LUNDS UNIVERSITET C-UPPSATS Språk- ch litteraturcentrum Svenska, språklig inriktning Nrdiska språk SVEK11 Cecilia Erikssn VT 2015 Trligt/Sällan att vi klarade det! En undersökning m irnins påverkan i analysen av trligt ch sällan i initial psitin med följande att-sats Handledare: Gunlög Jsefssn
Innehåll 1 Inledning... 3 2 Teri ch bakgrund... 4 2.1 Över- ch underrdnade satser... 4 2.2 Icke verbala matriser... 6 2.3 Grammatikalisering... 10 3 Metd ch material... 11 3.1 Metd... 11 3.2 Material Enkäten... 12 4 Resultat ch slutsatser... 14 5 Analys... 17 5.1 Trligt ch sällan Analys av ytstruktur... 17 5.2 Trligt ch sällan Analys av djupstruktur... 18 5.3 Trligt ch sällan Diskussin ch slutanalys... 23 6 Sammanfattning... 25 Litteratur... 27 Bilaga: Enkätfrmulär... 28 2
1 Inledning Under tidens gång utvecklas vårt språk kntinuerlig ch nya användningar av redan kända rd kan uppstå. En sådan förändring har skett med rden trligt ch sällan då de står initialt ch följs av en att-sats. Både trligt ch sällan kan i denna kntext användas både irniskt ch icke-irniskt. En hyptes, ch utgångspunkt för denna uppsats, är att framväxten av irniska tlkningar av rden har resulterat i nya semantiska innebörder sm skiljer sig från deras ursprungliga betydelser. Denna typ av irniska användningar kan illustreras på följande sätt: (1) Trligt att jag kmmer att klara detta! (2) Sällan att han berättat mina hemligheter för dig! Med en irnisk tlkning av (1) används trligt för att uttrycka att någnting är sannlikt, till skillnad från rdets ursprungsbetydelse, sm betecknar mtsatsen. På liknande sätt kan sällan i mening (2) tlkas irniskt ch förmedlar då inte längre en tidsbetydelse utan uttrycker snarare en frm av bestörtning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur trligt ch sällan bör analyseras i satser sm (1) ch (2), samt att undersöka m användningen av irni påverkar analysen av dessa. Ulla Strh-Wllin (2008) ch David Peterssn (2011) har diskuterat knstruktiner sm liknar de i (1) ch (2) med andra led än trligt ch sällan. Strh-Wllin ch Peterssn föreslår att dessa bör analyseras sm icke verbala matriser, det vill säga överrdnade matriser sm saknar verb. För att uppnå en så fullständig analys sm möjligt har undersökningen utgått både från ett syntaktiskt ch från ett semantiskt perspektiv. Den syntaktiska utgångspunkten är tidigare frskning m icke-verbala matriser ch det semantiska perspektivet framkmmer i en enkätundersökning sm undersöker infrmanters egna tlkningar av trligt ch sällan. Den semantiska förändring sm rden genmgått relateras sedan till grammatikaliseringsbegreppet, den prcess sm innebär att ett rd förändras mt att få en mer grammatisk ch mindre lexikalisk betydelse (Rsenkvist & Skärlund 2011:7). I slutanalysen föreslår jag att initiala trligt ch sällan sm följs av en att-sats kan analyseras sm ickeverbala matriser när de används irniskt men kan däremt analyseras sm kmplement i 3
underliggande fullständiga matrissatser när de används icke-irniskt. Resultaten av undersökningen visar således att irni kan anses vara avgörande för analysen. Uppsatsen inleds i kapitel 2 med en redgörelse för tidigare frskning kring icke-verbala matriser ch grammatikalisering. Sedan följer en beskrivning av enkätundersökningens tillvägagångsätt i avsnitt 3 samt hur enkäten utfrmats. Avsnitt 4 presenterar resultatet av enkätundersökningen ch avsnitt 5 diskuterar hur trligt ch sällan kan analyseras. Slutligen sammanfattas uppsatsen i avsnitt 6. 2 Teri ch Bakgrund För att kmbinera både semantik ch syntax har jag i detta kapitel utgått från tidigare frskning sm behandlar båda perspektiv. Det syntaktiska perspektivet intrduceras i 2.1 med lika analyser av över- ch underrdnade satser sm följaktligen lägger grunden för den analys av icke-verbala matriser sm presenteras i 2.2. Slutligen kmmer en krt översikt av den förändringsprcess sm kallas grammatikalisering att förse det semantiska perspektivet i 2.3. 2. 1 Över- ch underrdnade satser En del satser är lättare att identifiera sm huvudsats eller bisats än andra. Om en sats stämmer överens med alla de kriterier sm är typiska för antingen bisatser eller huvudsatser är identifieringen fta prblematisk. Prblem uppstår däremt m en sats uppfyller kriterier sm är typiska både för bisatser ch för huvudsatser. Christer Platzack (1987) beskriver bilden genm att knstatera att: svårigheterna med att skilja huvudsats från bisats berr på att det finns satser i vårt språk sm varken är typiska huvudsatser eller typiska bisatser (1987:79). Satser av detta slag kan därför vara svåra att identifiera sm antingen över- eller underrdnade. 4
Ett exempel på sådana satser sm är svåra att definiera sm antingen över- eller underrdnade är expressiva satser. 1 En expressiv sats förmedlar fta en talares förvåning ch benämns av Gunlög Jsefssn sm känsluttryck (2009:205). Ett exempel på sådana svårdefinierade expressiva satser är: (3) Att ni aldrig kan städa efter er! (Jsefssn 2009:205) En sats sm (3) är svår att definiera sm antingen huvudsats eller bisats eftersm den uppfyller typiska kriterier från båda kategrierna. Exempel (3) ser ut att vara en självständig sats vilket vi i svenska förväntar ss att en huvudsats ska vara. Det sm gör exempel (3) svårtlkat berr på att det även uppfyller tre typiska bisatskriterier; satsen inleds av subjunktinen att, satsadverbialet aldrig föregår satsens finita verb köpt samt att satsens subjekt ni följer direkt efter den inledande subjunktinen. Det finns en del lika förslag ch diskussiner kring analysen av expressiva satser. I Svenska Akademiens grammatik (1999), sm strävar efter att ge ytnära beskrivningar, knstateras att expressiva satser kan vara både bisatser ch huvudsatser (1999, del 1:168). Eftersm en bisats definieras sm en syntaktiskt underrdnad sats, dvs. en sats med funktin sm satsled i en överrdnad sats (Teleman et al. 1999, del 1:158) krävs det ett synligt överrdnat led för att beskriva en expressiv sats sm underrdnad. Eftersm följande mening har ett överrdnande led, det är fantastiskt, definierar Teleman et al. följande expressiva sats, sm hn kan sy, sm en bisats (1999, del 4:562): (4) Det är fantastiskt sm hn kan sy. (Teleman et al. 1999, del 4:562) Det förekmmer dck även expressiva satser sm på en ytnivå inte har någt sådant synligt överrdnat led: (5) Sm jag har jagat dig. (Teleman et al. 1999, del 4:759) Eftersm satsen i (5) saknar ett utsatt överrdnat led ch (till synes) står självständigt, beskriver Teleman et al. satsen sm en expressiv huvudsats (1999, del 4:759). 1 Expressiv sats mtsvarar exklamativ sats till exempel i Peterssn (2011) ch Peterssn (2014). 5
