Delrapport Utvärdering av C2C/PIMA

Relevanta dokument
1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

YH och internationalisering

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

ANSÖKAN OM FOU-STÖD FÖR LOKALT UTVECKLINGSARBETE 2012

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Förskolan Västanvind

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010

Regional samverkanskurs 2014

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Sammanställning av diskussionskarusellen

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

Vinka IN modellen Vingåker och Katrineholm 2016

Information för socialtjänst och hälso- och sjukvård gällande anmälan och ansökan om god man och förvaltare

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning 2004

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Ansökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Vålbergsskolan 4 9 i Karlstads kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Leda digitalisering 21 september Ale

Folkhälsoplan för 2015

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Förskolan Västanvind

Växtverk & Framtidstro!

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

KALLELSE 1(1) Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: , kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1

Omsorgsnämnden!!"#$%&

Upplägg Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Likabehandlingsplan för Gävle kommunkoncern 2018

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning

Arbetsplan för förskolan Nolängen

SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN (12) Utvärdering sommarjobb 2016

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Strategi för att minska ungdomskriminalitet

Genomförandebeskrivning Digiresan

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Samordningsteam Västerås

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET METODUTVECKLING I ARBETET MED VÅLDSUTSATTA MISSBRUKANDE KVINNOR

SFI- En brygga till livet i Sverige?

Nordiskt Forum Malmö 2014

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande.

Genomlysning av Arbetsmarknadsenheten

RJ Kommunikationsprojekt 2017 TIPS Deadline 21 september kl

Turismutbildning 2.0

DIGITALISERINGSPLAN

Utvärdering. Projekt Socialt ansvarsfull upphandling. Östersunds kommun. Östersund Utvärdering av sociala investeringar

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Jämställdhet och mångfald

Transkript:

Utvärdering av sciala investeringar Delrapprt Utvärdering av C2C/PIMA Jnas Huldt Götebrg, 2018-01-23 payff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefn 076-13 41 503 www.payff.se

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Payff`s uppdrag... 6 Nuläge ch analys... 7 Arbete i fkus... 7 Flexibla anställningsfrmer... 7 Planering... 7 Samutnyttja persnal... 8 Ledning ch kmpetensöverföring... 8 Delegatin ch mandat att fatta beslut... 9 Samverkan med externa parter... 9 Att nå fram till målgruppen... 9 Behv av stöd... 10 Genusperspektivet... 10 Likabehandling ch sekretess... 10 Resultat ch måluppfyllelse... 11 C2C/PIMA väcker intresse... 12 Hållbarhet ch uppföljning... 12 Styrgruppens uppdrag ch inriktning... 12 Implementering... 13 Rekmmendatiner... 14 2

Sammanfattning Payff har fått i uppdrag att stödja ch utvärdera prjektet C2C/PIMA. Denna delrapprt avser det arbete sm genmförts i prjektet fram till december 2017. Payff har följt prjektet via deltagande på prcessdagar, dkumentatin från prjektet samt att fkusgrupper har genmförts både med deltagare i prjektet samt persnal. Payff har även haft regelbundna avstämningar med prjektledaren. Fkus för utvärderingen under hösten har varit att få en förståelse för hur verksamheten är uppbyggd, hur den planeras ch hur den genmförs. Detta har jämförts med deltagarnas uppfattning kring verksamhetens genmförande ch vilka förväntningar ch förhppningar de har på sitt deltagande i C2C/PIMA ch vad det skall resultera i. Fkusgrupperna har visat att C2C-verksamheten riktar sig mt en svår ch kmplex målgrupp. Samtidigt finns det en tydlig förväntan hs deltagarna att insatsen ska fkusera mer mt att kmma i arbete ch deltagarna därigenm ska kunna ta ansvar för sin egen försörjning ch leva ett mer självständigt liv. Det är viktigt att ta vara på detta engagemang. Det finns en ptential att öka kvaliteten i planeringen av själva genmförandet, så att det både finns individuell caching av deltagarna, samtidigt sm övriga deltagare inte hamnar i vänteläge. Deltagarna i verksamheten har både stra behv ch stra krav, samt blir snabbt rastlösa. Persnalen bör därför fundera kring hur alla i gruppen ständigt kan vara sysselsatta med meningsfulla uppgifter under den tid sm de befinner sig hs C2C. C2C-persnalen har fått muntlig återkppling redan innan denna rapprt ch de har varit snabba ch öppna med att ta till sig synpunkter ch att hitta lösningar i vardagen för att utveckla verksamheten. Detta har varit ett genmgående förhållningssätt inm hela C2Cverksamheten, redan från starten med killarna i deras prjekt. I vanlig rdning vill Payff även lyfta fram behvet av att styrgruppen har en löpande diskussin kring hur lärdmar ch arbetssätt ska tas tillvara ch implementeras efter prjekttidens slut. När det gäller implementering ser vi att det finns en tydlig plan ch framförhållning när det gäller hela prcessen. Utöver de rekmmendatiner sm redvisas nedan i punktfrm finns ytterligare resnemang ch förslag i själva rapprten. Utifrån vad sm beskrivs i denna delrapprt vill Payff lyfta fram följande rekmmendatiner till prjektet: Öka fkus i det allmänna upplägget mt att deltagarna ska kmma i arbete, vilket det finns en tydlig efterfrågan av från deltagarna, exempelvis genm att: Mer fkus på att skriva CV ch söka faktiska jbb Få möjlighet att träna jbbintervjuer ch rllspel Anrdna träffar med arbetsgivare ch fler studiebesök I större utsträckning reflektera över studiespåret för att se vilka deltagare sm bör inrikta sig mt studier sm ett första steg, innan de söker vidare till jbb Säkerställa att det finns flexibla anställningsfrmer, vilka stödjer deltagarna i de- 3

