Att utmana bilen som norm Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic Planera för hållbar tillgänglighet 2 1
Gör det lätt att välja rätt Vart vill vi som samhälle? en långsiktigt hållbar transportförsörjning 4 2
Medverka till att minska påfrestningarna på de livsuppehållande systemen (inkl klimatsystemet) Luftkvalitet Växthusgaser Landskap och markanvändning Naturresursanvändning (inkl olja) Buller Signifikant minskning Signifikant minskning Undvikande eller kompensation Minskad användning Minskning eller status quo Transport System Medverka till att öka välbefinnandet för nuvarande generationer Säkerhet (skador och död) Urbana levnadsvillkor Samhällets transportkostnader Förbättring eller status quo Förbättring eller status quo Ingen ökning sociala kostnader för Transportsystemet skall utformas i aktivt samarbete med relevanta större intressegrupper Inverkan på absolut fattiga Intressentgruppers medverkan Ingen negativ inverkan Omfattande räckvidd Alla röster hörs Hållbar Utveckling Hållbarhetskomponenter Kriterieområde Krav Vart vill vi som medborgare? uppleva känslan av att leva ett gott liv? 6 3
Varför utmana bilnormen? 7 Successful regions and cities focus more on a good environment for the inhabitants than a good environment for companies Trivector Traffic AB Richard Florida, The rise of the creative class 4
Ytanvändning & yteffektivitet 9 1 buss = 15 meter = 48 pers eller 48 pers = 40 bilar = 240 m 5 bilar = 30 meter = 6 pers eller 6 pers = 0,125 buss = 1,875 meter 10 Foto: Kasper Dudzik 5
Stadstrafik med dagens bilpark Stadstrafik med framtidens bilpark 11 Aktiv och passiv hälsa Trivector Traffic AB 6
Transportsystemet starkt oljeberoende - energianvändning i transportsektorn 2008 (prel) Flygbräns Biogas le 0,3% 11,2% Naturgas El 0,4% 2,9% FAME 1,4% Etanol 2,4% Eo1 0,3% Eo2-5 0,4% Bensin, exkl etanol 41,3% 93 % olja 13 Diesel, exkl FAME 39,4% 14 Källa: Naturvårdsverket 7
Bonus tillkommer 15 Cykling i kroner & øre Når en person vælger att cykle, får samfundet en nettogevinst på 1,22 kr. per cyklet kilometer. Modsat har samfundet et nettotab på 0,69 kr. per kørt kilometer i bil. Samfundsøkonomisk er sundheds- og levetidsgevinsten ved att cykle syv gange større end ulukkesomkostningerne. Omkostningen til en cykel er 0,33 øre per kørt kilometer i form av køb og vedliehold. Tilsvarende er omkostningen for en bil 2,20 kr. per kørt kilometer. 8
Siffror och resultat från SIKA Kostnadseffektivitet kr/ kg CO 2 Nettonytta/ Nettovärdeskvot Överflyttning genom prioriterad planering Konkurrenskraftig kollektivtrafik i städer och stråk Konkurrenskraftig cykeltrafik Styrmedel för överflyttning Ingen enskild CO 2 beräkning Ingen enskild CO 2 beräkning Nettonuvärdeskvot: 0.8-5.2 Nettonuvärdeskvot: 2-13 Trängselavgifter 1.6 kr/kg Nettonuvärdeskvot: 5.3 Förmånsbeskattning/avgiftsbeläggning parkering på arbetsplatser Mobility Management för överflyttning Kampanjer för attityd- och beteendeförändring Ingen direkt åtgärdskostnad 0.8-1.3 kr/kg Nettonytta: ca 0 eller positiv Ingår i Samlade Mobility Management-insatser Samlade Mobility Management-insatser 1.0-1.4 kr/kg Nettonytta: 1.1 mdr kr/år 17 Dagens genomsnittliga svenska 50- åring väger åtta kilo mer än vad 50-åringar gjorde 1960 Har man 3 km till arbetet och byter från bil till cykel så kan du äta 10 kg choklad per år utan att gå upp i vikt och du förbättrar din kondition med 20 %.. Trivector Traffic AB 9
Att planera & bereda väg 19 Välj väg! hantera efterfrågan på mer och mer? 20 led och planera för en hållbar utvecklingen! 10
Planering är en process, som innebär att systematiskt och målinriktat agera för att uppnå ett framtida mål. 21 Målsättning Diskurs Diskurs & Begreppsramar Problemidentifikation Införande Verktyg och hjälpmedel för bättre införande av hållbara lösningar Organisation Framtidsombud Beslutsstöd Kommunikation Nätverk Införda åtgärder 22 11
Resultat av den gamla normen 23 24 12
Den framtida sårbarheten beror på vilken väg vi väljer.. Oljeberoende inrikes vägtransporter (%) 100 Nuläge 10 % förnybar energi i transportsektorn (mål 2020) 75 50 25 0 Fossiloberoende fordonsflotta (mål 2030) 2010 2015 2020 2025 2030 2035 Källa: RES, SIKA www.sika-institute.se 50 km 40 km 35.1 29.4 32.9 30.8 30 km 22.7 25.6 22.1 20 km 10 km 0% 1.5 4.5 1.7 6.4 Gles- Tät- bygd bygd 481 447 481 928 1.8 5.6 Mellanbygd 1403 2331 2.0 5.7 Större städer 2986 2.2 8.1 481 5317 5798 1.8 6.8 Malmö Göteborg 759 6557 Bil Gång/Cykel Kollektivt Annat färdsätt 2.0 9.2 Stockholm 1662 8219 Befolkning 6-84 år, 1 000-tal Trivector Traffic AB 13
