Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden

Årsredovisning 2013 Barn- och utbildningsnämnden

Innehållsförteckning 1 Sammanfattande för barn- och utbildningsnämnden... 3 2 Nämnd och administration... 7 3 Barnomsorg... 8 4 Grundskola... 22 5 Gymnasieskola... 35 6 Vuxenutbildning... 43 7 Särskola... 46 8 Övrig verksamhet... 49 Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 2(53)

1 Sammanfattande för barn- och utbildningsnämnden 1.1 Periodens resultat 1.1.1 Driftredovisning (belopp i mnkr) Budget Bokslut Avvikelse Verksamhetens intäkter 76,1 74,9-1,2 Verksamhetens kostnader 838,0 825,8 12,2 Nettokostnader -761,9-750,9 11,0 1.2 Viktiga händelser i verksamheten Danderyd förskolor och skolor får höga betyg i flera rankinglistor såsom SKL:s jämförelser, Kommunens kvalitet i korthet och SCB:s medborgarundersökning. De allra flesta barn och elever i förskola och grundskolan fick sitt förstahandsval under året. Platsutbudet inom förskolan är gott och grundskoleplatser har förstärkts med paviljonglösningar i Stocksund och Enebyberg. Kvalitetsarbetet har i alla verksamheter har effektiviserats och i vissa fall fördjupats. Inom ramen för Våga Visa-samarbetet genomfördes förutom kundenkäter och observationer även personalens självskattning i förskolan. Inom gymnasieskolan och vuxenutbildning genomförs gemensamma enkätundersökningar i hela länet. Vuxenutbildning har utöver detta även organiserat en gemensam kvalitetsuppföljning med observationer, verksamhetsbesök och särskild uppföljning av "rödmarkerade" utövare. Våga Visasamarbetet har granskats av extern konsult med positivt resultat. 2013 års kvalitetsutmärkelse gick till Ekebyskolans och Svalnässkolans fritidshem. Vendestigens skola fick ett hedersomnämnande. Ett intensivt arbete för att rekrytera fler duktiga VFU-handledare har gett gott resultat. Nu finns ca 120 handledare i förskola/skola. Skoldatateket har i samverkan med skolornas specialpedagoger utarbetat en plan för att bedöma elevers läsutveckling från förskoleklass till gymnasium. Handledningsinsatser om IKT-användning har givits från skolor till förskolor Insatser för att höja förskolors och skolors förmåga att skapa hög tillgänglighet i skolorna har inletts i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten där Danderyd är pilotkommun i landet. 1.3 Mål Inriktningsmål Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja barnomsorgsverksamhet där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning samt omsorgs- och driftsform. Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja förskoleklass och grund-skola där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning och driftsform. Ungdomar i Danderyds kommun har möjlighet att välja gymnasieskola i såväl Danderyd som i övriga Sverige och utomlands. I Danderyd ges varje barn i förskolan, pedagogisk omsorg och fritidshem möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Måluppfyllelsen överträffar budgeterad/förväntad nivå Måluppfyllelsen överträffar budgeterad/förväntad nivå Måluppfyllelsen överträffar budgeterad/förväntad nivå Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 3(53)

Inriktningsmål I Danderyd ges varje elev i grundskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Grundskolorna i Danderyd har studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass. I Danderyd ges varje elev i gymnasieskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Gymnasieutbildningen i Danderyd uppvisar studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass. De vuxenstuderande uppnår goda resultat och är nöjda med verksamheten på skolan. I Danderyd ges varje elev i särskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Gymnasieutbildningen i Danderyd ger goda förutsättningar för vidare studier och kommande arbetsliv. I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser Danderyd har en god utomhusmiljö. Danderyd har en god inomhusmiljö. Danderyd främjar en hållbar resursanvändning. Danderyd väljer miljömässigt goda varor och tjänster. Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå Måluppfyllelsen överträffar budgeterad/förväntad nivå Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå Måluppfyllelsen överträffar budgeterad/förväntad nivå Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå Måluppfyllelsen överträffar budgeterad/förväntad nivå Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå Bedömning av måluppfyllelse ej gjord Bedömning av måluppfyllelse ej gjord Bedömning av måluppfyllelse ej gjord Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå Uppföljning av inriktningsmålen och resultatmålen görs under respektive verksamhetsområde. (belopp i tkr) 1.4 Ekonomiskt utfall för helåret 1.4.1 Drift Verksamhet/ Budget Utfall helår Avvikelse programomr. Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Nämnd och administration Barnomsorg 66 084 323 715 Grundskola 6 422 363 255 Gymnasieskola 3 419 116 449 7 848-7 848 0 9 035-9 035 0-1 187-1 187-257 631-356 833-113 030 64 610 317 961 6 573 363 519 3 004 114 517-253 351-356 946-111 513-1 474 5 754 4 280 151-264 -113-415 1 932 1 517 Vuxenutbildning 0 6 779-6 779 0 5 973-5 973 0 806 806 Särskola 194 15 458-15 264 213 10 721-10 508 19 4 737 4 756 Övrig verksamhet 0 4 472-4 472 514 4 042-3 528 514 430 944 Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 4(53)