ras utvecklingsprcess mt arbete. Att kunna ta steget ut i arbetslivet med stöd av prjektet är en framgångsfaktr sm inte får hindras av att regelverket för lika typer av anställningsfrmer inte stämmer överens med deltagarnas situatin. Arbeta med ch höja kvaliteten i planeringen av den dagliga verksamheten, så att persnlig caching kan kmbineras med att alla i gruppen har tydlig ch meningsfulla aktiviteter ch sysselsättning. Inga deltagare ska behöva hamna i väntläge under den tid sm de befinner sig i C2C-verksamheten. Tydliggöra persnalens riktlinjer ch principer vad gäller sekretess ch likabehandling av deltagarna i gruppen. Vid behv av särbehandling måste förståelse skapas hs berörda. Frtsätta det påbörjade arbetet med att samutnyttja persnalen inm C2C ch C2C/PIMA, så att kmpetens utnyttjas på ett ptimalt sätt i förhållande till deltagarnas behv ch att persnalen får möjlighet att arbeta med arbetsuppgifter sm ligger inm deras egna intressemråden. Frtsätta det påbörjade arbetet med att säkerställa att den dagliga ledningsfunktinen för C2C ch C2C/PIMA i större utsträckning finns närvarande i C2C/PIMA-verksamheten. Säkerställa tydligare riktlinjer för hantering av sekretessinfrmatin, i enlighet med GDPR, samt delegatin för att fatta avgörande beslut, exempelvis att stänga eller avsluta en deltagare på grund av misskötsel. Styrgruppen behöver ta ett utökat ansvar ch säkerställa att C2C/PIMA får tillgång till en kntakt inm Vuxenpsykiatrin, vilket kan fungera sm ett bllplank i hanteringen av frågeställningar ch deltagare med behv av extra stöd. Prjektet får i uppdrag att ta fram en metdbk för att besvara det övergripande syftet med prjektet, vilket ckså blir en dkumentatin sm kan användas vid spridningsinsatser. Frtsätta det strukturerade arbetet inför beslut m implementering ch därefter förberedelser inför att bedriva PIMA inm ramen för den rdinarie C2Cverksamheten. Det är då viktigt att styrgruppen fkuserar på den hela C2Cverksamheten, hela målgruppen ch hela persnalgruppens utmaningar, förutsättningar ch möjligheter. Genm denna rapprt hppas Payff att kunna bidra till prjektets frtsatta psitiva utveckling ch att prjektet ska uppnå sina mål. 4

