VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013



Relevanta dokument
VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

för Havgårdens förskola

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan

Verksamhetsplan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Arbetsplan läsåret

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Profil. Naturvetenskap och teknik

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Lyckans mål 2016/2017

Arbetsbeskrivning för

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

KVALITETSREDOVISNING

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

MÅNEN Verksamhetsplan

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Bamses Verksamhetsplan. För

Välkommen till Torps förskoleområde

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Förskolan Sjöstjärnan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Kvalitet på Sallerups förskolor

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Vår verksamhet under läsåret

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Verksamhetsplan 2017

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Arbetsplan Äppelbo förskola

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Tyck till om förskolans kvalitet!

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2017. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Presentation. Gagnef kommuns vision

Västra Vrams strategi för

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Kvalitetsredovisningen pedagogisk omsorg Barnlyckan Ur & Skur 2014

K V A L I T E T S G A R A N T I. Den lilla förskolan som erbjuder lugn och ro

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Transkript:

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten (5-6 år) Förskolan byggdes under 2007 och då byggdes också ett mottagningskök. Vi får huvudkomponenten av maten från Ryttarlidens förskola. Förskolans utomhusmiljö är unik för förskolorna i Nättraby, skogen är en del av vår härliga gård. Dessutom har vi slingan och dess skog runt knuten. Förskolan blev fr o m 110701 en egen skolform vilket innebär att förskolan ingår i skolväsendet. Syftet med detta är att ytterligare betona förskolans pedagogiska uppdrag, som första steget i utbildningssystemet. Verksamhetsplanen gäller för ht. 2012- vt.2013 och utgår ifrån läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) vilken är fastställd av regeringen och utbildningsdepartementet. Läroplanen omfattar en mängd övergripande mål och riktlinjer inom flera områden och dessa mål och riktlinjer ska förskolan sträva efter att uppnå och följa Förskolans grundidé Värdegrund Vi vill att våra barn ska lära sig samarbete och våga vara delaktiga i alla aktiviteter. Barnen på vår förskola ska våga uttrycka sina tankar men även kunna lyssna på sina kamrater, vänta på sin tur och dela med sig. Barnen ska känna empati för varandra och se att alla ha ett lika värde. Vi vill att barnen ska se olikheter som en tillgång. Med det kompetenta barnet framför ögonen blir det självklart att göra barnen delaktiga att utmana och erbjuda en möjlighet att utforska världen och skapa möten människor emellan. Lek, lärande och kunnande Den fria leken är viktig och nödvändig för barns utveckling och lärande. Barn leker inte för att roa sig eller förströ sig- de leker för att lära sig. I leken har barnet ett redskap för sitt sökande efter förståelse och kunnande. Lek är lärande! När barn leker utvecklar de bl a sin förmåga att samarbeta, att kommunicera sin initiativförmåga, sin kreativa förmåga, sitt tänkande och sin förmåga att lösa problem. Vi vill att barnen ska vara aktiva i sitt eget lärande. Vi fångar barnens intresse och tankar genom att lyssna på barnen och ta tillvara på de tillfällen där barnen söker kunskap. Genom samspel i vardagliga möten lär vi tillsammans! Miljön inne/ute Vi vill att vår miljö ska vara spännande, utmanande och den ska väcka barnens fantasi och nyfikenhet. Den ska vara inspirerande och tydlig för att skapa olika mötesplatser för samspel och kommunikation. I våra miljöer strävar vi efter att det ska finnas tillgängligt och utmanande material. Vårt förhållningssätt som pedagoger måste vara tillåtande. En tydlig miljö ska göra det möjligt för barnen att agera självständigt.

Profil - Natur Vi vill medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Allemansrätten och naturens olika kretslopp är en central del i vårt arbete. Vi går till skogen vid flera tillfällen i veckan! Dokumentation Vi dokumenterar för att synliggöra och utveckla vår verksamhet. Barnen ska i dokumentationerna kunna se och reflektera över sitt eget lärande. Genom dokumentationer, vecko- eller månadsbrev får föräldrarna en inblick och blir mer delaktiga i barnets vistelse på förskolan. Vi pedagoger har genom dokumentationerna möjlighet att följa upp, utvärdera och utveckla vårt arbetssätt Nättraby rektorsområdes prioriterade områden är: Pedagogisk dokumentation Barns inflytande Natur (eget prioriterat område) Den röda tråden på Skogsgläntans förskola är; Estetiska lärprocesser

Natur Vårt mål är att barnen ska tycka om att vistas ute, att de ska finna upptäckarglädje i naturen, att de får naturupplevelser i form av möte med olika smådjur och växter. Vi ska gå till skogen där barnens rörelsebehov och sinnen stimuleras i en naturlig miljö. Vi vill att barnen ska se sin egen delaktighet i naturens kretslopp och förstå hur enklare näringskedjor fungerar. Vi är mycket ute i naturen och är medupptäckare med barnen. Vi letar djur och insekter när vi är i skogen och pratar då om hur man ska vara mot djuren. I skogen kommer vi använda våra sinnen när vi känner på stenar och bark eller luktar på mossor och lyssnar på fåglarna. Inomhus kommer vi att använda oss av akvariet för att kunna se på djuren på nära håll. Vi kommer prata om de olika årstiderna och vad som händer i naturen då det växlar. Till hösten kommer vi t.ex. använda oss av naturens färger som finns ute och måla med dem. Till våren kommer vi ta in larver för att se fjärilens olika stadier. Vi kommer använda oss av vår bakgård för att få in barnens förståelse för hållbar utveckling, naturens kretslopp och näringskedjor och vår delaktighet i dessa. Vi kommer plantera och så frö och sedan använda oss av våra grödor.

