Pulmonell arteriell hypertension

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pulmonell arteriell hypertension"

Transkript

1 Information till patienter och anhöriga Pulmonell arteriell hypertension Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen pulmonell arteriell hypertension (PAH) eller är anhörig till någon med sjukdomen. Centrum för Kardiovaskulär Genetik (CKG) vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå arbetar för att förebygga sjuklighet och död i ärftliga kardiovaskulära sjukdomar, genom att erbjuda tjänster och kunskap nationellt. Centrumbildningen är resultatet av ett samarbete mellan Barn- och ungdomscentrum, Hjärtcentrum, Medicincentrum och Laboratoriemedicin. Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus

2 Pulmonell arteriell hypertension (PAH) innebär högt blodtryck i lungans blodkärl, och sjukdomen påverkar både lungorna och hjärtats högra sida. Vävnaden i lungorna består av mängder med mycket små luftblåsor (alveoler) som omges av små blodkärl. Alveolernas väggar är väldigt tunna för att syret i luften som man andas in ska kunna tas upp av blodet. Vid PAH blir de små blodkärlen i lungorna allt trängre. Det gör att blodtrycket i lungornas små blodkärl blir onormalt högt när hjärtats högra kammare pressar fram blodet genom allt trängre kärl. Hjärtat måste arbeta allt hårdare mot det ökande motståndet. Det arbetet blir i längden för mycket för den högra kammaren som inte är gjord för en sådan belastning. Vad orsakar pulmonell arteriell hypertension? PAH är en okänd och relativt ovanlig sjukdom som drabbar både män och kvinnor oavsett ålder och etnisk bakgrund. Även barn kan drabbas av PAH. Ingen vet exakt varför vissa människor drabbas av PAH. Antal nya fall av PAH per år beräknas till 1 till 2 fall per en miljon invånare. Denna siffra är sannolikt något högre idag på grund av ökad medvetenhet om diagnosen. En tiondel av dessa har en ärftlig (familjär) form av PAH. Ärftlig PAH orsakas av en förändring i ett arvsanlag, en s.k. mutation. År 2000 identifierades den första genen, BMPR2. Mutationer i ALK1 och ENG generna kan i sällsynta fall också leda till PAH. Dessa ingår i samma signaleringssystem som BMPR2. BMPR2 genen svarar för mer än 70 % av ärftlig PAH. Frekvensen av BMPR2 mutationer i befolkningen är ca 1 person på till Den här informationen beskriver den ärftliga formen av PAH. Ärftlighet vid pulmonell arteriell hypertension Ärftlig PAH är autosomalt dominant nedärvd. Det innebär att om en förälder har PAH så har varje barn 50 % risk att ärva anlaget och sjukdomen, oberoende av kön. Man behöver dock inte uppvisa symptom trots att man är anlagsbärare (nedsatt penetrans). De barn som inte ärver anlaget kan heller inte föra det vidare till sina barn d.v.s. anlaget hoppar aldrig över en generation för att ärvas till nästa. Sjukdomen förekommer både hos män och kvinnor men är vanligare hos kvinnor. Den nedsatta penetransen och skeva könsfördelningen tyder på ett samspel mellan arvsanlag i BMPR2 genen, andra gener och miljöfaktorer. Exempel på familjeträd i 4 generationer med s.k. autosomalt dominant nedärvning, båda könen drabbas och sjukdomen finns i varje generation. Sjuk (svart), frisk (gul), kvinna (cirkel), man (fyrkant). Vilka symptom kan tyda på pulmonell arteriell hypertension? De vanligaste symtomen är andfåddhet, trötthet, försämrad kondition (man känner