Inledning Västerås stad har under flera år bedrivit Chance2Change, fta kallat C2C, sm ett prjekt med finansiering från Samrdningsförbundet Västerås. Ursprungligen var målgruppen både killar ch tjejer i åldern 18-25 år. Prjektet valde tidigt att fkusera på unga killar, då det fanns många killar sm sökte sig till prjektet men inga tjejer. Målet var att dessa unga, vuxna män skulle integreras i samhället. C2C-prjektet för killar visade fina resultat, så väl verksamhetsmässigt sm samhällseknmiskt, ch när prjektet avslutades så implementerades verksamheten inm ramen för den rdinarie budgeten för Förebyggarcentrum på SFE, Förvaltningen för stöd, fritid ch entreprenad, Västerås stad. Framgångsfaktrer för C2C för killar har varit: Anställning Praktisk samverkan med berörda myndigheter utifrån varje individs behv. Möjligheten att träffa deltagarna dagligen. Relativt lång prjekttid, där deltagarna har möjlighet att vara inskrivna i 18 månader. Flexibilitet inm prjektet ger möjlighet till individuella lösningar. Deltagarna har fått en meningsfull sysselsättning där de är efterfrågade. De finns en struktur ch förväntningarna är tydliga. Vägledarna skapar relatiner, är tålmdiga, står kvar, lyssnar, sätter gränser ch peppar. Att några deltagare ganska snabbt gick ut på praktik, samt att deltagare från den tidigare verksamheten fått arbete, skapar en tilltr till prjektet. Supprted emplyment. Engagerad styrgrupp med bredd, sm vågat ta beslut ch anpassa verksamheten efter behv. Arbetsförmedling, Västerås Stad, Kriminalvård ch Plis (Reginen). I samband med beslutet att begränsa målgruppen till endast unga män sades ckså att behvet av likande stöd till unga kvinnr behöver utredas, vilket ckså gjrdes. Under våren 2016 gjrdes en ansökan till styrelsen för Samrdningsförbundet Västerås angående medel för att starta upp ett C2C-prjekt för tjejer, kallat PIMA. Ansökan beviljades ch prjektet startade i augusti 2016. Syftet för C2C/PIMA är att stärka unga kvinnr i utanförskap, 18-25 år, på vägen mt arbete eller studier, för att skapa nytta för individen, mgivningen ch samhället. Det övergripande målet för C2C/PIMA är att ta fram en mdell/verksamhet sm bygger på de framgångsfaktrer ch den struktur sm gäller för C2C för killar, anpassat för tjejers behv. Strategier för att nå ch attrahera tjejerna ska särskilt redvisas. Dessutm ska prjektet synliggöra målgruppen ch dess behv. Prjektets effektmål är följande: 1. Minst 60 % av alla deltagare ska vara i arbete alt studier efter 18 månader i prjektet. 5

2. Återbetalningstiden för prjektet är högst 18 månader, enl. samhällseknmiska beräkningar. 3. Förbättrad samverkan mellan myndigheter Angående implementering av prjektet finns det redan i ansökan en ambitin att C2C/PIMA ska bli en del av den ttala C2C-verksamheten ch implementeras i den rdinarie verksamheten för Utbildnings- ch arbetsmarknadsnämnden från budgetåret 2019. Payff`s uppdrag Payff har fått i uppdrag att genmföra extern utvärdering av prjektet C2C/PIMA, dels i frm av en lärande utvärdering, dels i frm av en samhällseknmisk utvärdering inklusive en scieknmisk analys. Syftet med den lärande utvärderingen är att skapa förutsättningar för hållbara resultat samt synliggöra vad sm lett fram till resultaten. Utvärderingen ska innehålla en slutrapprt med genmgång av uppnådda resultat, effekter, vilka metder ch arbetssätt sm utvecklats, hur väl prjektet har nått sina mål, mervärden, framgångsfaktrer, hinder samt slutsatser/förslag kring hur rdinarie verksamheter kan utvecklas. Under prjekttiden kmmer Payff bland annat delta på prcessdagar, genmföra fkusgrupper/intervjuer, ta del av dkumentatin från prjektet, återkppla sina iakttagelser, lyfta frågeställningar sm Payff anser viktiga för att utveckla prjektet ch öka måluppfyllelsen, allt i syfte att öka de långsiktiga effekterna. Syftet med den samhällseknmiska utvärderingen är att synliggöra de eknmiska effekterna dels för samhället ttalt, dels för respektive myndighets/rganisatins ansvarsmråde ch för deltagarna. Den samhällseknmiska rapprten ska kunna användas sm underlag för beslut m framtida pririteringar i budget, med syfte att implementera C2C/PIMA i den rdinarie verksamheten i Västerås stad. Målsättningen med båda utvärderingarna är att de skall kunna ligga till grund för att bedöma prjektets resultat, lönsamhet ch lärande. Infrmatin från utvärderingarna ska även underlätta spridning av resultatet, vara ett beslutsunderlag för att avgöra Om, Vad ch Hur prjektet skall implementeras ch hur rdinarie verksamheter kan utvecklas. Payffs utgångspunkt är att en utvärdering i möjligaste mån skall vara lärande ch följa prjektet kntinuerligt. Det innebär att resultat ch lärdmar synliggörs för att underlätta såväl själva genmförandet sm spridningen ch påverkan. Det ingår ckså att granska ch ifrågasätta prjektets mål, för att kunna utveckla målbilden under prjektets gång. Payff utgör externa ögn ch skall kmma med berende synpunkter på prjektets genmförande relativt plan, syfte ch förväntat resultat ch möjliga långsiktiga effekter. Tanken är att stödet skall vitalisera, underlätta ch effektivisera genmförandet. Utvärderingen ska även utgöra ett prcesstöd ch vara ett bllplank till prjektledningen under genmförandet. 6

