Burlövs Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen. Program för del av Sege by Februari 2009

Transkript

1 Burlövs Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Program för del av Sege by Februari 2009

2 Tengbom Michelsen Helsingborg Drottninggatan Helsingborg Växel Fax

3 Innehåll DETALJPLANEPROCESSEN 4 SYFTE OCH BAKGRUND 4 PROGRAMOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAMFÖRSLAG Lägesbeskrivning 5 Översiktsplan 5 Detaljplan 6 Gator och trafik 6 Mark- och vegetation 6 Miljö, hälsa och riskfaktorer 7 Teknisk försörjning 7 Kulturhistoriskt värde 7 Markägoförhållande 7 Geoteknik 7 Programmets huvuddrag 8 Gestaltning 8 Gator och trafik 9 Mark- och vegetation 9 Miljö, hälsa och riskfaktorer 9 Teknisk försörjning 10 KONSEKVENSBESKRIVNING GENOMFÖRANDE Miljömässiga konsekvenser 11 Genomförandeekonomi 11 Huvudmannaskap 11 Tidplan 11 Medverkande 11 3

4 DETALJPLANEPROCESSEN Detta är ett planprogram. Ett planprogram ska enligt 5 kap. 18 plan- och bygglagen föregå en detaljplan. Syftet med programmet är att ange utgångspunkter och mål för planen. Programsamråd är ett tidigt skede i den process som leder fram till en ny detaljplan. Samråd ska ske med länsstyrelse och lantmäterimyndighet. Sakägare, hyresgäster och boende som berörs av förslaget ska också beredas tillfälle till samråd. Det gäller även de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av programmet. Under planprocessen ges utöver programsamrådet, ytterligare två tillfällen att lämna synpunkter på förslaget enligt illustration nedan. Upplysningar och information om programmet lämnas av planarkitekt Kerstin Lönnhag tfn Samrådsmöte med information äger rum i kommunhuset den 24 mars 2009, klockan PROGRAM PLAN UTSTÄLLNING ANTAGANDE PRÖVNING LAGA SAMRÅD SAMRÅD KRAFT SYFTE OCH BAKGRUND Tekniska nämnden beslutade att en ny detaljplan ska tas fram för del av Sege by. Syftet med planläggningen är att ändra användningen för området från bostäder till småindustri. Avsikten med detta program är att översiktligt klarlägga intentionen för markanvändning inom området samt att ange inriktningen för kommande detaljplan. Det är betydelsefullt med möjligheten till kommunikation med sakägare och berörda remissinstanser. Inom området verkar ett rikstäckande liftföretag, MPR AB, sedan Idag arbetar ca 30 personer på MPR och med dagens utveckling behövs ytterligare nyanställningar. Företaget bedriver sin verksamhet i alltför trånga lokaler uppdelat på två fastigheter. All produktion behöver samordnas i en och samma byggnad. Behovet av en större byggrätt för industriändamål är grunden för kommande detaljplanering. 4

5 PROGRAMOMRÅDE Lägesbeskrivning Bild 1. Programområde inom röd markering. Programområdet ligger ca 2 kilometer söder om Arlövs tätort. Väster om programområdet finns en golfbana, söder om området har Akzo Nobel sin industriverksamhet med ca 400 anställda och i norr bedriver E.ON samt E.S Trafik och Belysning sina verksamheter. Vid Gamla Segevägen i områdets östra del håller Malmö Byggnadsplåtslageri samt Nyhems Mekaniska verkstad till. Området begränsas i norr och öster av Gamla Segevägen, i väster av Segevägen samt i söder av Åvägen. I öster finns ett fåtal befintliga villor och i programområdets södra del har MPR sina lokaler. I anslutning till Åvägen finns en äldre stationsbyggnad och ytterligare söder om denna rinner Sege å. FÖRUTSÄTTNINGAR Översiktsplan I en översiktsplan redovisas kommunövergripande nuvarande och framtida markanvändning, infrastruktur, grönstruktur, kulturvärden, riksintressen med mera. Översiktsplaner visar hur politikerna vill att kommunen skall utvecklas. Kommunens översiktsplan, antagen i oktober 1998 och aktualiserad 2002 och 2006, anger blandad stadsbebyggelse med exploatering på längre sikt för större delen av planområdet. Sydligaste delen av området, där befintlig industri finns idag, anges som oförändrad markanvändning med sammanhållen bebyggelse. 5

