-catrin.markusson@vxa.se Kicki Markusson jobbar med produkonsrådgivning på och har Borlänge som placeringsort. Friden ägnar hon gärna åt ridning. Kicki har köpt en gammal häst (23 år) som enligt min plan ska utbilda mig ll dressyrryare. E fullt stall med rä djur vid rä dpunkt det vill säga a ha en god djurförsörjning och e bra flöde av djur har blivit allt vikgare i takt med a kraven på en lönsam produkon ökat. Samdigt har besäningarna blivit allt större, ibland också fördelade på olika enheter vilket gör a det är svårare a greppa flödet av djur. A alld ha rä beläggning på alla platser i stallet så a det råder fullständig balans kan tyckas vara en näst inll orimlig uppgi men genom a planera djurflödet i förväg kan effekviteten i djurflödet trimmas och höjas så a det i stort se upplevs som balans. För a öka medvetenheten om sin egen djurförsörjning, är det några frågor som det kan vara bra a ställa sig. Vad är fullt stall? Hur får jag jämn beläggning? Vilka djur är rä djur för mig? Hur stort lager behöver jag ha, kan jag sälja eller behöver jag köpa djur? För de som skall bygga upp en besäning eller som inte nå full beläggning llkommer frågeställningar om hur utökar jag min besäning på e klokt sä. Utöka besättningen Då besäningen skall utökas, ställs förmågan a ordna en effekv djurförsörjning på sin spets. För a få en effekv utökning är det vikgt a ha dsplanen klar för sig för a kunna utnyja det dsspann som man har framför sig på e bra sä. Vid stora besäningsutökningar är det oa inte möjligt a helt lita ll den egna rekryteringen då det tar lång d a fylla upp stallet på det säet. Det kan ändå vara värdefullt a bygga så stor andel som möjligt på egen rekrytering då de egna djuren inte bidrar med smior ufrån och också oa har läare a fungera i den befintliga besäningen vilket gör a risken för dig utslagning minskar. Räkna på dina egna förutsäningar och med hur mycket du kan utöka din besäning med per år, är det fem, o eller femton procent? För a nå en hög egen rekrytering är det vikgt a starta med en egen sund besäning och fortsa hålla fokus på den under hela byggprocessen. Vid byggnaonen är det inte ovanligt a fokus flyas från besäningen ll byggnaonen, vilket kan leda ll a djuren inte blir dräkga som de ska eller a hälsan inte behålls. Stallet fylls då inte på som planerat och produkonen pendlar eer färdigställandet där djuren kalvar i perioder vilket gör a beläggningen och produk- onen blir ojämn. Med dsplanen klar för sig är det läare a planera inköp av djur, i många fall fungera det bra a köpa unga djur i olika åldrar och då gärna i anslutning ll vistelse på bete, då kan betet fungera som en karantän och djuren kan på så sä introduceras i den nya besäningen. A samla i ladorna genom a använda utrymmen som finns på gården och göra plats för djur ll exempel genom llfälliga djupströbäddar kan vara e sä a bygga upp besäningen med hög andel egen rekrytering. Tillfälliga lösningar innebär dock i sig en risk då de oa är dskrävande och kan riskera a besäningen som helhet inte får det fokus som krävs. När inköp av djur krävs för a fylla stallet llräckligt snabbt, kan inköp av redan producerande djur, då helst från samma typ av stallsystem, under en planerad dsperiod göra a produkon och beläggning blir jämnare. Startar man upp det nya stallet med stor andel djur som kalvar in vid uppstart leder det oa ll en puckel av kalvningar som återkommer med jämna intervaller under en lång d framöver. Fullt stall? Kalkylerna kräver oa fullt stall redan från dag e eersom underbeläggning är svår a kompensera med ökad produkon. Se tabell 1. 100 årskor 116 årskor 100 kor + 500 kg producerat Lev/ko och 26 26 27,3 dag (kg) Producerat/ 27,4 31,7 28,8 bås och dag (kg) Lev/båsplats 9 500 11 000 9 975 (kg) Producerat 1 000 000 1 158 000 1 050 000 totalt (kg) Levererat 950 000 1 100 000 997 500 totalt (kg) Mjölk Foder 1 852 500 2 145 000 1 945 000 totalt* (kr) + 292 500 +92 000 Tabell 1. Exempel beräknat för en besäning med 100 platser som producerar 10 000 kg ECM och levererar 95 procent av det. I exemplet med 100 årskor råder viss underbeläggning alt sinkorna står kvar på mjölkbara platser. I exemplet med 116 årskor står det alld en mjölkande ko på varje mjölkbar plats. Exemplet längst ll höger visar potenalen om avkastnigen höjs med 500 kg i besäningen med 100 årskor. *Mjölk foder 1,95 kr/kg ECM 32
