Ätstörningar. Elna Sandberg och Anna-Lena Jönsson Ätstörningsenheten norra Halland, Varberg. 20120321-28. Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa UNS



Relevanta dokument
Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Välkomna till Anhörigutbildning!

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

AD/HD - diagnostik. Hyperaktivitetssyndrom (AD/HD) Känner du igen dig? AD/HD olika typer. Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet DAMP

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic

Innan du använde din Gear VR:

Ung idag - självmord Psykisk ohälsa hos unga har fördubblats eller trefaldigats de senaste åren

Ätstörningar. Information om ätstörningar

VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION?


Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Maria Helander Mitt Bästa Jag

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Dnr LD07/ Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Cancerrehabilitering i en härlig skärgårdsmiljö på Havsbaden Spa & Resort i Grisslehamn i samarbete med Docrates Cancersjukhus

Regional utvecklingsplan för psykiatri EPIDEMIOLOGI. Rapport från arbetsgrupp EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Vilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

KURSER & UTBILDNINGAR Hösten 2009 & Våren 2010

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version

Förskolan Västanvind

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

4-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:

Tentamen , 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård

Upplägg Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

o Svårt att planera, organisera, sortera o Svårt att sortera sinnesintryck, klara av

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

En banan och ett glas mjölk är väl inte så dåligt det heller

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Vad är psykisk ohälsa?

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Pramipexol Stada , Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Svårt temperament. Ross W Greene. Tillstånd som ibland leder till bristande flexibilitet och explosivitet

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Bröstförstoring patient information Information till patient och närstående

När du och jag ber, hur ofta insisterar vi på att Gud ska svara?

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Utöver läkarutlåtande ska följande prover tas och resultat bifogas.

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd

Ätstörningar Ulf Wallin

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Nervsystemet. Namn:. Klass: 9A

Krisplan Dödsfall bland studerande

Guide för sjukvårdspersonal

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Skenet bedrar? Varför är det bra att veta litet om psykiatri, och vilka är de vanligaste sjukdomarna? Vill inte? Kan inte?

Hur mycket har du besvärats av:

Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag?

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Smittspårning teori och praktik. VÄLKOMMEN TILL Utbildning i smittspårning vid sexuellt överförd infektion

Handikappersättningen

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Webb

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

Ansökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen

ÄTSTÖRNING VID DIABETES

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Parkskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Vilka är ni? Vad vill ni uppnå idag?

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Psykisk Ohälsa och Våldsbrott inget okomplicerat samband

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för?

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA

Plan för specialundervisningen

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

Effektiva team vad säger forskningen? Gabriella Grusell Organisationspsykolog

Information för socialtjänst och hälso- och sjukvård gällande anmälan och ansökan om god man och förvaltare

Trollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård

Transkript:

Ätstörningar Elna Sandberg ch Anna-Lena Jönssn Ätstörningsenheten nrra Halland, Varberg. 20120321-28 Anrexia Nervsa Bulimia Nervsa UNS

Anrexia Nervsa Viktnedgång sm leder till att krppsvikten knstant är mindre än 85% av den förväntade Intensiv rädsla att gå upp i vikt eller bli tjck trts undervikt dvs VIKTFOBI Störd krppsuppfattning-självkänslan överdrivet påverkad av vikt ch krppsfrm eller förnekar allvaret med den låga krppsvikten Amenrré, dvs 3 påföljande uteblivna menstruatiner Enbart självsvält Självsvält med hetsätning/självrensning.

Bulimia nervsa Återkmmande perider av hetsätning Äter större mängd mat under krt tid tycker sig ha förlrat kntrllen Kräkningar, missbruk av laxermedel eller överdriven mtin Beteendet kmmer minst i genmsnitt 2ggr/v under 3 månader Självkänslan överdriver påverkad av krppsfrm ch vikt Störningen förekmmer inte enbart under episder av anrexia nervsa.