6 Detaljplan Enligt gällande detaljplan, Sege by, Arlöv 3:10 m.fl. från 1984, är större delen av området avsett för bostäder och en mindre del i söder avsedd för småindustriändamål. Att bygga nya bostäder i området är idag inte lämpligt med hänsyn till riskavstånd för Akzo Nobels verksamhet. Gator och trafik Sege by ansluts via Segevägen mot Arlöv i norr samt mot Staffanstorpsvägen i söder. Norr om planområdet, där Segevägen korsar motorvägen (Stockholmsvägen) planskilt, finns en tunnel med en skyttelsignal som reglerar trafikflödet till och från området. Denna skyttelsignal bedöms i dagsläget finnas kvar. Arbetsområdet i Sege nås med en stadsbusslinje från Malmö. Turtätheten är en gång i halvtimmen under högtrafik. På riksväg 11 passerar också en regionbuss på vardagar, denna gör uppehåll vid Sunnanå. I övrigt är den södra delen av kommunen kring Sege, Stora Bernstorp och Sunnanå främst försörjd med kompletteringstrafik, som man kan beställa tre dagar varje vecka. Simrishamnsbanan, direkt söder om planområdet, trafikeras idag endast med enstaka godståg. Återinförande av persontågstrafik på banan diskuteras och kan komma att få aktualitet i och med att Citytunneln under Malmö byggs. Befintlig gång- och cykelväg norrifrån slutar idag vid Gamla Segevägen. Mark- och vegetation Bild 2 och 3. Vänster; Kastanjer längs Gamla Segevägen Höger; Sydostlig vy över området med befintlig industriverksamhet och bebyggelse i fonden. Området utgörs till största delen av åkermark och sluttar svagt från nordväst till sydost. Längs gamla Segevägen växer en trädrad av högresta kastanjer som bör bevaras. Området kring Sege å används som rekreationsområde. Söder om området finns en viktig ekologisk korridor. 6

7 Miljö, hälsa och riskfaktorer Ett separat dokument, som innehåller en formell miljökonsekvensbeskrivning (MKB), kommer att kopplas till detaljplanen i samrådsskedet. Ämnet utvecklas mer under kapitlet konsekvensbeskrivning i detta program. Teknisk försörjning Enligt kommunens översiktsplan ska en fortsatt satsning på utbyggnad av fjärrvärme i tätorterna ske, men även utnyttjande av värmepumpar och miljövänliga energislag som gas, sol och vindenergi. Huvudledning för dagvatten finns i Segevägens sträckning och ledning för spillvatten löper längs Gamla Segevägen. Kulturhistoriskt värde Sege blev stationssamhälle år 1893, då järnvägen Malmö - Simrishamn drogs. Den kvarstående bebyggelsen härstammar från den tiden. Arlövs by var före enskiftet belägen vid Sege station. Då man anlade Arlöfs Sockerfabrik 1869 och järnvägsstationen 1871, kom samhällets tyngdpunkt att förskjutas norrut. Bostadsbebyggelsen längs Gamla Segevägen har genomgått ändringar och moderniseringar. Bäst bevarat är stationshuset. Sege stationshus byggdes, då banan Malmö - Simrishamn drogs i början på 1890-talet. Det får betraktas som en skånsk typstation från denna tid. Sege Station finns upptagen i kommunens bevarandeplan från 2000 som bevarandevärd byggnad av kulturhistoriskt värde. Söder om området finns en bytomt, ett större boplatsområde. Vid Segebro, vid Burlövs södra kommungräns, har man funnit en av de äldsta boplatserna i Sverige, daterade till senglacial tid, tidig stenålder, för cirka år sedan. Boplatsen har varit en lägerplats för renjägare, som om sommaren följde renflockarnas vandringar. Några kända fornlämningar finns inte inom området. Bild 4. Sege stationsbyggnad från

8 Markägoförhållande Programområdet omfattar fastighet Arlöv 3:10, Arlöv 3:30 och Arlöv 3:31. Arlöv 3:10 ägs av kommunen, medan de två andra fastigheterna är i privat ägo. Geoteknik Av översiktlig geoteknisk undersökning, ( ), framgår att grunden i huvudsak består av moränlera och att grundläggningsförhållandena bedöms som goda. PROGRAMFÖRSLAG Programmets huvuddrag Programområdet omfattar ca 6,5 ha. Planen huvudsyfte är att skapa möjlighet för nyexploatering av industriverksamhet. Planarbetet ska även klargöra ett eventuellt behov av kontor inom programområdet. Detaljplanen ska värna om den befintliga grönstrukturen och även bidra till att utöka växtligheten inom området. Gestaltning I och kring området finns många industribyggnader av olika karaktär. I planarbetet ska prövas om området kan inrymma en byggrätt för industriändamål om ca 1500 kvm. En ny volym föreslås norr om befintlig entré- och industribyggnad, mot Gamla Segevägen, i enlighet med bild 2-4. Detaljer kring områdets gestaltning kommer att utredas och utvecklas under planarbetets gång. Bild 5. Planförslag med utbyggnad mot norr och Gamla Segevägen. 8

