STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor, nekroser eller pus Tag prov från övergången mellan sjuk och frisk vävnad Vid djupare inf kan det vara aktuellt att aspirera sekret/pus med hjälp av spruta
Provtagningsmaterial Provtagningspinne och rör med transportmedium Sterilt rör utan tillsats eller plomberad spruta för ev pus OBS! Spruta EJ allt provmaterial i odlingsflaskor då risk finns för överväxt av snabbväxande bakterier
Transport Viktigt med snabb transport till laboratoriet Prov förvaras i kylskåp i väntan på transport
Remissinformation Infektionens lokalisation Typ av infektion ex postop sårinfektion? kroniskt bensår? gangrän? infektion efter djurbett? Ev specifik frågeställning ex Anaeroba bakterier? Klinisk relevant information ex diabetes eller immunosuppression Antibiotika, pågående eller planerad beh
Några resistensmekanismer hos bakterier Enzymatisk nedbrytning av antibiotika ex ESBL (Extended spectrum betalactamase) Förandring av target/målorganet för antibiotika ex PBP (Penicillin bindande protein) Minskad permeabilitet för antibiotika in i bakteriecellen Ökad utpumpning av antibiotika från bakteriecellen
Naturlig antibiotikaresistens några exempel Enterokocker resistent mot cefalosporiner och aminoglycosider Pseudomonas resistent mot flertalet antibiotika Cipro enda perorala preparatet som är användbart Koliforma bakterier resistent mot penicillin och klindamycin
Förvärvad antibiotikaresistens Spontana mutationer antibiotikaresistens Selektion av resistenta stammar under antibiotikatryck Spridning av antibiotikaresistensgener - vertikal vid förökning av bakterier - horisontell mellan olika bakterier (till ex via plasmider)
Aktuella resistensförhållanden Staphylococcus aureus Hemolytiska streptokocker gr A Pseudomonas aeruginosa Enterobacteriaceae (ESBL) Enterokocker (VRE)
Staphylococcus aureus, invasiva isolat (EARSS) Sverige 2011: 0,8% MRSA (methicillin resistenta Staphylococcus aureus) Mellan 2002 och 2011 har andelen MRSA varierat mellan 0,5 1,0 % MRSA innebär resistens mot alla betalaktamantibiotika (penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer)
EARSS MRSA 2010 Blododlingsisolat
Antal nya patienter med MRSA i Örebro 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 MRSA jan-okt 2012 46 pat
S aureus (%R) Örebro sårodlingsisolat, jan-juni 2012 Antibiotika 2258 isolat (%R) Isoxapenicillin (ex Ekvacillin, Heracillin) Fusidinsyra (ex Fusidina) Klindamycin (ex Dalacin) 0,7% 3,7% 3,2%
SMI ResNet studien Staphylococcus aureus
Staphylococcus aureus resistensförhållanden Örebro Antalet nya MRSA patienter mellan 40-46 per år senaste 4 åren. Ökning 2012? Samhällsförvärvad MRSA vanligast, ej multiresistenta Sår vanligast vid klinisk infektion Ca hälften av nya MRSA fall upptäcks vid kontaktspårning/screening Inga stora nosokomiala utbrott
Hemolytiska streptokocker gr A Antibiotika %R Örebro jan-jun 2012, 125 isolat EARSS 2011 188 isolat Penicillin 0% 0% Erythromycin 3,2% 3,2% Klindamycin 2,4% 3,2% Tetracyklin 13,3%
Pseudomonas aeruginosa (%R) Resnet 2012 och EARSS 2011 Antibiotika Resnet ca 50 isolat Örebro Resnet ca 3000 isol Sverige EARSS 402 isolat Sverige Ceftazidime 6,0% 5,5% 5,2% Karbapenemer Imi:10,0% Mer: 9,0% Imi: 7,1% Mer: 5,0% 7,2% Aminoglyc 5,0% 1,0% 1,0% Cipro 10,0% 9,6% 7,0% Pip/tazo 9,0% 6,5%
EARSS Pseudomonas aeruginosa 2010 Blododlingsisolat Kinoloner R
E coli (%R) Örebro urinodlingsisolat, jan-jun 2012 Antibiotika Sjukhusvård 1380 isolat Primärvård 1909 isolat Cefotaxime 4,1% 2,1% Cipro I+R 8,6% 6,4% Trimetoprim 22,7% 19,0% Mecillinam 6,5% 4,7% Nitrofurantoin 1,4% 0,8%
SMI ResNet studien E coli urinvägsisolat
ESBL: Extended Spectrum Betalactamases Många olika typer av ESBL-enzymer Andelen ESBL positiva isolat bland Enterobacteriaceae (koliforma bakt) ökar E coli vanligast, Klebsiella pneumoniae nr 2 Urin vanligaste provlokal Ofta multiresistenta
Antal nya patienter med ESBL- positiva isolat i Örebro 140 120 100 80 60 40 20 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 ESBL jan-okt 2012 120 pat
EARSS E coli 2010 Blododlingsisolat Cefalosporiner R
EARSS Klebsiella pneumoniae 2010 Blododlingsisolat Cefalosporiner R
ESBL-Carba ESBL-enzym som i tillägg till att bryta ned penicilliner och cefalosporiner även bryter ned karbapenemer
Antal nya patienter med ESBL-carba i Sverige 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2007 2008 2009 2010 2011 ESBL-carba Jan-okt 2012 16 pat
EARSS E coli 2010 Blododlingsisolat Karbapenem R
EARSS Klebsiella pneumoniae 2010 Blododlingsisolat Karbapenem R
Vancomycin resistenta Enterokocker (VRE) 2007-2010 utbrott med Enterococcus faecium vanb i Stockholm, Västmanland och Halland 2010-2011 utbrott med Enterococcus faecium vanb i Västernorrland 2011 inga invasiva isolat med VRE i Sverige Jan-okt 2012 två mindre utbrott med E faecium vana i Jönköping och Halland (olika typer) 2011- okt 2012 inga VRE fall i Örebro
VRE i Örebro 2002-2012 E faecium, 14 vanb och 1 vana 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2002-2003 2005 2007 2009 2011 VRE
EARSS Enterococcus faecalis 2010 Blododlingsisolat Vancomycin R
EARSS Enterococcus faecium 2010 Blododlingsisolat Vancomycin R
Sammanfattning av resistensläget Staphylococcus aureus -MRSA ökar i Sverige, främst samhällsförvärvade, ej multiresistenta Hemolytiska streptokocker grupp A -fortfarande känsliga för penicilliner Enterobacteriaceae -ESBL ökar och utgör numerärt ett större problem än MRSA