12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik Laboratoriemedicin, byggnad 6M, 1tr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 2819 (sekr) ; Fax: 090-12 81 63 Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser Ett riksförbund för små och mindre kända handikappgrupper Sällsynta diagnoser Box 1386 172 27 Sundbyberg Tel 08-764 49 99 Fax 08-546 40 494 www.sallsyntadiagnoser.nu/ Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest, ett EU-FP6 stött NoE, kontraktnummer 512148. April 2008 Översättning till svenska: Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska kliniken, Lund, www.skane.se/usil/klingen Illustrationer: Rebecca Kent www.rebeccajkent.com rebecca@rebeccajkent.com Svensk Förening för Medicinsk Genetik Information för patienter och föräldrar
2 X-bunden nedärvning Denna informationsskrift berättar vad X-bunden nedärvning är och när den skapar problem. Denna information är utformad att användas tillsams med den diskussion Du har med Din läkare eller genetiska specialist. För att förstå vad X-bunden nedärvning är, krävs lite bakgrundskunskap om gener och kromosomer. 11 Gener och kromosomer Våra kroppar är uppbyggda av miljontals celler. De allra flesta cellerna innehåller en komplett uppsättning av gener som fungerar som instruktioner som reglerar vår tillväxt och hur våra kroppar ska fungera. Generna är också ansvariga för många av våra ärftliga egenskaper såsom ögonfärg, blodgrupp och längd. I varje cell finns det tusentals gener och vi ärver alltid två kopior av varje gen, en från vår mor och en från vår far. Det är därför vi ofta har drag från båda våra föräldrar. Bild 1: Gener, kromosomer och DNA Detta är endast en kortfattad information om X-bunden nedärvning. Mer information kan du få på Socialstyrelsens hemsida, om små och mindre kända handikappgrupper www.socialstyrelsen.se/smkh eller från din regionala genetiska enhet. Dessa finns på Universitetssjukhusen enligt nedan: Södra sjukvårdsregionen: Genetiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 221 85 Lund Tel: 046-17 33 62; Fax: 046-13 10 61 Sydöstra sjukvårdsregionen: Kliniskt genetiska avdelningen Universitetssjukhuset i Linköping 581 85 Linköping Tel: 013-22 31 27; Fax: 013-22 31 60 Västra Götalandsregionen: Klinisk Genetik Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska 413 45 Göteborg Tel: 031-343 44 14 / 031-343 42 06 (sekr); Fax: 031-84 21 60 Stockholmsregionen: Kliniskt genetiska avdelningen Karolinska Universitetssjukhuset 171 76 Stockholm Tel: 08-517 724 72; Fax:08-32 77 34
10 3 sin mor så kommer han att få syndromet. Ärver en dotter den förändrade genvarianten så kommer hon att vara en bärare som sin mor. En som har ett X-bundet recessivt syndrom kommer alltid att överföra den förändrade genvarianten till sin dotter som blir en bärare. Han kommer dock aldrig att överföra den förändrade genen till en son. En förändrad gen kan inte påverkas den finns hela livet. En förändrad gen är inte något som smittar. Bärare kan till exempel vara blodgivare. Generna är organiserade i små trådlika strukturer som kallas kromosomer. Vanligtvis så har vi 46 kromosomer i varje cell. En uppsättning av 23 kromosomer ärver vi från vår mor och den andra uppsättningen av 23 kromosomer ärver vi från vår far. Därför har av vi har dubbla uppsättningar av kromosomerna, de 23 kromosomparen. Kromosomerna och därför generna består av en kemisk substans kallad DNA. Bild 2: De 23 kromosomparen uppradade i storleksordning: Kromosom 1 är den största. De två sista kromosomerna är könskromosomerna, X och Y. Människor känner ofta skuld eller skam över att något som en genförändring går i släkten. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är någons fel och att ingen har gjort något för att denna situation har uppstått. Kromosomparen (se Bild 2) är numrerade 1 till 22 och ser likadana ut i både hos män och kvinnor. De kallas autosomer. Det 23e paret, könskromosomerna, skiljer sig mellan män och kvinnor. Det finns två typer av könskromosomer: X-kromosomen och Y-kromosomen. Kvinnor har två X-kromosomer (XX) och män har en X-kromosom och en Y-kromosom (XY). En kvinna ärver således en X-kromosom från sin mor och en från sin far. En ger således alltid sin enda X-kromosom till sin dotter och
4 9 Y-kromosomen till sin son. En ärver en X-kromosom från sin mor och sin Y-kromosom från sin far. På Bild 2 kan du således se att kromosomuppsättningen härstammar från en, då könskromosomerna är XY. Ibland sker det en förändring (mutation) i en kopia av en gen som förhindrar genen att fungera som den ska. Denna förändring kan ge ett funktionshinder hos bäraren eftersom genen är förändrad och inte kan ge korrekta instruktioner till kroppen. Ett X-bundet genetiskt syndrom orsakas av en förändring på en gen som sitter på X-kromosomen. Vad är X-bunden recessiv nedärvning? På X-kromosomen sitter många gener som är viktiga för tillväxt och utveckling. Y-kromosomen är mycket mindre och har färre gener. Kvinnor har två X-kromosomer (XX) och om en förändring sker på en gen på den ena X-kromosomen så kan den andra X- kromosomens normala genvariant kompensera för den förändrade. Om detta sker så blir oftast kvinnan frisk anlagsbärare av det X-bundna genetiska