Nuläge ch analys Arbete i fkus Den övergripande målsättningen för C2C/PIMA är att deltagarna ska kunna bryta sitt utanförskap ch integreras i samhället. En av de viktigaste förutsättningarna för att deltagarna ska kunna klara att genmföra denna utveckling är att de klarar av att söka, få ch behålla ett arbete. Med utgångspunkt från den prblematik sm deltagarna har finns det självklart svårigheter i prcessen mt självförsörjning genm arbete. Men Payff kan vid sina intervjuer med lika deltagare knstatera att målgruppen är högt mtiverad. Deltagarna säger själva att de vill att det ska bli ett ökat fkus på arbete i det grundläggande arbetet ch metdiken i C2C/PIMA. Det är ganska trligt att deltagarnas egen kunskap m sina behv ch sin utvecklingsprcess inte är fullständig, utan att persnalen behöver göra prfessinella bedömningar ch förankra dessa hs deltagarna. Det kan t.ex. innebära att det behöver vara ett större fkus på att förbättra deltagarnas psykiska ch fysiska hälsa i början av deltagarnas tid i prjektet än vad deltagarna själva förstår. Det vill säga att vissa grundläggande byggstenar måste vara på plats innan deltagarna är red att ta nästa steg ch gå ut på praktik ch söka jbb. Men Payff vill pängtera vikten av att ta vara på deltagarnas eget engagemang att vilja hitta en egen försörjning. Vi anser därför att prjektet i större mfattning ska se över hur deltagarna tidigt ch kntinuerligt kan få ett tydligare stöd i att söka arbete ch få erfarenhet ch kunskap m vilka krav sm ställs på arbetsmarknaden. Flexibla anställningsfrmer Det är när deltagarna kmmer ut i arbete sm det blir på riktigt. Alla andra insatser i prjektet kan ses sm förberedande. Under C2C-prjektet för killar stannade hela denna prcess upp under ett halvår, när det inte gick att hitta frmer för att kmbinera arbete, ersättningsfrm ch vilken part sm skulle ansvara för arbetsmiljöansvaret. Resultatet blev att flera deltagare sm var red att ta steget ut i arbetslivet blev försenade i sin prcess ch det uppstd en risk att den persnliga utveckling sm deltagarna hade klarat av att genmföra skulle raseras. Payff vill därför pängtera ch lyfta fram vikten av att dessa frågr löpande diskuteras inm C2C/PIMA-prjektet ch tillsammans med styrgruppen. Att deltagarna kmmer i arbete är både målet, men ckså verktyget för att uppnå ett lyckat resultat för individen, prjektet, staden ch i förlängningen samhället. Förutm att säkerställa anställningsfrmer kan prjektet även undersöka möjligheterna att i större utsträckning utnyttja kmmunens egna verksamheter på ett mer utvecklat sätt. Kmmunen är ju själva en arbetsgivare med en mycket str bredd på sina lika yrken ch arbetsuppgifter. Planering Payff har under sina intervjuer med deltagare fått en tydlig beskrivning hur de uppfattar strukturen ch arbetet i C2C/PIMA-verksamheten. Deltagarna beskriver vilka delar sm de uppfattar ingår i metdiken ch hur de anser att den fungerar. Utifrån deras beskrivningar ch påföljande intervjuer med persnalen anser Payff att det finns en ptential 7

att öka kvaliteten i planeringen av själva genmförandet. Deltagarna har dels behv av individuell caching där de får persnligt stöd av persnalen kring frågr sm är aktuella för respektive deltagare. Dels är det viktigt att övriga deltagare inte hamnar i vänteläge utan några meningsfulla arbetsuppgifter när persnalen arbetar med individuell caching. Deltagarna i verksamheten har både stra behv ch stra krav, samt blir snabbt rastlösa. Persnalen bör därför fundera kring hur alla i gruppen ständigt kan vara sysselsatta med meningsfulla uppgifter under den tid sm de befinner sig hs C2C. Samutnyttja persnal Verksamheten i C2C ch prjektet C2C/PIMA har hittills till str del varit två parallella verksamheter. Metdiken ch målgruppernas behv har varit likartade. Däremt har persnalen till str del varit uppdelad ch inte samverkat i någn större mfattning. Det finns nu en aktiv dialg inm persnalgrupperna ch i samråd med den närmaste ledningen att samverkan ska öka. Payff vill framföra att vi ser psitivt på denna dialg ch utveckling. Det ger den ttala C2C-verksamheten möjligheter att i större utsträckning utnyttja kmpetens, arbetsmetder ch erfarenheter från hela persnalgruppen. Det ger även möjligheter att i större utsträckning täcka upp för varandra vid frånvar ch ledigheter. En viktig del är ckså att persnalen, sm idag är uppdelad med manlig persnal i killgruppen ch kvinnlig persnal i tjejgruppen, blir mer blandad. Persnalen själva lyfter detta sm en viktig ch psitiv effekt, då de tydligt kan se hur klimat ch diskussiner förändras i deltagargrupperna när persnalen består av både kvinnlig ch manlig persnal. Detta är särskilt viktigt att uppmärksamma då deltagarnas mål är att integreras i samhället ch där kmmer de alltid hamna i sammanhang där de behöver klara av att kunna fungera tillsammans med både män ch kvinnr. Om jbbrtatin genmförs skapar det möjligheter att utnyttja persnalens styrkr ch intressemråden i större utsträckning. Detta är viktigt både ur ett deltagar- ch ett persnalperspektiv. För deltagarna betyder det att de får tillgång till fler specialister genm att persnalens kmpetens utnyttjas mer riktat i förhållande till deltagarnas behv. För persnalen ger det större möjligheter att få arbeta med frågeställningar ch arbetsuppgifter sm ligger i linje med deras styrkr ch intressemråden, vilket är viktigt för att persnalen ska känna arbetsglädje ch rka bedriva sitt viktiga arbete. Ledning ch kmpetensöverföring C2C ch C2C/PIMA har en ch samma ledning i det dagliga arbetet. Samtidigt bedrivs verksamheterna i två lika lkaler, vilka ligger skilda från varandra. Det är därför inte möjligt för ledaren att vara på plats i båda verksamheterna samtidigt. Payff kan via intervjuer ch dialg med persnal knstatera att persnalen fungerar ch agerar lite lika i de två persnalgrupperna. Närvarn av ledningen är ckså jämnt fördelad i tid. Payff vill uppmuntra att ledningen i större utsträckning finns på plats i båda verksamheterna för att, i det dagliga arbetet, kunna föra dialg, ge stöd ch fånga upp utvecklingsmråden ch gda exempel. Därigenm underlättas kmpetensöverföring ch gemensamma värderingar säkerställs. 8