9 Gator och trafik Tillfart till området föreslås ske via Gamla Segevägen i programområdets norra del. In- och avlastning för MPR AB föreslås ske norr om tillbyggnaden enligt föreslagen illustration nedan. ARKITEKTGRUPPEN TULLBERG AB Bild 6. Vy mot sydost med planerad industribyggnad. Befintlig gång- och cykelväg, som slutar vid Gamla Segevägen, föreslås fortsätta söderut förbi järnvägen och Sege å. Befintlig plan medger plats för bussficka. I planarbetet ingår att utreda om läget är det mest optimala. I framtiden kan eventuellt även persontågstrafik på Simrishamnsbanan komma att bli aktuell. En eventuell hållplats för Pågatåg vid Segeby skulle innebära en förbättrad kollektivtrafikförsörjning för befintliga och planerade verksamheter i området. Aktuell detaljplan kommer inte att omfatta ett nytt stationsläge, men möjligheterna ska inte byggas bort. Mark- och vegetation Kommunen har för avsikt att göra en detaljplan som i anslutning till golfbanan och områdets befintliga villor ger plats för grönska. Gestaltningen av områdets grönytor är därför viktig. I områdets norra del finns en rad befintliga kastanjeträd som ska bevaras. Enligt kommunens karta för grönstruktur planeras en alléplantering längs Segevägens sträckning. Möjligheten att leda Skåneleden i utkanten av planområdet ska utredas under det fortsatta arbetet. Miljö, hälsa och riskfaktorer Ett separat dokument, som innehåller en formell miljökonsekvensbeskrivning (MKB), kommer att kopplas till detaljplanen i samrådsskedet. WSP Environmental kommer att göra en enklare miljöriskbedömning som omfattar identifiering av riskkällor som kan ha en påverkan på planområdet, uppskattning av sannolikhet respektive konsekvens och allvarlighet för planområdet av identifierade risker, samt riskvärdering, om identifierade risker kan anses tolerabla och vid behov, förslag på skyddsåtgärder. 9

10 Teknisk försörjning Lokalt omhändertagande av dagvatten skall vara regel vid utbyggnad av bostads- och verksamhetsområden. Vid planering av nya bostads- eller verksamhetsområde är det många behov och försörjningssystem som skall fungera för att området skall bli trivsamt och attraktivt. Ett nytt bostads- eller verksamhetsområde påverkar sin omgivning med trafik, vattenförsörjning, elektricitet mm. Även avledning av dagvatten från områdets ytor påverkar omgivningen. Dagvatten är ett ytligt avrinnande regn- och smältvatten från naturmark och hårdgjorda ytor. Vatten fungerar många gånger som ett transportmedel för föroreningar. Det är därför viktigt att rena dagvattnet innan det når grundvatten och/eller vattendrag. Först och främst skall man undvika att dagvattnet förorenas och vattnet bör, i görligaste mån, tas om hand på den lokala platsen och inte ledas bort. Under det fortsatta planarbetet ska utredas om befintlig pumpstation vid Åvägen är tillräcklig för den fortsatta utvecklingen av området och dess ökande belastning på avloppsnätet. Programmet ska klargöra om verksamhetsområdet kan kopplas till fjärrvärmenät. 10

11 KONSEKVENSBESKRIVNING Miljömässiga konsekvenser Bestämmelserna i plan och bygglagen om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Detaljplaner ska miljöbedömas och MKB upprättas, om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till betydande miljöpåverkan. Enligt PBL 5 kap 18, stycke tre och fyra, framgår att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas om genomförandet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för vissa utpekade ändamål. Om så är fallet ska vissa krav i miljöbalkens 6 kap 6-8 tillämpas. Bland de utpekade ändamålen finns Industriändamål. Följaktligen ska en MKB ska upprättas under planens framtagande. Innehållet avgränsas tillsammans med länsstyrelsen senast i samband med samrådet. GENOMFÖRANDE Genomförandeekonomi Kostnaderna för kommunens arbete med framtagandet av en ny detaljplan för området kommer att belasta markpriset vid försäljning av kommunens mark. Huvudmannaskap Kommunen skall vara huvudman för allmänna platser och gator. Tidplan Enligt tidplan beräknas detaljplaneförslaget skickas ut på samråd under maj/juni 2009 och ställas ut i augusti/september samma år. Därefter beräknas planen kunna antas av kommunfullmäktige sista kvartalet Samråd om programmet pågår under mars/april Programmet visas under samrådstiden i kommunhuset i Burlöv. Medverkande Ansvaret för arbetet med denna detaljplan ligger på samhällsbyggnadsförvaltningen i samarbete med Tengbom Michelsen Arkitekter och medverkande från kommunens förvaltningar. I projektgruppen har deltagit: Kerstin Lönnhag, planarkitekt, område plan- och bygg Mona Svensson, stadsarkitekt/samhällsbyggnadschef David Edman, gatuchef, område kommunteknik Amelita Charpentier, miljöchef, område miljö Anna Thott, planarkitekt/landskapsarkitekt, Tengbom Michelsen Arkitekter Carolina Eriksson, arkitekt/planarkitekt, Tengbom Michelsen Arkitekter Anna Thott, Tengbom Michelsen Arkitekter 11

12 12