Estetiska lärprocesser Vårt mål är att väcka barnens intresse för skapande, sång, musik, dans och andra estetiska sätt att uttrycka sig. Vi vill att barnen ska vara nyfikna på att använda olika skapandematerial och pyssel. Vi strävar efter att varje dag benämna saker på rätt sätt så att barnens språkutveckling främjas och genom olika rim och ramsor vill vi ge dem språklig rytm. Genom att berätta sagor utan att ha bilder att visa upp stimulerar vi barnens fantasi. Vi läser sagor och sjunger med barnen varje dag. Någon gång i veckan använder vi oss av instrument vid samlingarna. Barnens motorik tränas då vi dansar och rör oss till musik. Då vi har mycket av skapandematerialet framme är det lätt för barnen att se vad som finns tillgängligt. Detta tror vi ger barnen en nyfikenhet och vilja för att prova på.

Naturvetenskap och teknik Vårt mål är att vi pedagoger ska vara medforskare då barnen frågar om olika naturvetenskapliga händelser som sker. Vi vill att de ska uppleva dessa händelser genom sina sinnen som vi kommer arbeta mycket med. Vi vill visa dem enklare experiment men också låta dem utforska vardaglig tekniska hjälpmedel med hjälp av material som vi tillgodoser dem med. Vi i arbetslaget strävar efter att ha ett utforskande arbetssätt för att väcka barnens nyfikenhet. Vi arbetar mycket med vatten, både inomhus och utomhus då vi provar om det flyter/sjunker, fryser vatten till is och med isen bygga och/eller måla på eller prova att smälta. Detta blir till enklare experiment som vi ger dem förklaringar till. Vi vill att barnen ska uppleva olika vardagliga fenomen genom att hänga upp olika material som reflekterar ljuset och ger olika färger. Genom temarummet kommer de att få använda sina sinnen. Genom olika skapande- och byggmaterial som t.ex. duplo, klossar, pärlor, pussel och lera stimuleras barnens fantasi och intresse för teknik.

Barns inflytande Vårt mål är att barnen ska känna sig delaktiga i vår verksamhet och att de känner att deras åsikt är lika viktig som någon annans och förstå att de själva kan påverka sin situation. Alla barn ska känna sig trygga i gruppen för att våga visa vad de tycker om. Det är viktigt för oss att alla barn ges möjlighet att utvecklas både enskilt och i gruppen, vi strävar efter att de ska förstå vad som är rätt och fel dvs. hantera konflikter och förstå regler. Vi vill ge dem utmaningar utifrån deras egna tankar och utveckling. Barnens intresse är i centrum och ska få stort utrymme i vår verksamhet. Vi har material framme så att barnen ska ha möjlighet att påverka vad de vill göra och när. Genom pedagogisk dokumentation kan vi se vad barnen vill göra och hur vi kan ge dem möjlighet att stimuleras och utveckla sitt lärande. Vi pratar ofta om vad man får eller inte får göra och förklarar ofta också varför vi har dessa regler. Att låta barnen prova sig fram först innan vi hjälper dem, vid t.ex. påklädning eller sätta sig på stolen, är en utmaning för dem och är en viktig del av att utveckla sitt självförtroende.

Förskola/Hem Vårt mål är att föräldrarna ska känna sig trygga med att lämna sitt barn till oss med vetskapen om att vi ger deras barn det bästa vi kan. Vi vill att föräldrarna ska känna sig delaktiga och att det sker en öppen kommunikation mellan pedagoger och föräldrar. Ömsesidigt förtroende och lyhördhet är viktigt för oss. Genom daglig kontakt med föräldrarna och månads- och veckoblad får föräldrarna en inblick om barnens vistelse hos oss. Vi har föräldramöten och utvecklingssamtal 1-2 ggr/år under vilka det kan diskuteras större frågor och tankar och vi har dokumentationer som sätts i barnens pärmar och som visar barnets utveckling hos oss.

Pedagogisk dokumentation, Uppföljning, utvärdering och utveckling Mål Vårt mål är att synliggöra barnets eget lärande och utveckling samt att vi pedagoger kan se till att det blir en utveckling i vår verksamhet genom att vi använder oss av dokumentationerna i reflektionssyfte. Vi dokumenterar tillsammans med barnen för att få dem delaktiga i sin egen dokumentation. Dokumentationerna sätts sedan upp på väggarna där barnen själva kan reflektera och analysera sitt eget lärande. Det är genom dokumentationerna som barnens intressen synliggörs och dessa kan vi pedagoger sedan fånga upp och vidareutveckla i verksamheten. Genom att reflektera med både barn, föräldrar och främst inom arbetslaget kan vi veta om vi uppnått de mål som vi satt upp för både det enskilda barnet såväl som för hela barngruppen. Genom en årlig kvalitetsredovisning och en terminsreflektion blir det mer tydligt för oss vad vi strävade efter och vad vi uppnått av detta. Under hösten kommer en av pedagogerna i arbetslaget gå en fortbildning i pedagogisk dokumentation och vi hoppas att detta kommer att underlätta vårt fortsatta arbete med detta arbetssätt.