Peterssn föreslår dck en annan analys i Swedish exclamatives are subrdinate (2011), en analys sm även behandlas i Peterssns dktrsavhandling The Highest Frce Hypthesis: Subrdinatin in Swedish (2014). 2 Eftersm huvudsatser ch bisatser i svenska typiskt har lika rdföljder menar Peterssn nämligen att även expressiva bisatser bör ha en annan rdföljd än expressiva huvudsatser: All ther Swedish clause types that cme in bth a main clause and a subrdinate clause versin, nrmally display different structures depending n whether they are independent r nt (Peterssn 2011:208). Peterssn menar att satser sm kan förekmma både sm huvudsatser ch sm bisatser i svenska typiskt inte har samma struktur. Om de expressiva satserna i (4) ch (5) verkligen är en bisats respektive en huvudsats brde rdföljderna enligt Peterssns resnemang skilja sig åt från varandra. Att expressiva satser däremt har identiska rdföljder både när de förkmmer sm en bisats ch när de förekmmer sm en (till synes) självständig sats, är enligt Peterssn en anledning att betrakta båda satserna sm underrdnade. Jämför följande exempel: (6) Det är fruktansvärt vad han klagar! (Peterssn 2011:216) (7) Vad han klagar! (Peterssn 2011:216) Peterssns förslag innebär att det expressiva ledet vad han klagar van bör analyseras sm underrdnade satser både i (6) ch i (7) (Peterssn 2011:217). Detta eftersm de båda expressiva satserna är överrdnade. I (6) syns de överrdnade elementen i ytstrukturen ch i (7) är de överrdnade elementen underliggande ch syns därför inte på ytan. 2.2 Icke verbala matriser Ulla Strh-Wllin undersöker expressiva satser i Dramernas svrdmar en lexikal ch grammatisk studie i 300 års svensk dramatik (2008). Huvudfkus för Strh-Wllins undersökning är dck lika interjektinella svrdmar vilka kan föregå expressiva satser. Med inspiratin från Magnussn (2007) föreslår Strh-Wllin att dessa interjektiner överrdnar de följande underrdnade expressiva satserna (2008:77). Strh-Wllin illustrerar strukturen för dessa på följande sätt: 2 Resnemanget i Peterssn (2011) bygger på fler argument vilka inte alla är relevanta för denna uppsats ch tas därför inte upp här. För vidareutveckling av tankarna i Peterssn (2011), se Peterssn (2014, kap 6 7). 6
(8) [Fan [vad dum du är]] (Strh-Wllin 2008:77) Det överrdnande ledet, matrisen, utgörs i (8) av interjektinen fan. Eftersm ledet i detta fall inte har någt finit verb benämner Strh-Wllin detta led sm en infinit meningsmatris (Strh-Wllin 2008:76). 3 Utöver svrdmar, bygger Peterssn (2011) vidare på Strh-Wllins analys genm att identifiera fler typer av infinita meningsmatriser, vilka Peterssn väljer att kalla för ickeverbala matriser. Intressant ng bserverar Peterssn att just vissa verb, sm titta, se ch tänk, verkar kunna fungera på ett sådant icke-verbalt sätt före underrdnade expressiva satser: (9) Titta vilka feta katter han har! (Peterssn 2011:218) (10) Se sm han svettas! (Peterssn 2011:218) (11) Tänk att han aldrig lär sig! (Peterssn 2011:219) Med stöd av Teleman et al. (1999) menar Peterssn att titta, se ch tänk härstammar i rdklassen verb ch ser van ut att stå i imperativ, men har i (9), (10) ch (11) glidit semantisk ch kan därför anses vara interjektiner. Peterssn knstaterar att liknande förändringar har skett i andra språk ch förklarar utifrån ett resnemang i Fretheim & Vaskó (2011) att Hungarian képzeld imagine and Nrwegian tenk think [---] and Swedish tänk, titta and se are lexically ambiguus and belng t different wrd classes depending n hw they functin in a specific cntext (2011:220). Sm resultat kan titta, se ch tänk anses tillhöra rdklassen interjektiner när de föregår expressiva satser ch utgör då icke-verbala matriser. Att identifiera vilken rdklass ett rd tillhör kan enligt Peterssn vara viktigt för att kunna dra slutsatser m icke-verbala matriser. Med inspiratin av resnemanget kring titta, se ch tänk van, utgår Peterssn från lika kntexter för att bedöma vilken rdklass ett rd tillhör. Eftersm svrdmen fan, precis sm adjektivet srgligt, kan fungera sm kmplement i en fullständig matrissats, menar Peterssn att även fan kan anses vara ett adjektiv i denna kntext (2011:220). 3 Liknande analyser har föreslagits av Magnussn (2007) ch av Marit Julien (2009) för plus(s) at(t). Julien föreslår att plus(s) kan analyseras sm ett överrdnande icke verbalt led vilken Julien benämner sm en minimal matris. Denna följs av ett underrdnad led sm inleds med at(t): (i) Eknmiska refrmer kmmer på sikt trligen att ge Japan högre tillväxt, plus att extrem låga räntr gjrt att den japanska yenen är kraftigt undervärderad. (2009:130) 7
(12) Det är ju fan sm här ser ut! (Peterssn 2011:220) (13) Det är ju srgligt sm här ser ut! (Peterssn 2011:220) En analys av ytstrukturerna visar alltså att adjektivet fan kan fungera både sm ett kmplement i en fullständig matrissats, se (14), ch sm en icke-verbal matris, se (15): (14) Det är fan att han aldrig kmmer! (Peterssn 2011:222) (15) Fan att han aldrig kmmer! (Peterssn 2011:222) Peterssn menar dck att en djupanalys av satserna van inte nödvändigtvis är lika entydig. Den fullständiga matrissatsen sm skrivits ut i (14) kan nämligen även vara underliggande i (15), det vill säga att subjekt ch verb finns med i den syntaktiska derivatinen men är strukna. Det är därför svårt att avgöra m fan i (15) är en icke-verbal matris eller m det finns en dld fullständig sats. Trts denna tvetydighet föredrar Peterssn att analysera satser sm den i (15) sm en icke-verbal matris avsett den ptentiellt underliggande strukturen. Peterssn drar denna slutsats av tre anledningar: The first reasn is that an vertly realized, nn-verbal matrix, can be assciated nly with an exclamative reading [ ] Secndly, a nn verbal matrix, cntaining an interjectin, als accunts fr the direct deictic nature f exclamatives. Thirdly, assuming a nn-verbal matrix rather than a full finite ne, is mre ecnmical. (2011:223) Peterssn menar alltså att analysen icke-verbal matris är att föredra överlag av tre huvudsakliga anledningar. För det första, eftersm analysen icke-verbal matris entydigt ger en expressiv tlkning. För det andra förklarar analysen icke-verbal matris en interjektins medelbara ch deiktiska natur 4 ch för det tredje menar Peterssn att analysen icke-verbal matris är mer eknmisk (Peterssn 2011:223). 4 Att interjektiner har en medelbar ch deiktisk natur innebär att de refererar till referenter (inklusive tider, platser) i yttrandets icke-språkliga sammanhang (talsituatinen). [---] Det icke-språkliga sammanhanget kan fattas snävt sm den knkreta iakttagbara situatinen runtmkring talaren ch/eller lyssnaren (Teleman et al. 1999, del 1:161 162). Att interjektiner refererar till den medelbara talsituatinen leder således till att de saknar tempus. 8