(belopp i tkr) Totalt 76 119 837 976-761 857 74 914 825 768-750 854-1 205 12 208 11 003 Avvikelserna förklaras till största delen av färre barn/elever än budgeterat inom förskola, grundskola, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och särskolan samt fler elever som omfattas av särskilt stöd och modersmålsundervisning. Vidare finns ökade kostnader för paviljonger i grundskolan. Noggrannare kommentarer ges under respektive verksamhetsområde. 1.5 Utmaningar inför framtiden Angelägna områden i förskolor och skolor Förskolorna och skolorna i Danderyds kommun visar överlag en pedagogisk verksamhet av mycket hög kvalitet. Resultaten i årsredovisningen är grunden för fortsatt utveckling i verksamheterna. Det är också grunden för förvaltningens granskande och utvecklande insatser. Gemensamt för alla verksamhetsformer gäller att ytterligare förädla och effektivisera det systematiska kvalitetsarbetet. Det gäller även arbetet på kommunnivå. Följande förbättringsåtgärder har identifierats utifrån granskningsresultat under de senaste åren. Förbättra tillgänglighet för alla barn och elever. Förbättra arbetsprocesser om kartläggningar, pedagogiska utredningar och åtgärds- eller handlingsprogram Förbättra arbetsmetoder för att stödja barn och elever med funktionsnedsättningar. Förbättrade analyser i kvalitetsdokument och motsvarande. Förbättra övergångar mellan skolformer och årskurser. Under 2014 kommer övergångarna förskola-förskoleklass/fritidshem-årskurs 1 studeras. Skillnader mellan pojkars och flickors resultat ska minska Personalens kompetens och kompetensutveckling. För att fortsätta vara en attraktiv kommun för kompetenta pedagoger behövs fortsatta satsningar på olika former kompetensutveckling. T.ex. VFU-handledarutbildning, observatörsutbildning Våga Visa, karriärstjänster (även för förskola) samt behörighetsgivande utbildningar. Öka antalet observatörer från Danderyd för Våga Visa-observationer. Särskilt för förskola och pedagogisk omsorg: Förbättra den pedagogiska dokumentationen om barnens utveckling och lärande Stimulera och utmana barnens intresse för matematik, naturvetenskap och teknik Öka kompetens och användandet av modern teknik för pedagogisk utveckling Utveckla arbetet med flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan Särskilt för förskoleklass, grundskola och fritidshem Stödja arbetet med gemensam målbild för fritidshem och förskoleklass, grundskola för bättre samverkan. Genomföra läsutvecklingsplanen Betyg och bedömning. Insatser för att belysa problematik som uppstår när formativ bedömning möter läroplanens matris. Analys av skillnader mellan resultat på nationella prov och betyg (årskurs 6 och årskurs 9) Förbättra kommunikation med föräldrar Öka elevernas ansvar och inflytande på utbildningen (framförallt årskurs 7-9) Särskilt för gymnasiet Öka elevernas inflytande på undervisningsmetoder och innehåll Förbättra resultatet i matematik på alla program. Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 5(53)

Fördjupa analys av skillnader mellan resultat på nationella prov och betyg Förbättra informationen och analysen kring genomströmning av elever Utvärdera konsekvenser av den länsgemensamma prislistan Personal- och ledarförsörjning Bristen på pedagogisk högskoleutbildad personal är påtaglig i hela Stockholms län. Omsättningen av förskolepersonal ökar i kommunen, bland annat på grund av ökade pensionsavgångar. Behovet av examinerade förskollärare är mycket stort. Nämnden har i flera år pekat på behovet av ytterligare stimulansmedel för att nå målet 50 % examinerade förskollärare. Detta motsvarar drygt 40 tjänster. Flera olika åtgärder måste sannolikt genomföras för att nå målet. Sannolikt krävs även statliga insatser i form av ytterligare platser på lärarutbildningar och subventioner för att göra läraryrket mer attraktivt. Lokalt bör kommunen och de olika enheterna arbeta strategiskt med olika verktyg såsom bra mottagande av lärarkandidater, ett större utbud av karriärtjänster och goda möjligheter till kompetens- och verksamhetsutveckling. Regeringen har f n anslagit medel för att finansiera karriärtjänster såsom förstelärare och lektor i grundskola och gymnasieskola. Produktionsorganisationen har möjlighet att söka bidrag för 58 förstelärare under för läsåret 2014/15. Friskolorna i kommunen kan söka bidrag för 1 till 20 förstelärartjänster beroende på elevantal. Motsvarande statliga åtgärder inom förskolan finns för närvarande inte aviserade. Flera kommuner inrättar nu lokala tjänster utan statsbidrag. Genom att inrätta Karriärtjänster såsom förstelärare i förskolan kan intresset för anställning i kommunen öka. Lokalförsörjning Antalet elever i förskoleålder beräknas minska framöver och ersätts med något ökande antal inom grundskolans förskoleklass till och med årskurs 6 och mot slutet av perioden fram till år 2018. Antalet gymnasieelever minskar något fram till 2018 då en ökning sker. Lokalförsörjning inom förskolor och skolor har fungerat ganska väl och antalet paviljonger har kunnat avvecklas under ordnade former. Framtida lokalförsörjning för grundskolelever kan på kort sikt (från och med höstterminen 2014) komma att lösas med paviljonglösningar i anslutning till Kyrkskolan. På kort sikt är det också angeläget att utöka antalet skolplatser i Stocksund. Långsiktigt måste olika permanenta lösningar prövas. Arbete pågår med att lämna förslag till fler skolplatser i västra Danderyd i grundskolans förskoleklass till och med årskurs 6. Flera detaljplaneändringar är på gång för att öka tillgången till tomtmark för skolplaceringar. I samband med nedgrävning av kraftledningar bör ytterligare åtgärder vidtas för att tillskapa lättillgängliga ytor. Ett stort antal intressenter har under åren visat intresse av att etablera nya förskolor och skolor i kommunen. Platsbehovet är dock lågt, varför fördelningen mellan olika driftsformer inte förändrats nämnvärt under de senaste åren. Förskolor i alla kommundelar aviserar problem med tomplatser. Flest tomplatser finns i Djursholm. En revidering av internhyressystemet blir alltmer angelägen i takt med renovering av Fribergaskolan samt nybyggnad av förskolor. Hyressystemet berör alla verksamheter, kommunala och fristående. Vid eventuella förändringar är det viktigt att beakta konkurrensneutraliteten och att nya förhållanden inte leder till ökade kostnader så att personaltätheten försämras. Förändringar kommer att genomföras 2016 enligt ett tidigare förslag från ekonomikontoret. 1.6 Prestationer och nyckeltal Nyckeltal redovisas under respektive verksamhetsområde. Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 6(53)

1.7 Uppdrag Uppdrag Beskrivning Status: Åtgärd Senaste kommentaren KS 2008-0204 Revidering av internhyres-modell, internhyror för förskolor och skolor. Barn- och utbildningsnämnden ges i uppdrag att komplettera och eventuellt revidera ersättningsmodellen för tillfälliga lokallösningar med anledning av beslut om internhyresmodellen. Pågående Förvaltningen väntar in tekniska kontorets utredning av revideringar i internhyresmodellen. Tekniska nämnden behandlade det i december 2010. Arbete pågår under 2013 tillsammans med kommunledningskontoret och tekniska kontoret. 1.8 Övrigt 1.8.1 Kontroll av fakturor Förvaltningen har kontrollerat samtliga fakturor under 2013 som avser representation, personalutbildning (såväl förvaltningens egen som de som förvaltningen anordnar för personal i förskolor och skolor), sammanträdeskostnader och resekostnader. På samtliga fakturor framgår deltagare och syfte. Momsredovisningen bedöms vara korrekt liksom konteringen. Kommentarer lämnas antingen i ekonomisystemet eller på en papperskopia som finns på förvaltningen. 2 Nämnd och administration 2.1 Periodens resultat 2.1.1 Driftredovisning (belopp i mnkr) Budget Bokslut Avvikelse Verksamhetens intäkter 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens kostnader 7,8 9,0-1,2 Nettokostnader -7,8-9,0-1,2 (belopp i tkr) 2.2 Mål 2.3 Ekonomiskt utfall för helåret 2.3.1 Drift Verksamhet/ Budget Utfall helår Avvikelse programomr. Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Nämnd och administration 0 7 849-7 849 0,0 9 035-9 035,0 0,0-1 186-1 186,0 Totalt 0 7 849-7 849 0,0 9 035-9 035,0 0,0-1 186-1 186,0 Utfallet för barn- och utbildningsnämnden var + 0,2 miljoner kronor. Riktlinjer för paviljongkostnader tas för närvarande fram tillsammans med kommunledningskontoret, produktionskontoret och tekniska kontoret. Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 7(53)

