Halmstads Resecentrum

Transkript

1 Planprogram Halmstads Resecentrum Del av Halmstad 2:16 m fl LO KA LB US SH ÅL LP LA TS LO KA LB US LL PL A REGIO NBUS SHÅL LPLA TS PEN DELP ARK ERIN G RESE TS CEN Å TRUM SH Samråd pågår till den 9 april 2010 Byggnadsnämnden

2 MEDVERKANDE Projektgrupp för resecentrum Sabina Andersson, stadskontoret, projektledare Christer Johansson, teknik- och fritidsförvaltningen, projektledare för Etapp 1 Lina Lindegren, byggnadskontoret, planhandläggare Jonas Orring, fastighetskontoret, avtalsfrågor Konsulter Olof Hallberg, Carolina Lundberg, Abako arkitektkontor Harald Lundström, Ramböll Referensgrupp Annika Carlsson, Banverket Bruno Andersson, Torbjörn Bjurdelius, Hallandstrafiken Jan Törnell, Vägverket Eventuella synpunkter på planprogrammet skall senast den 9 april skriftligen ha inkommit till: Byggnadsnämnden Box Halmstad Har du frågor om innehållet i programmet är du välkommen att kontakta: Lina Lindegren, planhandläggare, , lina.lindegren@halmstad.se

3 INNEHÅLL 4 INLEDNING 4 ETT SAMLAT RESECENTRUM 4 UPPDRAG 5 PROJEKTORGANISATION 5 DETALJPLANEPROGRAM 5 SYFTE 6 BAKGRUND 6 NULÄGE 6 FRAMTID 8 PROGRAMOMRÅDET 8 BESKRIVNING 8 GÄLLANDE DETALJPLANER 8 MARKÄGOFÖRHÅLLANDE 9 AVGRÄNSNING 10 MILJÖBEDÖMNING 11 FÖRUTSÄTTNINGAR 11 ÖVERSIKTSPLAN 11 ALTERNATIVA PLACERINGAR 12 SÄRSKILDA INTRESSEN 13 RISKBEDÖMNING 13 RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ 14 TRAFIK OCH PARKERING 15 RESENÄRSPERSPEKTIV 15 GRÖNA VÄRDEN 16 TEKNISK FÖRSÖRJNING 16 GEOTEKNIK 17 PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM 17 PLACERING 18 INNEHÅLL & FUNKTIONER 19 TRAFIK 19 BYGGNADEN 21 SAMBAND MELLAN STADEN OCH RESECENTRUM 22 ETAPPER & genomförande 22 ETAPP 1 23 ETAPP 2 24 ETAPP 3 24 FRAMTID 25 TIDPLAN 26 KONSEKVENSER 26 STADSUTVECKLING - möjligheter 27 STADSUTVECKLING - svårigheter 28 KOLLEKTIVTRAFIKRESENÄREN 28 TRAFIK 29 BULLER 30 VIBRATIONER 30 RISK 30 KULTUR- & NATURMILJÖ BILAGA: UTREDNINGEN HALMSTADS RESECENTRUM, slutrapport