Eftersm svrdmen gud, precis sm interjektinen fy, däremt inte kan fungera sm ett kmplement till verbet i en fullständig matrissats, se (17) ch (19) nedan, klassificerar Peterssn gud sm en interjektin istället: (16) Gud sm här ser ut! (Peterssn 2011:221) (17) *Det är gud sm här ser ut! (Peterssn 2011:221) (18) Fy vad han klagar! (Peterssn 2011:221) (19) *Det är fy vad han klagar! (Peterssn 2011:221) Att interjektiner är grammatiska sm kmplement i fullständiga matrissatser innebär enligt Peterssn att dessa entydigt kan analyseras sm icke-verbala matriser eftersm den fullständiga matrisen då inte kan vara underliggande (2011:222). Peterssn & Jsefssn (2010) sm utfrskar den icke verbala matrisen ellerhur, undersöker inte bara den syntaktiska aspekten, utan även den semantiska. De knstaterar att ellerhur endast kan vara en icke-verbal matris i en specifik kntext, nämligen då det står initialt ch följs av en underrdnad att-sats: (20) Eller hur att phtshp är mammas gata för dig? (Peterssn & Jsefssn 2010:191) När ellerhur förekmmer initialt ch följs av en underrdnad att-sats har uttrycket dck två möjliga tlkningar. Först ch främst kan ellerhur användas för att söka medhåll gällande innehållet i den att-sats sm följer, sm i (20). Ellerhur kan dck även användas med en irnisk tlkning vilket innebär att talaren uttrycker en förvåning eller häpenhet över det semantiska innehållet i följande att-sats. Genm att ta hänsyn till både semantiska ch syntaktiska dimensiner kan Jsefssn & Peterssn knstatera att det finns a clse crreleatin between semantic interpretatin and syntactic structure (2010:193). 2.3 Grammatikalisering Den prcess sm identifierar vad sm händer då ett rds semantik ch syntax förändras i riktning mt en mer grammatisk ch mindre lexikal betydelse kallas för grammatikalisering. 9
Grammatikaliseringsprcessen är mycket diskuterad ch definieras på lite lika sätt i litteraturen. Henrik Rsenkvist & Sanna Skärlund (2011) skriver att: [I] grunden betecknar termen [grammatikalisering] en språkförändring där ett visst element övergår från att vara ett självständigt rd med rik lexikal betydelse till att bli ett mindre självständigt element i grammatisk betydelse. (2011:7) Typiskt för denna prcess är alltså att rd sm i sin ursprungsfrm tillhör de öppna rdklasserna, exempelvis verb, substantiv ch adjektiv, förändras under en lång eller krt tidsperid. Sm resultat av förändringen blir dessa rd helt enkelt mindre lexikaliska vilket innebär att de mer eller mindre förlrar sina ursprungliga betydelser. Istället blir många av dessa rd mer grammatiska i frm av exempelvis affix, subjunktiner ch satsadverbial (Rsenkvist & Skärlund 2011:8). Vidare innebär grammatikalisering fta att ett rd tenderar att förlra sin självständighet ch blir sm resultat mindre fria. Nedan exemplifierar Rsenkvist & Skärlund hur en grammatikaliseringsprcess kan se ut med det nrdiska språkhistriska prnmenet inn: (21) hestr inn > hestrinn > hästen (2011:7) I (21) synliggörs prcessen för hur inn förändrats från att vara ett prnmen till bestämdhetsaffixet en. Före grammatikaliseringen kunde prnmenet stå för sig själv. I prcessen förlrar inn dck sin självständighet ch blir i slutskedet ett bundet affix. Eftersm grammatikalisering är en prcess består denna av lika faser sm utvecklas med tiden. Rsenkvist & Skärlund skriver m prcessen i tre huvudsakliga faser (2011:7). Dessa innehåller till en början endast det ursprungliga ledet, vilket går in i en förändringsprcess genm att ett uttryck i en viss kntext [får] en ny tlkning (Rsenkvist & Skärlund 2011:19). Detta är det första tecknet på att en förändring håller på att ske; ett element får en ny betydelse i en bunden kntext, vilket i sin tur följs av en mellanfas. I mellanfasen existerar både det ursprungliga elementet men även den nya betydelsen ch användningen av samma element samtidigt. Det i sin tur följs av den slutgiltiga fasen vilket innebär att den nya tlkningen av det ursprungliga elementet blir ett nytt ch eget element. Det bör dck pängteras att dessa faser inte utesluter varandra, det är tvärtemt väldigt vanligt att de kexisterar. Både den nya 10
ch äldre betydelsen av ett element existerar då samtidigt i samma språk, det ursprungliga ledet ch dess betydelse blir alltså inte ersatt (Rsenkvist ch Skärlund 2011:7 8). 3 Metd ch material För att undersöka irniska ch icke-irniska tlkningar i samband med trligt ch sällan har jag valt att utföra en enkätundersökning med 45 infrmanter. Undersökningen ämnade besvara hur infrmanterna själva tlkar trligt ch sällan då de används initialt ch följs av en att-sats. I 3.1 kmmer jag att redvisa undersökningsmetd ch tillvägagångssätt samt hur jag resnerat kring de 45 deltagande. Vidare i 3.2 kmmer jag att presentera vad enkätfrågrnas utfrmning har för syfte. 3.1 Metd För att ta reda på mer m tlkningar av irni ville jag finna en undersökningsgrupp sm till str del själva använder trligt ch sällan både irniskt ch icke-irniskt. Att ha hört eller till ch med själv kunna använda uttrycken kan underlätta möjligheten att tlka lika frmuleringar sm irniska eller icke-irniska. För att finna denna typ av infrmanter utgick jag från den statistik sm tagits fram av Erikssn & Frsell (2014) sm undersökt användningen av rdet fta sm en icke-verbal matris 5. Jag har därför utgått från deras statistik eftersm knstruktiner med fta påminner m knstruktiner med trligt ch sällan: (22) Ofta att han sa så (Erikssn & Frsell 2014:22) (23) Trligt att jag kmmer att klara detta. (24) Sällan att han berättade mina hemligheter för dig. 5 Erikssn ch Frsell använder termen minimal matris. 11
