Kvalitetsarbete Rytmik och sång Älgens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija
Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål... 3 Barnens utveckling... 4 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 4 Dokumentation... 5 Information till vårdnadshavare... 5 Uppföljning... 5 Pedagogernas insatser... 8 Koppling till forskning... 8 Barnens utveckling... 8 Dokumentation... 9 Information till vårdnadshavare... 9 Utvärdering... 9 Pedagogernas insatser... 9 Barnens upplevelser... 9 Barnens utveckling... 9 Koppling till forskning... 10 Analys av utvärderingen... 10 Resultatets betydelse för fortsatt arbete... 10 Referenser... 11 2
Grundfakta och förutsättningar Vår avdelning består av barn pedagoger lokaler mm. Avdelningen består av 21 barn mellan ett och fem år. Det är 8 flickor och 13 pojkar. En ettåring Sex tvååringar Sex treåringar Fem fyraåringar Tre femåringar På Älgens förskola arbetar 3 förskolelärare på 100 % och 1 barnskötare på 80%. Lokalerna är ljusa och fräscha med många rum så de finns möjlighet att dela upp barnen i små grupper under dagen. Gården däremot är desto mindre men närheten till skogen och andra lekplatser ger även där möjlighet att dela barnen i mindre grupper. Älgens förskola är en mångkulturell förskola med flera olika nationaliteter och det innebär att det finns flera olika kulturer och språk i barngrupen. På Älgens förskola är det 10 nationaliteter representerade i barngruppen och 3 nationaliteter är representerade av förskollärare (Lettland, Sverige, China) Kartläggning av barnens intressen Vi har lyssnat till att barnen vill dansa och sjunga och ha gymnastik. Vilket då har resulterat i att vi kommer att ha dans och rytmik med barnen. Bygger på samtal, intervjuer, iakttagelser, observationer, annat. Mål Eget formulerat mål Att barnen ska utveckla sin förmåga att känna takt till olika musikstilar, tex hiphop, rock. Läroplanens mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. 3
Barnens utveckling Vi startade temat med att intervjua barnen frågorna som vi ställde var. Kan du säga något/några instrument? Vad är en not? Vad är en G-klav? Vad är en takt? Vad finns det för olika sorters musik? Syftet med dessa frågor är för att lättare kunna se vad dem kan innan vi startar temat. Vi kommer ställa samma frågor i slutet av vårt arbete för att kunna se vad de lärt sig. Beskrivning av gruppens utveckling. Det här känner barnen till om det valda området. Kan bygga på observationer, intervjuer, sångstunder, lekstunder eller annat. Insatser åtgärder för att nå målet Vi pedagoger kommer att visa barnen olika musikstilar, instrument och vad takt är. Pedagogerna har sökt olika musikstiler och musik från olika länder. Det här kommer vi att göra. Namn ansvarar för Namn ansvarar för Namn ansvarar för Arbetslaget ansvarar för att Barnen vill att vi gör detta och vi kommer att Koppling till forskning Vi föds med möjligheter, men för att de ska utvecklas krävs samspel med omgivningen, (Sundin, 1995 s.25). Sundin anser att musik i dagens samhälle är av annan betydelse för barn idag än den var förr, då barn lyssnade på enkla klassiska barnvisor. Istället har musikuppfattningen ändras av all den uppsjö av olika musiksorter det finns att välja mellan via massmedia, tv och dylikt. Barn möter olika musikstilar överallt i dag och innehållet i musiken har också förändrats. Sundin (1995) menar även att musikaliskt stimulerande eller knappa hemförhållanden spelar en stor roll för barnets utveckling av sångförmågan och andra musikaliska färdigheter. Sundin (1995) anser att man kan betona sättet att förhålla sig till musik, möjlighet att förstå, skapa och ha glädje av musik. Musikalisk begåvning blir då något som alla barn har inom sig (a.a.). 4