4 KUNGSBACKA RESECENTRUM NILS ERICSON TERMINALEN, GÖTEBORG INLEDNING Frågan om var ett samlat resecentrum för Halmstad skall placeras har presenterats i flera utredningar. Den senaste utredningen (Halmstads resecentrum, slutrapport , framtagen av Abako arkitektkontor AB och Ramböll Sverige AB, nedan kallad utredningen) presenterades för kommunstyrelsen i mars Detta planprogram utgår från det alternativ (B3) i utredningen som förordades av arbetsgruppen. Utredningen ingår som bilaga till planprogrammet. För mer ingående resonemang hänvisar planprogrammet ibland till utredningen. 4 ETT SAMLAT RESECENTRUM I den pågående samhällsutvecklingen får regionerna en allt större roll. Dessa förstoras och arbetstillfällen och boende samverkar inom en allt större geografisk yta. Städer och regioner, som inom pendlingsavstånd kan erbjuda attraktivt boende och en stor, arbetsmarknad med flera olika branscher representerade, vinner i attraktivitet och kan dra till sig människor och tillväxtkraft. En grundförutsättning för detta är att infrastrukturen för transporter är väl utvecklad. Möjligheten till längre, bekväma arbetspendlingsresor möjliggörs t ex i hög grad av tåget. En koncentrerad, effektiv och bekväm bytespunkt mellan tåg och övriga lokala och regionala färdsätt (buss, taxi, bil, cykel) är en viktig framgångsfaktor i detta sammanhang. En sådan bytespunkt måste därför lokaliseras och utformas utifrån just målsättningar som byteseffektivitet, trafikeringseffektivitet, tillgänglighet och trivsel. Det har även visat sig att dessa noder i staden fungerar som katalysatorer för stadsutvecklingen i sina närområden. Det finns således många fördelar att vinna genom en hög ambitionsnivå kring denna typ av projekt. UPPDRAG Kommunstyrelsens beredning beslutade att uppdra åt byggnadsnämnden att komplettera utredningen angående Halmstads Resecentrum med konsekvensbeskrivning och därefter samråda den som detaljplaneprogram. Byggnadsnämnden beslutade att ge byggnadskontoret i uppdrag att komplettera befintlig utredning om Halmstads Resecentrum med en konsekvensbeskrivning för att därefter samråda materialet som detaljplaneprogram.

5 PROJEKTORGANISATION Arbetet med Halmstads resecentrum drivs av en projektgrupp med representanter från kommunens byggnads-, fastighets-, stadskontor och från teknik- och fritidsförvaltningen. Projektgruppen har stöd av en referensgrupp med representanter från Banverket, Vägverket och Hallandstrafiken. Synpunkter har också inhämtats från Jernhusen och Region Halland. Styrgrupp för projektet är Stadsbyggnadsrådet, med förvaltningschefer från teknik- och fritidsförvaltningen, byggnads-, fastighets- och miljö- och hälsoskyddskontoren samt samhällsbyggnadschefen på stadskontoret. Planprogrammet har tagits fram i samarbete med konsulter på Abako och Ramböll. DETALJPLANEPROGRAM Enligt 5 kap 18 Plan- och bygglagen (PBL) skall en detaljplan grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen. När ett program utarbetas skall kommunen samråda med länsstyrelsen, myndigheter, föreningar och sammanslutningar och enskilda som har ett väsentligt intresse av programmet (PBL 5 kap 20 ). Efter programsamrådet sammanställs och kommenteras de inkomna synpunkterna i en samrådsredogörelse. Innehållet i redogörelsen ligger sedan till grund för det fortsatta planarbetet. SYFTE Detaljplanens syfte är att få till stånd ett resecentrum i Halmstad som skall kunna utgöra en effektiv bytespunkt för allt resande med tåg-, buss-, gång-, cykel- och biltrafik. Resecentrum skall framförallt bidra till att öka kollektivtrafikresandet. Därför är det viktigt att planeringen av Halmstads resecentrum genomsyras av ett resenärsperspektiv och att trygghets- och tillgänglighetsaspekter får hög prioritet. Resecentrum skall också bidra till att öka attraktionskraften för Halmstad, såväl stad som kommun. Detaljplanens syfte är också att möjliggöra en etappvis utbyggnad av hela Halmstads resecentrum, med broar, bangårdsombyggnad, eventuell tunnel, parkeringshus, busshållplatser och resecentrumbyggnad. BORÅS RESECENTRUM ÅRE STATION 5 KUNGSBACKA RESECENTRUM

