HANDLINGSPROGRAM FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER

Relevanta dokument
HANDLINGSPROGRAM FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER

FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER - BILTRAFIK

HALMSTADS RESECENTRUM SLUTRAPPORT

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Regional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017

Klimat och transporter

DEN GODA GRÖNA STADEN

Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder

Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur

Fire steg till fremtidens transportsystem Exempel och erfarenheter från Sverige. Patrik Tornberg KTH Urbana och Regionala Studier / WSP Stockholm

Samrådsredogörelse för Handlingsprogram för hållbara transporter - transportstrategi och transportplan för Halmstad 2030

På hållbar väg i Norrköpings kommun

Borås Stads Trafikstrategi Förädla det vi har

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER

Fler godstransporter behöver ske på järnväg och med sjöfart. Framtida omlastningpunkter och stickspår till verksamhetsområden behöver utredas.

2.4 FRAMTIDA TRAFIK Kollektivtrafi k HALMSTAD RESECENTRUM FÖRUTSÄTTNINGAR

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län

Parkeringsstrategi 1(5)

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

Mål % enheter mer hållbara transporter (Kollektivtrafik, cykel och gång) Minska biltrafiken till 630 mil/ person -65% CO2 per person 33

Därför jobbar Lunds kommun med fyrstegsprincipen.

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Planering i tidiga skeden

Framtidsvägen

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Parkeringspolicy. Förslag till beslut

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Växjö kommun Förstudie avseende trafikfrågor och parkering

UTREDNING AV VÄG 46/184

Säkra och trygga skolvägar i Nacka kommun

Näringsliv och arbetsmarknad

4 Mälarstäder

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Förslag till Parkeringspolicy för Nacka kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

4. TÄNKBARA LAYOUTER/ STRUKTURER

Ny årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun

FRIN,SUMP eller helt enkelt: Låt Norrköping

Maria Svenningsson, kommunsekreterare Jens Otterdahl Holm, redovisningschef, 467. Sekreterare Maria Svenningsson Paragraf

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Regionala systemanalyser

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg

Parkeringspolicy. Förslag till beslut

Nackstafjället, foto Martin Martinsson

Bilaga 5 Lista över bortvalda åtgärder

Kommunstyrelsens verksamhetsplan 2016

ALLMÄNNA INTRESSEN - Kommunikationer

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

4.8 ETAPPUTBYGGNAD Regionbussterminal. Oberoende av vilket alternativ och vilken bangårdslösning

Nordvästsvenska Initiativet. Förslag till infrastruktursatsningar för fortsatt utveckling i Södra Bohuslän

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige

Renare luft i Umeå. Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft!

På väg med väg- och trafikenheten

regional infrastrukturplan för halland

antagandeförslag TRAFIKPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN HANDLINGSPLAN KORT VERSION

Ämne: VB: Återkoppling från höstens dialogmöte 2018 dnr Borås_återkoppling_dialogmöte.pdf

Riktlinjer för parkering i Halmstad

Planbesked för fastigheten Falken 4, Malmen

Avsiktsförklaring Markarydsbanan RS160328

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Planbesked för fastighet Falken 4, Malmen

Disposition. Vad har hänt? Varför? Nya möjligheter

med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen

Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell

YTTRANDE Ärendenr NV Regionförbundet Uppsala län Via mail:

YTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne

Infrastruktur för framtiden

Informationsmöte. 16 december GC-väg Uppsala- Lövstalöt- Björklinge

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik

Förstudie. E 20 Trafikplats Marieberg Norra Örebro kommun. Samrådshandling Oktober 2008 VMN

Komplettering till ansökan: Pulsåder i den hållbara staden, Örebro kommun

Underlag för planuppdrag

Avtal om medfinansiering av åtgärdsvalsstudie för kust till kustbanan

Yttrande över Förslag till nationell plan för transportsystemet

Trafiken och klimatet Offensiv kollektivtrafik en utmaning

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Hållbart resande i praktiken

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

TRAFIKUTREDNING I ANSLUTNING TILL PLANPROGRAM FÖR TOKARPSBERG I BORÅS

Antagen av Kommunfullmäktige Gång- och Cykelvägsplan.

1.1 Vad är en översiktsplan?

INVENTERING. Hälsa och säkerhet. Jätte. Soluret. Hembygdsgården. Jätten

Förslag till nationell plan för transportsystemet november Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

Halmstads Resecentrum

Vad har hänt sedan senast?