Delegatin ch mandat att fatta beslut Persnalen sm arbetar inm C2C ch C2C/PIMA har str erfarenhet ch mfattande kmpetens av att arbeta med målgruppen. Det gör att de till str del kan fungera ch arbeta självständigt ch ta egna beslut. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att vem sm har rätt att fatta vilken typ av beslut. Payff vill pängtera vikten av att en diskussin löpande behöver hållas inm persnalgruppen kring lika beslut; vem sm har rätt att besluta ch på vilka grunder. På så sätt säkerställs kvaliteten i besluten ch att ingen fattar beslut inm frågeställningar där de inte ha mandat. Samverkan med externa parter Payffs uppfattning är att verksamheten inm C2C har varit duktiga på att samverka med berörda ch externa parter ända sedan starten. Exempelvis har plisen varit en viktig part i arbetet. Under lång tid har det funnits diskussin ch ett upplevt behv av en närmare kntakt med vuxenpsykiatrin. I den frågan har C2C/PIMA inte hittat någn lösning. Eftersm prjektet löpande tar upp behvet är det Payffs uppfattning att denna fråga måste få högre priritet. Klarar inte prjektet av att hantera ch upprätta denna kntakt själva anser Payff att styrgruppen behöver ta ett utökat ansvar ch säkerställa att C2C/PIMA får tillgång till en kntakt inm Vuxenpsykiatrin, vilket kan fungera sm ett bllplank i hanteringen av frågeställningar ch deltagare med behv av extra stöd. Att nå fram till målgruppen När C2C för killar startade fanns ett tydligt behv av denna typ av stöd för en grupp unga män. Under den tid sm har gått har C2C:s rykte vuxit sig allt starkare hs målgruppen ch det finns hela tiden unga vuxna män sm söker sig till C2C. De tjejer sm har liknande behv är svårare att få kntakt med eftersm de inte alls är lika synliga sm killarna. Dm söker sig inte heller självmant till C2C/PIMA. I alla fall inte inledningsvis. Payff kan knstatera, efter att ha intervjuat flera deltagare, att det finns kvinnliga deltagare med behv av stöd på det sätt sm C2C/PIMA ger. Tjejerna finns i ett tydligt utanförskap. De har inte klarat sin sklgång, klarar inte av sin egen försörjning samt att flera deltagare har/haft prblem med kriminalitet ch drger. Deltagarna säger själva att verksamheten i C2C/PIMA behövs ch fungerar. En del i uppdraget för prjektet är att hitta metder för att upptäcka ch kmma i kntakt med målgruppen. På samma sätt sm i C2C har mun-till-mun-metden fungerat i C2C/PIMA. Inledningsvis fick prjektet hjälp av killar sm kände till C2Cverksamheten ch sm samtidigt kände till tjejer sm var i behv av liknande stöd. Killarna tipsade tjejerna att söka. Det har trts det inte varit lätt att hitta deltagare i den mfattningen att alla platser i prjektet har kunnat fyllas. Men nu när prjektet varit igång en tid har även C2C/PIMA lyckats arbeta upp ett sådant rykte att det finns en kö av sökande till prjektets platser. Bedömningen är därför att rekrytering via mun-mt-munmetden är en framgångsfaktr för att nå fram till de målgrupper sm C2C finns till för. 9