6 BAKGRUND NULÄGE Situationen när det gäller samordning av kollektivtrafiken i Halmstad har idag stora brister. Med regionbussterminal, lokalbussterminal och tågstation på olika ställen i staden finns en stor potential att åstadkomma förbättringar med ett nytt resecentrum. Förutsättningarna för att få till ett samlat resecentrum i Halmstad bjuder dock på ordentliga utmaningar. Staden delas av Nissan med centrum i huvudsak på den västra sidan och järnvägen och stationen på den östra sidan. Möjligheterna begränsas ytterligare av ett i dagsläget mycket koncentrerat och hårt beslastat stråk för bil och busstrafik i östvästlig riktning på Laholmsvägen. (läs mer om historiken på sid 16 i utredningen) Gång och cykel Längs Laholmsvägen och Viktoriagatan löper idag gång- och cykelbanor på båda sidor. Dessa är mycket frekvent använda. Fredsgatan är också ett frekventerat cykelstråk men utan cykelbana i den östra delen. (läs mer på sid 11) Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Halmstads tätort består av sex huvudlinjer och sju kompletterande linjer. Den stora bytespunkten i dagens linjenät är Österskans. Utöver stadsbussarna trafikerar regionbussarna staden i vissa stråk. Knutpunkten för regionbusstrafiken finns idag vid Norra Station. (läs mer sid 8-10) Befintlig bangård består av fem genomgående spår och två mittplattformar med fyra spårlägen. Biltrafik Laholmsvägen utgör idag en av de stora infarterna till Halmstads centrum och trafikeras av ca fordon/dygn (2004). Trafikmängden har varit ganska konstant de senaste 10 åren och beror troligen på att kapacitetstaket är nått i högtrafik. Nuvarande angöring till stationen är otydlig och anonym och utrymmet är relativt begränsat. Norr om stationen finns parkering för tågresenärer och pendlare, med plats för ca 200 bilar. Dessa platser är frekvent nyttjade och parkeringen är ofta helt full. FRAMTID Resecentrum är en viktig del i en regional kollektivtrafikstrategi. Halmstad ligger strategiskt mellan Göteborgs- och Öresundsregionen och som en del i kollektivtrafikstrategin planeras halvtimmestrafik på sträckan Göteborg - Malmö. En anpassning av den lokala trafiken måste också göras så att den angör järnvägen via resecentrum. Dessa lokala lösningar är betydelsefulla för utvecklingen av hela Västkustbanan. (läs mer sid 12) Gång och cykel Halmstads kommun arbetar för att cyklandet skall öka inom tätorten. Det skall vara enkelt och bekvämt att ta cykel till resecentrum och det ska finnas många möjligheter till bra cykelparkering. (läs mer på sid 14) Kollektivtrafik En förutsättning för planeringen för Halmstads resecentrum är den linjenätsutredning som togs fram 2008 av Trivector. Som en första etapp krävs minst 8 hållplatslägen för regionbussarna och 4 i varje riktning för lokalbussarna. Dessutom krävs det ett hållplatsläge för lokalbussar i nord-sydlig riktning på Stationsgatan. Dessa bör ha en tillräcklig längd för att klara två bussar samtidigt. I en framtida utbyggnad av region- 6

7 bussterminalen behövs 13 hållplatslägen för boggiebussar för att klara både region- och fjärrbusslinjer. Den framtida linjestrukturen kommer att innehålla två stora bytespunkter, en på var sida om centrum - Resecentrum och Karl XI väg. Byte mellan lokalbussar kan också ske vid Österskans och Stora torg. (läs mer sid 12-13) Biltrafik Om inga åtgärder vidtas bedöms trafikmängden på Laholmsvägen enligt gjorda prognoser att öka till fordon/dygn år Stängs Fredsgatans korsning med järnvägen tillkommer ytterligare ca 4000 fordon/dygn. Det är främst under lågtrafiktimmarna som flödena kan öka, i högtrafik är i princip kapacitetstaket rendan nått. Den föreslagna trafikeringen med bussar enligt linjenätsutredningen medför ökade flöden av bussar, vilket främst kommer att märkas i högtrafik. Ett nytt resecentrum kommer också att kräva bra och smidig angöring, med plats för av- och påstigning, korttidsparkering och taxi. Även behovet av pendelparkeringar bedöms öka kraftigt. PROGRAMOMRÅDET I SKALA 1:4000 ORTOFOTO 2008