3 sig ur form ), bröstsmärta och/eller svimningskänsla. Symtomen vid PAH brukar delas in i fyra så kallade funktionsklasser. Funktionsklass I (symtomfri) Normal fysisk aktivitet ger inga symtom och man upplever ingen begränsning i sin fysiska aktivitet. Funktionsklass II (tidiga symtom) Symtom vid normal fysisk aktivitet. En promenad i normal takt på plant underlag behöver inte ge besvär men i en uppförsbacke eller trappa kan man bli onormalt andfådd eller få smärtor i bröstet. Patienter med symtom i funktionsklass II upplever ofta att livet kan fortgå ungefär som vanligt. Funktionsklass III (sena symtom) Symtom redan vid lätt fysisk aktivitet, men inte i vila. Även en kort promenad på plant underlag ger besvär, liksom normala vardagliga sysslor som exempelvis dammsugning och bäddning. Funktionsklass IV (avancerade symtom) Symtom även i vila. Enkla sysslor som exempelvis tandborstning ger besvär. Sjukdomen utvecklas gradvis, så det kan ta några år innan den som drabbats av PAH tar symtomen på allvar. Symtomen vid PAH är ofta diffusa och förväxlas lätt med andra hjärt- och lungsjukdomar. Mer än tre fjärdedelar av patienterna får sin PAH-diagnos först när de har påtagliga symtom (funktionsklass III och IV). Hur diagnostiseras pulmonell arteriell hypertension? Orsakerna till andfåddhet och bröstsmärtor är många och utredningen kan därför bli både

4 komplicerad och långvarig. Basal utredning bör innehålla EKG, röntgen av lungor, lungfunktionsundersökning och ultraljudsundersökning av hjärtat. Proppar i lungans blodkärl måste uteslutas med lämplig röntgenundersökning. Ovan nämnda undersökningar kan ofta avslöja andra orsaker till andfåddhet som exempelvis hjärtsvikt och KOL. Om diagnosen fortfarande är oklar måste tryck och flöden i lungornas blodkärl mätas med s.k. hjärtkateterisering och detta är en förutsättning för korrekt PAH-diagnos. Vid säkerställd PAHdiagnos kan det bli aktuellt med genetisk utredning och behandling med specifika PAH läkemedel. Det är din behandlande läkare som i samråd med dig avgör vilka undersökningar som utförs. Medicinsk behandling av pulmonell arteriell hypertension? Kunskaperna om PAH och möjligheterna att behandla sjukdomen har ökat betydligt de senaste tio åren, men sjukdomen kan ännu inte botas. Målet med läkemedelsbehandling är att sänka blodtrycket i lungornas blodkärl och på så sätt avlasta hjärtat och minska symtom. I dag finns specifika PAH-läkemedel som jämfört med placebo (ingen behandling) förbättrar livskvaliteten och förlänger livet. Samma läkemedel används vid både sporadisk (icke ärftlig) och ärftlig PAH. Det finns tre vägar för behandling av PAH och ofta ges PAH-specifika läkemedel i kombination. Många PAH patienter får dessutom blodförtunnande läkemedel för att minska risken för blodpropp i de skadade blodkärlen. Vätskedrivande läkemedel behövs ibland för att minska ansamlingen av vätska i kroppen, som beror på att hjärtats funktion kan blir nedsatt vid PAH. Hur man som patient reagerar på behandlingen är individuellt: vissa kan uppleva en stor skillnad redan efter någon dag men för de flesta tar det lite längre tid från några veckor upp till ett år. Din läkare kommer att diskutera vilken behandling som är mest lämplig för dig. Beroende på vilken behandling du får finns mer informationsmaterial anpassat till respektive läkemedel. Alla patienter med PAH i Norra Sverige följs av PAH-teamet vid Norrlands Universitetssjukhus. Återbesök sker var tredje till sjätte månad beroende på symptom och funktionsklass. Vid återbesöken värderas funktionsklass med bland annat gångsträcka under 6 minuter, livskvalitet skattas och hjärtat undersöks med ultraljud.

