Perspekiv på produkionsekonomi - en inrodukion ill ämne Fredrik Olsson (fredrik.olsson@iml.lh.se) Ins. för Teknisk ekonomi och logisik LTH, Lunds universie
Vad är produkionsekonomi? (eng. ~ Producion & Operaions Managemen) Svare är ine enydig beror på vem som svarar på frågan En arbeare i produkionen kan ge svare: Produkionsekonomi är a unyja våra svarvar och slipmaskiner så effekiv som möjlig Mer allmän definiion: Produkionsekonomi avser användande av e illverkande föreags resurser på e så kosnadseffekiv sä som möjlig. Närliggande områden: Föreagsekonomi (.ex. marknadsföring, inveseringsbedömning), Operaionsanalys (.ex. opimeringslära, köeori, simuleringsmeodik), Logisik logisik, LTH 2
De illverkande föreage som e maerial-, informaions- och penningflöde Informaion och penningflöde Resurser Informaion och penningflöde Process Leveranör Inpus Oupus Kund Informaionsflöde Informaionsflöde logisik, LTH 3
De illverkande föreages målsäning Övergripande mål: Lönsamhe = (Inäker Kosnader)/Kapial Sraegiska delmål: Leveransförmåga Flexibilie Kosnadseffekivie Kvalie logisik, LTH 4
Mosridiga målsäningar ger upphov ill e opimeringsproblem Maximera Lönsamhe = + bivillkor x = inäk y = kosnad z = kapial f ( x, y, z) Tillverkningskosnad Kundservice Kapialbindning i maerial logisik, LTH 5
Södjande processer Produkuveckling Prognoser Beredning Produkionsprocess Leveranör Inpu Produkion Oupu Kund Dealjplanering Maerialplanering Lagersyrning Sälj- och verksamhesplanering logisik, LTH 6
Beredning Granska konsrukionen Går produken a illverka? Maerialval påverkar illverkningsprocess. Tillverka eller köpa? - Avgör om föreage ska illverka själv eller köpa produken. Beror på om dea är e korsikig eller långsikig beslu. Besäm illverkningsmeod och maskiner Specificera operaionsföljd m.m. Besäm syck- och sällider. logisik, LTH 7
Produkionsprocess e projekplaneringsexempel Akivie Närmas föregående Tid A ingen 20 B ingen 30 C ingen 10 D A 5 E C 15 F A 40 G B,D,E 15 H C 50 I F 20 J F 25 K G,H,I 10 L G,H,I 15 M J,K,L 5 logisik, LTH 8
Projekplaneringsexempel Lösning Beräkna TS(i), SS(i), TF(i), SF(i) sam slack för akivie i logisik, LTH 9
Produkionsprocesser vå exempel Funkionell organisaion: Maskiner av samma slag placeras inom samma avdelning. Används vanligen då produkionsapparaen måse vara flexibel Linjeorganisaion: Tillverkningssaioner för produker som illverkas i sor anal placeras ofa i samma ordning som operaionsföljden Kan ofa ses som e löpande band saioner logisik, LTH 10
Prognosmeoder I produkionsekonomiska sammanhang är vi inresserade av eferfrågeprognosser Exempelvis, för a kunna syra e lager är man beroende av en bedömning av hur sor eferfrågan kommer a bli den närmase iden. En sådan uppskaning kallar vi för prognos Vi är ine enbar inresserade av den genomsniliga framida eferfrågan. Man måse också bedöma vilka fel prognosen är behäfad med (sandardavvikelse) logisik, LTH 11
Prognoser exempel på klassiska mönser x() x = a + ε x() x = a + b + ε id id x = ( a + b) F + ε logisik, LTH 12
Sälj och verksamhesplanering Avser planering och syrning av maerial, kapacie och produkion på lång sik Problem: Planera produkionen av en produk (eller produkgrupp) över en given planeringshorison Linjärprogrammering är e användbar verkyg Inpus: Eferfrågeprognoser Kapaciesvillkor Vins per enhe Lagerhållningskosnad över en period logisik, LTH 13
En enkel dynamisk planeringsmodell Noaion: d c r h X S I = = = = = = = = an index of he ime periods, = 1,...,. demand in period. capaciy in period. uni profi (no including holding cos) cos o hold one uni of invenory for one period. quaniy produced during period. quaniy sold during period. invenory a he end of period. logisik, LTH 14
En enkel dynamisk planeringsmodell (fors) Formulaion summed over planning horizon max = 1 rs hi sales revenue - holding cos subjec o I X S X =, S I, I d 1 c + X 0 S, = 1,... = 1,... = 1,... = 1,... demand capaciy invenory balance non-negaiviy logisik, LTH 15
E sä a hia flaskhalsar i produkionen använd simuleringsmeodik logisik, LTH 16
Lagersyrning Tre sorers lager: förråd, produker i arbee sam färdigvarulager De finns i huvudsak re olika kosnader a beaka: Lagerhållningskosnader i försa hand kapialbindningskosnader Ordersärkosnader och uppsäningskosnader Briskosnader eller servicekrav E av de främsa skälen a hålla lager är olika former av osäkerhe logisik, LTH 17
Lagersyrning (fors) Några vanliga besällningsregler: (R,Q)-policy (s,s)-policy (S-1,S)-policy Opimal policy??? logisik, LTH 18
Lagersyrning (fors) e klassisk exempel h = lagerhållningskosnad per enhe och.e. A = ordersärkosnad d = eferfrågan per idsenhe (konsan) Q = orderkvanie C = kosnad per.e. Q Lagernivå Q/d Tid logisik, LTH 19
Lagersyrning (fors) - flernivåsysem Hörnpelare vad gäller uveckling av Supply Chain Managemen Berakar näverk av lagerinsanser Cenraliserad vs. Decenraliserad syrning Finns inge generell resula angående opimal besällningspolicy logisik, LTH 20
Lagersyrning (fors) Exempel: Lagersyrning av produker med begränsad livslängd Frigoscandia Skånemejerier ICA/Axfood logisik, LTH 21
Tillbaka ill helhesprobleme Produkuveckling Prognoser Beredning Produkionsprocess Leveranör Inpu Produkion Oupu Kund Dealjplanering Maerialplanering Lagersyrning Sälj- och verksamhesplanering logisik, LTH 22