8 PROGRAMOMRÅDET BESKRIVNING Programområdet utgörs idag till största del av obebyggda ytor som innehåller spårområdet, Lahomsvägen, Stationsgatan, Bolmensgatan, markparkeringar och Studentparken med dagvattendammar. Norr om Laholmsvägen ingår två bostadshus i programområdet. Byggnaderna söder om Laholmsvägen har alla järnvägsanknytning. Väster om spåren ligger det befintliga stationshuset, med biljettfunktion, restaurang, pressbyrå och på ovanvåningen kontor. På östra sidan har byggnaderna sedan länge andra funktioner. Kommunen hyr ut två av fastigheterna för kommersiell verksamhet respektive föreningsverksamhet. Byggnaden i Studentparken används av Banverket. GÄLLANDE DETALJPLANER Programområdet omfattas av elva olika gällande detaljplaner utfärdade mellan 1942 och 1999, samt ett mindre område som saknar detaljplan. Ingen av detaljplanerna har kvarvarande genomförandetid. Användning Plan 939 ( ) anger användning (student)bostäder öster om Bolmensgatan samt park och parkering för det område väster om Bolmensgatan som ingår i planprogrammet. Även byggnaden inom parkområdet står på mark som är planlagd som parkmark. Plan 736 ( ) omfattar främst kvarteret Kilot och anger dess användning till postterminal och parkering. Plan 715 ( ) anger att områdets användning är för parkeringsändamål. Plan 244 ( ) tillkom i samband med att Laholmsvägen/Viktoriagatan byggdes om till planskild underfart. Plan 92 ( ) omfattar stora delar av centrala Halmstad. Områdena kring järnvägen har beteckningen T, dvs får användas endast för järnvägstrafikändamål. På östra sidan får våningsantalet vara ett (byggnadshöjd 4,5 m), på den västra två (byggnadshöjd 7,5 m). Övriga detaljplaner (512, 402, 399, 189, 185, 121) ingår endast i mindre omfattning i programområdet. MARKÄGOFÖRHÅLLANDE Inom programområdet finns följande fastigheter och fastighetsägare: Halmstads kommun äger fastigheterna Halmstad 2:16, Halmstad 2:19 och Halmstad 6:1 som tillsammans täcker större delen av programområdet. Dessa fastigheter utgörs främst av gatumark, parkering och övrig allmän platsmark. Inom dessa fastigheter finns på västra sidan en arrendator som driver grillkiosken och på östra sidan hyresgästerna som driver Surfshopen och Rockstugan. Jernhusen Stationer AB äger Halmstad 2:29, där bl a stationshuset står. Staten Banverket äger Halmstad 2:2 med järnvägen medan Halmstad 2:1 rymmer huset i parken öster om järnvägen och ägs av Staten Banverket och Mellersta Hallands järnvägs AB. För Halmstads 2:1 finns ett avtal från 1999 om att fastigheten skall övergå till kommunens ägo när byggnaden inte längre erfordras för Banverkets ändamål. Detta är inte genomfört men kan komma att aktualiseras i och med planeringen för Halmstads resecentrum. 8

9 De två fastigheterna med flerbostadshus, Kranen 1 och Kapsågen 1, norr om Laholmsvägen ägs av HB Tylöbaden, Wennerholm respektive Jana fastigheter AB. Gatumarken norr om Laholmsvägen på Halmstad 6:50 ägs av Kommanditbolaget Gamletull AVGRÄNSNING Programområdet utgör det primära området för utbyggnaden av resecentrum. Etableringen påverkar dock intilliggande områden som Fredsgatan och kvarteren Jäntan, Kruset och Kilot, genom att bidra med ökad genomströmning och attraktionskraft. På motsvarande sätt påverkar en framtida exploatering längs Tullkammarkajen flödet genom programområdet. Dessa diskussioner förs i den fördjupade översiktsplanen för staden. För att resecentrum ska kunna utgöra den effektiva bytespunkt i Halmstad som beskrivs i syftet ovan, krävs att arbetet med ett nytt linjenät för bussar genomförs. Det innebär nya sträckningar och hållplatslägen. Arbetet löper parallellt med projektet för Halmstads resecentrum. PROGRAMOMRÅDET I SKALA 1:4000