5 Livsstilsråd vid pulmonell arteriell hypertension Att leva med PAH och må så bra som möjligt handlar inte bara om att följa sin medicinska behandling. Det finns också en hel del du själv kan göra för att hjälpa kroppen att fungera så bra som möjligt och genom anpassning fortsätta göra saker du tycker om att göra. Genom att äta rätt, att vara fortsatt fysisk aktiv och att lära dig hantera trötthet skapas möjligheter till ökat välmående och minskade symtom från sjukdomen. Att äta rätt Alla människor är olika och det finns egentligen ingen specifik diet som gäller vid just PAH. Däremot är det viktigt att du äter en varierad och näringsrik kost för att hålla energinivåerna uppe. Om du går upp i vikt på grund av minskad fysisk aktivitet så bör du anpassa dina matvanor efter det. Personer med PAH kan också lättare än andra bli undernärda. Kom ihåg att berätta för din läkare eller ditt PAHteam om du går upp eller ner onormalt mycket i vikt på kort tid, eftersom detta kan bero på din PAH-sjukdom eller din behandling. Ditt PAH-team kan hjälpa dig att, tillsammans med en dietist, lägga upp den bästa möjliga dieten för dig. Här följer några kostråd som du kan använda dig av, beroende på dina specifika behov. Stäm alltid av med ditt PAH-team innan du gör dramatiska förändringar i din diet. Om du behöver begränsa ansamlingen av vätska i kroppen kan du försöka minska mängden salt i maten. Använd gärna andra kryddor, som vitlök och färska örter i stället för salt. Tänk också på att undvika färdigmat, läsk, soppor, snacks och såser eftersom de ofta innehåller stora mängder salt, fett och socker. Om du har dålig aptit eller känner dig illamående, se då till att du ändå dricker mycket vätska och försök äta något lätt. Det kan också underlätta att äta fler, men mindre, portioner vid varje måltid istället för några få större. Viss mat och dryck kan påverka effekten av dina mediciner. Till exempel kan kost med höga halter av K-vitamin (till exempel spenat), men även alkohol påverka hur det blodförtunnande läkemedlet warfarin fungerar. Fråga alltid din läkare eller ditt PAHteam om det är några livsmedel eller drycker som du helt eller delvis bör undvika. Att vara fysiskt aktiv Den gyllene regeln för fysisk aktivitet vid PAH är att inte överdriva. Du ska alltid ha så mycket ork kvar att du kan

6 prata under aktiviteten och du ska avbryta aktiviteten innan du blir för trött. Var den gränsen går varierar från individ till individ och den kan också förändras över tid. Gör något trivsamt tillsammans före eller efter om du orkar. Att hantera trötthet Utmattningen som man upplever vid PAH orsakas av den minskade syretillförseln till kroppen. Det är annorlunda jämfört med att bara känna sig sliten eller trött och kan ibland upplevas som oförutsägbart. Att lära känna din kropp och förstå när den behöver vila är en viktig del av att lära sig leva med PAH. Det är mycket viktigt att du diskuterar frågan om motion med din läkare eller ditt PAH-team innan du börjar. Lyssna inte på råd från exempelvis en gyminstruktör eller fotbollstränare. De har troligen inte tillräcklig kunskap om PAH för att kunna ge dig lämpliga råd. När du tränar kan det vara bra att tänka på följande: Börja med att sätta små och realistiska mål. Om du misslyckas med att nå (de för högt ställda) målen kanske du helt tappar lusten att röra på dig. Se träningen som en del av den totala behandlingen av sjukdomen och att vara fysiskt aktiv är många gånger viktigt för det allmänna välbefinnandet. Hitta former av fysisk aktivitet som är roliga. Gör träningen till en rolig social aktivitet. Involvera nära och kära, vänner eller kanske kollegor. Försök att anteckna vid vilka tidpunkter du känner dig utmattad. Det kan hända att det är specifika aktiviteter, särskilda tidpunkter på dagen eller vissa känslor som utlöser utmattningen. Genom att följa och anteckna dina varierande energinivåer och ditt humör kan du få en uppfattning om hur du mår under en längre period. Det blir också enklare att lägga märke till när utmattning och negativa känslor sammanfaller. Om du vet när du mår som bäst och vilka aktiviteter som förbrukar mest energi, kan du också disponera din energi mer effektivt för att få ut det du vill av din dag. Tänk på dina energinivåer som en värdefull resurs som du måste hushålla klokt med. Lyssna på din kropps signaler, lär dig när den behöver vila och försök hitta sätt att anpassa dig efter situationer så att du sparar/ransonerar din energi. Glöm inte att be om hjälp och ta emot den när den erbjuds! Det kan vara svårt ibland, men att acceptera hjälp från vänner och familj kan i sin tur