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012

Uppdrag till Västtrafik

Åtgärdsval Mälarbanan

Klimateffekter av Nationell plan för transportsystemet. Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, Kompl. med bilder

MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector.

Framtid Simlångsdalen

Transkript:

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER DEL 3 AV 3 INRIKTNING FÖR GENOMFÖRANDE TILL ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-03-27 2030

PROJEKTORGANISATION STYRGRUPP Kommunstyrelsen PROJEKTGRUPP Sabina Andersson, Trafi kstrateg Ulf Holm, Gatuchef Marie-Louise Bengtsson, Mobility management Johan Thein, Planarkitekt Lina Lindegren, Planarkitekt Anneli Johansson, Trafi kmiljöingenjör Arne Hansson, Avdelningschef Miljö- och hälsoskyddskontoret Layout, kartor och foton, Sandra Boström, Sabina Andersson, och Anneli Johansson. Foto framsida, Sabina Andersson och Patrik Leonardsson. För övriga fotografi er och skisser anges detta under respektive bild. STÖD I PROCESSEN SWECO INFRASTRUCTURE RAMBÖLL TRAFIK OCH TRANSPORT TRIVECTOR TRAFFIC

INNEHÅLL HANDLINGSPROGRAM FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER 8 Uppdrag 8 Från plan till genomförande 8 Omfattning 8 GENOMFÖRNADE 9 Omedelbara åtgärder för gång, cykel och kollektivtrafi k 9 Beslut om genomförande fattas i kommunens planeringsdirektiv och budget 9 Fyrstegsprincipen 9 Genoförande redovisat över tid 10

från transportstrategi till transportplan HANDLINGSPROGRAM FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER UPPDRAG Stadskontoret fi ck i dec 2007 i uppdrag av kommunstyrelsen att tillsammans med berörda förvaltningar ta fram handlingsprogram för hållbara transporter. Handlingsprogrammet är uppdelat i tre delar, transportstrategi för Halmstad 2030 (del 1), transportplan för Halmstad 2030 (del 2) och genomförande (del 3).. FRÅN PLAN TILL GENOMFÖRANDE I transportstrategin beskrivs befi ntliga nationella, regionala och kommunala mål samt kommunens ambitioner, utmaningar och strategier inom transportområdet. I transportplanen beskrivs förslag på åtgärder för att nå de mål och ambitionerna som beskrivs i transportstrategin. Transportplanen är en konkretisering och tillämpning av transportstrategin. Planen redovisar tex förslag på nätstruktur för de olika transportslagen, förslag till påverkansåtgärder mm. De olika åtgärdsförslagen presenteras i fem olika arbetsområden gång, cykel, kollektivtrafi k, biltrafi k och godstrafi k, dvs det som i transportstrategin var området transportsystemet. Inom dessa områden beskrivs tillgänglighet, trygghet, trafi ksäkerhet, miljöpåvekan, trafi kens omfattning och stadens karaktär, dvs övriga områden som behandlas i transportstrategin. Del tre beskriver en inriktning för när och i vilken ordning transportplanens olika åtgärder ska genomförans. Defi nitivt beslut om genomförande fattas i kommunens planeringdirektiv och budget. OMFATTNING Geografi skt omfattar åtgärderna i delen om genomförande hela kommunen men med fokus på Halmstads tätort. Åtgärder för transportsystemet i övriga orter och på landsbygden berör framförallt det statliga och regionala vägnätet, regional kollektivtrafi k mm. Utveckling kommunens orter utöver Halmstads tätort hanteras i samband med ny översiktsplan för Halmstad och eventuella fördjupade översiktsplaner för respektive ort. Åtgärder för resor och transporter kan då sättas i ett sammanhang tillsammans med övrig utveckling av orten. Åtgärder som berör transporter till och från Halmstads kommun tas upp översiktligt. Framförallt för att visa hur de påverkar Halmstad och hur Halmstads kommun kan verka för en forsatt positiv utveckling. 8

