Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser hos traumatiserade flyktingbarn Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) BUP Skåne 180424
Ingen homogen grupp Flyktingbarn Ensamkommande utsatta för fler svåra och potentiellt traumatiserande händelser jämfört med flyktingbarn med vårdnadshavare och infödda Separationer - nytt land under adolescens - asyl Bean et al -07, Hodes et al -08, Derluyn -09, Vervliet et al -13, Jensen et al -14
Reaktioner på svår stress och trauma Återupplevande och ångestreaktioner Undvikande Depressivitet Överspändhet Affektdysreglering Svårt med relationer och att mentalisera Dissociation Kognitiv påverkan Somatisk sjuklighet och värk
Epidemiologi Ensamkommande: PTSD, depression och ångest vanligt. Sannolikt mindre vanligt hos flyktingbarn med föräldrar. Studier om ADHD hos barn med migrantbakgrund - motstridiga resultat. Svensk studie av flyktingbarn: Hög prevalens ADHD om traumatiserade föräldrar jmf ej traumatiserade. Nästan alla med ADHD samtidig PTSD. Låg IQ gemensam risk. Daud & Rydelius 2009, Lehti 2016
Vårdats inom slutenvården Vårdats inom öppenvården Förskrivits psykofarm aka Total Ensamkommande flyktingbarn Antal 239 745 1340 6133 Procent 3,9% 12,1% 21,8% 100,0% Flyktingbarn åtföljda av vårdnadshavare Antal 967 3509 3824 54326 Procent 1,8% 6,5% 7,0% 100,0% Svenskfödda barn Antal 46088 148476 196055 1267938 Procent 3,6% 11,7% 15,5% 100,0% Total Antal 47294 152730 201219 1328397 Procent 3,6% 11,5% 15,1% 100,0% Registerstudie 2016, Lovisa Axelsson, examensuppsats vid psykologprogrammet, KI
Lugnande medel ADHDmedicin Neuroleptika Antidepressiv medicin Total Sömnmedel Ensamkommande flyktingbarn Flyktingbarn åtföljda av vårdnadshavare Svenskfödda barn Antal 14 668 94 531 758 6133 Procent 0,2% 10,9% 1,5% 8,7% 12,4% 100,0% Antal 282 2073 425 1502 1443 54326 Procent 0,5% 3,8% 0,8% 2,8% 2,7% 100,0% Antal 35864 101306 20147 116619 75444 1267938 Procent 2,8% 8,0% 1,6% 9,2% 6,0% 100,0% Total Antal 36160 104047 20666 118652 77645 1328397 Procent 2,7% 7,8% 1,6% 8,9% 5,8% 100,0%
Tänkbara orsaker till att flyktingbarn sällan Flykt selekterar? får ADHD-diagnos Bristande kommunikation skola, hem och andra aktörer? Lärares förväntningar på barnen? BUP-stereotypier: Stökiga barn från Sverige ADHD, stökiga flyktingbarn PTSD?? Utredning av flyktingbarn är svårt särskilt nyanlända
Differentialdiagnostik ADHD koncentration Svårt lära nytt Lättdistraherad Glömmer lätt Hyperaktivitet och rastlös Sömnproblem Irritabilitet Impulser/affektreglering PTSD
ADHD vs PTSD Överlappande neurobiologiska fynd, bl a dysfunktion i prefrontalcortex. Missbruksproblematik vanligt i båda grupper Samsjuklighet av PTSD och ADHD förhöjd ADHD debuterar ofta före PTSD. Trauma inte hela förklaring till samsjuklighet. Guanfacin kan eventuellt lindra båda Spencer et al 2016, Biederman et al 2013
Trauma och kognitiv förmåga Traumaexponerade barn presterar kognitivt sämre än icke traumaexponerade, och de med PTSD sämre än traumautsatta (Malarbi et al 2017, De Bellis 2013) generell intelligens språklig/verbal förmåga informationsbearbetning inlärning och minne exekutiv förmåga
Svåra barndomshändelser och utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser svensk tvillingstudie Svåra upplevelser medför mångfaldigt ökad risk för utvecklingsrelaterade störningar. Orsak: genetik snarare än svåra händelser? Barn med utvecklingsrelaterade störningar har ökad risk för svåra upplevelser Dinkler et al 2016
Aspekter på NP - utredning Livslinje symtom före trauma/trauman? Förlopp? Pågående och postmigratoriska stressorer? Föräldrafunktion och trauma? Kontext för symtom och svårigheter? Skattningsformulär Uppgifter från anhöriga och närstående vuxna och lärare - pedagogisk kartläggning Skype ensamkommande?
Utredning, forts Missbruk? Somatisk undersökning. Tortyr? Hjärnskada? D-vitaminbrist? Syn, hörsel? Psykologisk testning - fokus på icke verbala delar?
Neuropsykologisk testning av flyktingar Även när tester översatts och professionella tolkar används betydande svårigheter: Genomföra testerna Tolkning Validitet Veliu et al 2017 Neuropsychological assessment of refugees: methodological and cross cultural barriers,
När göra NP-utredning hos flyktingbarn Oftare än idag! med posttraumatisk stress? Alltid en klinisk bedömning av utvecklingsrelaterad störning. Full utredning vid svårare fall, med hänsyn till symtomprofil, helst stabilitet i vardagen Etik - när behandling kan erbjudas?
Några praktiska hållpunkter Behandla mest funktionsnedsättande tillstånd först, i regel posttraumatisk stress, och följ upp. Vid misstanke om samsjuklighet men utredning inte möjlig - anpassningar i skola och hem utifrån behov Pragmatism - guanfacin på försök? Full utredning inklusive kognitiv testning på indikation. Erfarna psykologer med kompetens både inom NPtestning och trauma