7 betyda att du orkar ge dem mer tillbaka och att de bättre förstår din situation. Graviditet En stor andel av dem som drabbas av PAH är kvinnor i fertil ålder. Det innebär stora risker för kvinnor som har PAH att bli gravida. Dels är risken mycket hög att PAH-sjukdomen förvärras under en graviditet och detta kan leda till döden för såväl moder som foster. Dels kan de specifika PAH läkemedlen leda till fosterskador om de tas under graviditet. Därför är det mycket viktigt för fertila kvinnor med PAH att använda tillförlitliga preventivmetoder. Diskutera med din läkare vilka preventivmetoder du bör använda. Om du inte redan har kontakt med gynekolog kan ditt PAHteam hjälpa dig med en remiss. situation och hänvisa dig till andra stödfunktioner. I patientföreningar och stödgrupper för PAH kan du dela erfarenheter och lära dig av andra som lever med PAH (se avsnittet om patientföreningar). Familj och vänner är oftast mer än villiga att hjälpa dig att hitta balans i livet. På internet finns mycket information om PAH. är en plattform för kunskap om PAH. Där finns också länkar till patientföreningar i Sverige och andra länder. Det är mycket viktigt att du omgående kontaktar din läkare eller ditt PAH- team om du skulle bli gravid. Att leva med PAH Var engagerad! Genom att lära dig mer om PAH kan du också ta en aktiv roll i diskussionen och besluten kring din behandling. Ett sätt att organisera din behandling så att den fungerar med resten av ditt liv är att ta del av det stöd som finns omkring dig. Det finns många möjligheter till stöd där du bor, och här följer några uppslag: Personalen i ditt PAH-team finns för att svara på dina frågor, diskutera din Att arbeta Vissa personer med PAH fortsätter arbeta, medan andra byter jobb eller går över till deltidsarbete. En del måste sluta arbeta helt. Allt beror på hur du mår och vilken typ av arbete du har. Be ditt PAH-team eller försäkringskassan om råd gällande sjukfrånvaro, dina rättigheter som anställd eller vad du ska göra om du är egenföretagare. Att studera För studerande med PAH är det en god idé att prata med skolans personal om du behöver anstånd med

8 prov/hemuppgifter eller tentamen, för att studierna inte ska behöva avbrytas. Ditt PAH-team kan hjälpa dig att reda ut dessa frågor. Att resa Att resa när man har PAH fungerar oftast bra. Beroende på dina behov kan vissa åtgärder krävas, både före och under själva resan. Det är mycket viktigt att du rådgör med din läkare eller ditt PAH-team innan du reser. Här följer några råd: Be din läkare om intyg (även på engelska om du ska resa utomlands) som förklarar din sjukdom och behandling. Ha detta intyg nära till hands under hela din resa. Försäkra dig om att du alltid har möjlighet att använda den eventuella medicinska utrustning du behöver oavsett transportmedel, samt att du har med dig tillräcklig mängd läkemedel. Ha alltid en mobiltelefon med dig och förse även ditt resesällskap med alla nödvändiga telefonnummer. När du ska flyga måste du kontrollera med flygbolaget om de behöver information i förväg ifall du behöver ta med medicinsk utrustning (till exempel syrgas) ombord. Fråga alltid din läkare om du bör använda extra syrgas under din flygresa. Höga höjder påverkar syrehalten i luften och kan därför ge ökade andningssvårigheter. Ta reda på i förväg om ditt resmål ligger på mycket högre höjd än hemma.