Behv av stöd Är det då säkert att det verkligen finns behv av stöd till målgruppen i den mfattning sm C2C/PIMA ger? Kan det helt enkelt vara så att det inte finns så många tjejer i utanförskap? Eller är dm bara svårare att upptäcka ch nå än killarna, eftersm dm inte är lika synliga? Efter att ha följt prjektet från start, sett hur det har utvecklats ch efter att ha intervjuat deltagare så är det Payffs uppfattning att behvet finns. Det finns många tjejer sm behöver ett väl strukturerat ch metdiskt stöd för att kunna bryta sitt utanförskap ch för att på sikt klara av att försörja sig själva, klara av att avstå från kriminalitet ch drger samt att kunna leva ett självständigt liv. Där är även ett eget ch fungerande bende en viktig del i deltagarnas utveckling. Att inte ha någnstans att b är en viktig del i flera av deltagarnas prblematik. Det är därför vår bedömning att den analys sm Västerås stad gjrde, det vill säga att det fanns behv av en C2C-insats även för tjejer, var riktig. Staden har ckså lyckats nå fram till målgruppen ch skapat ett förtrende för att de ska få stöd ch hjälp m de söker till C2C/PIMA. Däremt kan det vara så att C2C/PIMAverksamheten behöver utarbeta tydligare strategier för att kunna stötta deltagarna inm bendeprblematiken. Payff vill i samband med detta framföra att vi även i andra uppdrag, med helt andra målgrupper har bserverat hur viktig bendefrågan är i prcessen att få rdning ch reda på sitt liv. Att ha ett eget ch tryggt bende är en framgångsfaktr för att kunna arbeta med ch bearbeta andra delar i deltagarnas prblembild. Genusperspektivet Det finns i dag en aktiv diskussin inm den ttala C2C-verksamheten kring genusfrågr. Persnalen i C2C ch C2C/PIMA har själva uppmärksammat att vissa frågeställningar hanteras på lika sätt i kill- respektive tjej-gruppen. Payff vill lyfta fram att vi ser psitivt på denna medvetenhet hs persnal ch ledning samt att det är viktigt för både metdutvecklingsarbetet ch förtrendet för verksamheten att denna dialg frtsätter. Likabehandling ch sekretess Att hålla på sekretessen är någt sm är viktigt, det är både deltagare ch persnal överens m. Samtidigt är C2C/PIMA en gruppaktivitet där gruppen stödjer varandra ch utvecklas tillsammans. För att kunna få en psitiv grupputveckling måste deltagare ch persnal bygga upp ett förtrende mellan sig ch även vara beredda att dela med sig av sina tankar ch erfarenheter. Ju mer deltagarna öppnar upp ch delar med sig dest mer luckras sekretessen upp. Under Payffs intervjuer med deltagare var sekretess ett ämne sm diskuterades i str mfattning ch deltagarna pängterade hur viktigt de anser att sekretessen är i förhållande till persnalen. Samtidigt beskriver deltagarna hur de hela tiden själva pratar med varandra m samma saker. Det betyder att sekretess både är en viktigt ch kmplicerat ämne. Utöver diskussiner där sekretessinfrmatin diskuteras så finns skriftlig dkumentatin sm är att betrakta sm sekretessbelagd, exempelvis infrmatin m drgtester. 10

