Att sluta missbruka med eller utan samhällets hjälp Jan Blomqvist, SoRAD
Innehåll: Vad är problemet? Uppfattningar om narkotikamissbruk - Teorier om narkotikamissbruk - Den svenska doxan - Det multifaktoriella perspektivet två versioner - Wests Theory of Addiction Behandling av narkotikamissbruk vad säger evidensen? - De nationella riktlinjerna... -..och några problem och begränsningar Vägar ut ur missbruket ett vidare perspektiv - Är behandling nödvändig? - Hur går det till att sluta? Mot en bättre missbruksvård? 11.15
Vad är problemet? Uppfattningar om narkotikamissbruk
Olika slag av förklaringsmodeller till missbruk och beroende (Peele & Alexander, 1985): Genetiska modeller ( somliga har det i sig ) Expositionsmodeller ( the demon drug ) Adaptationsmodeller (samspelsmodeller)
Genetiska modeller ( somliga har det i sig ) Expositionsmodeller ( the demon drug ) Adaptationsmodeller (samspelsmodeller) Den svenska doxan (Bergmark & Oscarsson, 1988): - Narkotika är ett stort och farligt samhällsproblem - Allt bruk är missbruk - Missbrukaren blir snabbt en slav under sin drog - Man kan inte sluta utan omfattande behandling - Tvång är befogat för att åstadkomma detta
Genetiska modeller ( somliga har det i sig ) Expositionsmodeller ( the demon drug ) Adaptationsmodeller (samspelsmodeller) Det multifaktoriella biopsykosociala perspektivet - Den traditionella statistiska versionen
Det multifaktoriella perspektivet - statistisk modell : FAKTORER som orsakar BETEENDEN Genetisk predisposition Neurobiologiska mekanismer Personlighetsfaktorer Bristande norminlärning rning Socialt tryck Tillgänglighet Med mera Missbruk 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
Det multifaktoriella perspektivet - statistisk modell : FAKTORER som orsakar BETEENDEN Genetisk predisposition Neurobiologiska mekanismer Personlighetsfaktorer Bristande norminlärning rning Socialt tryck Tillgänglighet Med mera Missbruk 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
-.. we have produced a bio-psycho-social model that excludes the essence og humane existence options, freedom to choose and the centrality of value systems (Les Drew, 1989) 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
Genetiska modeller ( somliga har det i sig ) Expositionsmodeller ( the demon drug ) Adaptationsmodeller (samspelsmodeller) Det multifaktoriella biopsykosociala perspektivet - Den traditionella statistiska versionen - Aktörsversionen
Det multifaktoriella perspektivet aktörsmodell Faktorer som minskar handlingsutrymmet/bidrar till missbruk Genetisk predisposition Substansens neurobiologiska verkningar Psykologisk sårbarhet Svaga normer / värden Social utsatthet Socialt tryck Hög tillgänglighet, etc. Missbruks- / rehabiliteringsprocess Personliga kapaciteter (kunskaper, coping etc.) Starka normer / värden Socialt kapital Goda livschanser Samhällsreaktioner, restriktioner etc. Professionella insatser (sociala, psykologiska, medicinska) Faktorer som ökar handlingsutrymme /motverkar missbruk /bidrar till lösningl 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
En motivationsteori om missbruk http://www.primetheory.com/slides/theoryofaddictionfirsthalf.pdf http://www.primetheory.com/slides/theoryofaddictionsecondthalf.pdf 11.20
The motivational system (P.R.I.M.E. theory) The structure of human motivation 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
The structure of human motivation Lighting up a cigarette Taking a puff on a cigarette Saying no to offer of a cigarette 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
The structure of human motivation Impulse to light up a cigarette Inhibition of impulse to light up 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
The structure of human motivation Want to smoke Need a cigarette Want to stop smoking 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
The structure of human motivation Smoking is harming my health and costing me a lot of money I ought to stop smoking 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
The structure of human motivation One off: I will stop smoking tomorrow Personal rule: I will not smoke 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
The structure of human motivation Cigarettes are hard to acquire Everyone around is smoking Smoking is stigmatized 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
Möjliga behandlingsingripanden beroende på person/situation Påverkan av livsmiljön Inlärning, omlärning Identitetsförändring Självkontroll lvkontroll- träning Läkemedels- behandling www.primetheory.com www.rjwest.co.uk
Förändringens dynamik: Kan ske plötsligt eller gradvis Kan ske av olika skäl: - till synes överraskande - efter en dramatisk yttre händelse - i samband med en vardaglig utlösande händelse - i samband med psykologiska, medicinska eller andra interventioner - i samband med förändringar i levnadsmiljön etc. Kan avse symptomet eller hela motivationssystemet 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
Stabil förändring kräver att hela motivationssystemet är i balans www.primetheory.com www.rjwest.co.uk
Slutsatser för f r hjälpsystemet Missbruk och beroende uppstår i ett komplext samspel mellan individuella förutsättningar, omgivningsförhållanden och ofta oförutsedda händelser Vägarna in i missbruk och beroende är många och olika Det finns många omständigheter och insatser som kan bidra till att människor hittar en väg ut ur missbruket Behandling är inte nödvändig, men kan underlätta och stödja naturliga läke- eller förändringsprocesser (initiera, bana väg för, vidmakthålla) Behandling måste börja där klienten är och interagera med och stärka olika läkande krafter i hennes/hans levnadsmiljö 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
Behandling av narkotikamissbruk vad säger evidensen?