En i teorin full beläggning utan produkonsstörningar på grund av för tät beläggning ger i det här fallet en ökning med nästan 300 000 kronor beräknat på mjölk minus foder och 200 000 kronor mer än om avkastningen skulle höjas med 500 kg ECM. Överbeläggning Överbeläggning i stallet kan många gånger vara svår a upptäcka då problemen kan komma krypande. Det är inte bara antalet liggbås, som styr stallets kapacitet, flera andra faktorer som övriga utrymmen i stallet, ll exempel antalet återvändsgränder, klimat i stallet som kan variera under säsongen samt llgång ll foder och vaen, kan påverka besäningen så a produkon och hälsa försämras drasskt. Trafiken i stallet, gäller främst AMS-stallar men även andra lösdrier kan också snabbt förändras beroende på små förändringar som ll exempel foderllgång, någon eller några dominanta kor. Inte allt för sällan visar det sig a mjölkprodukonen ökar i besäningen eer det a e antal djur plockats bort så a det totala djurantalet minskats. Många studier visar också på produkonsminskning och störningar då djuren inte ges llräckligt med utrymme. En norsk studie som nyligen gjorts visar ll exempel a förstakalvare som hålls i en egen grupp ökade sin avkastningen med 5 10 procent. En amerikansk studie visade a överbeläggning på 25 procent minskades kornas vilod med två mmar, vid 30 procents överbeläggning såg man i samma studie a korna valde a stå och vänta på viloplats i stället för a äta. Arbetsdsåtgången i stallet är också en vikg faktor a ta hänsyn ll, hur mycket arbetsd kan läggas i stallet? Överbeläggningar som stör kotrafiken är oa mycket arbetskrävande och kan göra a den d som behövs läggas i stallet varierar mycket. Även en ansträngd beläggning i ll exempel kalvnings- och kalvavdelningar kan snabbt öka arbedsinsatsen per djur. Rätt djur i stallet På frågan vilket djur är rä djur a ha i stallet, svarar troligen de flesta e frisk djur med hög produkon, men också egenskaper som högt avelsvärde, storlek, ras, livslängd med mera kan vara egenskaper som premieras och som varier mellan olika besäningar. Hur kan en effekv djurförsörjning uppnås? Nedan beskrivs en gårds arbete med sin djurförsörjning där målet är rä djur vid rä dpunkt och på rä plats i stallet. Några gånger per år går ägare och personal på gården igenom sin djurförsörjningsstrategi för den kommande period, de planerar och gör beräkningar. Några frågor är alld återkommande. Hur många kalvningar behövs? Hur många semineringar behövs för a nå det antal kalvningar man behöver? Andel utslagningar, vilken är målsäningen? Strategi för överblivna kvigor. Kommer det a finnas en marknad för livdjur eller skall djuren skickas på förmedling alt födas upp som slaktdjur hemma på gården beroende på plats llgång? Strategi om det fös för få kvigor? Målsäningen är bland annat a hålla ned lagret av kvigor, då dessa tar plats, foder och d. Dessutom ökar risken för a de semineras och under perioder när marknad för försäljning av livdjur är liten behålls och byter plats med en producerande ko som i sin tur måste slås ut för a ge kvigan plats. När antalet lämpliga kvigor som föds under en viss dsperiod är för litet, planeras det för inköp redan då, de har på så sä nästan två år på sig a få in lämpliga djur i besäningen. Inköp sker vanligen av relavt unga djur gärna med högt avelsvärde för a höja nivån i den egna besäningen. För a beräkna antalet kalvningar, semineringar och planerade utgångar använder de sig av e beräkningsverktyg som finns llgänglig för besäningar i kokontrollen, beräkningen kan dock göras för hand och för den som vill går det också a göra en lite grövre skaning, där cirka o procent av djuren i besäningen beräknas kalva varje månad, för varje kalvning brukar de flesta besäningar behöva 2 2,5 semineringar. Observera inte a blanda ihop med antalet semineringar/serie. För a få rä djur i stallet och för a all personal skall veta vilka djur de skall seminera och med vad (rasrent, könssorterad eller kö) har man infört beslut i flera steg. Tidigare har allt för många djur seminerats eer försikghetsprincipen där man för a vara på säkra sidan seminerat och gärna seminerat med rasrent oavse vilket djur det varit och om det varit e djur som varit värt a satsa på eller som man vill ha avkomma eer. Besluten i flera steg gör a inget beslut behöver tas på stående fot utan sker under mer planerade former. Runen för besluten görs både för kvigor och för kor. För kvigorna görs bedömning vid d för ev förmedling och vid seminering och för kor vid kalvning och vid seminering. Exempel på beslutskriterier Gårdens run för semineringsval för kor vid kalvning respekve seminering.beslutskriterierna ändras eer behov. Beslut vid kalvning Utslagsbeslut före kalvning? Någon ohälsa i samband med kalvning som påverkar lakt Ogynnsam juverform? Om Ja markera som utslag med orsak i Delpro, kokort och semineringsplan. Om Nej: Lynne? Kö Tråkig juverform? Kö Ogynnsam klövform el benställning? Kö Markera på semineringsplan val Om månad med extra inplanerade kösemineringar (månad med kalvningstopp och översko på hondjur) ska kö även läggas på följande: Avkastning förstakalvare <7 500 kg ECM Kö Äldre kor <8 000 kg ECM Kö 33