Dokumentation Vi kommer att dokumentera med Ipaden, göra väggdokumentation, sätta in i portfolio och reflektera med barnen och pedagoger. Vi ska dokumentera detta i portfolio. Vi ska dokumentera detta på andra sätt Barnen kommer att vara delaktiga genom att Information till vårdnadshavare Personalen berättade för föräldrarna på föräldramötet 6/10 att dem kommer att börja med rytmik och sång tema. Dem bad även föräldrarna om sånger, låtar från deras hemländer. Uppföljning V. 43 Vi började med vår rytmiksamling på måndagen. Samlingen startar vi med en namnsång så att vi benämner alla barnen och pedagoger som är med. Vi pratade om vad takt är, vi klappade takten till olika sånger som vi först sjöng igenom. Vi hade lite gymnastik så vi fick röra på vår kropp. Samlingen avslutade vi med att sjunga en avslutnings sång. Sånger vi sjöng idag: Skruttelutteli Kan du gissa vad som hände mig igår? Var bor du lilla råtta? Karl Oskar Hundra hundar Klappa händerna Hejdå, adjö och goodbye 5 Vi sjunger Hundra hundar På onsdag fortsatte vi vår rytmiksamling. Vi pratade och kom ihåg vad en takt är och hur den hörs. Barnen började klappa händerna och visa att man kan klappa i takt. Samlingen började vi med sången Skrutteluttenli Vi sjöng samma sånger som vi sjöng i måndags för att barnen lättare lära sig dem innan vi börjar med nya sånger och danser. Barnen var nöjda och tyckte att det var roligt att sjunga och klappa takten samtidigt. Samlingen avslutade vi med sång Hejdå, adjö och goodbye
V.44 På grund av lovet hade vi få barn, så vi pausade denna vecka med temat. V.45 Tisdagen hade vi åter en ny rytmik samling. Idag började vi att sjunga och klappa takten till. Skruttelutteli Var bor du lilla råtta? Karl Oskar Hundra hundar Klappa händerna Kan du gissa vad som hände mig igår? Hej då, adjö och goodbye. Vi hade även idag samma sånger som innan då alla inte varit med. Barnen tyckte de var roligt och de visade sig att några av barnen sjungit några sånger hemma. Onsdag Vi började våra samling med Skrutteluttelni Sen hade vi dans och rörelse som vi sedan avslutade med en massage saga. Vi lyssnade på Antonio Vivaldi. V.46 Onsdag Idag hade vi planerat att presentera de tre mest kända musikinstrumenten för barnen: Piano Gitarr Trumma Samlingen började vi med Skrutteluttelni Sen sjöng vi samma sång som vi har sjungit under våra samlingar (se veckorna innan) När vi sjungit färdigt pratade vi lite om musikinstrument som barnen känner till mest (vi hade intervjuat alla barn innan). Det roligaste för barn var att se och prova att spela på alla tre instrumenten. Vi pratade om hur man spelar på trumman och barnen visade att man slår händer på trumman. Dom berättade att det finns trummor i olika storlek en stor trumma som man spelar med händer eller pinnar, att man kan sitta på golvet och spela en liten trumma som står mellan ben. Vi sjöng Jag skickar trumman till och då fick barnen spela på trumman. Vi pratade om pianot. Barnen visade hur man spelar piano. Det fanns några barn som viste att pianot har vita och svarta tangenter och dem låter olika (t.ex. mörkt och ljust). Vi hade ett litet leksakspiano som vi visade för barnen och då fick varje barn prova och spela på det. När vi frågade hur man spelar piano visade barnen det och så att man trycker med fingrar på knappar (tangenter). Ett barn berättade att det finns en knapp under stolen och man kan sitta högt eller lågt vid pianot. Vi berättade att pianot har två eller tre pedaler och man kan spela det högre eller tystare. 6
Det sista instrument som vi hade var en gitarr. Barnen viste att gitarren har många strängar och man dra fingrar upp och ner för att spela på gitarren. Alla barn fick prova spela på den. Vår samling avslutade vi med sång Hej då, adjö och good bye Torsdag Idag hade vi dans och rörelse igen. Denna gång började barnen att sjunga med i texten på låtarna. Några barn studerar fortfarande på vad det är vi gör. Vi avslutade med en massage saga, det tycker barnen om. V. 47 Tisdag Barnen gick fram och hämtade sitt eget namn. Vi lärde barnen att känna igen sitt eget namn. Efter vi sjöng Skuttelutteli började vi gympa. Barnen var jätteintresserad av att röra sig till gympamusiken. Vi avslutade med massage på varandra. Onsdag Vår sångsamling började vi med Skruttelutteli För att starka minnen sjung vi samma sånger som varje veckan och vi lärde oss en ny sång som heter Klamp-klamp-klamp, här kommer elefanten När vi hade sjungit färdig, repeterade vi lite om gitarr, trumma och piano. Vi pratade hur man spelar dem. Förskolelärare berättade att pianot har 82 vita och svarta tangenter. Vi