9 Ett normalt liv Tänk på de mest vardagliga saker du gör hemma. Finns det något sätt som du kan använda mindre energi och spara kraft på när du duschar, tvättar eller lagar mat? Finns det trappor? Du kanske behöver möblera om flytta sovrummet till bottenvåningen eller till ett rum nära badrummet? Be ditt PAH-team om råd som kan göra vardagslivet enklare. Livet med PAH innebär för de allra flesta en förändring och med det nya känslor och kanske en osäkerhet. Dessa känslor, och annat du kan uppleva, är en naturlig del av att drabbas av och leva med en kronisk sjukdom som PAH. Du kanske har frågor om de mediciner du tar, eller upplever osäkerhet över vad du kan eller inte kan göra. Hälsa, behandling, arbete, ekonomi, familj, graviditet, kärleksrelationer och det sociala livet är sådant som alla människor funderar över. Att leva med en kronisk sjukdom som PAH ställer ofta dessa frågor på sin spets. Även om det bär emot, kan det kännas bättre att prata om hur du känner. Det kan också vara det första steget i att hitta lösningar på de problem du upplever. Prata alltså om det som oroar dig med din läkare eller någon i ditt PAH-team. Om inte kurator eller psykolog finns inom ditt PAH-team, kan de sätta dig i kontakt med en sådan närhelst du själv önskar. Precis som du, behöver dina närmaste få kunskap om PAH för att bättre förstå din situation. Även om det kan vara svårt, hjälper det ofta om du och din partner, familj och dina närmaste vänner kan prata öppet om PAH hur sjukdomen påverkar dig och vilka nya behov som kan uppstå. Det kan vara bra om du har med dig din partner eller någon annan familjemedlem vid läkarbesöken, så att de får en bättre förståelse för sjukdomen och din situation. För att hantera de förändringar som PAH-sjukdomen och behandlingen för med sig finns det flera saker du kan prova för att hjälpa och stödja dig själv. Känn efter vad som passar just dig bäst.

10 1/ Tänk positivt. Att få PAH behöver inte ändra hela ditt liv eller dina relationer. Ja, du kommer att behöva anpassa dig, men du är fortfarande du! 2/ Försök att ta ett steg i taget och ta itu med din nya situation allt eftersom. Utveckla en relation till ditt PAHteam så att du får ett nätverk som stöttar dig. 3/ Engagera din familj och dina vänner. Utbilda dem om PAH, och låt dem gärna följa med vid dina besök på PAH-mottagningen. Ju mer de kan, desto mer kan de hjälpa dig. 4/ För gärna dagbok där du kan följa din utveckling över tid. Anteckna gärna hur du mår, men även vad du kunnat göra varje dag. Dagboken hjälper dig också att komma ihåg vad du vill diskutera med din läkare och ditt PAH-team vid nästa besök. Patientföreningar Ingen förstår bättre hur det är att leva med PAH än andra personer som också gör det. Det finns flera patientföreningar i Sverige där personer med PAH och deras anhöriga kan bli medlemmar. Uppdaterad information och länkar till patientföreningar i Sverige och utlandet hittar du på Det ideella Nätverket för PAH består av och riktar sig till personer med PAH, anhöriga och övriga personer som är engagerade i sjukdomen. Nätverket för PAH är ansluten till Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Reumatikerförbundet Förbundet har medlemmar med bland annat systemisk skleros (sklerodermi) och SLE reumatiska sjukdomar som kan leda till PAH. Läs mer på eller ring I andra länder finns också patientföreningar för PAH. Det finns en internationell hemsida om PAH Här finns fler länkar till patientföreningar i hela världen.

11 Vart skall jag vända mig för att få information? Du är välkommen att kontakta PAH teamet, Maria Selin, kontaktsköterska för PAH, och ställa frågor om pulmonell arteriell hypertension. Telefon: Maria Selin, Kontaktsköterska, Hjärtcentrum Stefan Söderberg, Överläkare, Docent, Hjärtcentrum Peter Nyberg, Överläkare, Klinisk Genetik Centrum för Kardiovaskulär Genetik (CKG) Hjärtcentrum/Klinisk fysiologi Norrlands universitetssjukhus UMEÅ. Denna broschyr kan du ladda ner på: Adresser till de kliniskt genetiska enheterna i Sverige Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik Laboratoriemedicin, byggnad 6M, 1tr Norrlands Universitetssjukhus Umeå Tel: Fax: Uppsala Örebroregionen: Kliniskt genetiska avdelningen Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset Uppsala Tel: Fax: Stockholmsregionen: Kliniskt genetiska avdelningen Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Tel: Fax: Västra Götalandsregionen: Postadress: Klinisk Genetik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Besöksadress: Klinisk Genetik Medicinaregatan 3B Sydöstra sjukvårdsregionen: Kliniskt genetiska avdelningen Tel: / Universitetssjukhuset i Linköping (sekr) Linköping Fax: Tel: Fax: Södra sjukvårdsregionen: Genetiska kliniken Labmedicindivision Medicinsk service, Region Skåne Lund Tel: Fax: Version

Pulmonell arteriell hypertension

Pulmonell arteriell hypertension Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Pulmonell arteriell hypertension Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen pulmonell

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi

Familjär hyperkolesterolemi Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.