10 MILJÖBEDÖMNING Kommunen har genomfört en behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplanen. Behovsbedömningen ledde fram till ett antagande att ett genomförande av planen inte innebär betydande påverkan på miljön, människors hälsa och säkerhet eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Ställningstagande Ett resecentrum innebär en utveckling av Halmstads centrala delar. Utbyggnaden sker i ett område med redan i övrigt utbyggd infrastruktur och med låga naturvärden. Halmstads resecentrum bedöms bidra till såväl ökad rörlighet som tillgänglighet, vilket är positivt både ur social och samhällsekonomisk aspekt. Projektet som helhet syftar till att öka kollektivresandet och minska bilberoendet vilket i sig är positivt ur miljösynpunkt (ekologisk). Till grund för ställningstagande ligger en bedömning gjord enligt kriterierna i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905), bilaga 4. Nedan följer en genomgång av kriterierna. Planen bedöms inte: påverka något Natura 2000-område och kräver därmed inte tillstånd enligt MB 7 kap påverka områden eller natur som har erkänd nationell eller internationell skyddsstaus. ange förutsättningar för kommande verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt MKB-förordningen bilaga 1 och 3. vara av betydelse för andra planers eller programs miljöpåverkan. negativt påverka möjligheterna till att uppfylla nationella, regionala eller lokala miljökvalitetsmål, eller bidra till att miljökvalitetsnormer överskrids. ge upphov till en stor miljöpåverkan på biologisk mångfald, landskap, kulturmiljö, fornlämningar, vatten ect. ge upphov till risker för människors hälsa eller för miljön. Sammanvägd bedömning Ett genomförande av projektet enligt programförslaget kommer ur miljösynpunkt endast medföra begränsad påverkan på omgivningen. Kommunen bedömer att ett genomförande av planen inte kan antas innebära sådan betydande påverkan på miljön, människors hälsa och säkerhet eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser att en miljökonsekvensbeskrivning erfordas. Sammanfattningsvis bör konstateras att projektet som helhet syftar till att öka kollektivresandet och minska bilberoendet vilket i sig är positivt ur miljösynpunkt. 10

11 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖVERSIKTSPLAN Arbetet med att aktualitetsförklara översiktsplanen för Halmstads kommun pågår. I gällande översiktsplan, antagen av KF , konstateras under kapitlet Trafi kplanering att Anläggandet av ett resecentrum för bättre samordning av de olika trafikslagen är en angelägen planeringsuppgift. Under rubriken Järnvägsresande och nytt resecentrum konstateras att tillkomsten av ett resecentrum med tätortsbussar, regionbussar och centralstation samlade så nära varandra som möjligt ger de bästa förutsättningarna för att det samlade kollektivresandet skall bli så högt som möjligt. Två alternativa lägen hade då studerats, varav det ena norr om nuvarande station, överensstämmer med detta planprogram. Även andra lägen har diskuterats i tidigare utredningar. Fördjupad översiktsplan för Staden Arbetet med en fördjupad översiktsplan för Halmstad pågår. Planen kommer att peka ut förtätnings- och utvecklingsmöjligheter längs järnvägen. Planeringen för Halmstads resecentrum sker parallellt och i samarbete med arbetet med den fördjupade översiktsplanen. ALTERNATIVA PLACERINGAR Under åren har ett flertal lokaliseringsalternativ studerats i Halmstad (se bild). Av olika anledningar har inget av dessa alternativ ansetts lämpliga att genomföra och under 2008 påbörjades den senaste utredningen som resulterade i en slutrapport daterad En grundförutsättning för denna utredning har varit att regionbussterminalen placeras öster om spåret. En effektiv koppling mellan lokalbussar och tåg/ regionbussar är en huvudmålsättning för resecentrumprojektet. Frågan om placering av lokalbussarna har därför blivit den avgörande i utredningen. I utredningen har nio olika lägen för lokalbusshållplatsen kring Laholmsgatan översiktligt studerats (se sid i slutrapporten). Av dessa nio alternativ har fyra olika lägen mer ingående studerats och jämförts - alternativ A, B1, B2 och B3 i rapporten. I B-alternativen är lokalbussterminalen placerad i gatumiljö längs Laholmsvägen. I A-alternativet, som till skillnad från B- alternativen förutsätter en nya järnvägsbro, är lokalbussterminalen placerad under järnvägsbron utmed Laholmsvägen. 11 FÖRESLAGNA FÖRTÄTNINGSMÖJLIGHETER I FÖRSLAG TILL FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR STADEN