Underskott för administration beräknas på kostnader för etablering och avveckling av paviljonger samt återställande av marken. Budget 2013 var 0,1 miljoner kronor. Enebydungen, 0,4 mnkr Skogsgläntan, 0,4 mnkr Stocksundsskolan, 0,1 mnkr Skogsgläntan (hyreskostnad för stängda avdelningar), 0,3 mnkr Kostnaden för etablering av paviljongen vid Brageskolan betalades 2013 av tekniska kontoret. 3 Barnomsorg 3.1 Periodens resultat 3.1.1 Driftredovisning (belopp i mnkr) Budget Bokslut Avvikelse Verksamhetens intäkter 66,1 64,6-1,5 Verksamhetens kostnader 323,7 318,0 5,7 Nettokostnader -257,6-253,4 4,2 3.2 Mål 3.2.1 Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja barnomsorgsverksamhet där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning samt omsorgs- och driftsform. Förskola och pedagogisk omsorg I kommunen fanns 42 förskolor varav 2 även hade deltidsförskola, 10 pedagogisk omsorg (familjedaghem) och 3 öppna förskolor. Förskolorna varierar i storlek, inriktning och drivs av olika huvudmän. Ungefär hälften av föräldrarna valde kommunal utförare och den andra hälften fristående utförare. 40 barn gick i förskola utanför kommunen samtidigt som 140 barn från andra kommuner gick i förskola i Danderyd. Det fanns överskott på platser i förskolor i alla kommundelar, flest tomplatser fanns i Djursholm. I kundenkäten 2013 svarade 76 procent att det finns tillräckligt stor valfrihet och mångfald i barnomsorgen i Danderyd. Det är en liten ökning jämfört med de senaste åren. 94 % anger att deras barn går i den förskola de önskar, vilket är i stort sett samma resultat jämfört med tidigare år. Fritidshem Samtliga skolor med årskurserna förskoleklass till och med årskurs 6 erbjuder fritidshem. Kommunen erbjuder samtliga barn upp till och med årskurs 6, vilket inte alla kommuner gör. Platstillgång i förskolor och pedagogisk omsorg 31 december 2013 Kommundel Tillgängliga platser 31 december 2013 Antal inskrivna barn 31 december 2013 Differens västra Danderyd 540 506 34 Stocksund 503 436 67 Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 8(53)

Kommundel Tillgängliga platser 31 december 2013 Antal inskrivna barn 31 december 2013 Differens Djursholm 701 633 68 Enebyberg 379 367 12 Summa 2 123 1 942 181 De kommunala förskolorna har 115 platser tillfälligt stängda. Det innebär att det finns ytterligare 115 platser jämfört med tabellen ovan. Av de 1 942 inskrivna barnen kom 145 från andra kommuner. Samtidigt gick 39 Danderyds-barn i andra kommuners förskolor. Antalet inskrivna är som lägst i augusti och ökar seden successivt till och med juni året efter. Antalet inskrivna har ökat från augusti 2013 med ungefär 100 st. Prognos som baseras på tidigare år är att antalet inskrivna kommer att öka med ytterligare 120-140 barn till juni 2014. 3.2.2 I Danderyd ges varje barn i förskolan, pedagogisk omsorg och fritidshem möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Förskola och pedagogisk omsorg Förskolan Diagrammet visar en sammanställning av hur föräldrar och personal i förskolan värderar förskolan utifrån sina olika perspektiv. Informationen är hämtad från Våga Visa-kundenkäterna och förskolans Våga Visa självskattning. Både föräldrar och personal ger verksamheten ett gott betyg. Föräldrarna är inte lika nöjd som personalen med samarbetet mellan hemmet och förskolan. Föräldrarna är mer positiva till styrningen och ledningen på förskolan än vad personalen är. När områdena bryts ner mer i detalj framkommer fler skillnader som redovisas under de konkreta målen; språk, matematik och dokumentation. Skolinspektionen har lyft fram några förbättringsområden i riket. Dessa är även relevanta för förskolorna i Danderyd: Ökat fokus på lärandeuppdraget behövs. Personalens förhållningssätt, kunskap och medvetenhet i förhållande till uppdraget behöver utvecklas på många förskolor. Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 9(53)