Undersökningen m fta sm en icke-verbal matris visar en tendens på att vanligen användas ch förstås av persner i åldrar upp till runt 40 år (Erikssn & Frsell 2014:10 12). I åldrarna över 40 år avtar förståelsen för fenmenet. För att kmma åt denna åldersgrupp ville jag hitta en plattfrm eller ett frum sm vanligen ch regelbundet används av persner i åldrar under 40. I Svenskarna ch Internet (2011) skriver Olle Findahl att persner mellan 16-35 år är de mest högfrekventa besökarna på sciala medier. Av persner sm befinner sig i åldern mellan 16-25 år använder hela 95 % av dessa sciala medier, ch bland persner sm är mellan 26-35 år använder 81 % sciala medier (Findahl 2011:19). Findahl knstaterar även att Facebk är den mest dminerande av dessa plattfrmer (2011:19). Med utgångspunkt i Findahls undersökningar valde jag att lägga ut min enkätundersökning på Facebk för att finna en grupp infrmanter sm sannlikt har någn frm av förförståelse för användandet av trligt ch sällan ch har därmed möjlighet att förstå ch använda just irni i samband med dessa. Sammanlagt deltg 45 annyma infrmanter i undersökningen. För att ta hänsyn till etiska aspekter har ingen persnlig infrmatin registrerats med undantag för infrmanternas åldrar. Denna infrmatin blev dck inte relevant för analysen ch kmmer därför inte att redvisas vidare. Istället utgör infrmanternas egna tlkningar ch användningar av trligt ch sällan material för undersökningen. 3.2 Material - Enkäten För att kunna utnyttja det frum sm sciala medier tillhandahåller för att finna infrmanter med bäst förutsättningar var det sedan ett naturligt val att använda enkäter sm undersökningsmaterial. Dessa kan enkelt skapas ch distribueras nline samt ger inga gegrafiska restriktiner. Vidare kan infrmanterna i en valfri miljö fylla i sina åsikter utan yttre påverkan, varken från mig eller från andra deltagare. Huvudsyfte var att undersöka hur trligt ch sällan används ch tlkas i samband med irni. Deltagarna blev infrmerade m att enkäten ämnade undersöka irni men de visste däremt inte att just rden trligt ch sällan var huvudfkus. Därför blandades exempelalternativen upp med andra liknande knstruktiner. Detta för att öka infrmanternas spntana tlkningar ch beskrivningar. Att infrmanterna gjrdes medvetna m att irni undersöktes kan ha lckat fram fler irniska tlkningar än m de varit medvetna m det. 12
Trts detta kändes det sm nödvändig infrmatin eftersm en skriftlig undersökning sm denna enkätundersökning redan saknar många av de prsdiska egenskaperna sm annars identifierar irni. Just eftersm irni är ett fenmen sm är så stark kpplat till prsdi, är jag alltså medveten m att en enkätundersökning saknar denna aspekt av ämnet. Jag bedömde dck att möjligheten att utnyttja sciala medier ch den större mängd data jag hade möjlighet att få in via en enkätundersökning övervägde bristerna. I bilagan återfinns de 9 enkätfrågr sm användes i undersökningen. Resultaten av fråga 1 ch 7 visade sig dck inte relevanta för slutanalysen ch har därför uteslutits. Däremt kmmer de resterande sju frågrna att presenteras nedan. Fråga 2 ch 3 (se bilaga) hade för avsikt att undersöka infrmanternas benägenhet att själva använda trligt ch sällan i samband med irni. I fråga 2 fick de välja m några av de fyra svarsalternativen kändes naturliga att använda irniskt ch annars välja det femte alternativet sm angav att ingen av alternativen kändes irniska. Utifrån hyptesen att trligt ch sällan kan användas både irniskt ch icke-irniskt undersökte sedan fråga 3 denna ptentiella tvetydighet. Infrmanterna fyllde då i de alternativ de kunde tänka sig att använda i båda avseenden. I fråga 4 ch 5 undersöktes trligt ch sällan var för sig för att undersöka deras ptential att förmedla irni. Syftet är att se m infrmanterna uppfattar irnin avsett m de använder det själva eller inte. För att skriftligt kunna förmedla irni så tydligt sm möjligt har trligt i fråga 4 ch sällan i fråga 5 placerats in i större kntexter i frm av dialger. Både fråga 4 ch fråga 5 har svarsalternativ vilka även kmpletterats av ett öppet kmmentarsfält sm ger infrmanterna möjlighet att lägga till egna tlkningar eller kmmentarer. För att ta reda på m trligt ch sällan möjligen kan tlkas lika berende på vilken psitin de står i, undersöker fråga 6 detta ptentiella samband. Svarsalternativen består av meningspar varav det ena visar trligt ch sällan i initial psitin med efterföljande att-sats ch den andra visar trligt ch sällan sm kmplement i mtsvarande fullständig matrissats. Infrmanterna fick sedan fylla i de exempelpar sm de anser kan ha samma semantiska betydelse. Syftet är att se m innebörden av trligt ch sällan har förändrats i de krtare versinerna eller m semantiken bevarats ch anses vara identiskt med den fullständiga varianten. Även denna fråga följs av ett kmmentarsfält sm ger infrmanterna möjlighet att frmulera egna tlkningar eller övriga tankar. Fråga 8 ch 9 återkpplar till fråga 2 ch 3 för att närmare undersöka trligt ch sällan i samband med irni. Fråga 8 presenterar två exempelmeningar sm båda innehåller ett initialt trligt sm följs av en att-sats. Skillnaden mellan exempelmeningarna är att de har lika 13
semantiska kntexter. Den första meningen är avsedd att förmedla icke-irni ch den andra meningen är frmulerad för att förmedla irni. Syftet med frågan är att se hur infrmanterna med egna rd beskriver innebörderna av exempelmeningarna. Därför har frågan inga svarsalternativ utan endast ett kmmentarsfält sm svarsmöjlighet. Fråga 9 är utfrmad på ett identiskt sätt med den skillnaden att istället för trligt tlkar infrmanterna två meningar med med sällan i initial psitin sm har en efterföljande att-sats. Den första exempelmeningen är avsedd att förmedla icke-irni ch den andra är frmulerad för att förmedla irni. 4 Resultat ch slutsatser I detta avsnitt kmmer resultaten av enkätundersökningen att redvisas. I bilagan återfinns de 9 frågr sm användes i enkätundersökningen. Eftersm resultaten från fråga 1 ch 7 inte visade sig relevanta för slutanalysen har de uteslutits även från detta kapitel. Resultatet från de resterande sju frågrna kmmer däremt att utvecklas vidare. Eftersm fkus för undersökningen är användning ch tlkning av rden trligt ch sällan, kmmer endast resultaten för dessa svarsalternativ att redvisas nedan. Resultaten från fråga 2 ch 3 visar att trligt ch sällan kan förmedla både irni ch ickeirni när de står på initial psitin ch följs av en att-sats. Fråga 2, sm undersöker hur många av de 45 infrmanterna sm själva