12 TIDIGARE GENOMFÖRDA UTREDNINGAR järnvägen nergrävd De olika alternativen bedömdes utifrån aspekter som: byteseffektivitet, trafiksäkerhet, orienterbarhet, trygghet, påverkan på bebyggelse, etapputbyggnad och kostnad. Alternativ B3 I sammanställningen av bedömningen framgår att B3 bäst integrerar sig i staden samtidigt som ingreppen är måttliga. För att inrymma lokalbusshållplatsen i alternativ B1 krävdes rivning av ett kvarter utmed Laholmsvägen och alternativ B2 förutsatte att biltrafiken på Laholmsvägen lades ner i tunnel under lokalbusshållplatsen. Alternativ B3 är också det alternativ som bedömdes ha bäst förutsättningar att bli ett resecentrum som samlar resenärerna, vilket är väsentligt för möjligheten att skapa tillgänglig service och möjlighet för ett kompletterande kommersiellt utbud. Kommunen har därför valt att gå vidare med B3 som huvudalternativ. Alternativet förutsätter vissa förändringar av marknivåer och lutningar i tunnelnedfarten och på Laholmsgatan. Valet av alternativ skall studeras noggrannare i den fortsatta processen genom fortsatta utredningar och planarbete. SÄRSKILDA INTRESSEN Riksintresse för kulturmiljövård och för friluftsliv Områden av riksintresse, enligt Miljöbalken 3 kap 6, skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Ett område av riksintresse för kulturmiljön gäller Halmstads centrala delar och sträcker sig in över programområdet vid befintlig järnvägsstation. Den del av riksintresset som kan påverkas av programområdet gäller östra förstaden med rutnätsplan från 1884, järnvägsstation och storskalig stenhusbebyggelse. Nissan är riksintresse för friluftslivet, framförallt fritidsfisket. Området är lek- och uppväxtområde för bl a lax, havsöring och färna och utgör vandringsstråk för lax, havsöring och ål (numera en hotad art). Nissan är betydelsefull för fisket och inom stadskärnan och hamnområdet finns flera kajer och pirer där omfattande fritidsfiske bedrivs. Avståndet mellan programområdet och riksintresset är ca 150 meter, mellan järnvägen och Nissan är det ca 300 meter. STUDERADE ALTERNATIV FÖR LOKALBUSSHÅLLPLATSEN 12

13 Kapsylparken B Gamletullp Erik Olsons gata Gamletullsgatan Linnégatan Axel Olsons gata Waldemar Lorentzons gata Sperlingsgatan Bryngelshusgatan Humlegången Kungsgatan Nässjögatan Sperlingsgatan Skansgatan Ljunggata Riksintresse för järnväg Genom programområdet löper riksintresset för järnväg för Västkustbanan och för sträckan Halmstad-Hässleholm. Natura 2000 Närmaste Natura 2000-område är Alet, ca 1400 meter västerut. RISKBEDÖMNING tillgängligt transportssystem ofta överväger nackdelarna med de oerhört små sannolikheterna för att en farligt godsolycka ska inträffa. I fallet med resecentrum kräver själva användningen att lokaliseringen är i anslutning till järnvägen. När lokaliseringen, som i detta fall, är given återstår för att minimera risken för olyckor och dess konsekvenser att: Strandgatan Viktoriagatan Kungsgatan Syskonhamnsgatan Kungsgatan Fredsgatan Fredrik Ströms gata Stationsgatan Stationsgatan Tullgatan Fredsgatan Laholmsvägen Muraregatan Snöstorpsvägen Hammars gata Repslagaregatan Bryngelshusgatan Enslövsvägen Bryngelshusgatan Hammars gata Lektor Anderssons gata Sperlingsg Den riskkälla som framförallt påverkar programområdet är transporter av farligt gods längs järnvägen eftersom vägar genom eller i närheten av programområdet inte är rekommenderade för farligt gods. För Halmstads kommun finns inga antagna riktlinjer för riskbedömning, däremot har länsstyrelsen i Skåne län tagit fram Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen - bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, vilka kan tjäna som vägledning även i Halmstad. Dessutom har Banverket och Räddningsverket gett ut en gemensam skrift, Säkra järnvägstransporter av farligt gods, med ett kapitel om riskhantering i samhällsplaneringen. Lokalisering Banverket och Räddningsverket konstaterar att fördelarna med att ha ett nära och hålla ett skyddsavstånd, begränsa användningen och föreskriva byggnadstekniska åtgärder. Skyddsavstånd I Riktlinjer för riskhänsyn anges ett sk riskhanteringsområde till 150 meter. Utanför detta är skyddsåtgärder till följd av farligt gods inte befogade. Hela programområdet befinner sig inom riskhanteringsområdet. Det minsta fria avstånd som enligt riktlinjerna eftersträvas mellan bebyggelse och transportled är 30 meter. I området därefter, meter från transportled bör markanvändningen begränsas och utformas så att få personer uppehåller sig i området och att personerna alltid är i vaket tillstånd. Dillbergsgatan nsgatan nsgatan Stuvaregatan Styrmansgatan Kaptensgatan Bredgatan Kaptensgatan Stationsgatan Helmfetdtsgatan Knäredsgatan Bolmensgatan Helmfeldtsgatan Kristoffersgatan Engelbrektsgatan Helmfetdtsgatan Sturegatan Engelbrektsgat an Sysslomansgatan Engelbrektsgat an Lindqvistgatan Lokföraregatan Sparrevägen Laholms vägen 13 Stationsgatan RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ Margaretagatan Sysslomansgatan

