2012-11-23 LD11/03252 Landstingets samlade prognos per oktober pekar mot ett resultat på plus 4 mkr (+/- 20 mkr). Det är 25 mkr mindre än budgeterat. Intäktssidan med skatter, statsbidrag och finansnetto beräknas öka med 26 mkr jämfört med budget. Effekten av åtgärder för Ekonomi i balans beräknas bli knappt 200 mkr. en pekar på att verksamheternas nettokostnader exkl AFA blir 152 mkr högre än budgeterat 2012, vilket är drygt 2 procent mer än planerat. Hälso- och sjukvårdens nettokostnader beräknas bli 170 mkr högre än budgeterat. Övergripande prognos Den ekonomiska strategin för perioden 2012-2015 fortsätter att präglas av stora besparingskrav. Bakgrunden till beslutade besparingsåtgärder är bland annat hög kostnadsnivå jämfört med liknande landsting (NYSAM-jämförelse), ett stort ackumulerat underskott som skall återställas (883 mkr efter 2011), behov av strukturella åtgärder samt att möjlighet att skapa utrymme för den framtida medicinska och demografiska utvecklingen. Landstingets samlade prognos för 2012 pekar mot ett resultat på plus 4 mkr. en för verksamhetens nettokostnader (exkl åter betalning från AFA) beräknas bli minus 152 mkr. Osäkerhets marginalen i bedömningen ligger på +/- 20 mkr. resultatet är 25 mkr sämre än budgeterat. 200 150 100 50 0-50 -100 Budget, bokfört resultat och prognos 2012-150 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack budget bokf resultat prognos Omvärldsanalys Analyser och bedömningar från SKL visar att den ekonomiska utvecklingen i Sverige varit relativt god under inledningen av 2012, men att osäkerheten nu tilltar då antalet varsel har ökat under hösten. Det finns en fortsatt oro för den europeiska skuldkrisen, särskilt utvecklingen i södra Europa. Om den globala ekonomin drabbas av en djup nedgång är risken stor att även Sverige dras med. Det långsiktiga problemet med att finansiera välfärden finns kvar. För att kunna möta de ökade förväntningarna på den offentliga sektorn, med stora barnkullar och många äldre, måste landstinget fortsätta effektivisera sin verksamhet. Pensionsavgångarna bland landstinget Dalarnas anställda kommer att öka väsentligt inom de närmaste åren, vilket medför ökade kostnader för pensioner. Befolkningsutvecklingen i länet bedöms enligt SKL:s prognos öka något fram till 2015. Andelen äldre, som i Dalarna ligger över riksgenomsnittet, kommer att öka ytterligare. Under de tre första kvartalen 2012 hade Dalarna hade ett födelseunder skott och ett ungefär lika stort positivt flyttnetto. Resultatet blev att Dalarnas befolkning minskade med 1 person till 276 564 invånare efter tredje kvartalet 2012. Verksamhet Inom Hälso- och sjukvården pågår arbetet med vårdgarantiåtgärder. Planen är att vårdgaranti upp fyllelsen och kömiljardnivån ska förbättras och att köerna ska arbetas bort under första delen av 2013. Efter oktober 2012 ligger vårdgarantin inom specialist sjukvården på 77 procent för första besök och på 74 procent för behandling/operation. När det gäller kömiljarden uppfyller sex av femton specialiteter tidskravet för första besök och två av sex specialiteter tidskravet för operation/behandling. Inom hälso- och sjukvården pågår införandet av ett nytt gemensamt vårdinformationssystem, Take Care, vilket är ett omfattande förändringsarbete som berör merparten av Hälsooch sjukvårdens medarbetare. Första fasen genomfördes våren 2012 och det
successiva införandet beräknas bli klart under 2013. Take Care-införandet förklarar en del av specialistsjukvårdens produktionsminskning och även en del av de ökade personalkostnaderna. Inom Hälsoval har hittills cirka 42 procent av Dalarnas invånare aktivt valt vårdcentral sedan våren 2010. Cirka 11 procent (30 500) är listade vid privata vårdcentraler, något som påverkar landstingets egna vårdcentraler på de orter som berörs. Vårdcentral Södra Dalarna i Hedemora avvecklades i slutet av juni 2012. Två nya privata vårdcentraler öppnades i Avesta i början på året och ytterligare en öppnades i Ludvika i september. Sedan tidigare finns verksamhet vid två privata vårdcentraler i Borlänge och Falun. Landstingsfastigheters största pågående projekt är ny vårdbyggnad vid Falu Lasarett. Hyresgäster