tycker det känns naturligt att använda irniska trligt eller sällan, visar att 30 persner gärna använder ett irniskt trligt medan endast 13 känner detsamma m ett irniskt sällan. Det innebär att båda rden kan användas irniskt men att fler persner anser att trligt är ett naturligare alternativ än sällan. Det bekräftas ytterligare i fråga 3 då 20 persner anser att trligt berende på kntexten kan användas för att förmedla både irni ch icke-irni, ch 18 persner anser detsamma m sällan. Detta resultat utesluter dck inte möjligheten att resterande infrmanter använder trligt ch sällan irniskt eftersm möjligheten finns att deras individuella tlkning är entydigt irnisk eller entydigt icke-irnisk. Det sammanfattande resultatet av fråga 2 ch 3 är alltså att både trligt ch sällan kan, berende på individuella tlkningar, användas för att förmedla både irni ch icke-irni. Att trligt ch sällan kan vara irniska uppfattas återigen i fråga 4 ch 5. Resultaten visar att båda rden kan uppfattas sm irniska m de förekmmer i större sammanhang vars 14
kntexter hjälper till att förtydliga irnin. De dialgfrmade exempelmeningarna resulterade nämligen i att hela 42 av 45 persner ansåg att trligt använts irniskt i fråga 4, ch 35 av 45 persner ansåg att sällan använts irniskt i fråga 5. Indirekt innebär det att de flesta infrmanter anser att båda rden kan användas för att förmedla irniska budskap även m de inte brukar använda dem irniskt själva. Fråga 6 undersöker m trligt ch sällan får någn betydelseskillnad berende på närvar respektive frånvar av en utsatt matris innehållande ett verb. Frågan jämför därför lika exempelpar varav den ena meningen har trligt ch sällan sm kmplement i en fullständig matrissats ch den andra har ett initialt trligt ch sällan sm följs av en att-sats. Resultatet visar att majriteten av infrmanterna uppfattar just en sådan semantiskt skillnad: 35 av de 45 deltagande anser att trligt inte betyder detsamma i de lika psitinerna ch hela 41 av de 45 deltagande anser detsamma m sällan. Det innebär att när trligt ch sällan står på initial psitin ch följs av en att-sats kan deras betydelser skilja sig från respektive rds ursprungsbetydelser. Fråga 8 sm endast har ett kmmentarsfält sm svarsalternativ resulterade i att infrmanterna frmulerade egna tlkningar. Frågan gick ut på att infrmanterna mbads bedöma m två exempelmeningar med ett initialt trligt sm följs av en att-sats har använts på lika sätt. Den första exempelmeningen var avsedd att med hjälp av kntext förmedla ickeirni ch den andra att förmedla irni. Den stra majriteten, 40 persner, svarade att de ansåg att trligt använts på lika sätt i de båda exempelmeningarna. Vidare identifierade dessa 40 persner att den andra meningen uttrycker irni, ch beskrev att trlig i denna kntext inte har använts i sin traditinella betydelse. Detta blir tydligt i svar sm: Andra meningen känns irniskt, sm att säga Yeah, right! på engelska 6, det låter sannlikt ch absurt. Det innebär att när trligt tlkas irniskt då det står initialt ch följs av en attsats verkar betydelsen inte längre uttrycka sannlikhet i sin traditinella bemärkelse utan har fått en ny betydelse. Vidare beskriver även dessa 40 persner att den första exempelmeningen tlkas ickeirniskt ch att trligt i denna kntext däremt inte fått någn ny betydelse utan verkar istället ha bevarat rdets traditinella innebörd. De beskriver den första meningen sm att: det [är] trligt på riktigt, betydelsen [är] rdagrann ch Första meningen är ett enkelt knstaterande. Den slutsats sm kan dras av dessa resultat är att en icke-irnisk tlkning av trligt sm står initialt ch följs av en att-sats verkar till skillnad från sin irniska 6 Alla enkätsvar är citerade sm de angetts i frmulären. 15
mtsvarighet ha bevarat sin traditinella betydelse. Det innebär att trligt har samma innebörd både då det står initialt med icke-irnisk tlkning ch då det används sm kmplement i en fullständig matrissats. De resterande 5 persner sm inte ansåg att trligt använts på lika sätt i exempelmeningarna svarade antingen rakt nej eller någt säkert Ja!?. Dessa svar har tlkats sm att de inte ser någn tydlig skillnad mellan användningarna av trligt i exemplen. Likt fråga 8, hade även fråga 9 ett kmmentarsfält sm enda svarsalternativet. Återigen mbads infrmanterna bedöma m två exempelmeningar använts på lika sätt, denna gång med ett initialt sällan sm följs av en att-sats. Utifrån kntexten var den första meningen ämnad att tlkas icke-irniskt ch den andra att tlkas irniskt. Majriteten, 27 persner, ansåg att det fanns en skillnad mellan de båda användningarna av sällan. Likt resultaten i fråga 8, beskrivs exempelmening två sm att vara irnisk ch även här har sällan en ny betydelse än sin traditinella. Meningen beskrivs sm att betyda typiskt, eller att uttrycka en bestörtning, en beklagan eller en bitterhet. Det innebär, att precis sm trligt, verkar den traditinella betydelsen av sällan gå förlrad när det står initialt med följande att-sats sm har irnisk tlkning. De 27 persner sm uppfattade en skillnad mellan exempelmeningarna preciserade även att de tlkade sällan i den första exempelmeningen sm icke-irnisk ch att rdets traditinella innebörd har bevarats. De beskriver sällan sm att vara sann, ett knstaterande ch att låta seriös. Att ett icke-irniskt sällan har en traditinell betydelse innebär, precis sm trligt, att det har samma betydelse sm då sällan används sm kmplement i en fullständig matrissats. Vidare angav 14 persner att de inte ansåg att det fanns någn betydelseskillnad mellan användningarna av sällan. De resterande 4 persnerna menade att de antingen inte riktigt förstd meningarnas innebörd eller att de själva aldrig skulle använda sällan på det vis sm då det används i den ämnade irniska exempelmeningen. Sammanfattningsvis kan rden trligt ch sällan användas både irniskt ch icke-irniskt när de står initialt ch följs av en att-sats. Vidare indikerar infrmanternas egna beskrivningar av irniska trligt ch sällan att rden fått nya innebörder sm skiljer sig från deras respektive traditinella betydelser. De icke-irniska tlkningarna har däremt bevarat sina ursprungsbetydelser ch överensstämmer därför semantiskt med trligt ch sällan sm står sm kmplement i fullständiga matrissatser, eftersm dessa typiskt är icke-irniska. 16