14 LAHOLMSVÄGEN FRÅN BOLMENSGATAN Ett resecentrum kräver närhet till järnvägen och utformas för att många personer samtidigt skall kunna byta från ett trafikslag till ett annat. Ett skyddsavstånd på 30 meter kan inte hållas, vilket innebär att det är områdets användning och byggnadstekniska åtgärder som kan minska risken för skada vid en eventuell olycka. Det finns många exempel på byggnader, och inte bara stationsbyggnader, som under senare år uppförts i omedelbar anslutning till järnvägar. För byggnader som placeras inom det inre skyddsavståndet på 30 meter är det viktigt med god tillgänglighet för eventuella räddningsinsatser. Användning och byggnadsteknik I det fortatta planarbetet kan byggnadstekniska åtgärder och lämplig användning studeras noggrannare. Känsliga verksamheter är t ex hotell, förskola, sjukvård. TRAFIK OCH PARKERING Handlingsprogram för hållbara transporter Handlingsprogrammet består av transportstrategi och transportplan. Transportstrategin redogör för kommunens ambitioner inom transportområdet, varav följande har tydlig bäring på Halmstads resecentrum: Rätt transportslag till rätt resa! Transportsystemet bidrar till utvecklingen av en regionalt attraktiv kommun där det är lätt för människor att gå, cykla och resa med kollektivtrafiken. Trafikmiljöerna är säkra, trygga och tillgängliga samt utformade så att de är lätta att förstå. Arbetet med transportplanen pågår. Där beskrivs förslag på åtgärder för att nå de ambitioner som beskrivs i transportstrategin. Laholmsvägen Att Laholmsvägen är så starkt trafikerad försvårar arbetet med att där skapa en effektiv bytespunkt för kollektivtrafik som samtidigt är en attraktiv plats för resenärer och förbipasserande. Enligt trafikräkning från 2004 passerade ca bilar per dygn under järnvägsbron. Arbete med att minska mängden bilar i detta läge pågår genom: att förbättra kollektivtrafiken och därmed föra över en del bilresor till buss, LAHOLMSVÄGEN FRÅN ENSLÖVSVÄGEN 14