blir Kirurgen, Kvinnokliniken och Akuten med flera. Projektet beräknas bli färdigt stegvis under perioden 2013-2015. Det är landstingets enskilt största investeringsprojekt till ett värde av ca 600 mkr. Folktandvården arbetar kontinuerligt med att effektivisera verksamheten för att öka konkurrenskraften på tandvårdsmarknaden. Ett antal distriktstandläkare har nyrekryterats, men det är fortfarande stora svårigheter att rekrytera till glesbygds kliniker. Landstingservice säkrar kostförsörjningen på Ludvika lasarett genom att transportera mat från produktionsköket i Mora. Fredriksbergstvätten har vid benchmarking utsetts till Sveriges bästa tvätt. Inom Nämnden för kostsamverkan pågår en översyn och utvärdering av avtalet mellan landstinget Dalarna och Mora kommun. Inom kultur- och bildningsförvaltningen pågår arbetet med en regional kulturplan, som nu skickats ut på remiss. Politikerna ska föreslå vilka kulturområden som ska prioriteras under planperioden. Patientnämnden ser en ökning av antalet ärenden, det kan delvis kopplas till den nya Patientsäkerhetslagen som trädde i kraft 2011. Aktuell information Planeringsarbetet för planperioden 2013-2016 är i stort sett färdigställt. I mitten på mars genomfördes dialogdagar för att diskutera planeringsförutsättningarna. I juni fastställde Landstings fullmäktige Landstings- och Finansplan för perioden 2013-2016. Ett seminarium kring framtiden 2025 genomfördes i oktober. Finansplanen justerades slutligt vid Landstings full mäktiges novembermöte, bland annat fastställdes en skattehöjning med 50 öre för 2013. Ekonomi Budget 2012 - förutsättningar I juni gav landstingsfullmäktige Hälso- och sjukvården ett tilläggsanslag på 60 mkr samtidigt som landstingets budgeterade resultat minskades med 60 mkr till 29 mkr 2012. För att verksamhetens nettokostnader skulle rymmas inom beslutade budgetramar 2012 fastställde landstings full mäktige Åtgärdsplan för ekonomi i balans, steg I-III. Arbetet med att realisera steg III har fördröjts genom att den fackliga förankrings processen har dragit ut på tiden samt att det är ett omfattande och tidsmässigt krävande arbete att göra de omställningar i HR-systemen som krävs efter beslut om nya regler för exempelvis schemaplanering. Steg III ger inga besparings effekter 2012, däremot bedöms effekten bli i storleksordningen 40 mkr 2013. Under hösten har AFA har återbetalat sjukförsäkringspremier på 101 mkr, motsvarande våra kostnader 2007-2008. Återbetalningen påverkar inte budgeten, däremot förbättras resultatet i prognosen och det kommande bokslutet för 2012 med motsvarande summa. Aktuell prognos utgår från det ekonomiska läget i oktober månad. Verksamhetens nettokostnader Driftredovisningen visar beräknade nettokostnader för landstingets verksamheter, exklusive skatteintäkter, statsbidrag etc. Landstingets ledning styr själv i stor utsträckning över nettokostnaderna genom att till exempel bestämma utbudsstruktur, personal struktur, behandlings metoder och patientavgifts nivåer. Driftredovisning () 2012 Budget 2012 Avvikels e Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvård -4 901,1-4 731,1-170,0 Central förvaltning/hälsoval -1 139,8-1 152,8 13,0 Central förvaltning/övrigt -420,3-432,3 12,0 Finansförvaltning -167,0-153,0-14,0 Fastighetsnämnden 21,3 21,3 0,0 Servicenämnden 2,2 1,0 1,2 Kultur- och bildningsnämnden -127,3-128,7 1,4 Tandvårdsnämnden -163,9-167,4 3,5 Tandvårdsnämnden, beställartandvård -25,8-25,8 0,0 Patientnämnd -3,7-4,1 0,4 Revision -5,7-5,7 0,0 Gemensam nämnd för kostsamverkan 0,0 0,0 0,0 Delsumma driftredovisning -6 931,2-6 778,7-152,5 Återbetalning AFA 101,0 0,0 101,0 Summa driftredovisning -6 830,2-6 778,7-51,5 2 I prognosen för 2012 beräknas verksamhetens netto kost nader exklusive AFA bli drygt 152 mkr högre än budge terat (+/- 20 mkr). Trots en tilläggsbudget på 60 mkr visar Hälso- och sjukvårdens prognos att verksamheten kommer att kosta ytterligare 170 mkr eller 3,6 procent mer än budgeterat. Att sparpaketen inte har nått full ekonomisk effekt kan förklara ungefär 125 mkr av kostnadsökningen. Tidigare låg också ytterligare sparpaket planerade till 2012, men de har flyttats fram till 2013.