5 Analys I detta kapitel kmmer jag att föreslå hur irniska ch icke-irniska trligt ch sällan kan analyseras när de används initialt ch följs av en att-sats. För att uppnå en så fullständig analys sm möjligt kmmer jag att ta hänsyn både till semantiska ch syntaktiska aspekter. I avsnitt 5.1 kmmer jag att se på knstruktinerna på ett ytligt plan för att jämföra tidigare frskning m icke-verbala matriser med resultaten från enkätundersökningen. Vidare i 5.2 kmmer jag att gå djupare in i knstruktinerna för att undersöka hur betydelserna av trligt ch sällan har förändrats i ett grammatikaliseringsperspektiv samt se på förändringen utifrån ett rdklassperspektiv. I 5.3 kmmer jag att föreslå en slutgiltig analys, vilken kmmer att gå ut på att trligt ch sällan kan analyseras lika berende på m de används irniskt eller ickeirniskt. 5.1 Trligt ch sällan Analys av ytstruktur Eftersm Teleman et al. definierar matrissatser sm överrdnande, förutsätter en matris att även ett underrdnat led är närvarande (1999, del 1:197). Strh-Wllin (2008) ch Peterssn (2011) menar att expressiva satser sm Vad dum du är! bör analyseras sm underrdnade. Därför analyserar Strh-Wllin svrdmen fan i följande exempel sm att vara ett överrdnat element, trts att det inte är verbalt det är en infinit meningsmatris, hädanefter icke-verbal matris: (25) [Fan [vad dum du är]] (Strh-Wllin 2008:77) Satsen i (25) påminner m användningarna av trligt ch sällan både ur ett semantiskt ch ett syntaktiskt perspektiv. Syntaktiskt sett kan trligt ch sällan användas på ett liknande sätt eftersm de ckså kan förekmma initialt ch följas av ett underrdnat led, i dessa fall en attsats: (26) Trligt att man vill ha elaka vänner! (27) Sällan att jag har jbbat på fel uppgift i två timmar! 17
Att-satserna i (26) ch (27) kan analyseras sm underrdnade eftersm de uppfyller två typiska bisatskriterier: de inleds med subjunktinen att ch satsens subjekt följer direkt efter subjunktinen. Vidare uppfyller att-satserna i (26) ch (27) ytterligare ett bisatskriterium sm den expressiva satsen i (25) saknar; de kan inte fungera utan synligt överrdnat led. Fan kan däremt utelämnas i (25) men trligt ch sällan kan inte utelämnas i (26) respektive (27). Eftersm att-satserna i (26) ch (27) inte kan fungera självständigt måste de alltså överrdnas av ett synligt led. Från ett semantiskt perspektiv har (26) ch (27) ytterligare ett gemensamt drag med expressiva satser sm den i (25); de kan användas för att förmedla känslr. Att infrmanterna i avsnitt 4 beskriver irniska trligt ch sällan med känslsamma värderd kan jämföras med de expressiva satser sm Jsefssns menar används för att förmedla känsluttryck (2009:205). Irniska trligt beskrivs i (26) sm sannlikt ch absurt ch irniska sällan beskrivs i (27) sm en beklagan eller en bestörtning. I traditinell bemärkelse används rden inte typiskt med känslsamma innebörder då trligt typiskt används för att förmedla sannlikhet ch sällan för att uttrycka att någnting inte händer fta. De irniska användningarna av trligt ch sällan skiljer sig därför från sina ursprungliga betydelser ch liknar sm resultat expressiva satser. Det verkar dck sm att endast de irniska trligt ch sällan semantiskt kan jämföras med expressiva satser eftersm enkätundersökningen visar att infrmanterna tlkar icke-irniska användningar av trligt ch sällan sm att de bevarat sina traditinella betydelser. Redan här på ytan uppstår det en skillnad mellan irniska trligt ch sällan ch icke-irniska trligt ch sällan. 5.2 Trligt ch sällan Analys av djupstruktur Den skillnad sm uppstått mellan irniska ch icke irniska trligt ch sällan blir tydligast när de jämförs med fullständiga matrissatser. När trligt ch sällan används sm kmplement i en fullständig matrissats utgår jag från den typiska icke-irniska tlkning sm vanligen används ch förmedlar de traditinella betydelserna av rden. Fråga 7 ch 8 visade i kapitel 4 att majriteten av infrmanterna ansåg att en icke-irnisk användning av initiala trligt ch sällan sm följs av en att-sats har bevarat de traditinella betydelserna av rden. Det innebär, att med icke-irniska tlkningar av satsen i (28) ch (30) nedan, kan respektive exempelpar anses vara semantiskt identiska: 18
(28) Trligt att farmr kmmer ch hälsar på i mrgn, men ingenting är bestämt ännu. (29) Det är trligt att farmr kmmer ch hälsar på i mrgn, men ingenting är bestämt ännu. (30) Sällan att jag varit så arg sm jag var igår. (31) Det är sällan att jag varit så arg sm jag var igår. Att de irniska användningarna av trligt ch sällan däremt kan användas ch beskrivas på nya sätt indikerar att dessa semantiskt har glidit brt från respektive rds ursprungsbetydelse. Om exempel (33) ch (35) nedan tlkas sm irniska, innebär det att följande exempelpar inte har samma innebörd eftersm trligt ch sällan sm kmplement i fullständiga matrissatser, sm i (32) ch (34), typiskt används icke-irniskt: (32) Det är trligt att jag kmmer att klara detta. (33) Trligt att jag kmmer att klara detta. (34) Det är sällan att han berättar mina hemligheter för dig. (35) Sällan att han berättar mina hemligheter för dig. Det innebär att berende på pragmatik ch individuella tlkningar kan det finnas en skillnad mellan användningen av ett initialt trligt ch sällan sm följs av en att-sats ch mellan användningen av trligt ch sällan sm kmplement till kpulan i en fullständig matrissats. Icke-irniska tlkningar resulterar i ursprungsbetydelsen av rden. Irniska tlkningar ger både en ny betydelse jämfört med de ursprungliga, men ckså en betydelseskillnad i en mtsvarande fullständig matrissats. Det faktum att de irniska trligt ch sällan har utvecklats ch fått en ny betydelse tyder på att en förändring har skett. Vissa aspekter av förändringen pekar på att irniska trligt ch sällan möjligen befinner sig mitt i en grammatikaliseringsprcess, se avsnitt 2.3. Att trligt ch sällan verkar ha förlrat sin ursprungliga betydelse är nämligen ett typiskt tecken på att de möjligen har grammatikaliserats. Det innebär dck inte att de nya användningarna av rden har ersatt sina respektive ursprungsbetydelser. Istället används trligt ch sällan både i sina ursprungsfrmer ch med nya tlkningar. Grammatikaliseringprcessen utesluter nämligen 19