Kvalitetsarbetet behöver genomsyra arbetet i verksamhetens alla delar så det blir en naturlig del av det dagliga arbetet. Förskolans ledarskap behöver lyftas och tydliggöras. Förskolorna har arbetat med att förverkliga uppdraget i förskolans läroplan och fokuserat på att omsorg, fostran och lärande ska bilda en enhet. I alla verksamheter har man fokuserat på att få trygga barn som är förutsättningen för barns lärande. Personalen på förskolorna har utgått från barnens erfarenhetsvärld och intressen och stimulerat och utmanat barnen i deras lek så de fått nya erfarenheter att bygga vidare på. I leken har de tillförts nya erfarenheter som lett till ny kunskap. Det har startats många projekt som utgått från barnens intressen där barnen har varit delaktiga från ax till limpa. Genom att vara medveten om barns lärande har personalen tagit tillvara på vardagssituationerna och låtit barnen lära sig på ett roligt lustfyllt sätt. Målsättningen är att arbetet ska mynna ut i att barnen känner tilltro till sin egen förmåga och därigenom fortsätter sitt livslånga lärande. Detta arbete har kommit olika långt på olika förskolor men är på rätt väg. Ett förskollärarnätverk har arbetat med förskollärarens särskilda uppdrag att tillse att barnen fått förutsättningar till utveckling och lärande. Skoldatateket har stöttat personalen i användandet av modern teknik för att underlätta barnens lärande. På en majoritet av förskolorna behöver personalen öka sin kunskap om hur de kan arbeta med naturvetenskap och teknik på sätt som stimulerar och utmanar barnens nyfikenhet och lärande. Det skulle kunna göras tex genom att göra förskolegården mera kreativt utmanande och stimulerande. Förskolans personal behöver utveckla sin kunskap och kompetens kring hur de kan arbeta språkstödjande för barn med annat modersmål. De behöver också arbeta för att förskolan ska ta tillvara den kulturella och sociala mötesplats den är, så att alla barn får möjlighet att bli bekräftade. Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg har arbetat utifrån allmänna råd för pedagogisk omsorg som bygger på förskolans läroplan. Föräldrarna i pedagogisk omsorg är väldigt nöjda med verksamheten. Personalen har inte gjort någon självvärdering då de är för få personer i respektive pedagogisk omsorg. Verksamhetsutövarna skriver i kvalltietsdokument att de är mycket nöjda med sitt arbete, anger att barnen är trygga och att de arbetar med barnens lärande i vardagen. Många barn kompletterar platsen i pedagogisk omsorg med en plats i deltidsförskola. Öppna förskolan Från och med januari 2013 togs avgifterna för öppna förskolan bort. I kommunen fanns tre öppna förskolor, västra Danderyd, Enebyberg och Stocksund. Sammantaget minskar besöken något. Öppna förskolorna har haft flest besökare på fredagar då de föräldralediga föräldrarna tar med sina äldre barn som vistas på förskolan övriga dagar till öppna förskolan. Genomsnittligt antal besökare per dag 2013 2012 2011 Vuxna 18 15 19 Barn 21 19 22 Summa 39 34 41 Fritidshem En stor andel (88 %) av föräldrarna till barn i fritidshem årskurs 2 är nöjda med verksamheten. 97 % av föräldrarna uppger att eleverna trivs på fritidshemmen. Resultatet bland föräldrar till barn i åk 5 är sämre, 33 % av föräldrarna är nöjda med verksamheten och 54 % vet inte, 67 % av eleverna i år 5 är nöjda med verksamheten men 24 % vet ej, vilket förklaras av deltagarantalet brukar minska för 11 och 12-åringar. Skolcheferna redovisar i årets kvalitetsredovisningar många exempel på bra verksamhet och ökat samarbete mellan skola fritidshem. Det är överlag trångt om Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 10(53)

plats i skolorna och förutsättningarna skiljer sig lokalmässigt åt. Personaltätheten har förbättrats de senaste åren, men når fortfarande inte genomsnitt i länet. Många enheter i kommunen bedriver en mycket högkvalitativ verksamhet som kan ge inspiration och spridningseffekter genom nätverksbygge och studiebesök. En ökad andel fritidspedagoger/grundlärare med inriktning mot fritidshem är naturligtvis högt prioriterad. Ekeby och Svalnäs skolor och fritidshem fick nämndens kvalitetsutmärkelse under året för ett brett engagemang bland personalen med fina exempel på hållbara förbättringar i verksamheten. 3.2.2.1 Andelen högskoleutbildade årsarbetare i förskolan ska vara lägst 50 procent. Måluppfyllelse underträffar budgeterad/förväntad nivå Förskolorna nådde inte upp till målet att 50 % av personalen ska ha en förskollärarutbildning. Andelen förskollärare ökade från 39 % 2012 till 40 % 2013. Förskolorna uppger att de söker förskollärare när barnskötare slutar. Nämnden stimulerar barnskötare att utbilda sig till förskollärare på distans. Förskolorna ges vikarieersätning motsvarande en dag per vecka. Det innebär fler förskollärare om några år. Intresset för utbildningen finns men det har varit få högskolor som erbjudit utbildningen. Från 2014 startar fler utbildningar. Det har rått brist på förskollärare i hela Stockholmsregionen under flera år. Många förskolor tar emot förskollärarstudenter när de gör sin verksamhetsförlaggda del av utbildninge. Studenterna vill förhoppningsvis söka ansällning i kommunen när de är klara med sin utbildning. Fler förskolor bör ta emot studenter i kommunen. Kommunen deltog i en rekryteringsmässa på Stockholms univeritet för att marknadsföra kommunen. Många av förskolorna uppger att de ska bli bättre på att visa upp sin verksamhet på sina hemsidor. Flera andra kommuner har infört olika former av karriärtjänster i förskolan t ex pedagogista, pedagogisk ledare, förstelärare. Barn- och utbildningsnämnden föreslår att medel för detta tillförs budgetramar för 2015. Nyckeltal Resultat 2012 Resultat 2013 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 39% 40% 50% 50% 50% 3.2.2.2 Förskolan och pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå Matematik i förskolan 81% av föräldrarna har i kundenkäten svarat att förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik, vilket är en ökning från 2012 med 3 %. 97 % av personalen har i självvärderingen uppgett att de arbetar med att få barnen att förstå matematik. Flera förskolor har i kvalitetsdokumentet kommenterat att personalens och föräldrarnas uppfattning inte överensstämmer. Det är viktigt att synliggöra de pedagogiska processerna. Många pedagoger har utvecklat sina kunskaper inom området. De har satt på sig sina "matteglasögon" och sett till att barnen lärt sig använda de rätta matematiska begreppen och utveckla ett intresse för matematik. Utbildnings- och kulturkontoret planerar en ny kortutbildning i matematik under 2014 för att tidigare satsning ska få ännu större spridning i förskolan. Ett antal konkreta exempel från olika förskolor; Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 11(53)