GENOMFÖRANDE OMEDELBARA ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK Att förändra transportsystemet är ett långsiktigt arbete, oavsett om det rör sig om åtgärder för att förändra människors resvanor och företags logistik eller en stor infrastrukturinvestering. Det tar ofta lång tid innan resultat syns. Handlingsprogram för hållbara transporter beskriver en ambition för transportsystemet till 2030, dvs på ca 20 års sikt. År 2030 är valt av olika anledningar främst för att tiden fram till målet skall kännas greppbar och för att det sammanfaller med FÖP-staden tidshorisont. Det är en lång tid men i transportsammanhang ändå en tidshorisont som kräver omedelbar handling. Detta är anledningen till att många av åtgärderna i transportplanen bör genomföras inom de närmsta tio åren. Transportplanen är tydlig i sin prioritering av gång, cykel och kollektivtrafi k för persontransporter och järnväg och sjöfart kompletterat med effektiva vägtransporter för godstransporter. De första åren ska tyngdpunkten på åtgärder ligga i fyrstegsprincipens första och andra steg samt på åtgärder som gynnar gång, cykel och kollektivtrafi k. Detta är nödvändigt för att uppnå ambitionen om Rätt transportslag till rätt resa redan till år 2030. I första hand skall åtgärderna gynna persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik samt godstransporter med järnväg och sjöfart. Åtgärderna ska framförallt inriktas på att påverka transportbehov och val av transportsätt samt för ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. BESLUT OM GENOMFÖRANDE FATTAS I KOMMUNENS PLANERINGSDIREKTIV OCH BUDGET Handlingsprogram för hållbara transporter är ett inriktningsdokument och underlag för fastställande av mål och prioriteringar inklusive planeringsdirektiv och budget. Vidare ska det används som vägledning och styrdokument i den löpande kommunala verksamheten och fungera som underlag till översiktsplan, fördjupade översiktsplaner, detaljplaner, yttranden och utredningar. Transportplanens genomförandekapitel visar därför bara en grov inriktning för när och i vilken ordning åtgärder skall genomföras. Defi nitivt beslut om genomförande fattas i kommunens planeringsdirektiv och budget. Transportplanen visar riktningen. Beslut om genomförande av åtgärder fattas genom kommunens planeringsdirektiv och budget. FYRSTEGSPRINCIPEN För en så kostnadseffektiv lösning som möjligt är fyrstegsprincipen utgångspunkten för transportplanens åtgärder. Fyrstegsprincipen säger att arbetet med att fastställa behov av ny vägkapacitet och infrastruktur ska prövas i fyra steg. I första steget provar man andra sätt att påverka transportbehovet och färdmedelsvalet än att bygga, vilket innebär arbete med hållbar planering och beteendepåverkan. Även andra steget, pröva åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befi ntligt vägnät, innebär arbete med hållbart resande. I tredje steget ska begränsade ombyggnadsåtgärder prövas, och först i fjärde steget handlar det om ren nybyggnad. För mer information om fyrstegsmodellen se sidan 16. När uppgiften är så stor och mångfacetterad som att förändra resandets färdmedelsfördelning är det inte möjligt att lösa detta med enbart åtgärder från en av nivåerna. Transportplanen föreslår därför åtgärder på alla fyra nivåerna. För Halmstads kommun är det dock viktigt att följa fyrstegsprincipen och först genomföra åtgärder i steg 1, steg 2 och till viss del steg 3 innan större nybyggnationer, dvs steg 4-åtgärder genomförs. Om de åtgärder som tillhör nivå 1 och 2 inte genomförs är det sannolikt att åtgärderna i nivå 3 och 4 blir fl er och mer omfattande. Vid användande av fyrstegsprincipen ska hänsyn tas även tas till prioritering av gång, cykel och kollektivtrafi k för persontransporter samt järnväg och sjöfart för godstransporter. Inom alla steg ska huvudinriktningen vara att följa denna prioritering. Ombyggnad av busshållplatser och utbyggnad av cykelvägar bör tex prioriteras tidigt i genomförandet även om de tillhör steg tre. GENOMFÖRANDE AV STEG ETT OCH TVÅ Inom dessa steg genomförs åtgärder för att påverka transportbehovet och val av transportsätt samt för ett effektivare utnyttjande av befi ntligt vägnät, järnvägsnät och fordon. Här är olika typer av information och marknadsföring den mest självklara åtgärden, följt av stadsplanering i olika former. Andra åtgärder är ökad turtäthet för kollektivtrafi ken, samordnad varutransport, bilpool mm. Även åtgärder som samarbete med olika aktörer inom samhälls- och trafi kplanering samt ett fl ertal utredningar har inrymts inom dessa steg. 9