inte den ena eller den andra frmen utan båda lever kvar i språket (Rsenkvist ch Skärlund 2011:7 8). Vidare är det vanligt för rd sm grammatikaliserats att de påverkas genm att knytas till specifika psitiner. Trligt ch sällan kan i sina traditinella betydelser användas på ett friare ch mer självständigt sätt, till skillnad från de nya tlkningarna av trligt ch sällan sm endast kan användas kntextbundet. Att den nya tlkningen av trligt ch sällan endast förekmmer i den specifika kntext då de används initialt ch följs av en underrdnad att-sats samt kräver en irnisk tlkning, pekar på att denna nya användning inte är lika självständig sm sina ursprungliga frmer. Eftersm själva grammatikaliseringsprcessen består av flera lika faser (se avsnitt 2.3) kan det vidare innebära att trligt ch sällan möjligen befinner sig mitt i någn av dessa faser sm en del av en pågående prcess. Det syns dck inte någt tydligt drag av att irniska trligt ch sällan har blivit mer grammatiska, vilket annars är ett vanligt drag för rd sm grammatikaliserats (Rsenkvist & Skärlund 2011:8). Möjligen kmmer rden att utvecklas vidare med tiden ch blir då möjligen mer grammatiska. På samma sätt sm trligt ch sällan har förändrats semantiskt, diskuterar Peterssn (2011) att verben titta, se ch tänk i vissa kntexter, precis sm ungerska képzeld ch nrska tenk (se avsnitt 2.2), har fått en förändrad betydelse. Peterssn knstaterar att när titta, se ch tänk förekmmer initialt ch följs av en underrdnad expressiv sats bör de inte längre tlkas sm verb i imperativ. Istället för sina ursprungliga uppmanande betydelser menar Peterssn att titta, se ch tänk kan användas för att bilda känslladdade betydelser, likt interjektiner: (38) Titta vilka feta katter han har! (Peterssn 2011:218) (39) Se sm han svettas! (Peterssn 2011:218) (40) Tänk att han aldrig lär sig! (2011:219) Peterssn menar att titta, se ch tänk van har genmgått semantiska glidningar vilket har påverkat rdens rdklasstatus, från ett verb till kntextspecifika interjektiner. Eftersm Peterssn knstaterar att just rdklasstatus kan vara avgörande i analysen av icke-verbala matriser (se avsnitt 2.2) utgår Peterssn från resnemanget m titta, se ch tänk för att knstatera vilka rdklasser svrdmarna fan ch gud tillhör ett resnemang sm även jag kmmer att tillämpa för trligt ch sällan (2011:218). Eftersm fan är grammatiskt i den kntext sm adjektiv fta förekmmer i, nämligen sm kmplement i fullständiga matrissatser (se 41 nedan), menar Peterssn att fan kan knstateras vara ett adjektiv (2011:220). Att gud däremt är grammatiskt sm kmplement i fullständiga matrissatser, 20
precis sm interjektiner, menar Peterssn att gud kan anses vara en kntextbunden interjektin, se (44) nedan. En liknande skillnad uppstår mellan trligt ch sällan då de används irniskt respektive icke-irniskt. Icke-irniska trligt ch sällan kan vara kmplement i fullständiga matrissatser, se (42) ch (43), ch kan då liknande fan anses vara adjektiv. Eftersm irniska trligt ch sällan inte kan vara kmplement i fullständiga matrissatser utan att få en betydelseförändring, se (45) ch (46), kan de istället anses vara kntextbundna interjektiner, liknande gud: (41) Det är ju fan sm här ser ut! (Peterssn 2011:220) (42) Det är trligt att farmr kmmer ch hälsar på i mrgn. (43) Det är sällan att jag skådat någt så vackert. (44) * Det är gud sm här ser ut! 7 (Peterssn 2011:221) (45) * Det är trligt att man vill ha elaka vänner. (46) * Det är sällan att jag jbbat på fel uppgift i två timmar. Vidare menar Peterssn att rdklasstatus kan tydliggöra analysen av icke-verbala matriser eftersm interjektiner inte kan vara kmplement i fullständiga matrissatser. Det innebär nämligen att dessa inte kan ha någn underliggande fullständig struktur utan kan entydigt analyseras sm icke-verbala matriser. Eftersm interjektinerna i (44), (45) ch (46) inte kan vara kmplement i fullständiga matrissatsser kan dessa inte heller ha den fullständiga matrisen sm underliggande struktur. Den enda möjliga analysen är därför att initiala trligt ch sällan sm följs av en underrdnad att-sats med irnisk tlkning kan knstateras vara interjektiner ch bör därför analyseras sm icke-verbala matriser. Det blir däremt någt svårare att analysera en icke-irnisk tlkning av trligt ch sällan när de står initialt ch följs av en att-sats eftersm dessa är grammatiska sm kmplement i fullständiga matrissatser. Det innebär nämligen att de kan ha den fullständiga matrissatsen sm underliggande struktur. Frågan är alltså m (47) ch (48) nedan bör analyseras sm ickeverbala matriser, eller m meningarna har ett dlt matrisverb ch kmplement: (47) Trligt att farmr kmmer ch hälsar på i mrgn, men ingenting är bestämt ännu. (48) Sällan att jag varit så arg sm jag var igår. 7 * Innebär att satsen är grammatisk. 21
Jag föreslår att det både från ett semantiskt ch ett syntaktiskt perspektiv är att föredra att analysera de icke-irniska (47) ch (48), nedan återupprepande sm (49) ch (51), sm förkrtningar av (50) respektive (52) nedan: (49) Trligt att farmr kmmer ch hälsar på i mrgn, men ingenting är bestämt ännu. (50) Det är trligt att farmr kmmer ch hälsar på i mrgn, men ingenting är bestämt ännu. (51) Sällan att jag varit så arg sm jag var igår. (52) Det är sällan att jag varit så arg sm jag var igår. Det innebär att trligt i (49) ch sällan i (51) kan anses vara kmplement i underliggande fullständiga matrissatser. Ur ett semantiskt perspektiv är det en tilltalande analys eftersm infrmanterna i enkätundersökningen semantiskt tlkar meningsparen van sm att ha samma innebörd. Semantiskt sett är alltså (49) ch (50) respektive (51) ch (52) identiska, ch kan därför även ha samma struktur, antingen med realiserade element eller med dlda. Syntaktiskt sett kan det i ch för sig vara lckande att analysera (49) ch (51) sm ickeverbala matriser eftersm ytstrukturerna är identiska med andra icke-verbala matriser, inte minst deras irniska mtsvarigheter. Peterssn (2011) menar att analysen icke-verbala matriser alltid är att föredra i samband med expressiva satser av tre huvudsakliga anledningar. För det första, eftersm analysen icke-verbal matris entydigt ger en expressiv tlkning. För det andra förklarar analysen icke-verbal matris det medelbara ch deiktiska sm karakteriserar interjektiners tempuslösa ch direkta natur ch för det tredje är analysen ickeverbal matris mer eknmisk (2011:223). Detta resnemang är dck inte lika relevant i förhållande till analysen av icke-irniska trligt ch sällan. Sm jag krt nämnt tidigare tlkas nämligen inte de icke-irniska trligt ch sällan sm expressiva eftersm de inte beskrivs med känslladdade rd. Istället tlkas (49) exempelvis sm att man trr verkligen att det finns chans att farmr kmmer att kmma på besök imrgn ch det [är] trligt på riktigt. Satsen i (51) tlkas sm att vara sann ch allvarlig. De tlkas alltså istället sm påståendesatser. Vidare är icke-irniska trligt ch sällan inte interjektiner ch kan därför förekmma i en temprala kntexter. Trts att det inte är det mest eknmiska alternativet föreslår jag därför att de icke-irniska trligt ch sällan bör analyseras sm kmplement i underliggande fullständiga matrissatser ch inte sm icke-verbala matriser. 22