Vid fruktstunden talar man hellre om att fjärde-dels äpple än om äppel-klyfta. I skogen har barnen fått olika uppdrag där de tränat på antal, form, likheter olikheter. På samlingen har barnen räknat sina kompisar och tränat på addition och subtraktion. I sagoberättandet eller i leken om Bockarna Bruce 3 bockar, 1 troll, liten, mellan, stor på, under med mera. I vattenleken jämför man hur många muggar vatten ryms det i kannan, vad händer om jag häller mer vatten? Vad flyter eller sjunker? I sångleken tränas parbildning: tumme möter tumme osv. Vid konstruktion när de byggt torn, de har prövat olika sätt att bygga för att det ska kunna bli högt och inte rasa och resonerat om varför olika tekniker fungerar bättre än andra. Många Montessoriförskolor har lyft fram sitt speciella material som går från de enkla grunderna och blir mer avancerat. Matematik i pedagogisk omsorg I kundenkäten svarade 92 % av föräldrarna i pedagogisk omsorg att verksamheten stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande det är en ökning på 12 % från föregående år. Det drevs ett matematikprojekt i pedagogisk omsorg 2012 som har bidragit till att flera arbetar mycket medvetet med matematiken och det har gett ringar på vattnet till övrig personal i pedagogisk omsorg. 3.2.2.3 Förskolan och pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå Förskolan 97 % av personalen har i självvärderingen uppgett att de stimulerar barnens språk- och kommunikationsutveckling. 87 % av föräldrarna uppger i kundenkäten att förskolan arbetar med att utveckla barnens språk, det är en ökning med 2 % från föregående år. Personal uppger i kvalitetsdokumentet att de har använt den dagliga verksamheten till att stimulera och utmana barnens språkliga förmåga genom de vardagliga samtalen. Många förskolor har lyft fram betydelsen av att personalen använder ett vårdat nyanserat korrekt språk så de är goda förebilder för barnen. Personalen har lyssnat, bekräftat, benämnt och upprepat vad barnet sagt och gett dem tid att uttrycka sig verbalt. I verksamheterna har man arbetar mycket med rim och ramsor. Sång, drama och rytmik har personalen använt för att ge barnen stöttning i att tillägna sig en bra språkrytm. Barnen har fått träna sig på att framträda för varandra. Många använder sig av bilder som stöd för samtal. Barnen har fått höra sagor framförallt i samband med vilan. På några enstaka förskolor har barnen arbetat med att återberätta och dramatisera sagor. Många besöker regelbundet biblioteket både för att läsa sagor, låna böcker och få ta del av teaterföreställningar. På samlingen har barnen fått vara aktiva och berätta saker för varandra och ta del av andras berättelser. På många förskolor har man arbetat med oralmotorik genom att göra grimaser, blåsa göra olika ljud för att göra barnen mer medvetna om hur tungan påverkar ljuden. Barnen har getts möjlighet att arbeta med med att "skrivklottra" göra egna böcker som de återberättat för sina kamrater. Flera av förskolorna är intresserade av Bornholmsmodellen som förskoleklasserna arbetar med. Ca 250 personer deltog i en föreläsning i höstas som handlade om "Före Bornholmsmodellen"- om förskolans betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Genom att spela olika spel har barnen fått språkstimulans. Lärplattor har vissa arbetat med för att stimulera språket. Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 12(53)

Barn med annat modersmål har delvis fått ta del av sagoläsning och sånger på sitt modersmål som även de andra barnen fått del av. Endast 58 % av personalen uppger i självvärderingen att de stimulerar barnen med annat modersmål att utveckla både sitt modersmål och svenska språket. Kontoret kommer att initiera utvecklingsinsatser under kommande år för att stötta personalen i detta arbete. Pedagogisk omsorg 93 % av föräldrarna uppger i kundenkäten att familjedaghemmet arbetar med att utveckla barnens språk, vilket är en minskning med 1 % från föregående år. Personalen uttrycker i kvalitetsdokumentet att man är nöjd med den stimulans som barnen ges, genom t ex sagor, rim/ramsor, sång, mycket samtal och träning på korrekt meningsbyggnad. 3.2.2.4 Förskolan och pedagogisk omsorg har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå Pedagogisk dokumentation handlar om att pedagogen reflekterar, analyserar och tolkar väsentliga delar av barnens lärande. Målet är att genom arbetet med portfolie eller Barnens pärmar ge personalen en fördjupad förståelse om hur barnens upptäckter kan utmanas och följas upp men också hur personalen ska värdera, bedöma, och systematisera sina iakttagelser. Det handlar om att använda dokumentationen för barns rätt till ett lustfyllt meningsskapande. Verksamheterna behöver, utifrån ett tydligt barnperspektiv, mer systematiskt och kontinuerligt följa och dokumentera vad verksamhetens innehåll fått för fäste hos varje barn och vilket lärande det har inneburit hos det enskilda barnet. Syftet med det är ytterst att kunna utveckla bättre arbetsprocesser så att förutsättningarna för barnen blir de bästa möjliga. Förskolan I kundenkäten uppger 80 % av föräldrarna att verksamheten har en dokumentation som visar vad barnen lärt sig, vilket är en minskning med 8 % från föregående år. 88 % av personalen i förskolan anser att de dokumenterar barnens utveckling och lärande. Troligen har personalen förtydligat för föräldrarna vad som inbegrips i påståendet vilket lett till att föräldrarna ställer högre krav på verksamheten. Det är viktigt att förskolan blir tydligare med dokumentationen och lever upp till kraven i läroplanen. I Kvalitetsdokumentet beskrivs vilken dokumentation som har gjorts. Underlaget ligger till grund för barnens portfolie eller pärmar. Vid utvecklingssamtalen har detta varit ett bra underlag för att beskriva hur barnet har det på förskolan. Dokumentationen har även satts upp på väggar för att synliggöra lärandet för barn och föräldrar. Förskolorna behöver bli än bättre på att dokumentera. Mycket av det arbete som gjorts har inte alltid har nått fram till alla barn och deras föräldrar 73 % av personalen uppger att de dokumenterar idag, men det är även flera som tar upp att barnen kan bli ännu mer involverade i de reflektioner och utvärderingar som görs. De flesta har kommit en bit på väg men kan bli ännu bättre. Förskolor med hög andel förskollärare har en mer utvecklad dokumentation. De kommunala förskolecheferna har besökt Reggio Emilia institutet i Italien för att få inspiration att arbeta vidare med barns lärande och synliggöra processerna i dokumentationen. Flera förskolor uppger att lärplattorna har varit till god hjälp för att samtala och reflektera tillsammans med barnen utifrån deras egna fotografier vid t ex utflykt. Pedagogisk omsorg Merparten av personalen i pedagogisk omsorg har deltagit i en föreläsning om pedagogisk dokumentation för att komma vidare i sitt arbete. Detta arbete har kommit olika långt hos de olika Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 13(53)