syndromet. Att vara anlagsbärare innebär att inte har syndromet men bär på en förändrad kopia av genen. I vissa fall så kan kvinnor visa milda symptom på syndromet. Hur är det med andra familjemedlemmar? Om någon i familjen har ett X-bundet genetiskt syndrom, så kan bäraren eller dess föräldrar vilja diskutera detta med andra familjemedlemmar. De har då möjlighet att lämna ett blodprov och ta reda på om de är bärare av förändringen. Dessutom kan en sådan undersökning vara speciellt viktig för familjemedlemmar som redan har barn, eller planerar att skaffa barn i den nära framtiden. Det är inte ovanligt att tycker att det är svårt att berätta för andra familjemedlemmar att bär på ett genetiskt syndrom eller en genförändring. Man kan oroa sig över att de orsakar problem i familjen. I vissa familjer har det gått så långt att människor har förlorat kontakt med sina släktingar och känner att det är jobbigt att kontakta dem. Specialister i Klinisk Genetik har god erfarenhet av att jobba med familjer i denna typ av situationer och kan erbjuda hjälp med att diskutera med andra familjemedlemmar. Att komma ihåg Kvinnliga bärare har 50 % chans att överföra en förändrad gen. Om en son ärver den förändrade genvarianten från
8 han aldrig att överföra den förändrade genen till sin son. Detta då män alltid överför Y-kromosomen till sina söner (ifall de överförde X-kromosomen skulle de få en dotter). Om barnet är den första personen i familjen att ha syndromet? Ibland kan ett barn som fötts med ett X-bundet genetiskt syndrom vara den första som har det i familjen. Detta kan inträffa om en helt ny förändring har skett i antingen ägget eller spermien innan befruktningen. När detta sker är föräldrarna inte bärare av syndromet och har väldigt låg sannolikhet att få ytterligare ett barn med samma genetiska syndrom. Detta bör dock alltid diskuteras med en genetisk specialist. Dock så kan barnet som är bärare av syndromet föra detta vidare till sina barn. Undersökning av bärare och fosterdiagnostik Ett antal olika alternativ finns tillgängliga för familjer som bär på X-bundna genetiska syndrom. Undersökningar för att se om kvinnliga släktingar är bärare av en förändrad gen finns ibland tillgängliga. Detta kan vara nyttigt att veta när planerar för en graviditet. För vissa X-bundna genetiska syndrom finns det möjligt att under en graviditet undersöka om fostret bär på det förändrade anlaget. Detta kallas fosterdiagnostik och är kanske något bör diskuteras med en genetisk specialist innan graviditeten (mer information om detta finns broschyren Vad är en genetisk undersökning?). Män har en X-kromosom och en Y- kromosom och sker det en förändring på nens X-kromosom så har han ingen extra kopia som kan kompensera för den förändrade genen. Detta innebär att han kommer att få det genetiska syndromet. Syndrom som nedärvs på detta sätt kallas X-bundet recessiva. Några exempel på detta är blödarsjuka, Duchennes muskeldystrofi och Fragilt X syndrom. X-bunden dominant nedärvning Även om de flesta X-bundna syndrom nedärvs på ett recessivt sätt så finns det några sällsynta syndrom som nedärvs på ett dominant sätt. Detta innebär att även om en kvinna har en normal kopia och en förändrad kopia av genen så är detta att vara tillräckligt för att hon ska få syndromet. Om en ärver en förändrad X-kromosom så kommer han också att få syndromet. En kvinna med ett X-bundet dominant syndrom har 50 % (1 av 2) chans att få ett barn med syndromet (samma för pojkar och flickor) och en med ett X-bundet syndrom kommer att få döttrar som alla har syndromet men söner där ingen har det. Hur nedärvs X-bundna recessiva syndrom? Om en kvinnlig frisk bärare får en son så kommer hon antingen att ge honom en X-kromosom med en normal genvariant eller en X-kromosom med en förändrad genvariant. Varje son hon får kommer därför ha 50 % (1 av 2) chans att ärva den förändrade genen och få syndromet. Det är således också 50 % (1 av 2) chans att han får den normala genen och inte får syndromet. Chansen är densamma för varje son hon får. 5
6 Om en kvinnlig frisk bärare får en dotter så kommer hon antingen att ge henne en X-kromosom med en normal genvariant eller en X-kromosom med en förändrad genvariant. Varje dotter hon får kommer därför ha 50 % (1 av 2) chans att ärva den förändrade genenvarianaten och bli en frisk bärare. Det är således också 50 % (1 av 2) chans att hon får den normala genvarianten och inte blir bärare eller får syndromet överhuvudtaget. Chansen är densamma för varje dotter hon får. Bild 3: Hur X-bundna recessiva syndrom nedärvs av kvinnliga bärare Bild 4: Hur X-bundna recessiva syndrom nedärvs av drabbade män Normal gen Drabbad kvinna 7 Kvinnlig bärare Förändrad gen Normal gen Förändrad gen Kvinnlig bärare Kvinnlig bärare Kvinnlig bärare kvinna Drabbad Om en som har ett X-bundet syndrom får en dotter så kommer han alltid att överföra den förändrade genen till henne. Detta därför att män bara har en X-kromosom som de alltid överför till sina döttrar. Alla döttrar till en med ett X-bundet syndrom kommer därför att bli bärare. Döttrarna utvecklar vanligen inte syndromet, men löper risk att få söner med det X- bundna syndromet. Om en med ett X-bundet syndrom får en son så kommer