5.3 Trligt ch sällan Diskussin ch slutanalys Förslaget för den slutgiltiga analysen är alltså att det finns en skillnad i de underliggande strukturerna mellan irniska ch icke-irniska trligt ch sällan sm står initial ch följs av en underrdnad att-sats. När trligt ch sällan används med traditinell, icke-irnisk tlkning kan de användas sm kmplement i fullständiga matrissatser. Strukturen kan då se ut på följande sätt: (53) Det är trligt att farmr kmmer ch hälsar på. Kmplement Matris Underrdnad att-sats Huvudsats (54) Det är sällan att jag varit så arg sm jag var igår. Kmplement Matris Underrdnad att-sats Huvudsats När trligt ch sällan används initialt med en icke-irnisk tlkning, behåller de samma semantiska innebörd sm sina mtsvarande fullständiga varianter van. Eftersm det inte finns någn semantiskt skillnad ser jag inte heller någn anledning till att det brde finnas någn syntaktiskt skillnad. Jag föreslår därför att icke-irniska trligt ch sällan kan anses ha en identisk djupstruktur med (53) ch (54). Den enda skillnaden är att delar av matrissatsen i nedanstående exempel är underliggande element sm inte är fnlgiskt realiserade: 23
(55) (Det är) trligt att farmr kmmer ch hälsar på. Kmplement i underliggande fullständig matrissats. Underrdnad att-sats (56) (Det är) sällan att jag varit så arg sm jag var igår. Kmplement i underliggande fullständig matrissats Underrdnad att-sats När trligt ch sällan däremt används initialt med irnisk tlkning uppstår en semantisk skillnad. På grund av den semantiska förändringen kan trligt ch sällan kntextbundet klassificeras sm interjektiner vilka utifrån Peterssns analys endast kan analyseras sm icke-verbala matriser: (57) Trligt att man vill ha elaka vänner. Icke-verbal matris Underrdnad att-sats (58) Sällan att jag jbbat på fel uppgift i två timmar. Icke-verbal matris Underrdnad att-sats Sm resultat menar jag att irni har en str betydelse för analysen av trligt ch sällan då de används initialt ch följs av en underrdnad att-sats. Liknande Peterssn & Jsefssns (2010) slutsats m att det finns ett nära samband mellan semantik ch syntax, menar även jag att semantiken ch syntaxen samspelar med varandra i analysen av trligt ch sällan. Detta eftersm lika tlkningar kan kpplas till lika 24
syntaktiska analyser. En irnisk tlkning av trligt ch sällan leder till att de bör analyseras sm icke-verbala matriser ch en icke-irnisk tlkning leder till att de kan analyseras sm kmplement i en underliggande struktur. Att semantiken kan avgöra hur trligt ch sällan bör analyseras innebär att en ch samma mening skulle kunna ha två lika analyser. Exempelvis skulle en mening sm Trligt att Jhan kmmer att vinna, kunna tlkas både sm irniskt menad ch icke-irniskt menad. Det innebär att trligt ch sällan sm används med identiska ytstrukturer, skulle kunna ha lika djupstrukturer. En irnisk tlkning genererar analysen icke-verbal matris, ch en icke-irnisk tlkning ger analysen kmplement i underliggande fullständig matrissats. En del aspekter kan dck anses kmplettera den undersökning sm gjrts i denna uppsats. Eftersm irni är starkt kpplat till prsdi kan andra typer av undersökningsmetder, sm exempelvis intervjuer eller upplästa exempel, tillföra fler intressanta aspekter av ämnet. Vidare kan en större undersökningsgrupp göra det möjligt att se fler generella samband. För framtida frskning finns det även fler ptentiella icke-verbala matriser att undersöka. Exempelvis rden palla ch rka, vilka illustreras nedan i exempel sm är hämtade från Blggmix 2007 via Krp, Språkbankens krpus: (59) Palla att ta hand m sig själv när man är sjuk. (60) Orka att jag är så klen. Möjligen kan även palla ch rka analyseras ch undersökas i förhållande till irni ch ickeirni. Det kan i sin tur ge fler intressanta resultat i det samspel sm semantik ch syntax verkar uppvisa i analysen av denna uppsats. 6 Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att undersöka m irni har någn betydelse för analysen av rden trligt ch sällan när de står initialt ch följs av en att-sats. För att uppnå en så kmplett undersökning sm möjligt har analysen utgått både från ett semantiskt perspektiv ch från ett syntaktiskt perspektiv. Semantiskt visar enkätundersökningen att det uppstått en 25
betydelseskillnad när trligt ch sällan används irniskt respektive icke-irniskt. En ickeirnisk användning verkar ha bevarat rdens traditinella betydelser, medan en irnisk användning har resulterat i att rdens betydelser har förändrats. Syntaktiskt ser ytstrukturerna ut att vara identiska både då trligt ch sällan används irnisk ch då de används icke-irniskt. Trts detta föreslår jag att de underliggande strukturerna kan anses vara lika. Att rden tlkas ha samma traditinella betydelser både när de står sm kmplement i en fullständig mattrissats ch när de används icke-irnisk i initialt psitin med följande att-sats, menar jag kan indikera att även syntaxen kan vara densamma. Därför kan en icke-irnisk tlkning av trligt ch sällan analyseras sm att vara kmplement i en underliggande fullständig matrissats. De irniska trligt ch sällan har däremt icketraditinella betydelser ch kan därför inte vara kmplement i fullständiga matrissatser utan att förlra denna nya betydelse. Betydelseförändringen kan utifrån ett resnemang av Peterssn (2011) innebära att trligt ch sällan kan anses vara kntextbundna interjektiner vilka enligt Peterssns analys entydigt kan analyseras sm icke-verbala matriser (2011:222). Slutligen föreslår jag därför att icke-irniska trligt ch sällan kan analyseras sm kmplement i underliggande fullständiga matrissatser till skillnad från irniska trligt ch sällan sm kan analyseras sm icke-verbala matriser. Resultatet av undersökningen visar således att irni kan anses ha en betydande rll för analysen av trligt ch sällan när de står på initial psitin ch följs av en att-sats. 26