har presenterat barnen med två nya instrument: Cymbal Tamburin Barnen viste inte vad heter dem, men viste hur man spelar på dem. Dem visade att man slår cymbaler mot varandra. Det samma var med tamburin. Barnen viste hur man spelar den. Det var ett barn som berättade att han har sagt på TV hur man spelar på cymbaler. Alla barnen fick prova spela instrumenten och samtidigt sjöng vi Nu skickar vi trumman. Samlingen avslutade vi med Hej då, adjö och goodbye. V 48. Tisdag Eftersom det var många sjuka barn i förra veckan, presenterar vi samma instrument som i förra veckan: Cymbal Tamburin Vi sjöng samma sång som veckor innan. Pratade lite om instrumenten. De var några barn som kom ihåg vad dem heter och hur man spelar på dem. Onsdag I dag hade vi rörelse samling med samma skiva som vi har kört förut, barnen tycker att det är väldigt roligt och alla hänger på riktigt bra. Vi hade även idag en massagesaga som avslutning. V 10 (2015-03-02) Måndag 7
Som vanligt började vi sjunga Skrulutteli. Sedan repeterade vi instrumenten vi lyssnade på instrument, att gissa vilket instrument är det. Många barn visste namn till instrumenten efter att höra. Bara instrument Maraccas kommer de inte ihåg namnet, men de kan beskriva maraccas färg och form. Vi repeterade också de olika musikstilar och spelade tillsammas. lilla snigel. Samlingen avslutade vi med Hej då, adjö och goodbye. Datum för uppföljning. Har namn ansvarat för och utfört ja, hur blev det? Har namn ansvarat för och utfört ja, hur blev det? Har namn ansvarat för och utfört ja, hur blev det? Nej, varför inte? Nej, varför inte? Nej, varför inte? Har arbetslaget ansvarat för och utfört att ja, hur blev det? Nej, varför inte? Har arbetet tagit en annan riktning? Varför? Barnen är delaktiga i uppföljningen genom att Pedagogernas insatser Hur har jag som pedagog genomfört det som var planerat? Hur bemötte jag barnen? I vilken utsträckning har jag fört utvecklande samtal? Feedback av kollegorna! Koppling till forskning På dessa sätt stämmer/stämmer inte teorier och forskning som vi har lyft upp med vårt arbete så här långt. Vi tror att det kan bero på Barnens utveckling Beskrivning av gruppens utveckling. Vad känner barnen till nu om det valda området när arbetet har pågått under antal veckor. Kan bygga på observationer, intervjuer, sångstunder, lekstunder, skapade bilder och alster, föräldrars iakttagelser eller annat. 8
Dokumentation Vi har dokumentera detta i portfolio. Vi har dokumentera detta på andra sätt På dessa sätt har barnen varit delaktiga i dokumentationen Information till vårdnadshavare Datum när vårdnadshavare informerades. På detta sätt informerades vårdnadshavare. Vi har fått respons från vårdnadshavare på dessa olika sätt. Vårdnadshavare har uttryckt att Utvärdering Pedagogernas insatser Hur har jag som pedagog genomfört det som var planerat? Hur bemötte jag barnen? I vilken utsträckning har jag fört utvecklande samtal? Hur har arbetslaget fungerat tillsammans? Har vi alla strävat mot samma mål? Feedback av kollegorna! Feedback av barnen? Feedback av vårdnadshavare? Barnens upplevelser Utvärderingen tillsammans med barnen gick till så här Barnen uttryckte att det där var spännande därför att det där var tråkigt därför att Det andra var Annat. Barnens utveckling Beskrivning av gruppens utveckling. Vad känner barnen till nu om det valda området när arbetet har pågått under antal veckor. Kan bygga på observationer, intervjuer, sångstunder, lekstunder eller annat 9
Koppling till forskning På dessa sätt stämmer/stämmer inte teorier och forskning som vi har lyft upp med vårt arbete. Vi tror att det kan bero på Analys av utvärderingen Utvärderingen visar att kan handla om hur barnen har tagit till sig och utvecklats, kan handla om hur vissa delar av arbetet har uppskattats av barnen, av vårdnadshavare, av pedagoger Annat. Vi har lyft upp dessa teorier/forskning och vi har i vårt kvalitetsarbete erfarits att Resultatets betydelse för fortsatt arbete Utifrån analysen av resultatet kommer vi i fortsättningen att Kan handla om hur vi bemöter barnen, hur vi ser på de yngsta barnens lärande, hur vi kommer att organisera verksamheten, annat. 10
Referenser 11