Ätstörning Utan Närmare Specifikatin UNS diagnsen används vid ätstörningar sm inte uppfyller kriterierna för AN eller BN

Förekmst Anrexia nervsa 0.3-0.4% dvs: ca 10-40 nya fall av AN per 100 000 kvinna ch år Bulimia nervsa 1-2% dvs: 15-64 fall av BN per 100 000 kvinna ch år UNS 3-8% dvs: ungefär 3-4 gånger vanligare Ca 10% av de sm drabbas är män

Smatiska differentialdiagnser Endkrinasjukdmar: Hypertyris Binjurebarkinsufficiens (Addisns sjukdm) Hypfysinsufficiens Diabetes mellitus. Tarmsjukdmar: Celiaki Crhns sjukdm Ulcerös clit Tumörsjukdmar eller långvariga infektiner

Psykiska differentialdiagnser samsjuklighet Depressin Scial fbi (även kräkfbi) Generaliserad ångest Tvångssyndrm Missbruk Schizfreni Psttraumatisk stressyndrm (PTSD) Neurpsykiatriska syndrm ex ADHD Persnlighetsstörningar

Riskfaktrer Bantning de tnåringar sm bantar löper 8 gånger högre risk att utveckla ätstörningar Perfektinism Tvångsmässighet Negativ självbild Extrem lydighet Negativa livshändelser (i puberteten) såsm flytt, skilsmässa, separatin, allvarlig sjukdm, graviditet, fysiska eller sexuella övergrepp ch mbbing

Uppkmst/Utveckling Predispnerande faktrer Persnlighetsutveckling Familjemönster Arv kulturella ch genetiska Utlösande faktrer Bantning Viktnedgång Trauma Vidmakthållande faktrer Psyklgiska

.. frtsättning Individuella Persnlighet sårbarhet Familjemönster instabila familjerelatiner Otydliga gränser Överbeskyddande Förändringsvilja Knflikträdsla Föräldraknflikt

..frtsättning Samhällspåverkan Slankhetsideal Ändrad kvinnrll Etiska värderingar Minskade förhppningar m framtiden Brist på förebilder Bilgiska faktrer Dispsitin för sjukdmen

Allmänna symtm vid AN Trötthet/muskelsvaghet Yrsel Huvudvärk Illamående Sömnsvårigheter Svullen buk Förstppning/diarré Kncentratinssvårigheter Irritabilitet Kall-fryser Lanugbehåring

Allmänna symtm vid BN. Tandskadr Svullna spttkörtlar Brustna bldkärl i ögnen Mag-ch tarmprblem Yrsel Rubbningar i krppens salt ch vätskebalans Skadr på matstrupen.

..frtsättning Hjärta ch kärl Lågt bldtryck Låg puls/hjärtfrekvens Minskad hjärtstrlek EKG-förändringar Hjärtinfarkt Hematlgiska förändringar Anemi Leukpeni Trmbcytpeni Granulcytpeni

..frtsättning Neurlgiska ch muskulära symtm Hjärnatrfi; kgnitiv dysfunktin, nedsatt minnesfunktin ch kncentratinssvårigheter muskelsvaghet; muskelnedbrytning ger leverpåverkan Nedsatta perifera reflexer Endkrinlgiska Hud Njurar Ovarier ch testiklar Förändringar även:

AN-slutenvårdsindikatiner BMI < 14 Puls < 45 Bldtryck < 90/60 Temp < 35.5 Saknar sjukdmsinsikt ch vilja till samarbete Barn med snabb viktnedgång

Vad behöver patienten jbba med. Tillräcklig ch regelbunden måltidsrdning. Arbeta med attityder till mat, ätande ch fett. Att arbeta med att reglera känsllivet på annat sätt än genm mat, kräkningr, mtin eller annat självdestruktivt beteende. Att arbeta med viktuppgång vid låg vikt.