Payff uppmanar persnal ch ledning att se över rutiner för hantering av sekretessbelagt material, muntlig ch skriftlig, så att inte behöriga har tillträde till dessa. Detta arbete bör synkrniseras med kraven i den nya dataskyddsförrdningen (GDPR) sm träder i kraft den 25 maj 2018. I övrigt anser vi att det är viktig att persnal ch ledning har en löpande dialg angående sitt eget förhållningssätt i förhållande till deltagarna ch den infrmatin sm de får kännedm. De är viktigt att deltagarna känner trygghet för att infrmatin sm de lämnar i förtrende inte förs vidare av persnalen. Om de sedan själva väljer att berätta m detta för övriga deltagare är det deras eget val. Utifrån samma utgångspunkt uppmanar Payff persnal ch ledning att ha en löpande dialg kring likabehandling av deltagare. Flera deltagare berättar att de upplever att deltagare får lika behandling. Likabehandling bör vara en grundläggande princip i arbetet med deltagarna i gruppen. Men vid de tillfällen när persnalen bedömer att det behövs individuell anpassning är det viktig att det görs utifrån liknande principer i persnalgruppen ch att det i så fall finns tydliga rsaker till att principen för likabehandling frångås. Resultat ch måluppfyllelse Sammanlagt har 18 deltagare varit inskrivna i C2C/PIMA under periden 2017-01-01 till 2017-12-31, varav 12 deltagare har genmgått insatsen ch tagit nästa steg i sin utveckling. Övriga, sex persner, är frtfarande kvar i insatsen. Resultatet av samtliga sm skrivits in fördelar sig enligt nedan på aktuella kategrier: Avslutade till arbete: 7 st, varav 4 st även har studerat Avslutade pga misskötsel: 3 st Avslutade pga gravidtet: 2 st Frtfarande är inskrivna: 6 st Drputs 0 st (avslutade inm 3 första månaderna) Effektmålet på individnivå är att minst 60 prcent av deltagarna ska vara i arbete eller studier efter 18 månader i prjektet. Genm att sju deltagare, av de tlv sm har genmgått hela insatsen, har gått till arbete har prjektet ett resultat på cirka 58 prcent. Om ytterligare en deltagare hade kmmit i arbete hade målet överstigits. Fyra av del deltagare sm har gått till arbete har studerat samtidigt. Studier är en viktig skyddsfaktr för att inte hamna i utanförskap, det visar både erfarenhet ch frskning. Det kan därför vara relevant för prjektet att reflektera kring hur studier ska kunna stärkas ytterligare inm C2C-metdiken. Prjektet har ckså ett samhällseknmiskt mål, där de satsade resurserna i prjektet ska betala tillbaka sig till samhället på 18 månader. Uppföljning av det målet kmmer att genmföras inm ramen för den samhällseknmiska utvärdering sm Payff genmför, vilket kmmer att ske under våren 2018. C2C/PIMA:s syfte är att: Prjekt PIMA ska utveckla, prva ch utvärdera metder, så att C2C ska nå ch fungera för alla inm målgruppen, avsett kön. C2C/PIMA har ckså en övergripande målfrmulering enligt nedan: 11

Det övergripande målet för PIMA är att utveckla verksamheten ch metderna i Chance 2 Change, för att stärka unga vuxna, 18-25 år, i utanförskap på vägen mt arbete eller studier, för att skapa vinster för individen, mgivningen ch samhället. Utifrån syfte ch övergripande mål är det Payffs uppfattning att en tydligare analys ch beskrivning bör göras av prjektets metd, målgrupp, resultat ch framgångsfaktrer. Exempelvis skulle det kunna ske genm att prjektet tar fram en metdbk sm en dkumentatin sm prjektet kan använda sig i samband med att prjektet avslutas ch vid lika spridningsaktiviteter. I en sådan metdbk bör även målet kring samverkan behandlas. C2C/PIMA väcker intresse C2C-verksamheten ch dess resultat har under de år den funnits ch utvecklats skapat intresse både inm ch utm Västerås stad. Prjektet har vid flertalet tillfällen fått kmma ch berätta m verksamheten i lika frum ch mttagit studiebesök. Prjektet är för närvarande inbjudet att presentera verksamheten dels på FINSAM-knferensen i Götebrg under våren 2018 ch dels på Almedalsveckan på Gtland. Hållbarhet ch uppföljning Den grundläggande tanken med C2C/PIMA ch hela C2C-verksamheten är att bryta utanförskap hs målgruppen ch bygga en grund för deltagarna, så att de kan försörja sig själva ch leva ett självständigt liv. De resultat sm verksamheten uppvisar pekar på att insatsen fungerar ch att deltagarna får stöd att leva ett bättre liv. Men Payff vill lyfta fram behvet att följa upp de mer långsiktiga effekterna, dvs. klarar deltagarna verkligen av att bryta med sitt gamla liv. Det är först då deltagarna klarar av att stå på egna ben även efter att de lämnat insatsen i C2C sm de verkliga samhällseknmiska effekterna slår igenm. Vi tycker därför att det vre intressant m C2C genmför en uppföljning av den livssituatin sm före detta deltagare har idag, för att kunna bedöma C2Cmetdikens hållbarhet ch den långsiktiga påverkan sm insatsen har på deltagarnas liv. Styrgruppens uppdrag ch inriktning Styrgruppen för C2C/PIMA är till str del densamma sm den varit ända sedan C2C startade. Styrgruppen har därför en str kmpetens ch erfarenhet av metdiken, målgruppen ch de frågeställningar sm är aktuella inm prjektet. Det är Payffs bedömning att styrgruppen är väl sammansatt, har hög närvar ch ett strt engagemang. Det är styrgruppens uppdrag att stödja ch styra C2C/PIMA. Men Payff vill pängtera vikten av att se till helheten för hela C2C-verksamheten. C2C/PIMA påbörjar nu sitt sista prjektår ch det finns en plan att prjektet ska implementeras. Det är då viktigt att styrgruppen lyfter upp kill-verksamheten till samma fkus sm tjej-verksamheten, så att implementeringsprcessen fkuserar på hela verksamheten, hela målgruppen ch hela persnalgruppens utmaningar, förutsättningar ch möjligheter. 12