15 att genomföra förändringar längs Laholmsvägen, planering för Södra infarten med en eventuell förlängning över Nissan. Längs båda sidor om Laholmsvägen löper ett cykelstråk som utgör en viktig stomme i Halmstads cykelnät. Bolmensgatan och Stationsgatan Bolmensgatan är en återvändsgata, vilket i praktiken inte riktigt fungerar. Upprepad skadegörelse gör att många bilister använder Banverkets område som genomfart. Stationsgatan hade vid trafikräkningen 2004 ca 7000 passerande bilar per dygn. Längs östra sidan stationsgatan finns ett väl trafikerat cykelstråk, där konflikten med gående resenärer till och från stationen ibland är stor. Parkering Arbetet med en ny Strategi för parkering i Halmstad pågår parallellt med Handlingsprogram för hållbara transporter. I strategin konstateras att reglering av parkering är en av de starkaste påverkansfaktorerna som finns i staden, för att påverka transportsystemets användning. Detta gäller även för ett nytt resecentrum där i första hand byte mellan olika kollektivtrafikslag (t ex lokalbuss - tåg, lokalbuss - regionbuss) prioriteras. Handikapparkering, parkering för varutransporter och parkering för angöring (t ex hämtning och lämning av resenärer med mycket bagage) måste självklart finnas på kort avstånd till resecentrum. Pendlarparkering och parkering för långtidsuppställning behöver inte finnas på samma korta avstånd, eller isåfall till en högre kostnad. Det är viktigt att kunna tillfredsställa behovet av cykelparkering i resecentrums omedelbara närhet. Dels för att cyklar är ett prioriterat trafikslag och dels för att erfarenhet visar att cyklister ändå parkerar så nära det går - med eller utan cykelställ. Det är också viktigt att kunna erbjuda väderskydd för cyklar, särskilt vid långtidsparkering, vilket oftast är fallet vid ett resecentrum. RESENÄRSPERSPEKTIV Med korta bytessträckor, som ger möjlighet till snabba byten, goda angöringsmöjligheter, hög tillgänglighet för alla och en trevlig miljö skapas ett resecentrum som kan bidra till en positiv kollektivtrafikresa. Trygghet En utformning som skapar god överblick över området är en förutsättning för att alla resenärer dessutom ska kunna känna sig trygga dygnet runt. Trygghetsaspekten behöver integreras genom hela planeringsoch projekteringsarbetet. Inom programområdet finns idag mindre befolkade platser i form av rangerbangård, parkmark och ett antal utspridda parkeringsytor. Detta gör att området idag hyser ett antal platser som vid vissa tider upplevs som otrygga. Handikappolitiskt program Kommunens handikappolitiska program innebär att i alla planeringssammanhang ska stor omsorg ägnas åt att åstadkomma god tillgänglighet för alla brukare. En ambition med Halmstads resecentrum är att tillgänglighetsaspekter får hög prioritet. GRÖNA VÄRDEN Halmstads gröna värden Strax utanför programområdet ligger Järnvägsparken i väster - enligt Halmstads gröna värden en av Halmstads finparker. I programområdets södra del finns den relativt nyanlagda Studentparken, med dagvatten- 15

16 STUDENTPARKEN MED DAGVATTENDAMMAR PENDLARPARKERING VÄSTER OM JÄRNVÄGEN dammar. Parken tillhör kategorin bostadspark och ligger i ett området som i övrigt har ett stort underskott på grönytor. TEKNISK FÖRSÖRJNING Dricks- och spillvatten Dricks- och spillvattenförsörjning till planområdet sker idag från befintligt ledningsnät i korsningen Laholmsvägen-Bolmensgatan. Dagvatten Det dagvattensystem som avvattnar planområdet är redan idag mycket belastat. Dagvattnet från Laholmsvägen pumpas via pumpstation i viadukt till det kombinerade ledningssystem dit även en del av dagvattnet från övriga markytor inom planområdet ansluter för att sedan rinna mot reningsverket. Återstående del av dagvattnet från planområdet rinner söderut till fördröjningsdammarna i parken och via dagvattenledningar ut i Nissan. Fördröjningsdammarnas funktion är avgörande för dimensioneringen av systemet. En dagvattenutredning pågår, denna skall fungera som underlag för den fortsatta planeringen. GEOTEKNIK Geoteknik och grundvatten Enligt jordartskarteringen från Sveriges geologiska undersökning, SGU, utgörs området av svallsediment av mellansand till grovsand. I de geotekniska undersökningar som har gjorts runt programområdet har det även framkommit att det på västra sidan finns sättningsbenägen silt, eller siltig lera. Här finns en geologisk gräns mot Nissan med postglaciala gyttjor, silt och lera. Problem med grundvattenflöden försvårade bygget av viadukten för Lahomsvägen byggdes på 60-talet. I det fortsatta planarbetet krävs en fördjupad geoteknisk undersökning. Radon Hela programområdet är lågriskområde för markradon. Förorenad mark Utredning av förekomst av markföroreningar pågår. Eftersom programområdet tidigare har hyst en bensinstation och dessutom till stora delar täcks av fyllnadsmassor antas det att sanering av mark kommer att krävas. PARKERING ÖSTER OM JÄRNVÄGEN 16