Tankar hs en anrektiker En persn sm lider av AN är livrädd för att gå upp i vikt berende av hur smal hn är. Hn är stlt över att vara mager ch utan denna magra krpp känner hn sig värdelös. Anrektikern ändrar sina matvanr, utesluter allt nyttigt, mtinerar mera, lagar mat sm hn själv inte äter, drar sig undan scial gemenskap ch ändrar fta sin kst till endast vegetarisk. Anrektikern undviker framför allt fett.

Regler i anrexias fängelse. Du är fet- Du får inte äta. Du är värdelös- du måste prestera för att finnas. Du har ingen egen vilja- Anrexia talar m vad du kan tänka ch känna. Du måste följa Anrexias röst- Om inte straffas du med svåra skuldkänslr.

Regler i Anrexias fängelse Du skall arbeta tills du stupar- Du är inte värd att få vila. Du skall ta åt dig av all negativ kritikpsitiv kritik får du inte tr på. Du skall alltid tänka på andra- Du ska aldrig tänka på dig själ. Du måste vara perfekt- Du får aldrig misslyckas.

Vad kan vi göra för att hjälpa. Prata m din egen r på ett lugnt sätt. Välj ett bra tillfälle att prata, inte under måltid. Var ärlig, rättfram ch uppriktig. Var bestämd, men vänlig. Försök kmma ihåg att det är ätstörningen ch inte persnen sm gör dig arg/frustrerad.

Varför äter de inte bara? En ätstörd persn är helt upptagen av tankar på mat ch skräckslagen för att bli överviktig. Ätandet har blandats ihp med svåra känslr. Jag förtjänar inte att äta. Att inte äta är det enda jag är bra på. Jag vill bli sedd. Om jag börjar äta så kmmer jag inte att kunna sluta. Om jag går upp i vikt är jag misslyckad.

Persnalen upplever fta. Obehag att gå emt en starkt nedstämd eller vänlig patient med anrexi. Sig sm hård ch resnlig. Svårt att vara flexibel när man är rädd att bli lurad. Svårt att hålla ch tlerera prjektiner.

När skall vi säga nej? Låt henne inte laga mat/baka åt andra sm hn inte äter själv. Avråd viktnedgångsklubbar/bantningsdieter. Säg nej till laxermedel vätskedrivande ch bantningspiller, vilket kan vara frestande för någn sm är desperat.

Sätt stpp för överdriven träning. Går i trappr istället för hiss. Stå istället för sitta. Ständigt vifta med fötterna, spänna musklerna. Förklara tydligt att det är farligt att träna vid låg vikt. Förklara att du är medveten m att träning ger ångestlindring, men att du inte vill att hn utsätter sig för hälsrisker

Förhållningssätt. Att vara persnal till en ätstörd persn väcker många känslr såsm misstr, frustratin, vanmakt, rädsla, ilska ch skuld. Var realistisk trts att du inte vill tr att hn hemlighåller stra delar av sitt beteende. Prva ständigt nya sätt att nå fram, ge uppmuntran istället för kritik. Km ihåg att den ätstörda redan har självkritiska tankar ch känslr.

Hjälpinsatser sm behövs. Hjälp ch stöd att hantera måltiderna. Någn finns med under måltiderna, ptimalt att man äter med. Att man finns med både före ch efter måltiden. Stötta i ångest situatiner runt måltiden. Hjälp att begränsa kmpensatins tvång.

Ätstörningar är starkt kpplat till skamkänslr Den drabbade tar sällan kntakt på eget initiativ för sin ätstörning Det är ftast på indirekta mvägar sm misstanken på ätstörningar når sklsköterskan Oftast är det kmpisar eller lärare sm har uppmärksammat prblemet Ibland kntaktar föräldrar sklsköterskan gällande deras misstankar ch r över sitt barns ätstörningsprblematik ch möter då en lycklig flicka sm helt förnekar prblem med krpp ch mat.

Att diskutera i grupp. Vilka svårigheter möter vi i vårt arbete? Hur hanterar vi i persnalgruppen den splitting sm den här patientgruppen fta ger upphv till? Vad behöver jag sm persnal för stöd ch handledning?

Tack för visat intresse Må så gtt