grupperna och behöver utvecklas under kommande år. De flesta verksamheter har haft utvecklingssamtal med barnens föräldrar och har en dokumentation som visas för föräldrarna. I kundenkäten uppger 93 % av föräldrarna i pedagogisk omsorg att verksamheten har en dokumentation som visar vad barnen lärt sig, det är en ökning med 3 % från föregående år. Kontorets uppfattning är att pedagogisk dokumentation är ett förbättringsområde för pedagogisk omsorg. 3.2.2.5 Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga Måluppfyllelse underträffar budgeterad/förväntad nivå Trygghet Måluppfyllelsen är hög även om 100 % nöjda föräldrar inte nås i förskolan. Alla föräldrar i pedagogisk omsorg och 97% i förskolan upplevde att barnen är trygga. Alla enheter arbetar med tydliga regler och rutiner så att barnen ska känner igen sig och veta vad som ska ske och hur de kan vara med och påverka. Vid skolinspektionens tillsyn hösten 2012 framkom att planer för att förebygga diskriminering och kränkande behandling behöver förnyas och förankras hos personal, barn och föräldrar utifrån aktuell lagstiftning. Alla enheter har därefter fokuserat på att förtydliga vad konkret värdegrundsarbete innefattar och skapa nya eller reviderade dokument. 96 % av personalen i förskolan uppgav att de arbetar målmedvetet för att motverka kränkande behandling av barn. 98 % av personalen svarade i självvärderingen att de bemöter varje barn med intresse och respekt. Målet måste vara att all personal ska arbeta medvetet med detta. Nyckeltal Resultat 2012 Resultat 2013 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Kundenkät - Mitt barn känner sig trygg (förskola) Kundenkät - Mitt barn känner sig trygg (pedagogisk omsorg) 97% 97% 100% 100% 100% 99% 100% 100% 100% 100% 3.2.2.6 Förskolan och pedagogisk omsorg använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Måluppfyllelse underträffar budgeterad/förväntad nivå Modern teknik i förskolan har varit ett utvecklingsområde på många enheter. Våga Visa rapporter som redovisats under året påpekar att detta område behöver utvecklas. Skoldatateket har utbildat hälften av förskolorna i kommunen så de fått hjälp att komma igång med arbetet. Flera utbildningar är planerade framöver. Det är bara 69 % av personalen i förskolan som ansåg att de använder modern teknik på förskolan som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande i barnens lärande. Krubbans förskola fick del av Barn- och utbildningsnämndens projektmedel för att utveckla arbetet med lärplattor på sin förskola. Deras erfarenheter redovisades vid projektseminariet i april och en film finns tillgänglig för alla på youtube. Pedagogisk omsorg har inte prioriterat arbetet med modern teknik. Det är ett utvecklingsområde. Det är viktigt att lärplattan i verksamheten blir ett pedagogiskt hjälpmedel vid dokumentation och att det är pedagogiska appar som stärker lärandet eller utvecklar kommunikationen mellan barnen. Både i förskolan och pedagogisk omsorg används kameran och digitala fotoramar på olika sätt Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 14(53)

som ett naturligt inslag i verksamheten. Datorer finns på alla kommunala förskolor och på många av de enskilda förskolorna och pedagogisk omsorg. Arbetet kan utvecklas hos många av dem. På många av förskolorna använder man sig av ljudande tangentbord för att stimulera förberedandet av läsning. 3.2.2.7 Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande. Måluppfyllelsen överträffar budgeterad/förväntad nivå I kvalitetsdokumenten beskrivs hur fritidshemmet stimulerar eleverna "Verksamheten är anpassad till elevernas ålder och behov och är ett komplement till skolans verksamhet. Arbetslagen arbetar årskursvis med visst samarbete över åldergränserna. Syftet med all verksamhet är att göra eleverna trygga, träna deras sociala kompetens och lekkompetens, fin- och grovmotorik, matematiska tänkande och språkliga förmåga samt deras kreativitetet. Nyckeltal Resultat 2012 Resultat 2013 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Kundenkät: Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande 93% 90% 90% 90% 3.2.2.8 Det är arbetsro i verksamheten Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå För att få arbetsro i verksamheten strävar både pedagogisk omsorg och förskolorna efter en konstruktiv pedagogisk miljö. Barnen delas upp i mindre grupper så att de ska kunna ges förutsättningar att komma till tals koncentrera sig på sitt arbete och träna det sociala samspelet. På många enheter eftersträvar man att det ska finnas lugna vrår att söka sig till för barnen. Enheter eftersträvar en låg ljudnivå. Nyckeltal Resultat 2012 Resultat 2013 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Kundenkät: Det är arbetsro i barngruppen (förskola) Kundenkät: Det är arbetsro i barngruppen (pedagogisk omsorg) 83% 85% 85% 85% 85% 99% 96% 85% 85% 85% 3.2.3 I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser Förskola och pedagogisk omsorg Kostnaden per inskrivet barn i förskola är högre än genomsnittet i Stockholms län och för pedagogisk omsorg är kostnaden lägre än genomsnittet i länet. De så kallade strukturkostnaderna (kan förklaras som förväntade kostnader då hänsyn tas till socio-ekonomiska faktorer) är lägre än förväntat. Personaltätheten är något högre än i länet. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskola är lägre än uppsatt mål men i stort sett jämförbar i länet. Föräldrarna är till stora delar nöjda med verksamheten. Förskolornas och pedagogisk omsorgs inre arbete kan förbättras inom några områden. Förvaltningen bedömer att kostnadseffektiviteten är enligt förväntad nivå. Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 15(53)