Implementering Västerås stad arbetar på ett strukturerat ch planerat sätt med implementeringsprcesser för sina prjekt. I många av de prjekt sm Payff stödjer finns implementeringsarbetet beskrivet redan i prjektansökan. Payff vill lyfta fram vikten av detta arbete. Vi kan knstatera att implementeringsarbetet i C2C/PIMA-prjektet sker i gd tid, tas med i det rdinarie budgetarbetet ch att underlag för beslut kmmer att arbetas fram. Sm en mer allmän implementeringsfråga vill Payff lyfta möjligheterna att utnyttja pedaggiken i C2C, så att den kan användas även för andra målgrupper. Det bör rimligtvis finnas fler målgrupper sm: Behöver förstå hur det svenska samhället fungerar. Behöver förstå hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Behöver extra stöd att utvecklas i grupp, inkl. individuell caching. Behöver extra stöd på grund av psykisk hälsa. Behöver extra stöd på grund av svag eknmi. Payff vill därför uppmuntra Västerås stad till att mer aktiv diskutera på vilket sätt ch i vilken frm sm erfarenheter ch kmpetens från C2C-verksamheten kan utnyttjas för att fler invånare ska kunna få ett utökat stöd, så att de på sikt kan leva ett bättre ch mer självständigt liv tillsammans med sina familjer. 13

Rekmmendatiner Utifrån vad sm beskrivits i denna delrapprt vill Payff lyfta fram följande rekmmendatiner till prjektet: Öka fkus i det allmänna upplägget mt att deltagarna ska kmma i arbete, vilket det finns en tydlig efterfrågan av från deltagarna, exempelvis genm att: Mer fkus på att skriva CV ch söka faktiska jbb Få möjlighet att träna jbbintervjuer ch rllspel Anrdna träffar med arbetsgivare ch fler studiebesök I större utsträckning reflektera över studiespåret för att se vilka deltagare sm bör inrikta sig mt studier sm ett första steg, innan de söker vidare till jbb Säkerställa att det finns flexibla anställningsfrmer, vilka stödjer deltagarna i deras utvecklingsprcess mt arbete. Att kunna ta steget ut i arbetslivet med stöd av prjektet är en framgångsfaktr sm inte får hindras av att regelverket för lika typer av anställningsfrmer inte stämmer överens med deltagarnas situatin. Arbeta med ch höja kvaliteten i planeringen av den dagliga verksamheten, så att persnlig caching kan kmbineras med att alla i gruppen har tydlig ch meningsfulla aktiviteter ch sysselsättning. Inga deltagare ska behöva hamna i väntläge under den tid sm de befinner sig i C2C-verksamheten. Tydliggöra persnalens riktlinjer ch principer vad gäller sekretess ch likabehandling av deltagarna i gruppen. Vid behv av särbehandling måste förståelse skapas hs berörda. Frtsätta det påbörjade arbetet med att samutnyttja persnalen inm C2C ch C2C/PIMA, så att kmpetens utnyttjas på ett ptimalt sätt i förhållande till deltagarnas behv ch att persnalen får möjlighet att arbeta med arbetsuppgifter sm ligger inm deras egna intressemråden. Frtsätta det påbörjade arbetet med att säkerställa att den dagliga ledningsfunktinen för C2C ch C2C/PIMA i större utsträckning finns närvarande i C2C/PIMA-verksamheten. Säkerställa tydligare riktlinjer för hantering av sekretessinfrmatin, i enlighet med GDPR, samt delegatin för att fatta avgörande beslut, exempelvis att stänga eller avsluta en deltagare på grund av misskötsel. Styrgruppen behöver ta ett utökat ansvar ch säkerställa att C2C/PIMA får tillgång till en kntakt inm Vuxenpsykiatrin, vilket kan fungera sm ett bllplank i hanteringen av frågeställningar ch deltagare med behv av extra stöd. Prjektet får i uppdrag att ta fram en metdbk för att besvara det övergripande syftet med prjektet, vilket ckså blir en dkumentatin sm kan användas vid spridningsinsatser. Frtsätta det strukturerade arbetet inför beslut m implementering ch därefter förberedelser inför att bedriva PIMA inm ramen för den rdinarie C2Cverksamheten. Det är då viktigt att styrgruppen fkuserar på den hela C2Cverksamheten, hela målgruppen ch hela persnalgruppens utmaningar, förutsättningar ch möjligheter. 14

Genm denna rapprt hppas Payff AB att kunna bidra till prjektets frtsatta psitiva utveckling ch uppnå prjektets målbild. Götebrg, den 23 januari 2018 Jnas Huldt Payff Utvärdering ch Analys AB 15