GENOMFÖRANDE AV STEG TRE Inom detta steg genomförs åtgärder som innebär begränsade ombyggnadsåtgärder. Inom detta steg sker tex byggnation av cykelvägar, busshållsplatser och korsningar. Även gators ombyggnad för att gatans utformning skall spegla angiven hastigheten ingår i detta steg. Transportplanen har därför valt att ha med även mindre nyinvesteringar inom detta område. GENOMFÖRANDE AV STEG FYRA Inom detta steg genomförs åtgärder som innebär nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Dessa åtgärder är de som ger störst påverkan på sin omgivning, både positivt och negativt. Åtgärderna kräver därför omfattade utredningar och fl era av dem kräver ny planläggning. De är också de dyraste åtgärderna och kommer vid genomförande att uppta en stor del av kommunens investeringsmedel. Flera av åtgärderna är också beroende av varandra. Nytt stickspår i Hamnen Byggnation bör genomföras innan 2015. Ökad framkomlighet på Wrangelsgatan Detaljutredning skall påbörjas under 2012. Byggnation bör genomföras innan 2015. Södra infarten Planläggningen återupptas under 2012. Byggnationen genomförs i etapper och påbörjas före 2015. Halmstads resecentrum, byggs i etapper. ETAPP 1 Byggnation av regionbussterminal samt bro över järnvägen för en koppling till nuvarande järnvägsstation. Byggnation av Etapp 1 pågår och kommer att färdigstallas under 2012. ETAPP 2 Lokalbusshållplatser på Laholmsvägen, samt eventuellt någon form av byggnad. Klart december 2015. ETAPP 3 Ombyggnad av Halmstads bangård där perrongerna breddas för ökad säkerhet, kapacitet och komfort. Alla resenärer kan då nå perrongerna planskilt. Byggs när medel avsätts i nationell infrastrukturplan, troligen mellan 2020 2025. Bussgata Slottsgatan, Viktoriagatan och Laholmsvägen t.o.m. Wrangelsgatan. Byggs i samband med etapp 3 av Halmstads resecentrum, 2020 2025. Förutsätter en kraftig minskning av trafi ken på berörda gator. Eventuell ny gata på söder med bro över Nissan Planeras och byggs eventuellt i samband med etapp 3 av Halmstads resecentrum och ny bussgata 2020-2025. Byggnation sker enbart om trafi ksituationen på Laholmsvägen inte har förbättrats tillräcklig genom andra genomförda åtgärder samt om inga andra möjligheter till avlastning av Laholmsvägen kan hittas. För nyinvesteringar och större ombyggnadsprojekt prioriteras i första hand nytt stickspår till Hamnen, Södra infarten, framkomlighetsåtgärder på Wrangelsgatan och etapp 2 av Halmstads resecentrum. Bangårdsombyggnad/etapp 3 av Halmstads resecentrum genomförs så fort det avsätts medel i nationell plan. Ny bussgata genomförs i samband med detta. Om behov finns byggs då även ny bro över Nissan samt ny gata på söder. GENOMFÖRANDE REDOVISAT ÖVER TID Som tidigare nämnts fattas defi nitivt beslut om när en åtgärd skall genomföras i kommunens budget och planeringsdirektiv. En grov tidplan presenteras dock här för att tydligt visa kommunens intentionerför utvecklingen av transportsystemet. Åtgärderna redovisas per nivå i fyrstegsprincipen och per femårsinvertvall. Läsanvisning till tabellen I tabllen återges transportplanens föreslagna åtgärder i sammandrag. Ågärden sker kontinerligt X Åtgärder görs som punktinsats eller under beränsad tid 10

11

12 Ny gata på söder med bro över Nissan planeras och byggs eventuellt i samband med etapp 3 av Halmstads resecentrum och ny bussgata 2020-2025. Byggnation sker enbart om trafi ksituationen på Laholmsvägen inte har förbättrats tillräcklig genom andra genomförda åtgärder samt om inga andra möjligheter till avlastning av Laholmsvägen kan hittas.

Halmstads kommun Box 153, 301 05 Halmstad Telefon: 035-13 70 00 Fax: 035-13 73 08 E-post: halmstads.kommun@halmstad.se