Beslut vid seminering Utslagsbeslut sedan digare kalvning? Juver? Ben och klövar? Förstakalvare som ej nå 20 kg ECM Äldre kor <8 000 kg ECM föregående lakt och nu <28 kg ECM Kor som gå >150 dagar och nu <40 kg ECM Om Ja markera som utslag med orsak i Delpro, kokort och semineringsplan. Körassemin används främst under perioder med stort antal semineringar och där många kvigkalvar föds, d v s perioder där det år eer år oa är för många rekryteringsdjur som skall in i besäningen. Att nå hög effektivitet i sin djurförsörjning Tänk eer före! Se ll a du har en strategi där du tar beslut som påverkar besäningens djurförsörjning, både när det gäller a producera djur och a förlora djur. Låt inte djurflödet bestämma vilken strategi du skall ha och vilka beslut som du då måste faa. Lycka ll! 34
Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Kicki Markusson,, ann-catrin.markusson@vxa.se Sida 1 av 3 Djurhälso ochutfodringskonferensen2014 Linköping KickiMarkusson,VäxaSverige Vadärfulltstall? Hurfårjagjämnbeläggning? Törsjagminskamittlageravdjur? Vilkadjurärrättdjur? Hurfårjagrättdjur? Behöverjagköpain? Kanjagsälja? Hurutökarjagsmart? Tidsplan Närkanjagbörjaochnärskallstalletvarafullt Egenrekrytering Sundbesättningmedgodhälsa Lågutslagning Godkalvhälsa Könssorteradsperma Inköp När? Vilka? Fokuspåbesättningen 100platsermed100årskor,jämförtmedenmjölkadekopåvarplats helaåret,10.000kgecm,95%lev,kalvningsintervall12,5månoch 60dagarssinperiod. * Intebaraantaletliggbås övrigtutrymmeistallet klimat vattenochfoder väntetider,mjölkning ledigtidirobot trafik dominantakor arbetstidsomläggsistallet Vinnareochförlorare Norskstudie,egengruppmedbara1:akalvare ökade avkastningenmed510% Merän23timmarutanmöjlighettillvilaellerfoderintagger negativpåverkan,texväntanpåattäta,liggaellertidi samlingsfålla Ettamerikansktförsökvisarpåattöverberläggningpå25% upptilltvåtimmarsminskadvilotid Vid30%överbeläggningväljerkornaattståochvänta på viloplatsiställetförattäta Kornärakalvningsärskiltkänsligamedökadriskförsjukdomoch produktionstappsomvararhelalaktationen 54
Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Kicki Markusson,, ann-catrin.markusson@vxa.se Sida 2 av 3 Vilkenärönskekossan? Frisk Högproduktion Högtavelsvärde? Ras? Snygg? Mångalaktationer? Denosynliga? Antalkalvningar Behovavsemineringar Utslagning Strategiöverblivnakvigor minskalagret slaktdjurellerlivdjur? Strategividförfå(bra)kvigor tidpunktförinköp Beslutvidkalvning Utslagsbeslutförekalvning? Någonohälsaisambandmedkalvningsompåverkarlakt Ogynnsamjuverform? OmJamarkerasomutslagmedorsakiDelpro,kokort ochsemineringsplan OmNej Lynne? Kött Tråkigjuverform? Kött Ogynnsamklövformelbenställning? Markerapåsemineringsplanval Ommånadmedextrainplaneradeköttsemineringar Avkastning1:akalvare <7.500kgECM? Kött Äldrekor<8.000kgECM Kött Beslutvidseminering Utslagsbeslutsedantidigarekalvning? Juver? Benochklövar? 1:akalvare somejnått20kgecm Äldrekor<8.000kgECMföregående lakt ochnu<28kgecm Korsomgått>150dagarochsominteär chefensvalelleravkastning<40kgecm OmJamarkerasomutslagmedorsakiDelpro,kokort ochsemineringsplan OBS!Absolutinteköttpåchefensval Chefensegetansvarattnoteraåtgärd! Beslutvidförmedling Kött? Omflerän12kvigkalvar+/ 60dagar Omjaväljbortnågon/några Lågtillväxt? Sjukdom?Menfriskvidförmedling NTM<10 Omohälsavidförmedlingochlågvikt<70kg,markerasomejseminpå kokort ellersenareförmedling Chefensval? Omfärreän5kvigor+/ 60dagar OmJakönsorterad,chefenansvararförsinaval! Dalagårdens semineringar Augusti Kor Kvigor Aktuella djur Kor 844, 978,1060,1054,761, 815, 1037,1070,835,991,1064 Kvigor 1075,1067,1076,1077,1078 September Kor Kvigor Aktuella djur Kor 954,996,817,1000,1268,747 Kvigor 1079,1080,1081,1082,1062,1083,1084,1050 Oktober Kor Kvigor Kött Aktuella djur 55
Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Kicki Markusson,, ann-catrin.markusson@vxa.se Sida 3 av 3! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? 56