Fritidshem Kostnaden per inskrivet barn oavsett om det är kommunal eller fristående utförare är ungefär lika som i Stockholms län. Personaltätheten är något lägre än i länet och andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är också ungefär som i länet. Föräldrarna uppskattar verksamheten och skolornas beskrivning i kvalitetsdokumenten vittnar om god kvalitet. Förvaltningen bedömer att kostnadseffektiviteten är enligt förväntad nivå. 3.2.3.1 Kostnaden för ett barn i kommunal regi (i förskola) tillhör kommungruppens lägsta. Måluppfyllelse underträffar budgeterad/förväntad nivå Kostnaden för ett inskrivet barn i förskola (oavsett om det är kommunalt eller fristående) 2012 var 132 100 kronor. Motsvarande kostnad i Stockholms län var 124 700 kronor. Samma differens om jämförelser görs endast med kommunala förskolor. Nyckeltal Resultat 2012 Resultat 2013 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Kostnaden per inskrivet barn i förskola ska inte öka jämfört med genomsnittet för Stockholms län Ja Granskning 3.2.4 Beskrivning av förvaltningens övergripande utvecklings- och granskningsinsatser Förvaltningens systematiska arbete med kvalitetsuppföljning av Danderyds förskolor och pedagogisk omsorg (familjedaghem) bygger på kundenkäten som görs varje vår där alla föräldrar bedömer verksamheten. Personalen i förskolan gör en självskattning om hur väl de arbetar med sitt uppdrag utifrån läroplanen. I slutet av juni lämnar varje förskola och pedagogisk omsorg (familjedaghem ) in sitt kvalitetsdokument med beskrivningar, analyser och handlingsplaner för det fortsatta arbetet. Förvaltningen återkopplar till varje förskola genom antingen ett verksamhetsbesök eller annan kontakt under hösten med dialog kring den enskilda enhetens förutsättningar och behov. I oktober sammanställs SCB-statistiken som anger antal barn, personal. Utbildningsnivå mm. I samband med statistiken lämnas även ett dokument där enheten intyg att de följer regler och lagar utifrån kommunens och statens regelverk. Våga Visa-samarbetet med fyra andra kommuner ger ytterligare ett verktyg genom kollegial observation och medarbetares självvärdering. Sex förskolor granskades i 2013 och 8 förskolor fick en uppföljning på sin granskning. Beslut om vilka enheter som ska granskas tas av förvaltningen inför varje ny termin. Tillsyn Pedagogisk omsorg (familjedaghem) har haft en riktad tillsyn avseende brand och utrymning. Samtliga enheter är godkända efter kompletteringar. Det har även erbjudits en utbildning i samband med granskningen. Förskolor och pedagogisk omsorg (familjedaghem) har även lämnat skriftlig dokumentation om sin verksamhet. Hälften av förskolorna har haft tillsynsbesök från förvaltningen. Det finns anmärkningar avseende låg andel förskollärare samt det systematiska kvalitetsarbetet. Vid klagomål från föräldrarna har förvaltningen följt upp klagomålen som gällt öppettider, personalens förhållningssätt samt hög personalomsättning. Utbildningsinsatser Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 16(53)

All personal inom förskola och pedagogisk omsorg har haft en kvällsföreläsning om pedagogisk dokumentation. Personalen har även haft en föreläsning om före Bornholmsmodellen som handlar om språk och kommunikation för förskolebarn. Flera förskolor har därefter fortsatt arbetet på hemmaplan. Flera närverk för förskollärare har pågått med fokus på kvalitetsutveckling. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har utvecklat ett stödmaterial som ger stöd för ett tillgängligt tänkande i förskola och skola. Danderyds kommun har som första kommun i landet fått möjlighet att delta. Förvaltningen har inbjudit förskolechefer och rektorer med sina ledningsgrupper att delta i programmet. 3.2.5 Barn i behov av särskilt stöd i förskola och fritidshem Det som redovisas nedan är barn som har ett tilläggsbelopp. Innan förskolan har fått tilläggsbelopp har det erbjudits handledning eller konsultation av förskolepsykolog, specialpedagog eller talpedagog. Även skoldatateket har erbjudit personalen hjälp med att hitta metoder som gör att barnen får bättre stöd i sin vardag på förskolan. Personalen har gjort en kartläggning av hur förskolan kan anpassa miljö och metoder för att stötta barnet. En handlingsplan har upprättats tillsammans med föräldrarna där det satts upp delmål och mer långsiktiga mål. Täta uppföljningar har gjorts för att stämma av att arbetet ger resultat och metoder mm kan utvärderas och eventuellt förändras utifrån barnets behov. Förskolorna använder oftast tilläggsbeloppet till att öka personaltätheten så barnen kan delas upp i mindre grupper där de ges möjlighet att få extra stöd delar av dagen. Ca 70 % av barnen har koncentrationssvårigheter, svårt med impulskontrollen, svårt vid övergångarna från en aktivitet till en annan mm. Dessa svårigheter har ofta sin grund i neuropsykiatriskt beskrivna hinder. Ca 70 % av dessa barn är pojkar och 30 % flickor, de flesta barn är mellan 3 och 5 år. Ca 20 % av barnen med tilläggsbelopp har medicinska orsaker; det kan vara rörelsenedsättning eller funktionsnedsättningar rörande hörsel, syn eller epilepsi. Även andra medicinska orsaker återfinns här, och åtgärderna har bestått av stödjande insatser i samband med funktionsnedsättningen. Ofta har personalen stöd från Habiliteringen (landstinget) i form av sjukgymnast eller specialpedagog mfl. Dessa barn är mellan 1 och 5 år. Av de sista 10 % har några barn en språkstörning och de får stöd att utveckla sitt språk utifrån sina särskilda svårigheter. Barnen har oftast även stöd av en logoped från landstinget som föräldrarna besöker tillsammans med sitt barn. Tilläggsbeloppet söks som regel för ett läsår. Cirka 75 % av barnen som genererat ett tilläggsbelopp behåller det under sin förskoletid. Ca 25 % har det bara under en kortare tid och det fasas därefter ut. Om stödet kan sättas in tidigt och stötta barnet till att hitta egna strategier för att hantera sina svårigheter är mycket vunnet. Inför övergången från förskolan till skolan brukar förskolan initiera ett överlämningsbesök till skolan tillsammans med föräldrarna. Allt för att ge barnet en så bra start som möjligt i skolan. Kostnaderna för det särskilda stödet överskred tilldelad budget med drygt 1 mnkr pga några få placeringar utanför kommunen av barn som tillhör "förskoleklass" eller som flyttat in under året och behöll sin specialplacering från tidigare. Prognos 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 Barn med individuella stödresurser i kommunala förskolor 26 26 27 28 Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 17(53)