Läs mer

För dig som fått diagnosen PAH

För dig som fått diagnosen PAH För dig som fått diagnosen PAH Innehåll Vad är PAH?... 4 Varför får man PAH?... 6 Vad händer i kroppen när man har PAH?... 6 De vanligaste symtomen... 10 Hur behandlas PAH?... 10 Vad du kan göra själv

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK I trygga händer. Familjemottagningen. Min släkts DNA! Agnes 47 år, patient på CKG. CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK VÅRT SJUKHUS. EN VÄRLD FÖR DIG. Varje steg räknas! Avancerad teknik PATIENTENS RESA

Läs mer

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen långt QT syndrom (LQTS) eller är anhörig till någon med sjukdomen.

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Familjära thorakala aortasjukdomar

Familjära thorakala aortasjukdomar Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD

Läs mer

Hypertrofisk kardiomyopati

Hypertrofisk kardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Hypertrofisk kardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen hypertrofisk

Läs mer

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen

Läs mer

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG) vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå arbetar för att förebygga

Läs mer

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG) vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå arbetar för att förebygga

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

FÖR DIG MED PAH. Behandling med OPSUMIT

FÖR DIG MED PAH. Behandling med OPSUMIT FÖR DIG MED PAH Behandling med OPSUMIT INNEHÅLL 24 35 OM DIN BEHANDLING Denna broschyr är till dig som har pulmonell arteriell hypertension (PAH) och ska behandlas med Opsumit (macitentan). Här hittar

Läs mer

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500

Läs mer

PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012

PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012 PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan En undersökning om de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp pp i lungan.

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

PATIENTINFORMATION Att leva med IPF information till patienter och anhöriga

PATIENTINFORMATION Att leva med IPF information till patienter och anhöriga PATIENTINFORMATION Att leva med IPF information till patienter och anhöriga Framtagen i samarbete med sjuksköterskorna Lise-Lotte Landenfelt Gestré och Henrik Ryftenius, Lungfibrosmottagningen, Lung Allergikliniken,

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi

Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi Information för professionen Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi Familjär hyperkolesterolemi (FH) är den vanligaste ärftliga hjärtsjukdomen och medför en ungefärlig dubblering

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Information till dig som behandlas med VYNDAQEL. (tafamidis)

Information till dig som behandlas med VYNDAQEL. (tafamidis) Information till dig som behandlas med VYNDAQEL (tafamidis) Du har fått diagnosen Transtyretin Familjär Amyloidos med Polyneuropati (TTR-FAP), också känd som ärftlig amyloidossjukdom. Den i Sverige vanligaste

Läs mer

Att leva med PAH. Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund

Att leva med PAH. Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Att leva med PAH Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Forskningen går framåt, de kanske redan har något nytt på gång Det var oerhört skönt att ta en löprunda i skogen efter

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom

Läs mer

ZYTIGA. (abirateronacetat) PATIENTINFORMATION För dig som har ordinerats ZYTIGA

ZYTIGA. (abirateronacetat) PATIENTINFORMATION För dig som har ordinerats ZYTIGA Finska Prostate Cancer Association Mer information om prostatacancer och dess behandlingar. Prostatacancerföreningen har patientföreningar över hela landet. En kontakt förfrågan kan skickas via www.propo.fi

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Ultibro Breezhaler. Värt att veta om. Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Ultibro Breezhaler. Värt att veta om. Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Värt att veta om Ultibro Breezhaler Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Information till dig som blivit ordinerad Ultibro Se bipacksedeln eller www.fass.se för fullständig

Läs mer

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Information till dig som behandlas med VYNDAQEL. (tafamidis)

Information till dig som behandlas med VYNDAQEL. (tafamidis) Information till dig som behandlas med VYNDAQEL (tafamidis) Du har fått diagnosen Transtyretin Familjär Amyloidos med Polyneuropati (TTR-FAP), också känd som ärftlig amyloidossjukdom. Den i Sverige vanligaste

