Riksbanken och dagens penningpolitik

Relevanta dokument
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Riksbanken och penningpolitiken

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Sverige behöver sitt inflationsmål

Riksbankens direktion

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Penningpolitiskt beslut

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiskt beslut April 2015

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Penningpolitik och Inflationsmål

Inledning om penningpolitiken

Riksbankens och penningpolitiken

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Penningpolitik med inflationsmål

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Inledning om penningpolitiken

Min penningpolitiska bedömning

Inledning om penningpolitiken

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Centralbankspengars roll på morgondagens betalmarknad

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K

Riksbankens roll i samhällsekonomin

Riksbankens roll, penningpolitiken och finansiell stabilitet

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Penningpolitisk rapport. April 2015

Inför Riksbanken: Sportlov

Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder?

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Session 1 Utveckling av centralbankers mandat. Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit

Penningpolitisk rapport juli 2015

Penningpolitik när räntan är nära noll

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Världens äldsta centralbank firar 350 år

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport. Oktober 2015

Dags att förbättra inflationsmålet?

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2013

Utvärdering av penningpolitiken för perioden

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?

Penningpolitisk rapport Juli 2016

ANFÖRANDE. Styrsystemet, styrräntan och penningpolitiken

Penningpolitisk rapport December 2016

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Penningpolitisk rapport september 2017

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik. Ytterligare penningpolitiska åtgärder återinvesteringar i statsobligationer

Tid för omprövning - i huvudet på en centralbankschef

Penningpolitisk rapport. September 2015

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Ovanliga åtgärder i ovanliga tider - erfarenheter av Riksbankens okonventionella penningpolitik

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Riksbanken: Avvaktan

Penningpolitisk rapport. April 2015

Klarspråk värt. Pernilla Meyersson Riksbanken

Penningpolitisk rapport februari 2017

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Penningpolitisk rapport februari 2018

Månadskommentar juli 2015

Hushållens räntekänslighet

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

20 March Trotsig inflation

Penningpolitiskt protokoll

Transkript:

Riksbanken och dagens penningpolitik Chalmers Börssällskap 8 oktober 2015 Vice riksbankschef Henry Ohlsson

Riksbanken

Riksdagen Riksdagen utser elva ledamöter Finansutskottet Riksbanksfullmäktige Fullmäktige utser en riksbankschef och fem vice riksbankschefer

Riksbankens organisation Riksbanksfullmäktige Susanne Eberstein, ordf. Michael Lundholm, vice ordf. Riksbankens direktion Stefan Ingves, riksbankschef Kerstin af Jochnick, Martin Flodén, Cecilia Skingsley, Per Jansson, Henry Ohlsson Internrevisionsavdelningen (IR) Patrick Bailey Stabsavdelningen (STA) Anders Vredin Avdelningen för betalningssystem och kontanter (ABK) Christina Wejshammar Avdelningen för Finansiell stabilitet (AFS) Kaspar Roszbach Avdelningen för marknader (AFM) Heidi Elmér Avdelningen för Penningpolitik (APP) Marianne Nessén Avdelningen för Verksamhetssupport (AVS) Marianne Olsson

Fokus på huvuduppgifterna penningpolitik och finansiell stabilitet Upprätthålla prisstabilitet Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet

Sveriges nya sedlar och mynt

Nya sedlar och mynt K o m m e r i o k t o b e r 2015 K o m m e r i o k t o b e r 2016 2015 2016 2017 O g i l t i g a e f t e r d e n 3 0 j u n i 2 0 1 6 O g i l t i g a e f t e r d e n 3 0 j u n i 2 0 1 7

Riksbankens internationella engagemang

Senaste penningpolitiska beslut 2 september 2015

Inflationen stiger Penningpolitiken ger nödvändigt stöd

Svensk BNP-tillväxt har varit relativt stark Anm. Index, 2007 kv4=100. Källor: Nationella källor och Riksbanken

Viktigt att nå inflationsmålet Ett gemensamt riktmärke bidrar till stabila spelregler Lägger grund för väl fungerande pris- och lönebildning Underlättar för hushåll och företag att fatta goda ekonomiska beslut Skapar förutsättningar för god ekonomisk tillväxt Inflationsmålet har kommit att bli en hörnsten i den ekonomiska politiken

Inflationen stiger mot målet 4 3 KPIF exklusive energi KPIF KPI 4 3 2 2 1 0 Låga räntor i Sverige Starkare konjunktur i Sverige och omvärlden Svagare krona sedan förra året 1 0-1 10 12 14 16 18-1 Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Miljarder kronor För att trenden med stigande inflation ska fortsätta Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160 140 120 100 80 90 135 45 60 40 20 0 40 50 50 40 30 30 30 10 10 10 10 Februari Mars April Juli Beslutstillfälle Anm. Procent respektive miljarder kronor. Källa: Riksbanken

Hur man styr räntorna Dagslåneräntan, % Finjusteringar +/- 0,1 % Utlåningsränta (taket) Reporäntan +0,75% -0,35 % Inlåningsränta (golvet) 0,75% Placeringsbehov 0 Lånebehov Det finansiella systemets låne- eller placeringsbehov i centralbanken Ger incitament för bankerna att låna av varandra!

Hur förändringar av räntan påverkar inflationen Reporäntesänkning Förväntningar om reporäntan Inflationsförväntningar Marknadsräntorna sjunker Högre förväntad lönsamhet hos företag Svagare växelkurs Lättare få krediter högre investeringar Ökad konsumtion Ökade investeringar Ökad export minskad import Högre importpriser Ökad efterfrågan Högre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN

Marknadsräntor följer reporäntan Anm. Procent. Stats- och bostadsobligationer visar nollkupongsräntor. Streckade vertikala linjer visar penningpolitiska beslut 2015. Källor: Macrobond och Riksbanken

In- och utlåningsräntor följer också reporäntan Anm. Procent. Källor: Macrobond och Riksbanken

Omvärldens expansiva penningpolitik påverkar Sverige Kan illustreras med Mundell-Fleming-modellen Vid oförändrad svensk penningpolitik har en lägre ränta i omvärlden en åtstramande effekt på Sveriges ekonomi Förstärkt valuta =>lägre nettoexport och BNP Aktuellt exempel: ECB:s QE-program Bra för Sverige på lång sikt Men skapar apprecieringstryck på kronan på kort sikt Dämpar inflationen i Sverige via lägre importpriser

Risker för inflationsuppgången Låg inflation länge Hur snabbt stiger inflationen? Oro i tillväxtekonomierna Fall i oljepriset Centralbanker i otakt Snabb förstärkning av kronan - en risk för inflationsuppgången

Snabb appreciering av kronan - en risk för inflationsuppgången Anm. SEK per utländsk valuta. Källa: Macrobond

Den låga räntan är nödvändig Inflationsmålet bidrar till en bättre ekonomisk utveckling Inte ändra målet beroende på var inflationen befinner sig för stunden Lågt ränteläge internationellt Penningpolitiken har effekt inflationen stiger Men Det låga ränteläget kan leda till överdrivet risktagande Risker med hushållens skulder och bostadsmarknaden Andra myndigheter, riksdag och regering har verktygen hög tid att de används!

Bostadspriser och hushållens skuldsättning fortsätter utgöra en risk Bostadspriser Hushållens skuldsättning Anm. Procent respektive procent av disponibel inkomst. Hushållens totala skuld som andel av disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen. Källor: SCB, Valueguard och Riksbanken

Summering Två huvuduppgifter Penningpolitik och finansiell stabilitet Nya sedlar och mynt Inflationen stiger och penningpolitiken ger nödvändigt stöd

Tack!