Km per person och dag på färdmedel Km per person och färdsätt 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 43,1 50,6 45,1 Annat Flyg Tåg Buss Bil Cykel Gång Sverige 50,6 km/person 10,0 0,0 Malmö-regionen Större städer Mellanbygd Andel befolkning i % Källa RES 05/06 Km per person och dag på ärende 60,0 50,0 43,1 50,6 45,1 Annat Sverige 50,6 km/person Km per person och ärende 40,0 30,0 20,0 Fritid Inköp/service 10,0 Tjänste/studieresa 0,0 Andel befolkning i % Arbete/skola Malmö-regionen Större städer Mellanbygd Källa RES 05/06 14
60,0 Km per person och dag på avståndsintervall Km per person och avståndsintervall 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 Totalt 43,1 18,7 Totalt 50,6 22,7 Tot 45,1 21,1 >80 km 50,1-80 km 20,1-50 km 10,1-20 km 5,1-10 km 0-5 km Sverige 50,6 km/person 0,0 Malmö-regionen Större städer Mellanbygd Andel befolkning i % Källa RES 05/06 Vad & varför 30 15
Kunskap och Attityder Olika restriktioner Lokalisering av aktiviteter Utbud av transportstandard 31 Samhällsplanering, infrastruktur & transportutbud Reglering och ekonomiska styrmedel Ny teknik Beteenden 32 16
Åtgärdsstrategiers potential att minska vägtransportsektorns CO 2 -utsläpp samt total potential nationellt för respektive målår. Källa: Egen bearbetning utifrån Vägverkets klimatstrategi (2004) Målår Samhällsplanering, infrastruktur & transportutbud Reglering & ekonomiska styrmedel Ny teknik Beteenden Total effekt, nationellt (milj ton CO 2) 2010 9 % -0,45 67 % -3,35 7 % -0,35 17 % -0,85-5,0 2020 22 % -2,07 50 % -4,70 16 % -1,50 13 % -1,22-9,4 2050 20 % -3,96 33 % -6,53 39 % -7,72 8 % -1,58-19,8 33 CO2-utsläpp per förvärvsarbetande med resp utan fri parkering 9,0 8,0 7,0 6,0 71% 76% 5,0 4,0 3,0 68% Alla Kvinnor Män 2,0 34 1,0 0,0 71% av de förvärvsarbetande ja har fri parkering vid jobbet 29% av de förvärvsarbetande nej har inte fri parkering vid jobbet Genomsnittligt antal kilogram koldioxid alla resor per person och dag (måndag-söndag) Källa: Resvanor Syd 2007 17
Olika åtgärders överflyttningspotential (från uppdrag för SIKA): 1. Prioriterad planering 2. Styrmedel 3. Mobility Management 35 Rangordning av åtgärder Åtgärdstyp 1000 ton CO 2 /år 2020 2040 36 Styrmedel Förmånsbeskattning eller avgiftsbeläggning av parkering på arbetsplatser -300-800 Styrmedel Höjd skatt på koldioxid -300-600 Prioriterad planering Konkurrenskraftig kollektivtrafik i städer och stråk -300-400 Styrmedel Förmåner för miljöanpassat resande till arbetet parking cash out -200-350 MM Samlade Mobility Management-insatser -150-300 MM Gröna resplaner på företag -70-140 Prioriterad planering Konkurrenskraftig cykeltrafik -70-90 Styrmedel Trängselavgifter -20-20 MM Kampanjer för attityd- och beteendeförändring inom Mobility Management -5-10 18
Strategier och principer 37 Hur? planera så att det är enkelt och rationellt att göra hållbara val 38 19
Vi har dukat upp hög vägstandard 39 Lokalisering Lokalisera i hållbara lägen med förutsättningar för hållbara färdmedel 40 20
Prioritera! Se till att det går (nästan) lika snabbt med kollektivtrafiken som med bilen 41 Andel kollresor beroende på restidskvot Kollektivtrafikandel beroende på kolltidskvot, Stockholms län 1997 1,00 Kollresor/(Bilresor+Kollresor) 0,75 0,50 0,25 y = 0,9116x -1,2639 0,00 0 1 2 3 4 5 6 Kolltid/Biltid 42 Källa: Rtk, Stockholm 21
Vi börjar duka även för kollektivtrafiken 43 Foto: Kasper Dudzik Gör det tryggt och snabbt att cykla Bör vara mer! 44 22
Detaljer och helhet måste samverka! 45 Källa: Malmö Stad Rätt planerat gör det lätt att välja rätt 46 23
Diskussion & Återknytning 47 Dela ut expressens artikel samt sydsvenskan om drulle-cyklister 48 24
Vad har planeringen med dessa reaktioner att göra? Skulle annorlunda planering kunna påverka beteende, val och attityder? 49 Hur kan vi som planerare förändra detta? Målsättning Diskurs Diskurs & Begreppsramar Problemidentifikation Införande Verktyg och hjälpmedel för bättre införande av hållbara lösningar Organisation Framtidsombud Beslutsstöd Kommunikation Nätverk 50 Införda åtgärder 25