Prognos 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 Barn med individuella stödresurser i fristående förskolor och pedagogisk omsorg Externt placerade förskolebarn 27 27 28 24 4 4 3 4 Summa 57 57 58 57 Fritidshem Tilläggsbelopp på fritidshem blir ofta i skymundan för insatserna i skolan. För vissa elever är dock behoven än större på fritids där skolans tydliga struktur i arbetet inte är lika påtaglig för barnen som är behjälpta av förutsägbarhet. Prognos 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 Elever med särskilt stöd i fritidshem 49 49 42 31 Anm: 2011 fördelades anslag till resursklasserna inkl fritidsersättning, varför antalet med fritids för detta år ej anges. Särskoleelever på fritidshem är ej medtagna. 3.2.6 Omsorg på kvällar, nätter och helger Omsorg på tider när förskola och fritidshem inte har öppet startade i augusti 2013. Föräldrar i Danderyds kommun som har barn mellan 1 år och 13 år kan efter enskild prövning beviljas omsorg på tid då förskola eller fritidshem inte erbjud från augusti 2013. En noggrann prövning av omsorgsbehovet har gjorts i varje enskilt fall av förvaltningen. Två familjer har beviljats hjälp sedan augusti. Kostnaden för kommunen uppgår till 45 tusen kronor. Kommunen får ett statsbidrag på 15 tusen kronor som täcker en del av kostnaden. 3.2.7 Genomförda Våga Visa-undersökningar 2013 VÅGA VISA är ett utvärderingsverktyg som innehåller tre delar; observationer av förskolor, kundundersökning och självvärderingar. Rapporten visar på styrkor och förbättringsområden och förskolan kompletterar med en handlingsplan som anger hur de ska arbeta med sina förbättringsområden. Under året har dessa sex förskolor observerats. Imagination International (fristående) Styrkor Lärandemiljö är väl strukturerad och väl utrustad med olika sorters pedagogiskt material. Barnen kan lätt nå materialet. Verksamheten präglas av pedagogernas respektfulla förhållningssätt och medvetna närvaro med barnen. Vi ser att det råder arbetsro. Förskolan bedriver ett medvetet språkutvecklande arbetssätt på ett för barnen lustfyllt sätt. Förskolans arbete med Flagg certifiering genomsyrar verksamheten och syns tydlig på väggar och arbetssätt. Förskolans ledning och pedagoger har ett stort engagemang och vilja till utveckling av verksamheten. Pedagoger och ledning uttrycker att de vill förbättra arbetet med teknik i förskolan. Förbättringsområden. Förskolan behöver utveckla dokumentationen av barnens lärprocesser och öka barnens reella inflytande. Förskolans likabehandlingsplan hänvisar till äldre ej gällande lagstiftning. Förskolans dokument behöver utvecklas och tydliggöras. Hildingavägens förskola (kommunal) Styrkor Alla barn blir väl bemötta i en trygg miljö. De dagliga rutinerna tillsammans med det aktiva värdegrundsarbetet som personalen strävar efter ger grunden till en trygg miljö för barnen. Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 18(53)

Lokalerna och utemiljön är väl anpassade till barnens lärande och det stora sortiment av material, på framförallt de äldre barnens avdelning, gör att barnen har möjlighet att bli självständiga och utforskande i sitt lärande. På förskolan finns en bra mix mellan lek och undervisning och det är barnen själva som bestämmer de flesta aktiviteterna. Pedagogerna finns tillgängliga för barnen när de behöver stöd i sitt lärande och utforskande. Barnen ges inflytande vid planering av innehållet i olika aktiviteter och val av arbetssätt. Samtalen med barnen sker i en demokratisk anda där alla får komma till tals. Pedagogerna är delaktiga i förskolans utvecklingsarbete och de erbjuds kontinuerligt den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sitt uppdrag. Förbättringsområden Förskolan har fortfarande traditionella miljöer som inte utmanar könstänkande och saknar skriftliga utvärderingar utifrån ett genusperspektiv. IT-användning i pedagogiskt syfte saknas och integreras inte i läroprocesser. Pedagogerna dokumenterar i viss mån barnens utveckling, men den pedagogiska dokumentationen över barnens lärprocesser kan utvecklas. Barnens idéer, förslag och åsikter dokumenteras inte och syns därmed inte i verksamhetens utvärdering/utveckling. Förskolans kvalitetsarbete bör till alla sina delar genomföras på ett mer systematiskt sätt, framför allt beträffande reflektion, Likabehandlingsplanens olika delar bör revideras i enlighet med ny lagstiftning. Norra Åsgårds förskola (kommunal) Styrkor Barnen blir väl bemötta och avdelningen för de yngre barnen erbjuder en trygg miljö. Det aktiva värdegrundsarbetet som bedrivs på avdelningen skapar ett gott förhållningssätt mellan personal och barn som är präglat av tillit. Pedagogerna använder olika matematiska begrepp vid vardagssituationer och i samtal med barnen. Det finns flera exempel på att barn tar ansvar för sina egna handlingar och miljön genom att de själva ofta får välja sin egen aktivitet. Pedagogerna är delaktiga i förskolans utvecklingsarbete och de erbjuds kontinuerligt den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sitt uppdrag. Förbättringsområden Det finns brister i samsynen kring förhållningssättet mellan personal och barn samt mellan barn och barn, framförallt på de äldre barnens avdelningar. Förskolans lärandemiljöer är enkelt möblerade och sparsamt utrustade med olika material för att kunna stimulera barnens kreativitet och utforskande. Demokratiska arbetsformer saknas där barnens tankar och intressen tas tillvara. Barnens idéer, förslag och åsikter dokumenteras inte och syns därmed inte i verksamhetens utvärdering/utveckling. Förskolans kvalitetsarbete bör till alla sina delar genomföras på ett mer systematiskt sätt, framför allt beträffande reflektion, utvärdering och analys. Likabehandlingsplanens olika delar bör revideras i enlighet med ny lagstiftning. Futuraskolan International Preschool (fristående) Styrkor I Futuraskolans förskola i Danderyd finns glada och nyfikna barn. Pedagogerna har positiva förväntningar på barnen och är också engagerade i arbetet. Förskolans rutiner bidrar till ett gott arbetsklimat. I sitt språkutvecklande arbete har förskolan kommit långt med flerspråkiga barn. Förskolans arbete med mångfald och olikheter betonas och är berikande. Verksamheten är väl avvägd med utevistelse, pedagogiska aktiviteter, vila och fri lek. Förskolan har en variationsrik pedagogisk lärandemiljö av mycket god kvalitet som utvärderas kontinuerligt. Förbättringsområden Kvaliteten i lärprocesserna kan förstärkas genom att den moderna tekniken ges ett större utrymme och att barnens lärprocesser synliggörs på ett bättre sätt. Barnens inflytande över arbetsformer utifrån deras intressen kan stärkas. Detta har stor betydelse för engagemanget i det egna lärandet och för ett självständigt tänkande. Förskolechefens val att delta i verksamheten ger goda möjligheter till utvecklande diskussioner med pedagogerna. Hon har insikt i att förskolan behöver fler förskollärare som kan implementera den reviderade läroplanens nya krav. Danderyds Montessoriförskola Svalan (fristående) Styrkor Förskolans miljö är väl strukturerad och inbjuder till verksamhet som ger barnen Årsredovisning 2013 barn och utbildningsnämnden 19(53)