Riktlinjer för missbruks- och beroendevård (SoS, 2007) Effektiva psykosociala metoder: Amfetamin, partydroger, kokain: inga godtagbara studier Cannabis: abstinens, kognitiv träning (visst stöd) Heroin: kunskapsläget oklart (Socialstyrelsen rekommenderar generellt KBT, dynamisk terapi, CRA mm vid narkotikamissbruk ) Effektiv läkemedelsassisterad behandling: Heroin: Metadon /Subutex /Subuxone (i kombination med psykosocial behandling) Kokainmissbruk: Antabus (visst stöd)
Några problem med att tillämpa riktlinjerna: The outcome equivalence paradox (absolut men inte relativ effektivitet) ( Specifik behandling är r bättre b än standardbehandling och ingen behandling alls, men ingen specifik behandling är överlägsen någon n annan ) Obefintligt eller svagt stöd d för f matchning (av vissa klienter till vissa specifika behandlingar) Variation i utfall beror mer på p common factors ( terapeutisk relation,, god behandlingsmiljö, klientens sociala kapital etc.) än n påp val av specifik metod Riktlinjerna ger ej stöd d för f r val av behandling i det enskilda fallet (viktigt ge klienten tillfälle lle till informerat val )
Hur gå vidare? Evidensbaserad praktik (enligt Sacket m.fl.) Bästa möjliga m externa evidens (efficacystudier) Beprövad klinisk erfarenhet Patient s s / client s s choice 2012-11-08 / Jan Blomqvist, SoRAD
Bästa möjliga m externa evidens (efficacystudier) Beprövad klinisk erfarenhet Patient s s / client s s choice 2012-11-08 / Jan Blomqvist, SoRAD
Bästa möjliga m externa evidens (efficacystudier) Beprövad klinisk erfarenhet Patient s s / client s s choice 2012-11-08 / Jan Blomqvist, SoRAD
Vägar ut ur missbruket ett vidare perspektiv
Det mesta vi vet om återhämtning från n missbruk och beroende kommer från n studier av behandlingseffekter Flertalet människor m med missbruks- eller beroendeproblem kommer aldrig i kontakt med vård v eller behandling Många av dessa finner ändå en sås småningom en lösningl (majoriteten av alla svenskar som tagit sig ur ett alkoholberoende e har gjort detta utan behandling; Blomqvist m.fl., 2007)
Självläkning vid narkotikaproblem (få data) CADS-studien: Befolkningsurval i Kanada (12.000 pers.; Cunningham m.fl., 1999); Andel av dem som slutat använda olika droger som fått behandling: LSD drygt 10 % Marijuana ca 20 % Crack / kokain ca 20 % Opiater drygt 30 % NLAES-studien i USA (ca 43.000 personer; Cunningham, 1999); Andel f.d. drogberoende som varit med om drogrelaterad behandling: Cannabis 27 % Amfetamin 38 % Crack / kokain 45 % Hallucinogener 46 % Heroin 70 %
Vägen in i och ut ur missbruket - förlopp och drivkrafter INDIVIDUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR (Värderingar, förmågor, erfarenheter; personliga och sociala resurser) LIVSHÄNDELSER (Negativa följder, vardagliga eller dramatiska vändpunkter, positiva incitament) Funktionellt drickande/drogbruk Drickande/drogbruk central aktivitet Ökande problem (fys., psyk., soc.) Koppling till bruk /kris/ insikt/önskan om förändring Ny social och/eller personlig identitet Vinster av missbruksfritt liv Hantera omedelbara problem ( stå emot ) Hopp/alternativ/beslut; förändringsförsök STRUKTURELLA FAKTORER (Fördelning av materiella resurser; alkohol- och narkotikapolitik; dominerande synsätt; socialpolitik) RELATIONER (Närstående och vänner utanför missbruksvärlden; professionella och informella stödsystem) Blomqvist, 1999; 2002 11.35
Slutsatser för f r hjälpsystemet: Missbruk och beroende uppstår i ett komplext samspel mellan individuella förutsättningar, omgivningsförhållanden och ofta oförutsedda händelser Vägarna in i missbruk och beroende är många och olika Det finns många omständigheter och insatser som kan bidra till att människor hittar en väg ut ur missbruket Behandling är inte nödvändig, men kan underlätta och stödja naturliga läke- eller förändringsprocesser (initiera, bana väg för, vidmakthålla) Behandling måste börja där klienten är och interagera med och stärka olika läkande krafter i hennes/hans levnadsmiljö En utmaning: Att anpassa lösningen till problemet (och inte tvärtom): att hitta sätt att möta de heterogena och varierande behoven hos en heterogen och varierande grupp människor med olika grader och typer av problem med olika rusmedel eller beteenden 08/11/2012 / Jan Blomqvist, SoRAD
Mot en bättre missbruksvård?
Vad behöver göras? g Personer med tungt missbruk : : från n intensitet till extensitet: - i stället för f r oregelbundet återkommande intensiva insatser (tvångsv ngsvård, behandlingshem etc.): kontinuerlig lågintensiv l kontakt, återkommande socialt och medicinskt stöd, mobilisering av läkande krafter i levnadsmiljön; n; snabbt ingripande i akuta situationer Att göra g vården v attraktiv och relevant för f de mångam nga : - lokala mottagningar med hög h g tillgänglighet; flexibilitet; individen som utgångspunkt; skräddarsydda insatser; uppföljning/revidering - i dialog med klienten; samverkan mellan huvudmän; tvärdisciplin rdisciplinära ra team Underlätta självläkning / hjälp till självhj lvhjälp : - motverka moralism och enkla kategoriseringar; lära l ut att självläkning är möjlig och vad omgivningen kan bidra med; internetbaserat stöd; skapa alternativ Socialpolitiska insatser som skapar alternativ
Det sociala sammanhanget: för r att säga nej till missbruk krävs något n annat och bättre b att säga ja till Ur Coming Clean (Granfield & Cloud, 1999)
Tack för uppmärksamheten