Risk för framtida kriminalitet



Relevanta dokument
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Uppförandestörning Trotssyndrom -aggressiva beteendestörningar. Mia Ramklint

Förändringskonceptens bakgrund

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Välkomna till symposium om SFBUPs riktlinjer för Beteendesyndrom -vad göra och när?

Beteendestörningar hos barn och ungdomar

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

En rimlig teori räcker inte

Antisociala ungdomar

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Statestik över index brott RPV-sektionen

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Selektiv mutism och dess behandling

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Psykologi 25 yh poäng

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Barn med psykisk ohälsa

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

Psykisk Ohälsa och Våldsbrott inget okomplicerat samband

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

# 4 BETEENDESTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer

Lindrig utvecklingsstörning

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

# 4 BETEENDESTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

1 januari (HSL 2 g )

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

Kliniska Riktlinjer för Beteendesyndrom

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Tourette syndrom (TS)

ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri

PREVENTIONS- OCH INTERVENTIONSPROGRAMMET, 40 POÄNG Prevention and Intervention Programme, 40 points

AD/HD hos flickor. Køpenhamn Svenny Kopp M.D. Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

ESSENCE och trotssyndrom

1 T1 Introduktion till psykologi (7,5 hp), Grundläggande biologi (7,5 hp), Experimentell psykologi (15 hp)

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Bruno Hägglöf

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Screening och utredning av drogproblem

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Om risk- och skyddsfaktorer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Bogruppen stödboende Eget boende med tillgång till personal dygnet runt

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Diagnos ett verktyg för kommunikation inom hälso- och sjukvården

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Prevention före skolåldern riktad och generell

Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

Barn och ungdomar med antisocialt eller aggressivt utagerande. Kliniska riktlinjer för bedömning och handläggning inom barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Barn och ungdomar som utmanar

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Psykisk funktionsnedsättning

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Transkript:

Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska Institutet Risk för framtida kriminalitet Metaanalyser (Hawkins i Loeber & Farrington, 1998) visar att bland barn 6-12 år är dessa faktorer (bland många prövade) de starkaste prediktorerna för allvarligt antisocialt- och våldsbeteende vid 15-25 års ålder: Utagerande beteendeproblem eller uppförandestörning Aggressivitet Missbruk Antisociala föräldrar Låg socioekonomisk status Trotssyndrom enligt DSM-IV A. Ett mönster av negativistiskt, fientligt och trotsigt beteende Varat minst sex månader Tagit sig uttryck i minst 4 av 8 kriterier B. Störningen orsakar kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt eller i arbete eller studier 1

Uppförandestörning enligt DSM-IV A. Ett upprepat och varaktigt mönster av beteenden som innefattar kränkning av andras grundläggande rättigheter eller för åldern grundläggande sociala normer och regler Minst tre av femton kriterier (inom 4 problemområden) under en tolvmånadersperiod. Minst ett kriterium uppfyllt under de senaste sex månaderna Aggressivt beteende mot människor och djur Skadegörelse Bedrägligt beteende eller stöld Allvarliga norm- och regelbrott B. Beteendestörningen orsakar kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt eller i arbete eller studier BARN UNGDOM SOCIALA FAKTORER FAMILJEFAKTORER BARNFAKTORER Tidig ADHD/DAMP debut TROTSSYNDROM/ UPPFÖRANDESTÖRNING ALKOHOL/DROGMISSBRUK UPPFÖRANDESTÖRNING Sen debut VUXEN ANTISOCIAL PERSONLIGHETS- STÖRNING Frågeställningens avgränsning Vad är idag underlaget för verksam behandling för trotssyndrom och uppförandestörning? Det empiriska stödet för DSM-IV konstrukten, komorbiditet mm och farmakologiska interventioner har inte studerats Litteratursökning En stor volym med meta-analyser och reviews (Loeber & Farrington, 1998: Serious and violent juvenile offenders: Risk factors and successful interventions) Kontinuerlig uppdatering med Medline och PsycInfo 2

Behandling - Övergripande principer Verksamhetsöverbryggande arbetssätt (samordna sociala, psykiatriska, rättsliga insatser och skola) Multimodalt, multiprofessionellt arbetssätt Generell struktur/program som förmedlas individanpassat Identifiera och behandla medel/högriskindivider Den unge och familjen bör involveras i interventionerna Adekvata skolinsatser Identifiera och behandla övriga specifika tillstånd Behandling - Interventioner Välstrukturerade behandlingsprogram till form och innehåll Realistiska, uttalade och välavgränsade mål relaterade till utagerandet Delaktighet, aktivitet, konkret behandlingsinriktning Uppföljningsmodell Behandling - Familj Strukturerande familjekontakter av funktionell typ: Rådgivande, utagerandefokuserade. Föräldraträning med förstärkning av önskade beteenden, gränssättning etc Direkt inriktade på att öka struktur, förbättra kommunikations/interaktionsmönster, minska konflikter och öka insyn och positiv inblandning i barnets liv 3

Behandling - Den unge Kontakten ska vara strukturerande och utagerandefokuserad, inriktad på alternativa tankar och beteenden Konflikt/problemlösningsstrategier (social färdighetsträning) och ilske/impulskontrollträning bör ingå Behandling - Övergripande principer Dåligt vetenskapligt stöd för Individualterapeutiskt arbete på psykodynamisk grund Familjeterapi med oklar målsättning eller fokus på allmän relationsförståelse Institutionsbehandling utan annat innehåll än miljöterapi Generaliserbarhet Ingen generell invändning beträffande generaliserbarhet Dokumentationen beträffande verksam behandling är så omfattande att behandlingsarbete som inte har åtminstone ett minimum av evidensbas enligt ovan bör anföra särskilda argument för detta 4

Framtida forskningsbehov Diagnosernas validitet för flickor Avgränsning vs. komorbiditet med ADHD/DAMP mfl Finns underliggande neuropsykologiska- eller personlighetsdimensioner med bättre validitet (jfr exekutiva funktioner) Naturalistiska studier av bedömning och behandling i klinisk-praktisk vardag 5