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET ALKOHOL Alkoholstopp minskar risken för komplikationer. Om du avstår från alkohol 4-8 veckor innan, och en tid efter, operation, hinner kroppens funktioner

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen och nuklearmedicin Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp

Läs mer

Information för patienter och föräldrar

Information för patienter och föräldrar 12 Västra Götalandsregionen: Klinisk Genetik Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska 413 45 Göteborg Tel: 031-343 44 14 / 031-343 42 06 (sekr); Fax: 031-84 21 60 Stockholmsregionen: Kliniskt genetiska

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ 2 (5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall utredas för misstänkt ärftlig cancer

Läs mer

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen. Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

ATT LEVA MED PAH: DIALOGVERKTYG FÖR ANHÖRIGVÅRDARE

ATT LEVA MED PAH: DIALOGVERKTYG FÖR ANHÖRIGVÅRDARE ATT LEVA MED PAH: DIALOGVERKTYG FÖR ANHÖRIGVÅRDARE INTRODUKTION AV DIALOG VERKTYGET FÖR ANHÖRIGVÅRDARE Resultaten från en ny internationell undersökning har förbättrat vår förståelse för många av de dagliga

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2008-11-03 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion

Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Till dig som skall Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar

Läs mer

Rätt rustad för vägen framåt

Rätt rustad för vägen framåt Patientinformation Rätt rustad för vägen framåt Behandling med TRAJENTA vid typ 2-diabetes Behandling vid typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är, som du säkert redan vet, en sjukdom som innebär att man har

Läs mer

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416 Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska Institutet

Läs mer

VAD ÄR ALFA-1 ANTITRYPSINBRIST

VAD ÄR ALFA-1 ANTITRYPSINBRIST VAD ÄR ALFA-1 ANTITRYPSINBRIST Vad är Alfa-1 antitrypsinbrist? Cirka en av 1600 personer i Sverige har brist på ett viktigt protein (äggviteämne), som kallas alfa1-antitrypsin (AAT). Det bildas i levern

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer 16 Presymptomatisk testning för ärftlig cancer Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska Kliniken, Labmedicin

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det

Läs mer

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen. Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Patientföreningar och stödorganisationer

Patientföreningar och stödorganisationer Patientföreningar och stödorganisationer Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholm Bröstcancerföreningen Amazona finns för att ge stöd och information. Du väljer själv om du vill ha stödjande enskilda

Läs mer

Information för patienter och föräldrar

Information för patienter och föräldrar 16 Anlagstestning Alla namn i denna broschyr har ändrats för att skydda intervjuobjektens identiteter. Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning

Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning Maria Haraldson Leg. Sjuksköterska Karin Östling Leg. Sjuksköterska 2018-11-06 Vad är Hjärtsvikt? Hjärtat inte förmår att pumpa runt den mängd blod som behövs

Läs mer

KOL Min behandlingsplan

KOL Min behandlingsplan KOL Min behandlingsplan Namn: Varför får du den här behandlingsplanen? Behandlingsplanen är ett dokument som du skriver tillsammans med din läkare/sjuksköterska. Använd den tillsammans med annan information

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

Kost vid IBS & behandling med FODMAP. Leg. Dietist Erik Jönsson

Kost vid IBS & behandling med FODMAP. Leg. Dietist Erik Jönsson Kost vid IBS & behandling med FODMAP Leg. Dietist Erik Jönsson Kort om IBS Prevalens ca 10 % Alla åldrar Båda könen Samtliga etniciteter Studier från vissa länder visar på lägre prevalens Oberoende av

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4 Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR

FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR Broschyrens innehåll har fastställts genom ett samarbete mellan europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA),

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Reportage: Att leva med ärftlig risk för bröstcancer

Reportage: Att leva med ärftlig risk för bröstcancer Information och tjänster för din hälsa och vård. Besök 1177.se eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Öppet dygnet runt. Reportage: Att leva med ärftlig risk för bröstcancer Vissa former av cancer kan

Läs mer

Att leva med KOL. Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung

Att leva med KOL. Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung Att leva med KOL Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung Kunskap om KOL ökar livskvaliteten Vintern 2006 orkade jag inte gå mer än tio meter utomhus. Jag hade svår hosta och svårt att andas.

Läs mer