Central förvaltning förväntas lämna ett överskott på 25 mkr (främst Hälsoval och hjälpmedel), medan Finansförvaltningen beräknas lämna ett underskott på 14 mkr bland annat på grund av ökade pensionskostnader. Övriga förvaltningar bedömer i stort sett att de håller sin budget eller lämnar ett mindre överskott. Om man räknar med återbetalningen från AFA beräknas verksamhetens nettokostnader bli 51 mkr högre än budgeterat. Åtgärdsplan för Ekonomi i balans - effekter Bedömningen av de totala nettokostnaderna i prognosen utgår delvis från värdering av effekterna av Åtgärdsplan för ekonomi i balans. Steg I, II och III i åtgärdsplanen förväntades minska kostnaderna med över 300 mkr under 2012. I prognosen bedöms helårseffekten bli knappt 200 mkr. 35 30 25 20 15 10 5 0 Effekt ekonomi i balans 2012 - steg I+II+III Plan I+II+III Besparingarna på personalkostnader har haft svårast att nå full effekt. I början av året minskade antalet anställda enligt plan, men under sommaren och därefter har minskningen varit något lägre. Den ekonomiska effekten har delvis urholkats, då mixen av kvarvarande yrkeskategorier blivit förhållandevis dyrare samtidigt som sysselsättnings graden har ökat. Även andra personalkostnader som övertid, sommarersättning och sjuklöner mm har ökat, samtidigt som kostnaden för stafettläkare inte har minskat som planerat. Bland de strukturella besparingsåtgärderna som inte har nått full effekt är tex Hälsoval och psykiatrin. Patientintäkterna har inte ökat i beräknad omfattning och läkemedelskostnaderna har inte minskat tillräckligt enligt planen. Steg III, som innebär översyn av arbetstider och schemaplanering mm, kommer inte att hinna ge några ekonomiska effekter under 2012. Det pågår dialoger med de fackliga organisationerna, men processen har fördröjts och i dagsläget beräknas steg III kunna ge effekt först 2013. Planen är att föreslå ett steg IV under januari 2013. I budget 2013 förutses en effekt på 20 mkr. 7 000 6 900 6 800 6 700 6 600 6 500 6 400 Verksamhetens nettokostnader exkl AFA I prognosen bedöms verksamhetens nettokostnad exklusive AFA bli ca 2,2 procent högre än budgeterat 2012 och ca 2,8 procent högre än vad kostnaden var 2011. Finansiering Skatter, statsbidrag mm () netto Budget Avvikels e Skatteintäkter 5 316 5 265 51,0 Utjämningsbidrag och statsbidrag 1 598 1 632-34,0 Finansiella intäkter 10 8 2,0 Finanasiella kostnader -90-97 7,0 Summa skatteintäkter och finansnetto 6 834 6 808 26,0 Sammanlagt är prognosen för skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto 26 mkr bättre än budgeterat. en för skatteintäkter och statsbidrag i landstingets periodrapport bygger på SKL:s senaste prognos från oktober 2012. Jämfört med SKL:s prognos i oktober 2011, som låg till grund för budget, har skatte underlagstillväxten reviderats från 2,6 till 3,0 procent för 2011 och från 3,5 till 3,9 procent för 2012. Förbättringen beror i huvudsak på att sysselsättningen har utvecklats mera gynnsamt än tidigare antaganden, framförallt under första halvåret. SKL:s oktoberprognos innebär dock att skatteintäkterna minskat med ca 27 mkr jämfört med augusti prognosen. Sammantaget överstiger prognosen för skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning budget med 41 mkr. Överenskommelse mellan staten och SKL om nivå och inriktning på läkemedelsbidraget 2012 är inte klar. I prognosen upptas belopp som motsvarar de utbetalningar som görs månadsvis av läkemedelsbidraget. Totalt innebär det 14 mkr lägre än budgeterat. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot visar ett överskott på 9 mkr det och beror i huvudsak på lägre räntor än budgeterat. Ränteläget är fortsatt mycket lågt och kommer med all sannolikhet att fortsätta vara lågt även 2013 och 2014. Basräntan Stibor 90 ligger på 1,45 procent och förväntas ligga i stort sett oförändrad 2013. Inom aktiemarknaderna kan en viss stabilitet anas. Marknaderna är med stor sannolikhet på botten eller mycket nära konjunkturbotten, det dröjer troligen ett par månader innan konjunkturen vänder uppåt igen. Likviditetssituationen ser relativt bra ut tack vare extrapengar i form av AFA-återbetalning, planerad fastighetsförsäljning samt skatteavräkning. Ytterligare 45 mkr har tillförts pensionsfonden under oktober, totalt har 95 mkr tillförts under 2012. 3
Resultat Resultaträkning 2012 2011 () Ack utfall Budget Resultat Verksamhetens nettokostnad -5 433-6 594-6 559-6 448 Avskrivningar -197-236 -220-230 Verksamhetens nettokostnad -5 630-6 830-6 779-6 678 Skatteintäkter 4 432 5 316 5 265 5 183 Utjämningsbidrag och statsbidrag 1 331 1 598 1 632 1 570 Finansiella intäkter 7 10 8 11 Finanasiella kostnader -83-90 -97-71 Periodens resultat enligt balanskrav 57 4 29 15 Jämförelsestörande finanasiell kostnad 0 0 0-164 * Periodens resultat 57 4 29-149 Investeringar Investeringsbudgeten för 2012 omfattar 498 mkr. Av detta är 319 mkr fastighetsinvesteringar och resten olika former av utrustnings- och IT-investeringar. Kostnaderna för 2012 kommer att bli högre. Bygget av nytt vårdblock vid Falu lasarett sträcker sig över flera år och vissa investeringar har tidigare lagts under 2012. I samband med införande av nytt journalsystem, Take Care, tillkommer kostnader för lagring av gamla data. en för investeringar 2012 ligger på 531 mkr. erna som lämnats av respektive förvaltning har sammanställts till en särskild bilaga till detta dokument. *Ökning av pensionsskuld pga sänkt diskonteringsränta, påverkar ej balanskravsresultatet. Sammanfattningsvis kan landstingets totala prognos för verksamheternas netto kostnader, skatteintäkter, statsbidrag och finansiella poster beräknas till ett plusresultat på 4 mkr för 2012, vilket är 25 mkr sämre än budgeterat. Osäkerhetsmarginalen i prognosen är +/- 20 mkr. Förutom osäkerhetsmarginalen i prognosen finns ytterligare några osäkerhetsfaktorer som inte har tagits med i prognosen. Försäljning av fastigheter kommer troligen att genomföras, vilket kan förbättra resultatet. SKL kommer med en ny skatteprognos i december som kan påverka resultatet. Hur snabbt kostnaderna kommer för extra kösatsning för att uppfylla vårdgarantin och kömiljarden. Inom Hälso- och sjukvården finns flera svårbedömda kostnader, till exempel högspecialiserad vård. resultatet förutsätter att i dagsläget bedömda effekter från åtgärdsplanerna för ekonomi i balans erhålls, och att inga ytterligare kostnads- eller intäktsavvikelser uppstår. I förvaltningarnas bilagor till periodrapporten redovisas närmare vilka effekter åtgärdsplanerna beräknas få. Landstinget har efter 2011 ett ackumulerat underskott på 883 mkr som skall återställas. För att kunna göra det till 2015 behöver landstinget lämna stora överskott i boksluten under kommande år. Om landstingets resultat 2012 blir som prognostiserats, kommer det ackumulerade underskottet att minska med 4 mkr till 879 mkr efter bokslutet. Det egna kapitalet kommer att vara minus 22 mkr. 4
Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare är antal månadsavlönade ggr anställningens överenskomna sysselsättningsgrad Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. Antal anställda 31 oktober 2010 2011 2012 Antal faktiska årsarbetare 7 318 7 041 7 060 Antal anställda 8 732 8 454 8 478 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag För okt månad 2012 har vi ökat antalet anställda med 24 personer jämfört med samma period föregående år. Ökningen finns framför allt inom administration/ledning inom Central förvaltning (medicinsk- och MIT-enhet) och sjuksköterskor. Vi har ökat antalet anställda sen årsskiftet (31/12 2011) med 42 anställda. Ökningen finns där också bland sjuksköterskor och administration/ledning. Arbetad tid (anställd personal) har minskat med nästan 165 000 timmar. En arbetsdag motsvarar ca 49 000 timmar. Av dessa 165 000 timmar är ca 53 000 timmar ett resultat av bolagiseringen av Älvdalens naturbruksgymnasium. Timanställdas arbetade tid har ökat, den största ökningen står Hälso- och sjukvården, Central förvaltning och Landstingsservice för. Mertid/övertid visar också en ökning som kan hänvisas till Hälso- och sjukvården, Central förvaltning och Folktandvården. En nämnvärd del av ökningen kan förklaras av införande av Take Care systemet där både MiT-enheten och Medicinska enheten utöver Hälsooch sjukvården är involverade. För Hälso- och sjukvården del bidrar införande av Take Care systemet, vårvinterns influensa och magsjuka till samt att arbetet med att förkorta väntetiderna har påbörjats direkt efter sommaren. Sjukfrånvaro januari - oktober Sjukfrånvaro Ack 2010 Ack 2011 Ack 2012 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid 4,7 4,8 5,1 Antal sjukdagar/anställd 13,0 13,5 13,8 I tabellen ovan redovisas sjukfrånvaro i procent under perioden 1/1 31/10. Sjukfrånvaron har ökat något jämfört med samma period i fjol. Dock har ökningen avstannat under hösten och är på samma nivå som föregående år. Korttidssjukfrånvaron (dag 1-14) har ökat något, särskilt under februari och mars månad och kan till viss del bero på influensan. Lönekostnader och inhyrd personal Valda personalkostnader 2011 2012 (mkr) Resultat Budget Löner exklusive sociala avgifter -2 862-2 879-2 893 Antal faktiska årsarbetare 31 oktober Den sista okt hade vi 19 faktiska årsarbetare fler jämfört med den sista okt 2011. Ökningen kan hänföras till administration/ledning och sjuksköterskegruppen. Arbetad tid januari-september Arbetad tid timmar, anställda Ack 2010 Ack 2011 Ack 2012 9 189 334 9 184 908 9 020 130 - varav timanställda* 222 283 205 846 224 880 - varav arbete under jour/ beredskap läkare* - varav mertid/övertid samtlig personal* Arbetad tid timmar, stafettläkare 107 615 110 967 115 914 124 357 114 919 135 480 83 446 76 321 81 616 OBS: För att förbättra kvaliteten av statistiken arbetad tid sker en eftersläpning i redovisningen med en månad. Inhyrd personal -110-100 -120 en för landstingets lönekostnader (exklusive sociala avgifter) är 14 mkr eller 0,5 procent högre än budgeterat. För Hälso och sjukvårdens del beräknas lönerna kosta 20 mkr eller 0,9 procent mer än budgeterat. Kostnaderna för inhyrd personal, främst stafettläkare, är 20 mkr högre än budgeterat. Högre lönekostnader kan till största del hänföras till ökad arbetad tid för timanställda samt mer/övertid pga införandet av Take Care system, att arbetet med att förkorta köerna har påbörjats samt vårvinterns influensa- och magsjukeperiod. Löneförhandlingarna är slutförda för Kommunal, Vision, Vårdförbundet och flera utav Saco-förbunden samt cheferna. Ledarna blir klara i november och läkarna blir i december. 5