Framtidens vuxna, miljöns öde Nicole Maria Sandra Henric Jessica Montanari Carlsson Bjermarker Adielsson Skantze H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola A1:4 Cecilia Nätjehall Sammanfattning Vår grupp hade som målsättning att undersöka nuvarande kunskaper, och sedan jobba för att utöka dem angående hållbar utveckling källsortering, återvinning och skräp - i för- och grundskola. Det vi vill uppnå var att undersöka hur man kan bygga ut barnens kännedom så väl som inblick i de valda ämnena. Det gjorde vi genom ett brett sätt undersöka hur deras kunnande ligger till i nuläget och sedan fundera över hur man skulle kunna förbättra samt bygga på deras vetande, med förslag på olika arbetssätt. Vi kartlagde och sammanställde statistik för att använda som bas i vårt arbete, med frågor som vi gemensamt i grupp arbetade oss fram till. Vi använde våra frågor samt fyra olika bilder som vi visade för eleverna. De bilder vi tagit fram var på ett bananskal, en Coca Cola burk, en äggkartong och en pet flaska, som fick bli underlag för vår analys och noggranna studium. Det vi arbetat oss fram till är tänkt att äga rum i för- och grundskolan under en längre period som ett pågående arbete, som möjligen sträcker sig mellan de olika klasserna i takt med att barnen blir äldre. Bildspelet riktar sig främst mot åldrarna åtta och uppåt. Inledning Vi vill arbeta med detta för att undersöka och utveckla kunskaper om något närliggande som barnen själva kan arbeta med och relatera till. Vi valde därför att undersöka vad eleverna kan om sophantering, återvinning samt ekologiska system och låta eleverna själva få reflektera över varför detta är viktigt för vår faktiska verklighet och miljö. Vi ville att eleverna skulle begrunda över både sin närmiljö samt ur ett globalt perspektiv. Vi genomförde även en längre utfrågande undersökning i de olika åldersgrupperna i grundskolan, detta har resulterat i två diagram (se bilaga). Vi hade två förskolegrupper, en första klass, en andra klass, en fjärde klass samt en sjunde klass. Sättet vi presenterade uppgiften på för de olika åldrarna skiljde sig mellan de olika medlemmarna i gruppen. För de yngre barnen var det mer skapande verksamhet. En av förskoleklasserna fick teckna skräp som man kunde slänga i skogen och den andra tecknande sådant man inte fick slänga i naturen. Båda grupperna fick själva berätta, teckna och reflektera över nedskräpning och vad som händer med olika material när man slänger det. I första klass arbetade de redan med tema och kretslopp, och det vi gjorde införlivades i deras redan pågående arbete, bland annat med intervjuer. I andra klass var det gruppdiskussion i mindre grupper, och även där genomfördes intervjuer individuellt med eleverna. I fjärde klass fick de själva fylla i en enkät om vad de kunde, och det var även en längre intervju med fyra elever i
grupp som mer grundligt utforskade deras tankar och kunnande om de aktuella ämnena. I sjunde klass fyllde eleverna i en enkät med våra frågor och sedan fick de reflektera och diskutera över frågor som har med källsortering och hållbart samhälle att göra. Diskussion Kunskapsskillnaderna mellan åldrarna var breda. Som våra diagram visar skiljer sig inte kunskaperna om vad själva källsortering är för någonting. Däremot visar de att de äldre barnen hade en bredare kunskap om vad det innebär och vad det är bra för och varför man gör det dessutom tycket de äldre barnen att de verkade svårt, jobbigt. I kontrast mot de yngre barnen som också visste vad källsortering var men som däremot inte visste varför man gör det eller varför det är bra att återvinna det, men å andra sidan tyckte de inte att det verkade så värst svårt. Ju mer information barnen har om det, desto svårare tycks det vara för dem att ta till det. Som vårt faktaunderlag visar, alltså diagrammet och statistiken vi arbetat fram, så når inte undervisningen om hållbar utveckling helt fram till alla elever. I de yngre åldrarna vet de flesta vart man ska slänga till exempel bananskal, men de vet inte varför eller syftet med det. De äldre känner till varför och kan mer om källsortering, men de är mindre benägna att göra det. I regel kan man säga att ju yngre, desto roligare är det man är mer stolt när man gör rätt. När barnen växer upp blir undervisningen mer teoretiskt och därmed svalnar intresset, då det snarare blir mer inlärande av fakta och inte något de tar till sig. Vi har förslag på hur man i undervisningen kan variera kunskapsförmedlandet, till exempel göra det mer praktiskt och konkret för de lite äldre så att det inte bara blir något att läsa in. Samtidigt som man kan ta in mer teori för de yngre, så att de lär sig mer om vad det är och inte bara hur man gör det. Till exempel kan man i förskola jobba mer med olika teman, där man involverar barnen aktivt. Möjligen egna arbeten, där de får skapa till något läraren berättar om. I låg- och mellanstadiet kan man också utveckla arbetsmetoder med tema och göra utflykter i närmiljön. Olika städtävlingar och tävlingsvarianter i skolan mellan olika klasser vet barnen att belöning väntas blir barnen mer motiverade och jobbar mer aktivt. Speciellt då de oftast är tävlingsinriktade i den åldern. Låta barnen ta mer ansvar till exempel genom att utse städvärdar i klassen. I högstadiet kan man även där arbeta med utflykter i närmiljön och studiebesök. Man kan ha ämnesövergripande arbeten, teman som till exempel skapa en framtida stad, och skapa ett hållbart samhälle. Eleverna i hela skolväsendet ska vara medvetna om att de kan ta ansvar för sitt liv vilket vi kan göra genom att öka deras självkänsla och kommunikation. Göteborgs stad, till exempel, har varje år en städkampanj där förskolor och skolor får engagera sig, man får anmäla sig att vara med. Klassen får sedan räkna antal soppåsar som man har samlat in och de som fått flest påsar kan vinna ett pris. Inför den här städningen kan man till exempel introducera annat genom att ha ett tema som handlar om det valda ämnet.
I läroplanen (Lgr 11) står det i skolans uppdrag I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Slutsatser Grundskolans vetande om hållbar utveckling inom vårt område, (källsortering, återvinning samt sopor) är i stora laget skaplig, men det finns stora rum för förbättringar. Man borde variera undervisningen så det blir roligare och enklare att ta till sig. Mixtra teori och praktik mer. Barnen måste få mer förståelse vad som händer med jorden, och inte bara veta varför man ska återvinna eller hur man gör det. Dagens generation är framtidens vuxna och de i sin tur ska lära nästkommande generationer. Man ska förenkla men samtidigt fördjupa lärandet, för att optimera långsiktigt lärande.
Referenslista Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Skolverket Lgr 2011, del 1-2 Föreläsning, Vem ska rädda världen, Lau170, 5 april 2011, Inger Björneloo Bilder; www.flickr.com, Justatenderaffair, Fernando Stankuns, Alex Valavanis, Biblicore Musik; Jamendo.com - The choosen one, What you want is last Övriga fotografer; Adielsson Henric och Skantze Jessica Övriga bilder; Skantze Nathalie, Montanari Riki, Carlsson Maria, Montanari Alessandro Barnröst; Flicka, 7 år Dikt och uppläsning; Adielsson Henric
Bilaga Undersökningen gjordes på 56 elever i åldrarna 5-8 år 40 35 30 25 20 15 JA Nej VET INTE 10 5 0 Vet du vad källsortering är Källsorterar ni hemma Vet du varför man källsorterar Verkar det svårt att källsortara
Undersökningen baseras på 26 elever